Tilläggsår i förberedande undervisning och avgiftshöjningar
Lag om ändring av lagen om grundläggande utbildning och till vissa lagar som har samband med den
Barn med invandrarbakgrund ska få möjlighet till ett andra år med förberedande tilläggsundervisning inför den grundläggande utbildningen för att stödja språkinlärningen, men den förberedande undervisningen begränsas till att gälla endast barn födda utomlands. Samtidigt höjs maximiavgifterna för skolelevers morgon- och eftermiddagsverksamhet och binds till ett index.
- Status
- Godkänd med ändringar
- Överlämnad
- 22.9.2025
- Senaste händelse
- 5.12.2025
- Omröstningar
- 8
- Anföranden
- 21
- Stadfäst
- 22.12.2025
- Författning
- 1369/2025
- Källa
- eduskunta.fi ↗
Vad som föreslås
I lagen om grundläggande utbildning införs bestämmelser om förberedande tilläggsundervisning som ges i samband med den grundläggande utbildningen och varar i högst ett år, och det föreskrivs om finansieringen av den. Både förberedande undervisning och dess tilläggsundervisning begränsas i fortsättningen till elever med utländsk bakgrund som är födda utomlands. Dessutom höjs de månatliga maximiavgifterna för skolelevers morgon- och eftermiddagsverksamhet med cirka 23 procent och avgifterna binds till prisindexet för den kommunala basservicen.
Vad det betyder
Ändringen berör elever med invandrarbakgrund, deras familjer samt kommunerna och övriga utbildningsanordnare. Till tilläggsundervisningen anvisas årligen sammanlagt 20,279 miljoner euro, vilket särskilt ska stödja barn med svaga läs- och skrivfärdigheter eller barn som har kommit till Finland i högstadieåldern. De månatliga maximiavgifterna för morgon- och eftermiddagsverksamhet stiger för familjerna från och med den 1 januari 2026 från 120 euro till 148 euro (570 timmar) och från 160 euro till 197 euro (760 timmar), vilket kompenserar kommunerna för nedskärningen på 7 miljoner euro i statsandelarna. Lagarna ska i huvudsak träda i kraft den 1 augusti 2026, och indexjusteringarna av avgifterna inleds den 1 augusti 2027.
Så röstade riksdagen
Lagen godkändes till slut utan omröstning: ingen ledamot föreslog i den slutliga behandlingen att den skulle förkastas. Omröstningarna gällde detaljer i lagen.
Hanna Kosonen (vl 1), Pia Lohikoski
Förkastades med rösterna 90–77.
Regeringen ja, oppositionen nej. 32 ledamöter var frånvarande. Protokoll ↗
Fylld cirkel = ja, ring = nej, grå = frånvarande. Peka på en cirkel för att se ledamoten. Platserna enligt den nuvarande placeringen (uppdaterad 18.9.2026). En ledamot som röstade finns inte i den nuvarande placeringen.
En godkänd lag träder inte i kraft genast: republikens president stadfäster lagen, och den träder i kraft den dag som anges i lagen. Denna lag stadfästes 22.12.2025.
Debatten i salen
Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.
21 anföranden · 2 debatter
Debattens huvudpunkter
I debatten rådde oenighet om att begränsa den förberedande undervisningen inför den grundläggande utbildningen till enbart utlandsfödda samt om att höja maximiavgifterna för skolelevers morgon- och eftermiddagsverksamhet. Regeringspartierna ansåg att förändringarna var motiverade för att rikta stödet och täcka kostnaderna. Propositionen var omstridd, eftersom oppositionen motsatte sig begränsningen utifrån födelseland och ansåg att avgiftshöjningarna var oskäliga för barnfamiljer.
- Borde även barn med invandrarbakgrund som är födda i Finland ha rätt till förberedande undervisning?
- Lämnar höjningarna av avgifterna för morgon- och eftermiddagsverksamhet barn i låginkomstfamiljer ensamma hemma?
- Ökar avgiftshöjningarna och kommunernas olika situationer ojämlikheten mellan familjer?
Det är ändamålsenligt att rikta den förberedande tilläggsundervisningen till dem som behöver mest stöd, det vill säga de som flyttat till landet i skolåldern, medan avgiftshöjningen och indexbindningen tryggar verksamhetens kontinuitet.
”Tämä linjaus vahvistaa järjestelmän johdonmukaisuutta ja varmistaa, että erillisjärjestelyt ja niihin sidotut resurssit ohjautuvat erityisesti niille lapsille ja nuorille, jotka saapuvat maahan”
— Milla Lahdenperä Huvudansvaret för språkinlärningen hos barn födda i Finland hör till familjerna och inte till särarrangemang som upprätthålls av skattebetalarna.
”Perheillä on ensisijainen vastuu varmistaa, että lapset oppivat sen kielen, jota tässä maassa tarvitaan. Kotoutuminen ei ole pelkkä koulun tehtävä.”
— Sara Seppänen - SDPEmot
Stödet i den förberedande undervisningen måste basera sig på barnets individuella behov och inte på födelseort, och den kraftiga avgiftshöjningen riskerar att lämna barn i låginkomstfamiljer ensamma hemma.
”Valmistavan opetuksen tarkoitus on vahvistaa lapsen kielellisiä taitoja ja oppimisvalmiuksia silloin kun siihen on yksilöllinen tarve, ei silloin kun lapsen syntymäpaikka täyttää jonkin hallinnollisen ehdon.”
— Eeva-Johanna Eloranta - CenternEmot
En begränsning av den förberedande undervisningen försvagar skolstigen för barn födda i Finland som behöver stöd, och höjningen av verksamhetsavgifterna ökar ojämlikheten mellan familjer och kommuner.
”Katsomme niin, että tälläkin hetkellä Suomessa syntyneistä maahanmuuttajataustaisista lapsista ja nuorista 10 prosenttia on valmistavan opetuksen piirissä.”
— Hanna Kosonen - De GrönaEmot
Att förvägra språkstöd för invandrarbarn födda i Finland är dålig politik, och indexhöjningarna av avgifterna drabbar oskäligt familjer vars förmåner samtidigt har frysts.
”No sitten tämä toinen asia, valmistavan opetuksen rajaaminen ulkomailla syntyneisiin, on todella typerää politiikkaa.”
— Krista Mikkonen - VänsterförbundetEmot
Begränsningen utifrån födelseort försvagar jämlikheten och den kännbara höjningen av avgifterna fördjupar barnfamiljsfattigdomen i en tid då indexen för förmåner har skurits ned.
”Peruste valmistavaan opetukseen osallistumiselle on oltava oppilaan yksilöllinen tarve, ei syntymäpaikka. Jos opettajat arvioivat lapsen tarvitsevan valmistavaa opetusta, on lapsella oltava oikeus siihen.”
— Pia Lohikoski
Sammandraget är AI-genererat utifrån 21 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet.
Yleiskeskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.
Keskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.
Behandlingens skeden
Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.
- 22.9.2025Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Opetus- ja kulttuuriministeriö
- 26.9.2025Lähetekeskustelu · Täysistunto
- 20.11.2025Valiokunnan mietintö tai lausunto · sivistysvaliokunta
- 26.11.2025Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
- 3.12.2025Toinen käsittely · Täysistunto
- 4.12.2025Eduskunnan vastaus ja kirjelmä
Beslut per lagförslag4
- 1Laki perusopetuslain muuttamisestaHyväksytty · 1369/2025 · 22.12.2025
- 2Laki opetus- ja kulttuuritoimen rahoituksesta annetun lain muuttamisestaHyväksytty · 1370/2025 · 22.12.2025
- 3Laki opetus- ja kulttuuritoimen rahoituksesta annetun lain muuttamisesta annetun lain voimaantulosäännöksen muuttamisestaHyväksytty muutettuna · 1371/2025 · 22.12.2025
- 4Laki kunnan peruspalvelujen valtionosuudesta annetun lain 24 §:n muuttamisestaHyväksytty muutettuna · 1372/2025 · 22.12.2025
Föreslagen lagtext
Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.
1.Lag om ändring av lagen om grundläggande utbildning
I enlighet med riksdagens beslut
§
ändras i lagen om grundläggande utbildning (628/1998) 5 §, 9 § 3 och 4 mom., 20 g § 3 och 4 mom., 46 § 3 mom., 48 a § 3 mom. och 48 f § 1 mom.,
av dem 5 § sådan den lyder delvis ändrad i lagarna 1707/2009 och 163/2022, 9 §:n 3 mom. sådant det lyder i lag 1037/2008, 20 g § 3 och 4 mom. sådana de lyder i lag 1090/2024, 46 § 3 mom. sådant det lyder i lag 1216/2020, 48 a § 3 mom. sådant det lyder i lag 1136/2003 och 48 f § 1 mom. sådant det lyder i lag 127/2016, samt
fogas till lagen en ny 48 g § som följer:
5 §Annan utbildning och verksamhet
Kommunen kan för invandrare ordna förberedande undervisning före den grundläggande utbildningen och påbyggnadsundervisning för förberedande undervisning som ordnas inom den grundläggande utbildningen. Ovannämnda undervisning ordnas för sådana elever med utländsk bakgrund som inte är födda i Finland.
Påbyggnadsundervisning för förberedande undervisning som ordnas inom den grundläggande utbildningen är avsedd för elever som övergår från förberedande undervisning till grundläggande utbildning och ännu inte har tillräckliga grundläggande språkkunskaper i undervisningsspråket.
Kommunen kan i den omfattning den beslutar ordna flexibel grundläggande utbildning för årskurserna 7–9.
Kommunen beslutar om ordnande av grundläggande utbildning för vuxna.
Närmare bestämmelser om ordnandet av flexibel grundläggande utbildning samt om målen för den förberedande undervisningen före den grundläggande utbildningen för invandrare och för påbyggnadsundervisningen för förberedande undervisning som ordnas inom den grundläggande utbildningen utfärdas genom förordning av statsrådet.
I grunderna för läroplanen meddelar Utbildningsstyrelsen närmare föreskrifter om hänvisande till påbyggnadsundervisning för förberedande undervisning och om bedömningen av kunskaperna i undervisningsspråket i anslutning till detta.
9 §Undervisningens omfattning
Omfattningen av den förberedande undervisning som ordnas för invandrare före den grundläggande utbildningen motsvarar ett års lärokurs. Påbyggnadsundervisning för förberedande undervisning som ordnas inom den grundläggande utbildningen kan ordnas för högst ett år.
Närmare bestämmelser om undervisningens omfattning utfärdas genom förordning av statsrådet.
20 g §Bildande av undervisningsgrupper
I undervisning som ges av en specialklasslärare i en specialklass samt i en smågrupp i förskoleundervisningen som en speciallärare undervisar på heltid får det finnas högst tio elever. Ovan nämnda maximistorlek får överskridas tillfälligt.
I undervisning som ges av en specialklasslärare i en specialklass samt i en smågrupp i förskoleundervisningen som en speciallärare undervisar på heltid får det finnas högst åtta elever som deltar i undervisning enligt 20 i § 1 mom. eller högst åtta elever med tidigarelagd läroplikt enligt 2 § 3 mom. i läropliktslagen eller högst sex elever som deltar i undervisning enligt 20 i § 2 mom. i denna lag. Om undervisningen för elever som avses i detta moment ges i samma grupp eller tillsammans med elever som avses i 3 mom. i denna paragraf, bestäms maximistorleken på undervisningsgruppen enligt vilket slags stöd merparten av eleverna i gruppen får. Om undervisningen för en elev som avses i detta moment ges tillsammans med andra elever än sådana som avses i detta moment eller i 3 mom., får undervisningsgruppen omfatta högst 20 elever.
46 §Grundläggande utbildning för vuxna
Den grundläggande utbildningen för vuxna består, i enlighet med den studerandes behov av kunnande, av ett inledningsskede och ett slutskede eller enbart av slutskedet. Inledningsskedet kan i enlighet med den studerandes behov av kunnande dessutom omfatta ett särskilt läskunnighetsskede. Sådan förberedande undervisning före den grundläggande utbildningen och påbyggnadsundervisning för förberedande undervisning som ordnas inom den grundläggande utbildningen som avses i 5 § ordnas inte för en studerande vars skyldighet enligt 26 § 1 mom. att slutföra den grundläggande utbildningen har upphört. Sådana tidigare slutförda studier eller på annat sätt förvärvat kunnande som motsvarar målen för och det centrala innehållet i läroplanen ska identifieras och erkännas. Den studerandes utgångsnivå ska bestämmas och utbildningsanordnaren och den studerande ska tillsammans utarbeta en individuell studieplan för den studerande, där det fastställs i vilket skede studierna inleds, vilka kurser som ska genomgås och vad som i övrigt hör till studiernas centrala innehåll, studietiden, på vilket sätt studierna ska fullföljas samt andra faktorer som är av betydelse för uppnåendet av målen för utbildningen och som det meddelas närmare föreskrifter om i grunderna för läroplanen. Vid utarbetandet av den individuella studieplanen ska en tidigare individuell studieplan som utarbetats för den studerande beaktas, liksom hur den har förverkligats. Utgångsnivån bestäms vid behov i samarbete med andra myndigheter. Förverkligandet av planen ska följas och vid behov uppdateras.
8 a kap. – Morgon- och eftermiddagsverksamhet
48 a §Mål och grunder
Utbildningsstyrelsen beslutar om målen för och det centrala innehållet i den morgon- och eftermiddagsverksamhet som avses i denna lag.
48 f §Avgifter
För morgon- och eftermiddagsverksamhet kan det bestämmas en månadsavgift. Kommunen beslutar om storleken på månadsavgifterna för morgon- och eftermiddagsverksamheten. Avgiften för 570 timmar får vara högst 148 euro och för 760 timmar högst 197 euro.
48 g §Indexbindning av avgifter
Månadsavgifternas maximibelopp enligt 48 f § justeras i enlighet med förändringen i prisindexet för kommunal basservice.
I beräkningarna används prisindexet för kommunal basservice där indextalet för år 2000 är 100. Indexförändringen bildas av kvoten av indextalet för året före justeringsåret och indextalet för året två år tidigare än det året. Det indexjusterade beloppet ska avrundas till närmaste euro.
Justeringarna görs vartannat år. De indexjusterade beloppen träder i kraft den 1 augusti året efter justeringsåret.
Undervisnings- och kulturministeriet publicerar de indexjusterade beloppen i Finlands författningssamling i november månad under justeringsåret.
§
Denna lag träder i kraft den 20 . Lagens 48 f § träder dock i kraft den 1 januari 2026 och 48 g § den 1 augusti 2027. Med avvikelse från vad som föreskrivs i 5 § 1 mom. i denna lag har en i Finland född elev som har inlett förberedande undervisning före ikraftträdandet av denna lag rätt att slutföra det timantal för förberedande undervisning före den grundläggande utbildningen som föreskrivs genom förordning av statsrådet.
2.Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet
I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) 11 § 6 och 7 mom., sådana de lyder i lag 1486/2016, ändras 2 § 2 mom. 2 punkten, 5 § 3 punkten, 11 § 4 mom. och 48 a § 1 mom., sådana de lyder, 2 § 2 mom. 2 punkten och 11 § 4 mom. i lag 1486/2016, 5 § 3 punkten i lag 1092/2024 och 48 a § 1 mom. i lag 1049/2023, och fogas till 29 §, sådan den lyder i lagarna 1486/2016, 1049/2023 och 1092/2024, ett nytt 8 mom. och till 48 a §, sådan den lyder i lagarna 1486/2016 och 1049/2023, ett nytt 8 mom. som följer:
2 §Tillämpning av lagen i vissa fall
Utan hinder av vad som bestäms i 1 mom., föreskrivs i denna lag om finansieringen av
2) sådan förberedande undervisning före den grundläggande utbildningen som avses i 5 § i lagen om grundläggande utbildning samt det tillägg som beviljas för sådan påbyggnadsundervisning för förberedande undervisning som ordnas inom den grundläggande utbildningen som avses i den paragrafen,
5 §Grunden för beräkning av finansieringen
Finansieringen för driftskostnaderna bestäms enligt kalkylerade grunder. Finansieringen bestäms
3) för utbildning som handleder för examensutbildning och som ordnas av en anordnare av grundläggande utbildning, förskoleundervisning för femåriga elever som omfattas av tidigarelagd läroplikt enligt 26 a § i lagen om grundläggande utbildning, undervisning som ordnas utomlands, förskoleundervisning för sexåriga elever som grundar sig på tidigarelagd läroplikt enligt 2 § 3 mom. i läropliktslagen, undervisning enligt 20 i § 1 eller 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning, skolhemsundervisning, grundläggande utbildning som ordnas vid en internatskola, förskoleundervisning under det första året av en tvåårig förskoleundervisning som omfattas av ett sådant tillstånd att ordna utbildning som avses i 7 § i lagen om grundläggande utbildning, flexibel grundläggande utbildning och inledandet av verksamhet som privat utbildningsanordnare på basis av antalet elever och det per elev bestämda priset per enhet, för sådan grundläggande utbildning som avses i 46 § i lagen om grundläggande utbildning på basis av antalet kurser och det per kurs bestämda priset per enhet, för förberedande undervisning före den grundläggande utbildningen på basis av antalet närvaromånader och det per närvaromånad bestämda priset per enhet och för påbyggnadsundervisning för förberedande undervisning som ordnas inom den grundläggande utbildningen på basis av antalet elever och det per elev bestämda priset per enhet,
11 §Finansiering av förskoleundervisning och grundläggande utbildning
För de tilläggskostnader som föranleds av flexibel grundläggande utbildning beviljas kommunen, samkommunen eller en privat utbildningsanordnare, utöver vad som i lagen om statsandel för kommunal basservice föreskrivs om statsandelen för grundläggande utbildning, ett belopp som fås när det antal elever som deltar i den flexibla grundläggande utbildningen multipliceras med det per elev bestämda priset per enhet för den utbildningen. På motsvarande sätt beviljas för tilläggskostnader för påbyggnadsundervisning för förberedande undervisning som ordnas inom den grundläggande utbildningen ett belopp som fås när det antal elever som deltar i påbyggnadsundervisning för förberedande undervisning som ordnas inom den grundläggande utbildningen multipliceras med det per elev bestämda priset per enhet för den utbildningen.
29 §Priserna per enhet för förskoleundervisning och grundläggande utbildning
Undervisnings- och kulturministeriet fastställer årligen inom ramen för statsbudgeten priset per enhet för sådan påbyggnadsundervisning för förberedande undervisning som ordnas inom den grundläggande utbildningen som avses i 2 § 2 mom. 2 punkten, dock så att priset per enhet är högst 40 procent av hemkommunsersättningens grunddel som finansministeriet beslutat om i enlighet med 35 § i lagen om statsandel för kommunal basservice.
48 a §Prestationer inom den grundläggande utbildningen som används som grund för finansieringen
För enligt denna lag finansierad grundläggande utbildning och utbildning som handleder för examensutbildning och ordnas av en anordnare av grundläggande utbildning beräknas finansieringen för finansåret enligt elevantalet den 20 september det år som föregår finansåret, med undantag av finansieringen av den förberedande undervisningen före den grundläggande utbildningen, finansieringen av påbyggnadsundervisning för förberedande undervisning som ordnas inom den grundläggande utbildningen, finansieringen av den grundläggande utbildning som avses i 46 § i lagen om grundläggande utbildning samt skolhemsförhöjningen för sådana studerande som deltar i utbildning som handleder för examensutbildning och är placerade i ett skolhem som har beviljats tillstånd enligt 7 § i den lagen.
Finansieringen för finansåret för påbyggnadsundervisning för förberedande undervisning som ordnas inom den grundläggande utbildningen räknas utifrån antalet elever som börjat studera under det läsår enligt 23 § i lagen om grundläggande utbildning som slutar året före finansåret.
§
Denna lag träder i kraft den 20 .
Med avvikelse från vad som föreskrivs i 48 a § 1 och 8 mom. i denna lag, används vid beräknandet av det elevantal som ligger till grund för 2026 och 2027 års finansiering av påbyggnadsundervisning för förberedande undervisning som ordnas inom den grundläggande utbildningen antalet elever i förberedande undervisning före den grundläggande utbildningen den 20 september året före finansåret.
3.Lag om ändring av ikraftträdandebestämmelsen i en lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet
I enlighet med riksdagens beslut fogas till ikraftträdandebestämmelsen i lagen om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1092/2024) nya 2–4 mom. som följer:
§
Med avvikelse från vad som i 48 a § föreskrivs om beräknandet av det elevantal som ligger till grund för 2026 års finansiering av tidigarelagd läroplikt enligt 2 § 3 mom. i läropliktslagen (1214/2020) och undervisning enligt 20 i § i lagen om grundläggande utbildning (628/1998) används som elevantal antalet elever med förlängd läroplikt den 20 september året före finansåret.
Med avvikelse från vad som i 29 § föreskrivs om koefficienter för 2026 års finansiering av tidigarelagd läroplikt enligt 2 § 3 mom. i läropliktslagen och undervisning enligt 20 i § i lagen om grundläggande utbildning används som koefficienter de koefficienter som gällde vid ikraftträdandet av denna lag.
I 2 och 3 mom. används som elevantal och koefficient för 5- och 6-åriga elever med tidigarelagd läroplikt enligt 2 § 3 mom. i läropliktslagen elevantalet och koefficienten för förskoleundervisning för femåringar med förlängd läroplikt. Som elevantal och koefficient för elever i årskurs 1–9 som studerar enligt 20 i § 1 mom. i lagen om grundläggande utbildning används elevantalet och koefficienten för förlängd läroplikt för andra elever än elever med mycket svår utvecklingsstörning. Som elevantal och koefficient för elever i årskurs 1–9 som studerar enligt 20 i § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning används elevantalet och koefficienten för förlängd läroplikt för elever med mycket svår utvecklingsstörning.
§
Denna lag träder i kraft den 20 .
4.Lag om ändring av 24 § i lagen om statsandel för kommunal basservice
I enlighet med riksdagens beslut fogas i lagen om statsandel för kommunal basservice (618/2021) 24 § 1 mom., sådant det lyder delvis ändrat i lagarna 1116/2021 och 1093/2024, en ny 7 punkt som följer:
24 §Driftskostnader som ska beaktas vid justering av kostnadsfördelningen
Vid justering av kostnadsfördelningen enligt 23 § beaktas kommunernas, samkommunernas och de andra utbildningsanordnarnas driftskostnader för statsandelsåligganden enligt 1 § som ligger till grund för statsandel samt driftskostnaderna för ordnande av följande uppgifter som finansieras med stöd av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet:
7) ordnande av påbyggnadsundervisning för förberedande undervisning som ordnas inom den grundläggande utbildningen enligt 5 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning.
§
Denna lag träder i kraft den 20 .
Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 25.8.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.