HE 107/2015 vpGodkänd med ändringarÖverlämnad 29.10.2015

Reformerat erkännande av yrkeskvalifikationer inom hälsovården

Lag om ändring av lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården

Erkännandet av yrkesrättigheter inom hälso- och sjukvården ska underlättas och myndigheternas tillsynssamarbete inom EU effektiveras. Samtidigt ska myndigheterna få bättre möjligheter att säkerställa att yrkesutbildade personer från utlandet har tillräckliga språkkunskaper.

Status
Godkänd med ändringar
Överlämnad
29.10.2015
Senaste händelse
21.12.2015
Omröstningar
0
Anföranden
6
Stadfäst
30.12.2015
Författning
1659/2015

Vad som föreslås

För yrken inom hälso- och sjukvården införs det europeiska yrkeskortet, partiell rätt att utöva yrke och ett elektroniskt varningssystem mellan EU-länderna om begränsningar och förbud som gäller yrkesutövningen. Valvira ska i fortsättningen kunna kräva att en medborgare i ett EU- eller EES-land visar upp intyg över tillräckliga kunskaper i finska eller svenska för att beviljas rätt att utöva yrke, och legitimationsprocessen för tandläkare som kommer från länder utanför EU- och EES-området samordnas med förfarandet för läkare.

Vad det betyder

Ändringen gäller yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (såsom läkare, sjukskötare, provisorer och fysioterapeuter) som flyttar till Finland från utlandet eller från Finland till utlandet, och deras rörlighet underlättas. Arbetsgivarnas och Valviras ansvar för att kontrollera personalens språkkunskaper och bakgrund preciseras, vilket förbättrar patientsäkerheten från och med den 1 januari 2016.

Så röstade riksdagen

Propositionen godkändes utan omröstning – ingen ledamot föreslog att den skulle förkastas eller ändras i plenum.

Debatten i salen

Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.

6 anföranden · 5 talare · 2 debatter

Debattens huvudpunkter

Riksdagen behandlade reformen av erkännandet av yrkeskvalifikationer inom hälso- och sjukvården och förbättrandet av tillsynssamarbetet inom EU. I debatten ansågs det ytterst viktigt att säkerställa språkkunskaperna för att förbättra patientsäkerheten. Propositionen rönte brett samförstånd till sitt innehåll, men oro för hur den partiella rätten att utöva yrke ska kunna övervakas framfördes över partigränserna.

  • Hur påverkar den partiella rätten att utöva yrke patientsäkerheten och tillsynen över arbetet?
  • SamlingspartietFör med reservationer

    Gruppen ansåg att kontrollen av språkkunskaperna och varningssystemet är mycket bra reformer, men uttryckte oro för tillsynen över den partiella rätten att utöva yrke och för patientsäkerheten.

    Entisenä ison yksikön esimiehenä voin kokemuksesta sanoa sen, että on kyllä täysin mahdotonta valvoa tällaisten henkilöiden toimintaa, jos näin olisi.
    Jaana Laitinen-Pesola
  • Gruppen understödde propositionen och ansåg att tydligare språkkrav och arbetsgivarens skyldighet att försäkra sig om språkkunskaperna avsevärt förbättrar patientsäkerheten.

    Kielitaitoa ja hälytysmekanismia koskevien säännösten tavoitteena on edistää potilasturvallisuutta ja vahvistaa potilaan ja asiakkaan asemaa terveydenhuollossa.
    Hannakaisa Heikkinen
  • SDPFör med reservationer

    Gruppen understödde lagförslagets allmänna mål och språkkraven, men ställde sig kritisk till den partiella rätten att utöva yrke av patientsäkerhets- och tillsynsskäl.

    Tärkeintä tässä lakiesityksessä on potilasturvallisuuden vahvistaminen, ja toiseksi tavoitteena on edistää ammattihenkilöiden liikkuvuutta.
    Merja Mäkisalo-Ropponen
  • Gruppen välkomnade propositionen och betonade vikten av att yrkesutbildade personer från EU- och EES-området har tillräckliga och praktiska språkkunskaper för att patientarbetet ska löpa smidigt.

    Yksi, minkä tahtoisin nostaa esiin, on mielestäni varsin helposti toteutettavissa ja erittäin tärkeää eli tämä kielitaidon tarkistaminen myös EU- ja Eta-maiden kansalaisilta.
    Sari Tanus

Sammandraget är AI-genererat utifrån 6 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet.

Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin sosiaali- ja terveysvaliokuntaan.

Yleiskeskustelu päättyi. Eduskunta hyväksyi hallituksen esitykseen HE 107/2015 vp sisältyvän lakiehdotuksen sisällön mietinnön mukaisena. Lakiehdotuksen ensimmäinen käsittely päättyi.

Behandlingens skeden

Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.

  1. 29.10.2015Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Sosiaali- ja terveysministeriö
  2. 4.11.2015Lähetekeskustelu · Täysistunto
  3. 9.12.2015Valiokunnan mietintö tai lausunto · sosiaali- ja terveysvaliokunta
  4. 10.12.2015Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
  5. 14.12.2015Toinen käsittely · Täysistunto
  6. 18.12.2015Eduskunnan vastaus ja kirjelmä

Beslut per lagförslag1

  • 1Laki terveydenhuollon ammattihenkilöistä annetun lain muuttamisestaHyväksytty muutettuna · 1659/2015 · 30.12.2015

Föreslagen lagtext

Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.

Lag om ändring av lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården

I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (559/1994) 6 § 3 mom., sådant det lyder i lag 312/2011, ändras 6 § 1 mom., 8 § 3 mom., 9 § 1 och 3 mom., 14 a § 4 mom., rubriken för 14 c § det inledande stycket och 2—4 punkten i 14 c § 1 mom., 14 c § 3 mom., 18 § och 39 § 1, 3 och 5 mom., av dem 6 § 1 mom. sådant det lyder i lag 312/2011, 8 § 3 mom., 9 § 1 och 3 mom., 14 a § 4 mom., rubriken för 14 c §, det inledande stycket och 2—4 punkten i 14 c § 1 mom. samt 14 c § 3 mom. sådana de lyder i lag 262/2015 och 39 § 1, 3 och 5 mom. sådana de lyder i lag 1024/2015, samt fogas till lagen nya 3 a, 6 a, 8 a—8 d och 10 a §, till 18 a §, sådan den lyder i lag 1200/2007, ett nytt 2 mom. och till lagen nya 31 a, 40 c och 40 d § som följer:

1 kap. – Allmänna stadganden

3 a §Lagens förhållande till Europeiska unionens lagstiftning och till övrig nationell lagstiftning samt behörig myndighet

Med unionens bestämmelser om erkännande avses i denna lag bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer, nedan yrkeskvalifikationsdirektivet , och de anknytande bestämmelserna i kommissionens rättsakter om användningen av delegerade befogenheter och om genomförandet av yrkeskvalifikationsdirektivet.

Om det i denna lag inte finns bestämmelser om erkännande av yrkeskvalifikationer, ska lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer ( / ) eller yrkeskvalifikationsdirektivet tillämpas.

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården är den behöriga myndighet som avses i yrkeskvalifikationsdirektivet och i lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer när det gäller yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården.

6 §Rätt att utöva läkar- eller tandläkaryrket med stöd av principen om automatiskt erkännande

Den som är medborgare i en stat inom Europeiska unionen (EU-stat ) eller en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-stat ), och som på basis av en utbildning i någon annan EU- eller EES-stat än Finland i denna stat har tilldelats ett sådant i unionens bestämmelser om erkännande avsett bevis på formella kvalifikationer som i den staten krävs för erhållande av rätt att utöva läkar- eller tandläkaryrket, beviljas av Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården på ansökan rätt att i Finland utöva läkar- eller tandläkaryrket som legitimerad yrkesutbildad person.

6 a §Rätt att utöva läkaryrket för en person som påbörjat studier i medicin i en annan EU- eller EES-stat före 2012

Den som före den 1 januari 2012 har påbörjat studier i medicin i en sådan EU- eller EES-stat där avlagd yrkespraktik efter examen är en förutsättning för rätten att utöva läkaryrket, och som där har avlagt grundexamen för läkare, beviljas av Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården på ansökan och på de villkor som verket bestämmer rätt att i Finland utöva läkaryrket som legitimerad yrkesutbildad person vid en sådan verksamhetsenhet för hälso- och sjukvård som avses i 2 § 4 punkten i lagen om patientens ställning och rättigheter (785/1992) under ledning och tillsyn av en legitimerad yrkesutbildad person med rätt att självständigt utöva yrket i fråga. Rätten att utöva yrke beviljas för tre år.

När sökanden under den tid som föreskrivs i 1 mom. har varit verksam i läkaruppgifter i enlighet med de villkor som Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården har bestämt, beviljar verket på ansökan sökanden rätt att självständigt utöva läkaryrket i Finland. Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården kan av grundad anledning förlänga den tid om tre år som föreskrivs i 1 mom.

8 §Rätt att utöva yrken inom social- och hälsovården och rätt att använda yrkesbeteckning med stöd av den generella ordningen för erkännande

Utöver vad som föreskrivs i 1 och 2 mom. har Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården möjlighet att som kompensationsåtgärder för sökanden bestämma en anpassningsperiod eller ett lämplighetsprov i enlighet med vad som föreskrivs i lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer. Sökanden får välja om han eller hon som kompensationsgärd vill slutföra en anpassningsperiod eller genomgå ett lämplighetsprov. Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården kan dock under de förutsättningar som anges i 7 § i lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer bestämma att sökanden ska delta i såväl en anpassningsperiod som ett lämplighetsprov. Närmare bestämmelser om anpassningsperioden och lämplighetsprovet utfärdas genom förordning av statsrådet. För lämplighetsprovet tas det ut en avgift enligt lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992).

8 a §Partiell rätt att utöva yrke

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården beviljar partiell rätt att utöva yrke som legitimerad yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården när förutsättningarna enligt 8 § i lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer uppfylls. På beviljande av partiell rätt att utöva yrke tillämpas dessutom bestämmelserna i 8 § i denna lag om det generella systemet för erkännande.

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården kan neka en sökande partiell rätt att utöva yrke om det är nödvändigt av skäl som har samband den allmänna säkerheten eller klient- eller patientsäkerheten.

8 b §Språkkunskaper som krävs av en medborgare i en EU- eller EES-stat

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården kan av grundad anledning, som en förutsättning för beviljande av rätt att utöva yrke eller rätt att använda yrkesbeteckning, kräva att en medborgare i en EU- eller EES-stat visar att han eller hon har tillräckliga kunskaper i finska eller svenska. Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården får inte kräva kontrollen av språkkunskaperna förrän yrkeskvalifikationerna har erkänts eller ett sådant europeiskt yrkeskort som avses i 8 c § har utfärdats.

8 c §Europeiskt yrkeskort

Bestämmelser om ansökan om europeiskt yrkeskort, handläggning av ansökningar, utfärdande av yrkeskort och behandling av uppgifter om yrkeskort samt om Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovårdens övriga uppgifter i anslutning till yrkeskort i egenskap av behörig myndighet finns i 4 kap. i lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer och i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/983 om förfarandet för utfärdande av det europeiska yrkeskortet och tillämpningen av varningsmekanismen i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (2005/36/EG).

8 d §Erkännande av yrkeskvalifikationer för förstavårdare

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården beslutar om behörighet att arbeta som förstavårdare på basis av bevis på formella kvalifikationer.

9 §Temporärt och sporadiskt tillhandahållande av tjänster

En yrkesutövare som är lagligen etablerad i en EU- eller EES-stat och som har laglig rätt att självständigt utöva ett yrke enligt 6—8 §, kan i Finland temporärt eller sporadiskt tillhandahålla tjänster inom ramen för yrket i fråga. Han eller hon ska dock göra en skriftlig förhandsanmälan till Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården när han eller hon temporärt och sporadiskt i Finland börjar tillhandahålla tjänster inom ramen för sitt yrke. Detsamma gäller en medborgare i en EU- eller EES-stat som har laglig rätt att i någon annan EU- eller EES-stat än Finland självständigt utöva ett i förordning av statsrådet avsett yrke för en yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning, om han eller hon vill använda denna yrkesbeteckning när han eller hon temporärt eller sporadiskt i Finland tillhandahåller tjänster inom ramen för sitt yrke. Ett europeiskt yrkeskort som utfärdats till en yrkesutövare fungerar som en sådan förhandsanmälan som avses i detta moment.

För att säkerställa patientsäkerheten får Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården kontrollera tjänsteleverantörens yrkeskvalifikationer innan tjänsterna tillhandahålls första gången. En sådan förhandskontroll får göras endast om syftet med kontrollen är att undvika allvarlig skada för tjänstemottagarens hälsa eller säkerhet till följd av att tjänsteleverantören saknar yrkeskvalifikationer. Kontrollen får inte gå utöver vad som krävs för ändamålet. Kontrollen av yrkeskvalifikationer gäller dock inte de yrkesutövare som avses i 6 och 7 § och som omfattas av det automatiska erkännandet av yrkeskvalifikationer. Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården ska besluta om resultatet av kontrollen inom en månad från det att anmälan om tillhandahållande av tjänster och de handlingar som har fogats till anmälan har mottagits, eller inom motsvarande tid meddela tjänsteleverantören att yrkeskvalifikationerna inte kontrolleras eller att ytterligare utredningar i ärendet behövs. Om ärendets avgörande förutsätter ytterligare utredningar, ska beslutet om resultatet av kontrollen av yrkeskvalifikationerna fattas inom två månader från det att tillräcklig utredning har mottagits. Tillhandahållandet av tjänster kan påbörjas om beslut inte har fattats inom den tid som nämns ovan.

10 a §Yrkespraktik

Om avslutad yrkespraktik är en förutsättning för beviljande av rätt att utöva yrke eller av rätt att använda yrkesbeteckning, ska Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården erkänna yrkespraktik som förvärvats i en annan EU- eller EES-stat.

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården ska offentliggöra riktlinjer för hur den yrkespraktik som förvärvas i en annan medlemsstat eller i tredjeland ska organiseras och erkännas.

14 a §Bilagor till ansökan

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården får kräva en bestyrkt kopia beträffande en utbildning som genomgåtts i Finland eller i någon annan EU- eller EES-stat endast om det finns skäl att betvivla kopians autenticitet, och saken inte kan säkerställas på något annat sätt. Om en sökande som har genomgått sin utbildning i en stat utanför Europeiska Unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet lägger fram en kopia av en handling, ska kopian vara officiellt bestyrkt i Finland eller i en annan EU- eller EES-stat. Av handlingar som är avfattade på något annat språk än finska, svenska eller engelska ska till ansökan fogas sådana översättningar till finska, svenska eller engelska som översatts av en auktoriserad translator i Finland eller i någon annan EU- eller EES-stat.

14 c §Godkännande av examen för läkare eller tandläkare som fått sin utbildning utanför EU- eller EES-området som utbildning som leder till läkar- eller tandläkaryrket i Finland

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården fattar på ansökan beslut om att examen för en läkare eller tandläkare som fått sin utbildning utanför EU- eller EES-området ska godkännas som utbildning som leder till läkar- eller tandläkaryrket, om läkar- eller tandlekare-examen uppfyller minimikraven. Till ansökan ska sökanden med avvikelse från 14 a § foga följande handlingar:

2) bevis på formella kvalifikationer eller ett bevis över genomförd utbildning som ger rätt att utöva läkar- eller tandläkaryrket,

3) om sökanden har beviljats rätt att utöva läkar- eller tandläkaryrket i någon annan stat än Finland, ett intyg som den behöriga myndigheten i den berörda staten har utfärdat högst tre månader tidigare över att denna rätt inte har begränsats eller fråntagits på grund av grovt fel i yrkesutövningen eller andra motsvarande skäl,

4) om sökanden har utövat läkar- eller tandläkaryrket i en stat som inte för register över läkare eller tandläkare, ett intyg som den behöriga myndigheten i den staten har utfärdat över att den inte registrerar yrkesutövarna i fråga, eller någon annan tillförlitlig utredning om saken, och

Sökanden kan inte fullgöra den tjänstgöring, genomföra de tilläggsstudier eller genomgå de förhör eller den yrkespraktik som Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården bestämmer innan verket har fattat beslut om godkännande av utbildningen.

18 §Fortbildningsskyldighet och kontinuerlig yrkesmässig utveckling

En yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården är skyldig att upprätthålla och utveckla de kunskaper och färdigheter som utövandet av yrket förutsätter samt att göra sig förtrogen med de bestämmelser och föreskrifter som gäller yrkesutövningen.

Arbetsgivare för yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården ska följa hur dessa personer utvecklas yrkesmässigt och skapa förutsättningar för dem att upprätthålla och utveckla sina kunskaper och färdigheter genom deltagande i behövlig yrkesinriktad fortbildning och andra metoder för yrkesmässig utveckling så att yrkesinsatsen bibehålls på säker och ändamålsenlig nivå.

18 a §Språkkunskaper

Arbetsgivaren för en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården ska säkerställa att personens språkkunskaper är på en tillräcklig nivå för de uppgifter han eller hon sköter.

31 a §Fråntagande av rätt eller indragning av tillstånd att utöva yrke eller fråntagande av rätt att använda yrkesbeteckning på basis av ett beslut av en annan EU- eller EES-stat

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården kan frånta en yrkesutbildad person rätten att utöva yrke som yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården, eller begränsa denna rätt, eller återkalla en yrkesutbildad persons tillstånd att utöva yrke eller frånta en yrkesutbildad person rätten att använda en skyddad yrkesbeteckning om den yrkesutbildade personen har fått rätten eller tillståndet i Finland efter det att en annan EU- eller EES-stat på basis av samma utbildning har beviljat personen rätten och personen har förlorat rätten eller den har begränsats i den andra EU- eller EES-staten.

39 §Ändringssökande

Beslut som avses i 25 §, 26 § 2 mom., 27—29, 31 a, 33 och 40 c § får överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som anges i förvaltningsprocesslagen (586/1996).

Förvaltningsdomstolens beslut i ett ärende som avses i 25—29, 31 a, 33 och 40 c § får överklagas genom besvär på det sätt som anges i förvaltningsprocesslagen. Över andra beslut av förvaltningsdomstolen får besvär anföras endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd.

Beslut som avses i 25—30 §, 31 a och 40 c § ska iakttas oberoende av ändringssökande.

40 c §Varningsmekanism

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården ska underrätta de behöriga myndigheterna i de andra EU- och EES-staterna om begränsning eller fråntagande av rätten för en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården att utöva sitt yrke, om återkallelse av tillstånd att utöva yrket, om förbud mot att utöva yrket och om förbud att använda en yrkesbeteckning, samt om det att en domstol konstaterat att personen i fråga har använt förfalskade handlingar som intyg på yrkeskvalifikationerna för yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården. Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården ska lämna underrättelsen som en varning genom det elektroniska informationssystemet (IMI ) som förvaltas av kommissionen, inom tre dygn från det att beslutet eller domstolens dom om förbudet, begränsningen eller fråntagandet av rätten meddeladets.

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården ska utan dröjsmål via IMI informera om ändringar i den tid förbudet, begränsningen eller fråntagandet av rätten uppgetts gälla. Dessutom ska verket radera varningen ur IMI inom tre dygn från det att ett förbud eller en begränsning har upphört att gälla.

Senast den dag en i 1 mom. avsedd varning sänds ska det beträffande varningen meddelas ett skriftligt beslut som riktar sig till den i momentet avsedda personen. Beslutet kan vara separat eller ingå i det beslut om förbud eller begränsning som gäller yrkesutövningen. Till en varning som sänts via IMI ska fogas uppgift om eventuellt ändringssökande.

40 d §Lämnande av information till behöriga myndigheter i EU- eller EES-stater

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården har trots sekretessbestämmelserna rätt att till i behöriga myndigheter i EU- eller EES-stater lämna ut sådana uppgifter och utredningar som är nödvändiga för att de ska kunna sköta sina uppgifter.

§

Denna lag träder i kraft den 20 .

Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
I denna proposition föreslås det att lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården ändras. Propositionen hänför sig till genomförandet av ändringarna i direktivet om erkännande av yrkeskvalifikationer. Syftet med ändringarna i yrkeskvalifikationsdirektivet är att göra systemet för erkännande av yrkeskvalifikationer smidigare, gynna rörligheten för yrkesutbildade personer, främja patientsäkerheten och stärka patienternas och klienternas ställning inom hälso- och sjukvården. Det förelås att lagen kompletteras med ändringar och nya bestämmelser med anledning av ändringar i yrkeskvalifikationsdirektivet. I lagen ska det föreskrivas bland annat om införande av ett europeiskt yrkeskort för yrken inom hälso- och sjukvården samt om en varningsmekanism genom vilken de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna kan utbyta information om förbud och begränsningar som avser yrkesutövare. Vidare föreslås det att bestämmelserna om yrkesutbildade personers språkkunskaper preciseras. Det föreslås dessutom att det görs vissa andra nödvändiga ändringar i lagen. Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2016.

Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 13.9.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.