Förbud mot innehav av radiostörningsutrustning

I denna lag avses med

14) radioutrustning en anordning eller en väsentlig del av den som är avsedd för sändning (radiosändare ) eller mottagning (radiomottagare ) av radiofrekventa elektromagnetiska vågor för radiokommunikation eller radiobestämning,

14 b) utrustning för radiostörning en sådan anordning eller väsentlig del av den som är avsedd för sändning av radiofrekventa elektromagnetiska vågor och vars primära användningsändamål är att orsaka störningar i radiokommunikation, radiobestämning eller radionavigering eller radioutrustning som laddats med programvara vars primära syfte är att orsaka störningar i radiokommunikation, radiobestämning eller radionavigering,

Försvarsmakten, Gränsbevakningsväsendet samt Nordatlantiska fördragsorganisationens och dess medlemsstaters styrkor behöver inte radiotillstånd för innehav och användning av radiosändare, om radiosändaren används endast på de frekvensområden som fastställts enbart för Försvarsmaktens och Gränsbevakningsväsendets bruk i föreskrifter som Transport- och kommunikationsverket meddelat med stöd av 96 § 1 mom.

För innehav, införsel i landet och användning av utrustning för radiostörning krävs radiotillstånd som beviljas på förhand. Vad som i denna lag föreskrivs om radiotillstånd som beviljas för radiosändare tillämpas även på radiotillstånd som beviljas för utrustning för radiostörning, om inte något annat följer av denna paragraf.

Radiotillstånd för innehav och användning av utrustning för radiostörning kan beviljas den som enligt lag har rätt att använda sådan utrustning eller en myndighet för skötseln av dennas lagstadgade uppgift, om användningen inte medför mer än ringa olägenhet för radiokommunikation eller annan kommunikation eller för ett allmänt kommunikationsnät och det med beaktande av hur viktig uppgiften är, den olägenhet som användningen medför och andra omständigheter som inverkar på helhetsbedömningen av situationen är motiverat.

Radiotillstånd för innehav, införsel i landet eller användning av utrustning för radiostörning kan med avvikelse från 2 mom. beviljas också andra aktörer, för vetenskaplig, industriell eller kommersiell verksamhet, om det finns godtagbara skäl för detta och om användningen inte medför olägenhet för annan än i tillståndet avsedd radiokommunikation eller annan kommunikation eller för ett allmänt kommunikationsnät.

Beviljande av tillstånd till en sådan annan aktör som avses i 3 mom. förutsätter att denne har

1) lämnat Transport- och kommunikationsverket en utredning om att de säkerhetskrav som anges i 6 mom. uppfylls,

2) lämnat Transport- och kommunikationsverket en utredning om de förfaranden för kundkontroll som aktören använder sig av och om sina kunder, om verksamheten omfattar försäljning av utrustning för radiostörning eller innehav i import-, export-, demonstrations-, testnings- eller utbildningssyfte eller i syfte att främja försäljning,

3) bedömts vara tillförlitlig på det sätt som avses i 39 b §,

4) lämnat Transport- och kommunikationsverket en tillräcklig utredning om hur den olägenhet som verksamheten kan orsaka annan radiokommunikation eller radiobestämning än sådan som avses i tillståndet har förhindrats, och

5) betalat ansökningsavgift enligt 285 §.

Tillstånd kan beviljas andra än myndigheter bara om deras verksamhet inte står i strid med Finlands nationella säkerhet, landets försvar eller Finlands internationella förpliktelser.

En förutsättning för beviljande av tillstånd är att inga utomstående aktörer har obehörigt tillträde till utrustningen för radiostörning. Den som ansöker om tillstånd och tillståndshavaren ska på Transport- och kommunikationsverkets begäran lämna en utredning om de principer som iakttas och de lokaler som används vid förvaring av utrustningen för radiostörning. Transport- och kommunikationsverket kan utöver de villkor som avses i 42 § förena ett radiotillstånd med villkor för hur utrustningen för radiostörning ska förvaras för att förhindra utomstående tillträde.

Över användningen av en utrustning för radiostörning ska det upprättas ett protokoll eller någon annan handling, som ska förvaras i sex månader från det att protokollet eller handlingen upprättades. Användningen av en utrustning för radiostörning ska anmälas till Transport- och kommunikationsverket, om användningen kan medföra olägenhet för radiokommunikation eller annan kommunikation eller för ett allmänt kommunikationsnät. En myndighet eller någon annan som enligt lag har rätt att använda en utrustning för radiostörning får låta bli att göra en anmälan, om det är uppenbart onödigt med hänsyn till den olägenhet som det antas att radiokommunikationen eller den andra kommunikationen eller det allmänna kommunikationsnätet förorsakas eller har förorsakats eller om det finns någon annan lagstadgad orsak till det.

Utrustningen för radiostörning får användas endast så länge det är nödvändigt, om inte något annat föreskrivs någon annanstans i lag.

Försvarsmakten och Gränsbevakningsväsendet behöver inte radiotillstånd för innehav, införsel i landet eller användning av utrustning för radiostörning, om utrustningen endast används på de frekvensområden som fastställts enbart för Försvarsmaktens och Gränsbevakningsväsendets bruk i föreskrifter som Transport- och kommunikationsverket meddelat med stöd av 96 § 1 mom. Nordatlantiska fördragsorganisationens och dess medlemsstaters styrkor behöver inte radiotillstånd för innehav, införsel i landet eller användning av utrustning för radiostörning, om utrustningen endast används på de frekvensområden som fastställts enbart för Försvarsmaktens och Gränsbevakningsväsendets bruk i föreskrifter som Transport- och kommunikationsverket meddelat med stöd av 96 § 1 mom.

Ett radiotillstånd som beviljats för en utrustning för radiostörning får inte överlåtas eller hyras vidare.

Om den innehavare, införande aktör eller användare av en utrustning för radiostörning som avses i 39 a § 3 mom. är en juridisk person, gäller kravet på tillförlitlighet i 4 mom. 3 punkten i den paragrafen också verkställande direktören och dennes ställföreträdare, ledamöter och ersättare i styrelsen, ledamöter och ersättare i förvaltningsrådet och jämförbara organ, ansvariga bolagsmän och andra som hör till den högsta ledningen. Kravet på tillförlitlighet gäller också ägare till juridiska personer som har en ägarandel eller röststyrka på minst 10 procent i företaget.

En person anses inte vara tillförlitlig, om

1) personen under fem år före bedömningen har dömts till straff för ett brott som kan anses visa att personen är uppenbart olämplig att inneha utrustning för radiostörning,

2) personen annars på grund av sin ställning eller sin verksamhet ska anses uppenbart olämplig att inneha utrustning för radiostörning på ett sätt som är förenligt med den nationella säkerheten eller Finlands internationella förpliktelser,

3) näringsförbud som gäller personen har förts in i myndighetsregister, eller

4) personen i fråga är försatt i konkurs eller enligt utmätning eller någon annan utredning är oförmögen att svara för sina skulder och detta kan anses utsätta personen för risk att bli föremål för utnyttjande, påtryckningar, mutförsök eller annan osaklig påverkan eller annars kan äventyra personens möjligheter och förmåga att på ett oberoende och också i övrigt tillförlitligt sätt sköta sina förpliktelser enligt denna lag, enligt ett tillstånd som beviljats med stöd av den eller enligt tillståndsvillkoren.

När den behöriga myndigheten överväger utfallet av en bedömning av en fysisk persons tillförlitlighet, ska myndigheten särskilt beakta vilken betydelse personens verksamhet och bakgrund har för innehavaren, den införande aktören eller användaren av hela utrustningen för radiostörning med hänsyn till den verksamhet som denne bedriver. Bedömningen av tillförlitligheten ska basera sig på en helhetsbedömning där personens ställning och grad av inflytande i den sammanslutning som innehar utrustningen för radiostörning ska tas i beaktande.

Som utredning i enlighet med 2 mom. 1 punkten ska godtas uppgifter som fås med stöd av straffregisterlagen (770/1993) och i fråga om en utländsk person ett straffregisterutdrag utfärdat av en behörig myndighet i personens ursprungsland eller etableringsland. Ett straffregisterutdrag får inte vara äldre än sex månader. Om ovan avsedda utdrag eller intyg inte utfärdas i den utländska personens etableringsland, ska i stället för dessa som bevis godtas en försäkran under ed eller högtidlig försäkran enligt lagstiftningen i etableringslandet som avlagts av personen.

Den tidsfrist som avses i 2 mom. 1 punkten ska räknas från att domen vunnit laga kraft till den tidpunkt då ansökan togs emot.

Den behöriga myndigheten kan låta bli att begära utredningar som hänför sig till bedömningen av tillförlitligheten, om den anser att tillförlitligheten i övrigt har påvisats i tillräcklig utsträckning eller om det annars är uppenbart onödigt att lämna en utredning.

Vad som föreskrivs i 251, 251 a, 252, 253, 253 a–253 e och 254–263 § gäller inte

5) radioutrustning som används uteslutande för säkerställande av allmän säkerhet, försvaret, statens säkerhet i övrigt eller statens verksamhet inom straffrättens område,

6) utrustning för radiostörning som har beviljats radiotillstånd enligt 39 a §.

Trots vad som föreskrivs i 1 mom. får en radiosändare även användas av en annan person som står under omedelbar uppsikt av den som innehar ett behörighetsbevis. Vad som föreskrivs i 1 mom. gäller inte Försvarsmakten, Gränsbevakningsväsendet eller Nordatlantiska fördragsorganisationens och dess medlemsstaters styrkor när de sköter radiokommunikation som har samband med det militära försvaret och inte heller radioutrustning som de enbart använder för ändamål som hänför sig till det militära försvaret samt inte i avtalet om försvarssamarbete avsedda amerikanska styrkor.

Om en utrustning för radiostörning stör annan radiokommunikation eller radiobestämning än sådan som avses i tillståndet, ska användningen av utrustningen omedelbart avbrytas. Utrustningen får inte fortsätta användas förrän orsaken till störningen har utretts och en upprepning av störningen har förhindrats.

Transport- och kommunikationsverket kan bestämma vilka andra åtgärder avseende de tekniska egenskaperna hos eller användningen av en utrustning för radiostörning som den som innehar eller äger utrustningen ska vidta för att förebygga och avhjälpa störningar och deras inverkningar.

Den som ansöker om radiotillstånd enligt 39 a § 3 mom. är skyldig att i samband med ansökan till tillståndsmyndigheten betala en avgift på 1 000 euro. Avgiften återbetalas inte, även om ansökan återtas eller avslås.

Utöver vad som föreskrivs någon annanstans i denna lag ska Transport- och kommunikationsverket

9) utreda orsakerna till störningar av radiokommunikation samt till störningar som en radioutrustning, en utrustning för radiostörning eller en teleterminalutrustning orsakar kommunikationsnät, radioutrustningar, teleterminalutrustningar eller elanläggningar,

Polisen och Gränsbevakningsväsendet ska utöver Transport- och kommunikationsverket övervaka efterlevnaden av bestämmelserna i 39 och 39 a § om radiotillstånd och bestämmelserna i 257 § om märkning av radioutrustning. Tullen ska i samband med tillsynen över efterlevnaden av sjötrafiklagen (782/2019) övervaka efterlevnaden av bestämmelserna i 39 och 39 a § om radiotillstånd och bestämmelserna i 257 § om märkning av radioutrustning och utöver Transport- och kommunikationsverket övervaka efterlevnaden av bestämmelser och föreskrifter om import av radioutrustning och utrustning för radiostörning.

Trots vad som föreskrivs i 1 och 2 mom. är Försvarsmakten och Gränsbevakningsväsendet samt Nordatlantiska fördragsorganisationens och dess medlemsstaters styrkor inte skyldiga att lämna ut uppgifter om konstruktionen hos eller användningen eller placeringen av sådan radioutrustning eller utrustning för radiostörning som uteslutande innehas, införs i landet eller används för skyddande av den nationella säkerheten eller för militärt försvar och inte heller uppgifter som behövs för uttag av avgifter. Bestämmelserna i 1 och 2 mom. ska inte tillämpas på uppgifter om radioutrustning eller utrustning för radiostörning på en främmande stats örlogsfartyg, militära luftfartyg eller andra luftfartyg som används enbart för statliga ändamål.

Transport- och kommunikationsverket har trots sekretessbestämmelserna rätt att avgiftsfritt av Rättsregistercentralen, arbets- och näringsministeriet, Patent- och registerstyrelsen och Utsökningsverket få för skötseln av sina uppgifter enligt denna lag nödvändig information om den som innehar, inför i landet eller använder utrustning för radiostörning samt om ledamöter och ersättare i aktörens styrelse eller förvaltningsråd, om verkställande direktören och dennes ställföreträdare, om ansvariga bolagsmän och om andra som hör till den högsta ledningen. Rätten att få information gäller också uppgifter ur det bötesregister som avses i 46 § i lagen om verkställighet av böter (672/2002).

Vad som föreskrivs i 1 mom. hindrar inte att förmedlingsuppgifter lämnas ut till en annan myndighet, om det behövs för utredning av eller åtal för brott som gäller orsakande av radiostörningar eller för avhjälpande eller begränsning av störningar av radiokommunikation eller för avvärjande eller utredning av det hot dessa utgör för den nationella säkerheten eller försvaret.

Vad som föreskrivs i 326 och 327 § och i 329 § 3 mom. gäller inte

1) Försvarsmakten eller Gränsbevakningsväsendet, när de sköter radiokommunikation som har samband med det militära försvaret eller den nationella säkerheten, och inte heller radioutrustning eller utrustning för radiostörning som innehas av dem uteslutande för ändamål som hänför sig till det militära försvaret eller för skyddande av den nationella säkerheten,

2) Nordatlantiska fördragsorganisationens eller dess medlemsstaters styrkors radiokommunikation som har samband med det militära försvaret eller radioutrustning eller utrustning för radiostörning som innehas av dem uteslutande för ändamål som hänför sig till det militära försvaret,

3) Skyddspolisens radiokommunikation som hänför sig enbart till uppgifter som avses i 10 § 1 mom. i polisförvaltningslagen (110/1992) eller radioutrustning eller utrustning för radiostörning som innehas av Skyddspolisen i det syftet,

4) i avtalet om försvarssamarbete avsedda amerikanska styrkors radiokommunikation eller radioutrustning eller utrustning för radiostörning som innehas av dem.

Bestämmelserna i 326 § och 329 § 2 och 3 mom. ska inte tillämpas på radioutrustning eller utrustning för radiostörning på en främmande stats örlogsfartyg, militära luftfartyg eller andra luftfartyg som används enbart för statliga ändamål.

Transport- och kommunikationsverket har för tillsynen över efterlevnaden av denna lag samt bestämmelser som utfärdats och föreskrifter och beslut som meddelats med stöd av den rätt att utföra inspektioner på platser där det finns

5) avkodningssystem enligt 269 § 2 mom.,

6) utrustning för radiostörning.

Importörer, innehavare, användare och ägare av radioutrustning eller utrustning för radiostörning ska på begäran visa upp sitt radiotillstånd för Transport- och kommunikationsverket, Gränsbevakningsväsendet, Tullen och polisen.

För tillsynen över marknaden för radioutrustning eller om det finns skäl att misstänka att kraven enligt 30 kap. på radioutrustning som släpps ut eller tillhandahålls på marknaden inte har följts, att kraven enligt 39 a § på utrustning för radiostörning inte har följts eller att skyddet enligt 269 § av elektroniska meddelanden obehörigen har avkodats har Transport- och kommunikationsverkets inspektör rätt att ta radioutrustningen eller utrustningen för radiostörning och dess dokument för undersökning samt förbjuda att utrustningen används eller tillhandahålls på marknaden under den tid som undersökningen pågår. Undersökningen ska utföras utan dröjsmål. Den vars utrustning har tagits för undersökning ska ges ett intyg av vilket det framgår vilken utrustning som tagits för undersökning och orsaken till att den tagits för undersökning.

Om den radioutrustning eller utrustning för radiostörning som tagits för undersökning uppfyller kraven enligt denna lag och enligt de bestämmelser som utfärdats och föreskrifter som meddelats med stöd av den och utrustningens värde har sjunkit på grund av undersökningen, ska ägaren på yrkande betalas en ersättning som motsvarar gängse pris för utrustningen.

Om en radioutrustning eller en utrustning för radiostörning på ett väsentligt sätt strider mot denna lag eller mot bestämmelser som utfärdats och föreskrifter som meddelats med stöd av den, kan Transport- och kommunikationsverket ålägga tillverkaren eller importören att ersätta undersökningskostnaderna.

Transport- och kommunikationsverket har rätt att förbjuda utsläppande och tillhandahållande på marknaden och användning av radioutrustning och utrustning för radiostörning samt användning av sådan annan elutrustning som avses i 97 § 2 mom., om utrustningen har orsakat skadliga störningar eller om det på sannolika grunder kan antas att den orsakar skadliga störningar.

Transport- och kommunikationsverket har rätt att granska en radioutrustning eller en utrustning för radiostörning och ta den till undersökning, om utrustningen eller användningen av utrustningen på sannolika grunder misstänks strida mot denna lag eller mot bestämmelser som utfärdats och föreskrifter som meddelats med stöd av den eller om utrustningen har orsakat eller sannolikt kan orsaka skadliga störningar. Transport- och kommunikationsverket får i detta fall också tillfälligt sätta radioutrustningen eller utrustningen för radiostörning ur funktion, om detta, med hänsyn till omständigheterna, inte orsakar den som innehar utrustningen oskälig olägenhet eller skada. När det gäller tagande av radioutrustning eller utrustning för radiostörning för undersökning tillämpas i övrigt bestämmelserna i 327 §.

Om det finns vägande skäl att misstänka att ett brott som avses i 38 kap. 7 § i strafflagen eller i 348 § 1 mom. 2, 3 eller 9 punkten. i denna lag har begåtts på en plats som omfattas av hemfriden, får trots 8 kap. 2 § 1 mom., 4 § och 31 § 1 mom. i tvångsmedelslagen allmän husrannsakan eller platsgenomsökning samt kroppsvisitation företas för att söka efter lagstridig radioutrustning, utrustning för radiostörning eller teleterminalutrustning eller för utredning av brott. Dessutom förutsätts det att rannsakan, genomsökningen eller visitationen är nödvändig för att syftet med den ska uppnås.

Den som uppsåtligen

7) bryter mot skyldigheten enligt artikel 4.3 c i marknadskontrollförordningen eller 253 d § 4 mom. i denna lag för en tillverkare, tillverkares representant, importör, distributör eller leverantör av distributionstjänster att informera om en risk,

8) bryter mot skyldigheten enligt artikel 4.3 d i marknadskontrollförordningen eller 253 d § 3 mom. i denna lag för en tillverkare, tillverkares representant, importör, distributör eller leverantör av distributionstjänster att vidta korrigerande åtgärder och minska riskerna, eller

9) innehar, använder eller i landet inför en utrustning för radiostörning utan radiotillstånd enligt 39 a §,

ska, om inte strängare straff för gärningen föreskrivs någon annanstans i lag, för radioutrustningsförseelse dömas till böter.

Denna lag träder i kraft den 20 .