Lättare företagsstart för arbetslösa
Lag om ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa
En arbetslös person kan inleda företagsverksamhet och få arbetslöshetsförmån under de fyra första månaderna utan att det bedöms om verksamheten är på heltid. Samtidigt förbättras villkoren för rörlighetsunderstöd och rätten till understödet utvidgas till att även omfatta kortvarigt deltidsarbete.
- Status
- Godkänd med ändringar
- Överlämnad
- 19.9.2017
- Senaste händelse
- 29.11.2017
- Omröstningar
- 0
- Anföranden
- 2
- Stadfäst
- 14.12.2017
- Författning
- 906/2017
- Källa
- eduskunta.fi ↗
Vad som föreslås
Lagen om utkomstskydd för arbetslösa ändras så att det under de fyra första månaderna inte bedöms om företagsverksamhet som inletts under arbetslöshet bedrivs på heltid eller deltid. Under den perioden betalas arbetslöshetsförmån till sökanden och eventuella företagsinkomster jämkas med förmånen. Dessutom kan rörlighetsunderstöd betalas för deltidsarbete på under 18 timmar i veckan samt för utbildning med anknytning till arbete, och understödet höjs utifrån familjesituation och långa resor. Samtidigt samordnas definitionerna av heltidsstudier till följd av yrkesutbildningsreformen.
Vad det betyder
Ändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2018. Propositionen sänker tröskeln för arbetslösa att prova på företagande utan omedelbar oro för att utkomsten ska avbrytas, vilket uppskattas gälla cirka 3 200 nya företagare per år. Den arbetssökande har under de fyra månaderna kvar skyldigheten att söka och ta emot heltidsarbete. Utgifterna för arbetslöshetsförmåner beräknas öka med sammanlagt cirka 15–18 miljoner euro på årsnivå, varav statens andel är cirka 7 miljoner euro och Arbetslöshetsförsäkringsfondens andel 7–10 miljoner euro.
Så röstade riksdagen
Propositionen godkändes utan omröstning – ingen ledamot föreslog att den skulle förkastas eller ändras i plenum.
Debatten i salen
Ledamöternas anföranden i plenum ordagrant ur riksdagens protokoll. Öppna debatten för att läsa vad som sades om propositionen och vem som sade det. Anförandena visas på originalspråket.
2 anföranden · 2 talare · 1 debatt
Yleiskeskustelu päättyi. Eduskunta hyväksyi hallituksen esitykseen HE 121/2017 vp sisältyvän lakiehdotuksen sisällön mietinnön mukaisena. Lakiehdotuksen ensimmäinen käsittely päättyi.
Behandlingens skeden
Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.
- 19.9.2017Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Työ- ja elinkeinoministeriö
- 20.9.2017Lähetekeskustelu · Täysistunto
- 14.11.2017Valiokunnan mietintö tai lausunto · sosiaali- ja terveysvaliokunta
- 21.11.2017Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
- 24.11.2017Toinen käsittely · Täysistunto
- 28.11.2017Eduskunnan vastaus ja kirjelmä
Beslut per lagförslag1
- 1Laki työttömyysturvalain muuttamisestaHyväksytty muutettuna · 906/2017 · 14.12.2017
Föreslagen lagtext
Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.
Lag om ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa
I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) det inledande stycket i 2 kap. 1 § 2 mom., 10 § 2 mom. 2—4 punkten, 13 § 1 mom. och 2 mom. 2 och 3 punkten, 2 a kap. 12 b §, 8 kap. 1—3 § samt 14 kap. 3 d § 1 mom., sådana de lyder, det inledande stycket i 2 kap. 1 § 2 mom., 2 a kap. 12 b §, 8 kap. 1—3 § och 14 kap. 3 d § 1 mom. i lag 1457/2016, 2 kap. 10 § 2 mom. 2 och 4 punkten samt 13 § 1 mom. i lag 1001/2012, 10 § 2 mom. 3 punkten i lag 790/2014 och 13 § 2 mom. 2 och 3 punkten i lag 1374/2014, samt fogas till 2 kap. en ny 5 a §, till 2 kap. 10 § 2 mom., sådant det lyder i lagarna 1001/2012 och 790/2014, nya 5 och 6 punkter samt till 8 kap. en ny 4 § i stället för den 4 § som upphävts genom lag 1001/2012 och en ny 5 § i stället för den 5 § som upphävts genom lag 313/2010 som följer:
2 kap. – Allmänna arbetskraftspolitiska förutsättningar för erhållande av förmåner
1 §Arbetslös arbetssökande
Som arbetslös betraktas den som inte står i anställningsförhållande eller är sysselsatt på heltid som företagare eller i eget arbete mer än två veckor utan avbrott. Som arbetslös betraktas dessutom den som trots företagsverksamhet eller eget arbete har rätt till arbetslöshetsförmåner med stöd av 2 kap. 5 a §, den som avses i 4 kap. 1 och 1 a § och är permitterad på heltid samt den för vilken utförandet av arbetet och löneutbetalningen har avbrutits av en med permittering jämförbar orsak. Som arbetslös betraktas också den som är arbetsledig och själv har ansökt om ledighet, om
5 a §Nystartad företagsverksamhet och sysselsättning i eget arbete
På den arbetssökandes rätt att få arbetslöshetsförmåner tillämpas under fyra månader från inledandet av verksamheten inte vad som i 5 § 1 mom. föreskrivs om sysselsättning som företagare eller i eget arbete längre än två veckor. Förutsättningen för att bestämmelsen inte ska tillämpas är att personen har inlett företagsverksamheten eller sysselsättningen i eget arbete som arbetslös.
Det som föreskrivs i 1 mom. tillämpas på nytt, när personen efter början av den tidsfrist som avses i 1 mom. har uppfyllt arbetsvillkoret för arbetslöshetsdagpenning och maximitiden för arbetslöshetsdagpenning börjar löpa från början.
10 §Studier
Som heltidsstudier betraktas
2) sådana studier enligt lagen om yrkesutbildning som syftar till avläggande av en yrkesinriktad grundexamen eller en del av en sådan examen, eller till genomförande av handledande utbildning för yrkesutbildning eller utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv,
3) gymnasiestudier när deras omfattning enligt lärokursen är sammanlagt minst 75 kurser; gymnasiestudier som ordnas i internat betraktas dock alltid som heltidsstudier,
4) sådana studier enligt lagen om grundläggande utbildning (628/1998) som ordnats för personer som passerat läropliktsåldern och vars omfattning är minst 22 kurser per läsår,
5) andra studier som ger yrkesfärdigheter än de som avses i 1—4 punkten och vars omfattning enligt studieplanen i genomsnitt är minst fem studiepoäng, tre studieveckor eller 4,5 kompetenspoäng per studiemånad,
6) andra studier än de som avses i 1—5 punkten och vars omfattning enligt undervisningsprogrammet är i genomsnitt minst 25 veckotimmar.
13 §Rätt till arbetslöshetsförmån för unga personer som saknar utbildning som ger yrkesfärdigheter
En ung person under 25 år, som efter grundskolan eller gymnasiet inte har genomgått någon utbildning som leder till examen och som ger yrkesfärdigheter (ung person som saknar utbildning), ska i föregående ansökningsförfarande som gäller de studier som börjar på höstterminen ha sökt till minst två studieplatser där han eller hon uppfyller kriterierna för antagning som studerande. Studierna kan omfatta utbildning som leder till examen och ger yrkesfärdigheter, eller när det gäller en person som endast slutfört grundskolans lärokurs, vara sådana gymnasiestudier som avses i 10 § 2 mom. 3 punkten. Skyldigheten att söka till en utbildning kan inte uppfyllas genom att söka till en arbetskraftsutbildning. Höstterminen anses börja den 1 september.
En ung person som saknar utbildning har inte rätt till arbetslöshetsförmån på grundval av arbetslöshet
2) från och med den tidpunkt då den unga personen utan giltig orsak låter bli att inleda en sådan utbildning efter grundskolan eller gymnasiet som leder till examen och ger yrkesfärdigheter eller gymnasiestudier som avses i 10 § 2 mom. 3 punkten, om utbildningen eller studierna börjar vid en annan tidpunkt än höstterminen,
3) från och med den tidpunkt då den unga personen utan giltig orsak avbryter en utbildning efter grundskolan eller gymnasiet som leder till examen och ger yrkesfärdigheter, gymnasiestudier som avses i 10 § 2 mom. 3 punkten eller motsvarande studier utomlands.
2 a kap. – Förfaranden som är arbetskraftspolitiskt klandervärda
12 b §Avvikande tillämpning av denna lag på arbetsprövning
Bestämmelserna i 11 §, 12 § 2 och 3 mom. och 12 a § 1 mom. i detta kapitel tillämpas inte på sådan arbetsprövning för bedömning av lämplighet som avses i 4 kap. 5 § 1 mom. 3 punkten i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice.
8 kap. – Stödjande av regional rörlighet
1 §Rätt till rörlighetsunderstöd
Den som är berättigad till arbetslöshetsförmåner och som tar emot arbete i ett anställningsförhållande för minst två månader eller inleder en minst två månader lång utbildning relaterad till arbete i ett anställningsförhållande, beviljas rörlighetsunderstöd. Om rörlighetsunderstöd beviljats på grundval av arbetsrelaterad utbildning, beviljas understöd inte på grundval av mottagande av arbete.
För att rörlighetsunderstöd ska beviljas krävs det dessutom att de dagliga resorna till arbetet eller utbildningen när arbetet eller utbildningen inleds överstiger i genomsnitt tre timmar vid heltidsarbete och i genomsnitt två timmar vid deltidsarbete eller att personen flyttar från motsvarande avstånd på grund av arbete eller arbetsrelaterad utbildning.
Som berättigad till arbetslöshetsförmåner betraktas den som får arbetslöshetsförmån eller till vilken det av orsaker som nämns i 10 kap. 2 § 3 mom. inte betalas arbetslöshetsförmån.
2 §Rörlighetsunderstödets belopp
Rörlighetsunderstödet är lika stort som grunddagpenningen enligt 6 kap. 1 § 1 mom. Vad som i 6 kap. 6 § föreskrivs om den barnförhöjning som betalas till mottagare av arbetslöshetspenning tillämpas även när det gäller mottagare av rörlighetsunderstöd.
Rörlighetsunderstödet betalas förhöjt på det sätt som avses i 6 kap. 1 § 2 mom., om arbetsplatsen eller platsen där utbildningen ordnas är belägen på över 200 kilometers avstånd från personens faktiska bostad eller den faktiska bostaden före flyttningen på grund av arbetet eller den därmed relaterade utbildningen.
Rätten till förhöjning som avses i 1 och 2 mom. avgörs enligt tidpunkten då arbetet eller den därmed relaterade utbildningen börjar.
Om stödmottagaren beviljas förhöjt rörlighetsunderstöd på grundval av arbetsrelaterad utbildning i enlighet med 2 mom., fortsätter rörlighetsunderstödet att betalas som förhöjt efter det att utbildningen slutförts endast om stödmottagaren fortfarande uppfyller de förutsättningar som anges i 2 mom.
3 §Rörlighetsunderstödets varaktighet
Trots vad som föreskrivs i 3 kap. 2 § betalas rörlighetsunderstöd för högst fem dagar i kalenderveckan
1) under 30 dagar från det att arbetet eller utbildningen inleddes, när personen tar emot arbete som varar i minst två månader eller påbörjar utbildning relaterad till sådant arbete,
2) under 45 dagar från det att arbetet eller utbildningen inleddes, när personen tar emot arbete som varar i minst tre månader eller påbörjar utbildning relaterad till sådant arbete,
3) under 60 dagar från det att arbetet eller utbildningen inleddes, när personen tar emot arbete som varar i minst fyra månader eller påbörjar utbildning relaterad till sådant arbete.
Rörlighetsunderstöd betalas högst tills anställningsförhållandet upphör eller den arbetsrelaterade utbildningen avbryts.
Om personen beviljas rörlighetsunderstöd på basis av arbetsrelaterad utbildning, fortsätter betalningen av understödet efter det att utbildningen slutförts, om personen sysselsätts. Dessutom krävs att de i 1 § 2 mom. föreskrivna förutsättningar som gäller resan till arbetet eller flyttning uppfylls även under anställningsförhållandet.
4 §Begränsningar som gäller rörlighetsunderstöd
Rörlighetsunderstöd betalas samtidigt endast på grundval av ett och samma anställningsförhållande och därmed relaterad utbildning.
Vid deltidsarbete betalas rörlighetsunderstöd endast för de dagar då den arbetssökande faktiskt har arbetat.
Rörlighetsunderstöd betalas inte för den tid utförandet av arbetet och löneutbetalningen har avbrutits på grund av permittering eller av en orsak som jämställs med permittering eller av en orsak som beror på personen själv. Dessa dagar räknas dock in i det i 3 § 1 mom. avsedda maximala antalet dagar per kalendervecka för vilka rörlighetsunderstöd betalas.
5 §Avvikande tillämpning av denna lag på rörlighetsunderstöd
Om inte något annat föreskrivs i detta kapitel, tillämpas på rörlighetsunderstöd vad som i denna lag föreskrivs om arbetslöshetsförmån och vad som i 11 kap. 9 a § föreskrivs om barnförhöjning. Rörlighetsunderstöd betalas dock trots vad som föreskrivs i 1 kap. 8 a § 1 mom., 2 och 2 a kap., 3 kap. 1 § 3 mom. och 4 § 1 mom.
På rörlighetsunderstödet tillämpas inte vad som i 4 kap. föreskrivs om jämkad arbetslöshetsförmån, vad som i 7 och 8 § i det kapitlet föreskrivs om minskning av arbetslöshetsförmånerna med sociala förmåner eller vad som i 10 kap. 2 § 2 mom. föreskrivs om sysselsättning på heltid i över två veckor.
14 kap. – Särskilda bestämmelser
3 d §Övriga bestämmelser om finansieringen
Det rörlighetsunderstöd och de därtill hörande förhöjningsdelar som avses i 8 kap. i denna lag samt de kostnadsersättningar som avses i 10 kap. 6 § i denna lag och i 9 kap. 1 § i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice finansieras med statsmedel.
§
Denna lag träder i kraft den 20 .
Lagens 2 kap. 5 a § tillämpas på sådan företagsverksamhet och sysselsättning i eget arbete som inleds efter att denna lag trätt i kraft.
På en arbetssökandes studier som inletts innan denna lag trätt i kraft och på en persons förfarande enligt 2 kap. 13 § före ikraftträdandet av denna lag tillämpas 2 kap. 10 § 2 mom. och 13 §, sådana de lydde vid ikraftträdandet.
Lagens 8 kap. tillämpas på arbete som inleds efter ikraftträdandet av denna lag och på arbetsrelaterad utbildning som inleds efter ikraftträdandet av denna lag.
Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 13.9.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.