Nya befogenheter för kriminalunderrättelseinhämtning

Polisen har rätt att på ett automatiserat sätt använda tekniska anordningar, metoder eller programvaror för att söka och övervaka information i och samla in och lagra information från öppna källor, om det behövs för utförande av en uppgift som föreskrivits för polisen (automatiserad insamling av information ).

Beslut om i 6 § avsedd automatiserad insamling av information från öppna källor fattas av en polisman som hör till befälet, om det i samband med den automatiserade insamlingen av information samlas in personuppgifter.

Beslut om automatiserad insamling av information från öppna källor får fattas för högst tre månader åt gången.

Beslutet ska fattas skriftligen och i det ska följande nämnas:

1) den polisman som fattat beslutet och beslutets datum,

2) den polisenhet som genomför insamlingen av information,

3) den öppna källa som är föremål för åtgärden,

4) syftet med och behovet av insamling av information för utförandet av ett enskilt uppdrag som avses i 1 kap. 1 §,

5) beslutets giltighetstid.

Insamlingen av information ska avslutas före utgången av den tid som anges i beslutet, om syftet med inhämtandet av information har nåtts eller om det inte längre finns förutsättningar för insamlingen av information.

Polisen får vid skyddande av i 6 § avsedd automatiserad insamling av information och vid annat inhämtande av information från öppna källor använda falska, vilseledande eller förtäckta uppgifter för att hemlighålla uppdraget.

Beslut om skyddande av inhämtandet av information enligt 1 mom. fattas av en polisman som hör till befälet.

Information som inhämtats från öppna källor genom automatiserad insamling av information ska utplånas utan dröjsmål efter att det framgått att informationen inte behövs för utförande av polisens uppgifter.

Bestämmelser om behandling av personuppgifter finns i lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet (616/2019).

Metoderna i detta kapitel får användas när det gäller att avslöja brott för vilka det föreskrivna strängaste straffet är fängelse i minst tio år.

Därtill får metoderna i detta kapitel användas när det gäller att avslöja följande brott:

1) röjande av statshemlighet,

2) grov utpressning,

3) olovlig underrättelseverksamhet,

4) finansiering av ett brott som avses i en internationell överenskommelse,

5) brott som begåtts i terroristiskt syfte,

6) brott avseende radiologiska vapen som begåtts i terroristiskt syfte,

7) förberedelse till terroristbrott,

8) ledande av terroristgrupp,

9) deltagande i en terroristgrupps verksamhet,

10) tillhandahållande av utbildning för terrorism,

11) deltagande i utbildning för terrorism,

12) rekrytering till terrorism,

13) finansiering av brott för terrorism,

14) finansiering av terrorism,

15) resa för terrorism,

16) främjande av resa för terrorism, eller

17) offentlig uppmaning till terrorism, om gärningen är så allvarlig att den förutsätter fängelsestraff.

Med teleavlyssning avses att ett meddelande som tas emot av eller sänds från en viss teleadress eller teleterminalutrustning och som förmedlas i ett i 3 § 43 punkten i lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation (917/2014) avsett allmänt kommunikationsnät eller i ett därtill anslutet kommunikationsnät avlyssnas, upptas eller behandlas på något annat sätt för utredning av innehållet i meddelandet och av de förmedlingsuppgifter i anslutning till det som avses i 8 § i detta kapitel. Teleavlyssning får riktas endast mot meddelanden från eller meddelanden avsedda för en sådan person som med fog kan antas göra sig skyldig till ett brott som avses i 2 eller 3 mom.

För att förhindra brott kan polisen ges tillstånd att rikta teleavlyssning mot en teleadress eller teleterminalutrustning som innehas eller sannolikt används av en person som på grund av sina yttranden eller hotelser eller sitt uppträdande med fog kan antas göra sig skyldig till ett brott för vilket det föreskrivna strängaste straffet är fängelse i minst sex år.

Polisen kan därtill för förhindrande av brott ges tillstånd att rikta teleavlyssning mot en teleadress eller teleterminalutrustning som innehas eller sannolikt används av en person som på grund av sina yttranden eller hotelser eller sitt uppträdande med fog kan antas göra sig skyldig till

1) röjande av statshemlighet,

2) grovt givande av muta,

3) våldsamt motstånd mot tjänsteman,

4) grovt givande av muta åt riksdagsledamot,

5) anförande av våldsamt upplopp,

6) grovt frihetsberövande,

7) grovt vållande av allmän fara,

8) brott som begåtts i terroristiskt syfte,

9) förberedelse till terroristbrott,

10) deltagande i utbildning för terrorism,

11) resa för terrorism,

12) offentlig uppmaning till terrorism, om gärningen är så allvarlig att den förutsätter fängelsestraff,

13) grovt bedrägeri,

14) grovt störande av post- och teletrafik,

15) grov systemstörning,

16) grovt dataintrång,

17) grovt tagande av muta,

18) grovt tagande av muta som riksdagsledamot,

19) grovt missbruk av tjänsteställning,

20) grovt skjutvapenbrott, eller

21) grovt naturskyddsbrott.

Polisen kan dessutom beviljas tillstånd till teleavlyssning, om det är nödvändigt för att avvärja en allvarlig fara som omedelbart hotar liv eller hälsa.

Med bevisprovokation genom köp avses ett köpeanbud eller ett köp av ett föremål, ett ämne, egendom eller en tjänst som polisen för att förhindra ett brott gör i syfte att ta om hand eller påträffa ett föremål, ett ämne eller egendom som har samband med det brott som ska förhindras eller som annars kan bidra till information som behövs för att förhindra ett brott. En förutsättning för köp av annat än ett provparti är att köpet är nödvändigt för genomförandet av bevisprovokation genom köp.

Beslut om bevisprovokation genom köp kan meddelas för högst sex månader åt gången.

En anhållningsberättigad polisman eller en polisman som hör till befälet vid skyddspolisen får besluta att en polisman som ska genomföra förtäckt inhämtande av information, en täckoperation eller bevisprovokation genom köp eller förbereda eller genomföra användning av informationskällor ska förses med en teknisk anordning som möjliggör spårning, avlyssning och observation, om utrustningen är motiverad för att polismannens säkerhet ska kunna tryggas.

Spårningen, avlyssningen och observationen får upptas. Upptagningarna ska utplånas så snart de inte behövs för att trygga polismannens säkerhet. Om upptagningarna trots allt behöver bevaras av orsaker som har samband med rättsskyddet för någon som har del i saken, får upptagningarna bevaras och användas i detta syfte. De ska i så fall utplånas när saken har avgjorts genom ett lagakraftvunnet beslut eller lämnats därhän.

Uppgifter om en informationskälla får registreras i ett personregister. Bestämmelser om behandlingen av uppgifterna finns i lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet.

Om inte ett synnerligen viktigt allmänt intresse kräver något annat, får den polisenhet som ansvarar för användningen av en hemlig metod för inhämtande av information besluta att information som inhämtats med metoden får användas och lämnas ut endast för att inrikta verksamheten, om det behövs för att skydda informationskällans eller polismannens liv och hälsa eller polisens taktiska eller tekniska metoder eller ett pågående informationsinhämtningsuppdrag. Användningen av information som stöder det att någon är oskyldig får dock inte begränsas.

Överskottsinformation får dessutom alltid användas för avvärjande av hot som avses i 5 b kap. 3 §, för förhindrande av brott, för inriktning av polisens verksamhet och som en utredning som stöder det att någon är oskyldig.

Information som inhämtats med en hemlig metod för inhämtande av information och som har lämnats ut för att uteslutande användas för inriktning av verksamheten eller i fråga om vilken det angetts att den uteslutande får användas för detta ändamål, får inte användas för inledande av undersökning som avses i 6 kap. 1 § i denna lag eller 3 kap. 3 § i förundersökningslagen, som grund för registrering av anmälan om brott enligt 3 kap. 1 § i förundersökningslagen, som grund för en myndighets ansökan, yrkande eller beslut eller som bevis vid förundersökning, polisundersökning eller rättegång.

Detta kapitel innehåller bestämmelser om inhämtandet av information vid centralkriminalpolisen om sådan allvarlig brottslighet som allvarligt hotar individens eller samhällets säkerhet samt om utnyttjande av sådan information för avvärjandet av hot.

Metoder för kriminalunderrättelseinhämtning som avses i detta kapitel är systematisk observation, förtäckt inhämtande av information, optisk observation, teknisk spårning, inhämtande av identifieringsuppgifter för teleadresser eller teleterminalutrustning, täckoperationer, bevisprovokation genom köp, kontrollerade leveranser och styrd användning av informationskällor.

I detta kapitel föreskrivs det om förutsättningarna för användning av de i 1 mom. avsedda metoderna för kriminalunderrättelseinhämtning vid kriminalunderrättelseinhämtning.

Föremål för kriminalunderrättelseinhämtning är sådan organiserad brottslighet som allvarligt hotar individens eller samhällets säkerhet.

Föremål för kriminalunderrättelseinhämtning är dessutom sådan allvarlig brottslighet som allvarligt hotar individens eller samhällets säkerhet och som

1) till sina verkningar utgör ett betydande hot mot den offentliga ekonomin, finans- och försäkringssystemens funktion eller den kritiska infrastrukturen,

2) hotar ett stort antal människors liv eller hälsa,

3) till sina verkningar utgör ett omfattande hot för miljön,

4) hotar rättsstatens grundläggande funktioner, eller

5) i stor skala hotar den allmän ordningen och säkerheten.

En allmän förutsättning för användning av en metod för kriminalunderrättelseinhämtning vid kriminalunderrättelseinhämtning är att användningen av den är nödvändig för att få viktig information om ett sådant i 3 § avsett föremål för kriminalunderrättelseinhämtning som allvarligt hotar individens eller samhällets säkerhet.

En metod för kriminalunderrättelseinhämtning får inte riktas mot ett utrymme som används för boende av permanent natur.

Användningen av en metod för kriminalunderrättelseinhämtning ska avslutas före utgången av den tid som anges i beslutet, om syftet med användningen har nåtts eller om det inte längre finns förutsättningar för att använda metoden.

Närmare bestämmelser om ordnandet av användningen av metoder för kriminalunderrättelseinhämtning får utfärdas genom förordning av statsrådet.

En metod för kriminalunderrättelseinhämtning kan riktas mot en person som på grund av sina yttranden, hotelser eller sitt uppträdande eller utifrån omständigheterna kan antas delta i sådan i 3 § avsedd verksamhet som allvarligt hotar individens eller samhällets säkerhet.

I det fall att en bestämd person inte kan specificeras, får systematisk observation, förtäckt inhämtande av information, optisk observation, teknisk spårning, en täckoperation, bevisprovokation genom köp, kontrollerade leveranser och styrd användning av informationskällor riktas mot en grupp av personer. Med en grupp av personer avses i detta kapitel en sammanslutning bestående av minst tre personer som kan antas delta i sådan i 3 § avsedd verksamhet som hotar individens eller samhällets säkerhet.

En metod för kriminalunderrättelseinhämtning kan också riktas mot någon annan person, om det inte är möjligt att rikta metoden mot en i 1 eller 2 mom. avsedd person eller grupp av personer och det med anledning av personens yttranden eller uppträdande eller särskilda omständigheter finns synnerligen giltiga skäl att anta att användningen av metoden resulterar i viktig information om sådan i 3 § avsedd verksamhet som allvarligt hotar individens eller samhällets säkerhet.

Om det medan en metod för kriminalunderrättelseinhämtning används framkommer att en person med fog kan antas göra sig skyldig till ett brott som enligt 5 kap. utgör grund för användningen av den aktuella metoden för informationsinhämtning eller det kan antas att ett sådant brott har begåtts och det genom användning av metoden för kriminalunderrättelseinhämtning inte längre kan antas att man får information om den verksamhet som allvarligt hotar individens eller samhällets säkerhet och som låg till grund för tillståndet eller beslutet, får polisen fortsätta att använda metoden för kriminalunderrättelseinhämtning som en hemlig metod för inhämtande av information i avsikt att förhindra och avslöja brott under giltighetstiden för det tillstånd som beviljats med stöd av detta kapitel, dock högst i en månads tid. Då ska ärendet inom den nämnda tiden föras för avgörande till den myndighet som är behörig att fatta beslut om användning av den aktuella metoden för inhämtande av information.

Om det medan en metod för kriminalunderrättelseinhämtning används framkommer att det finns skäl att misstänka att en person har gjort sig skyldig till ett brott som avses i 10 kap. 3 § 2–5 mom. i tvångsmedelslagen och det genom användning av metoden för kriminalunderrättelseinhämtning inte längre kan antas att man får information om den verksamhet som allvarligt hotar individens eller samhällets säkerhet och som låg till grund för tillståndet eller beslutet, får polisen fortsätta att använda metoden för kriminalunderrättelseinhämtning i avsikt att utreda brottet under giltighetstiden för det tillstånd som beviljats med stöd av detta kapitel, dock högst tre dygn.

Beslut om optisk observation vid kriminalunderrättelseinhämtning ska fattas av domstol, om observationen riktas mot ett annat hemfridsskyddat utrymme eller en annan hemfridsskyddad plats enligt 24 kap. 11 § i strafflagen än ett utrymme eller en plats som används för boende av permanent natur eller mot en person som berövats sin frihet. Optisk observation får inte riktas mot ett utrymme som används för boende av permanent natur.

Beslut om teknisk spårning som riktas mot en person vid kriminalunderrättelseinhämtning ska fattas av domstol.

En för kriminalunderrättelseuppdraget förordnad polisman som hör till befälet och som är förtrogen med kriminalunderrättelseinhämtning framställer yrkandet i ett i 7 § 1 eller 2 mom. avsett ärende hos domstol. Yrkandet ska framställas skriftligen och av det ska framgå

1) den metod för kriminalunderrättelseinhämtning som yrkandet gäller,

2) den i 3 § avsedda verksamhet som allvarligt hotar individens eller samhällets säkerhet och i fråga om vilken det är nödvändigt att använda en metod för kriminalunderrättelseinhämtning för att inhämta information,

3) föremålet för åtgärden som är

a) en person, eller

b) en grupp av personer tillräckligt specificerad i det fall att en bestämd person inte kan specificeras och metoden för kriminalunderrättelseinhämtning med stöd av 5 § 2 mom. kan riktas mot en grupp av personer, eller

c) ett föremål, ett ämne eller egendom, eller

d) ett utrymme eller en plats av annat slag som den optiska observationen riktas mot,

4) de fakta som förutsättningarna för och inriktningen av användningen av metoden för kriminalunderrättelseinhämtning grundar sig på,

5) den föreslagna giltighetstiden med angivande av klockslag,

6) den för kriminalunderrättelseuppdraget förordnade polisman som hör till befälet och som är förtrogen med kriminalunderrättelseinhämtning och som leder och övervakar användningen av metoden för kriminalunderrättelseinhämtning,

7) eventuella begränsningar och villkor som gäller användningen av metoden för kriminalunderrättelseinhämtning, samt

8) den för kriminalunderrättelseuppdraget förordnade polisman som hör till befälet och som är förtrogen med kriminalunderrättelseinhämtning samt tidpunkten för yrkandet.

Beslut om täckoperationer och bevisprovokation genom köp vid kriminalunderrättelseinhämtning och om avslutande av täckoperationer fattas av chefen för centralkriminalpolisen.

För ett beslut om en täckoperation ska det göras en i 5 kap. 31 § avsedd framställning om och plan för täckoperationen. För ett beslut om bevisprovokation genom köp ska det göras en framställning om och plan för bevisprovokation genom köp.

Ett beslut som avses i 1 mom., med undantag för beslut om avslutande av en täckoperation, ska föras till domstol för avgörande av om de i 3–5 § avsedda förutsättningar för användning av metoden för kriminalunderrättelseinhämtning föreligger.

Om det under en täckoperation framgår att det kan antas att en annan person än den som är föremål för täckoperationen deltar i den verksamhet som är föremål för kriminalunderrättelseinhämtningen och som allvarligt hotar individens eller samhällets säkerhet eller att det med fog kan antas att man av den personen får viktig information om verksamheten, får den polisman som företar täckoperationen med avvikelse från 1 mom. genom sitt eget beslut utvidga operationen också till den personen, om det är nödvändigt att omedelbart utvidga operationen för att få viktig information om det hot som är föremål för kriminalunderrättelseinhämtningen. Frågan om utvidgning av täckoperationen ska dock utan ogrundat dröjsmål och senast tre dygn från det att inhämtandet av informationen inleddes hänskjutas för avgörande till chefen för centralkriminalpolisen.

En för kriminalunderrättelseuppdraget förordnad polisman som hör till befälet och som är förtrogen med kriminalunderrättelseinhämtning fattar vid kriminalunderrättelseinhämtning beslut om

1) systematisk observation,

2) annan optisk observation än sådan som riktas mot hemfridsskyddade utrymmen,

3) annan teknisk spårning än sådan som riktas mot personer,

4) inhämtande av identifieringsuppgifter för teleadresser eller teleterminalutrustning,

5) täckoperationer som genomförs uteslutande i datanät,

6) bevisprovokation genom köp som gäller säljanbud uteslutande till allmänheten,

7) kontrollerade leveranser som utförs av polisen,

8) förtäckt inhämtande av information, samt

9) styrd användning av informationskällor.

Om ärendet inte tål uppskov, får en för kriminalunderrättelseuppdraget förordnad polisman som hör till befälet och som är förtrogen med kriminalunderrättelseinhämtning med avvikelse från 7 § 1 och 2 mom. besluta om optisk observation och teknisk spårning till dess att domstolen har avgjort yrkandet om beviljande av tillstånd. Ärendet ska föras till domstol så snart det är möjligt, dock senast 24 timmar efter det att metoden för kriminalunderrättelseinhämtning började användas.

Ett beslut om användning av en metod för kriminalunderrättelseinhämtning ska fattas skriftligen. Beslutet kan fattas muntligen, om det är nödvändigt på grund av att ärendet är brådskande. Ett muntligt beslut ska utan dröjsmål också fattas skriftligen.

Av beslutet ska framgå

1) den metod för kriminalunderrättelseinhämtning som beslutet gäller,

2) den i 3 § avsedda verksamhet som allvarligt hotar individens eller samhällets säkerhet och i fråga om vilken det är nödvändigt att använda en metod för kriminalunderrättelseinhämtning för att inhämta information,

3) föremålet för åtgärden som är a) en person, eller b) en grupp av personer tillräckligt specificerad i det fall att en bestämd person inte kan specificeras och metoden för kriminalunderrättelseinhämtning med stöd av 5 § 2 mom. kan riktas mot en grupp av personer, c) ett föremål, ett ämne, egendom eller en tjänst, eller d) ett utrymme eller en plats av annat slag som den optiska observationen riktas mot,

4) de fakta som förutsättningarna för och inriktningen av användningen av metoden för kriminalunderrättelseinhämtning grundar sig på,

5) beslutets giltighetstid med angivande av klockslag,

6) den för kriminalunderrättelseuppdraget förordnade polisman som hör till befälet och som är förtrogen med kriminalunderrättelseinhämtning och som leder och övervakar användningen av metoden för kriminalunderrättelseinhämtning,

7) eventuella begränsningar och villkor för användningen av metoden för kriminalunderrättelseinhämtning,

8) andra eventuella omständigheter som användningen av metoden för kriminalunderrättelseinhämtning förutsätter, samt

9) den myndighet och tjänsteman som har fattat beslutet samt tidpunkten för beslutet.

Utöver vad som föreskrivs i 11 § ska det av ett beslut som gäller en täckoperation, bevisprovokation genom köp eller styrd användning av informationskällor framgå

1) den som föreslagit metoden för kriminalunderrättelseinhämtning,

2) identifikationsuppgifterna för de polismän som genomför täckoperationen eller för informationskällan,

3) syftet med inhämtandet av information och planen för genomförandet av detta, samt

4) vilka åtgärder som får genomföras vid täckoperationen, bevisprovokationen genom köp eller den styrda användningen av informationskällor samt eventuella begränsningar och villkor för verksamheten.

Utöver vad som föreskrivs i 11 § ska det av ett beslut som gäller kontrollerade leveranser framgå syftet med inhämtandet av information och planen för genomförandet av detta samt den transport eller leverans av annat slag som är föremål för åtgärden.

Tillstånd till systematisk observation, förtäckt inhämtande av information, optisk observation, teknisk spårning, inhämtande av identifieringsuppgifter för teleadresser eller teleterminalutrustning, täckoperationer, bevisprovokation genom köp och styrd användning av informationskällor får beviljas och beslut i ärendet fattas för högst sex månader åt gången räknat från den dag då tillståndet beviljas.

Tillstånd till kontrollerade leveranser får beviljas och beslut i ärendet fattas för högst en månad åt gången räknat från den dag då tillståndet beviljas.

Ett tillståndsärende som gäller en metod för kriminalunderrättelseinhämtning ska handläggas av Helsingfors tingsrätt. Tingsrätten är domför med ordföranden ensam. Sammanträdet kan hållas även vid en annan tidpunkt och på en annan plats än vad som föreskrivs om en allmän underrätts sammanträde.

Ett yrkande som gäller användning av en metod för kriminalunderrättelseinhämtning ska utan dröjsmål tas upp till behandling i domstol i närvaro av den tjänsteman som framställt yrkandet eller en av denne förordnad tjänsteman som är insatt i ärendet. Underrättelsetillsynsombudsmannen eller en av denne förordnad tjänsteman ska ges tillfälle att bli hörd innan behandlingen av ett tillståndsärende avslutas. Ärendet ska avgöras skyndsamt.

Behandlingen kan också ske med anlitande av videokonferens eller någon annan lämplig teknisk metod för dataöverföring där de som deltar i behandlingen har sådan kontakt att de kan tala med och se varandra.

Ett beslut i ett tillståndsärende får inte överklagas genom besvär. Klagan mot beslutet får anföras utan tidsbegränsning hos Helsingfors hovrätt. Klagan ska behandlas skyndsamt. Också underrättelsetillsynsombudsmannen har rätt att anföra klagan över ett beslut i ett tillståndsärende.

Ärendet avgörs utan att höra den person som avses i 5 § och som är föremål för en metod för kriminalunderrättelseinhämtning eller innehavaren av det utrymme som ska övervakas. Vid handläggning av ett ärende som gäller optisk observation av en frihetsberövad, ska en företrädare för den inrättning där denne hålls i förvar ges tillfälle att bli hörd, om det inte med beaktande av att denne hörts tidigare ska anses vara onödigt.

Vid handläggningen av ett ärende som gäller en täckoperation eller bevisprovokation genom köp i domstol i enlighet med 9 § 3 mom. ska till domstolen ges endast den information som är nödvändig för handläggningen av ärendet. Vid handläggningen ska det fästas särskild vikt vid att sekretessen iakttas och att informationen i handlingar och informationssystem skyddas genom behövliga förfaranden och datasäkerhetsarrangemang.

Information som inhämtats med en metod för kriminalunderrättelseinhämtning får användas för att avvärja ett hot som avses i 3 § samt för förhindrande av brott och inriktning av polisens verksamhet.

Informationen får alltid användas som en utredning som stöder det att någon är oskyldig samt för att förhindra betydande fara för någons liv, hälsa eller frihet eller betydande miljö-, egendoms- eller förmögenhetsskada.

Dessutom får information som inhämtats med en metod för kriminalunderrättelseinhämtning användas, om det är nödvändigt för att

1) avslöja brott som avses i 5 kap. 3 §,

2) utreda brott som avses i 10 kap. 3 § 2–5 mom. i tvångsmedelslagen samt utreda våldsamt motstånd mot tjänsteman, grovt givande av muta åt riksdagsledamot, anförande av våldsamt upplopp, grovt vållande av allmän fara, grovt tagande av muta som riksdagsledamot och grovt naturskyddsbrott.

Bestämmelser om begränsningar för användningen av information som inhämtats med en metod för kriminalunderrättelseinhämtning och som är avsedd för inriktning av verksamheten finns i 19 §.

Polisen får trots sekretessbestämmelserna, om det är nödvändigt för att avvärja ett hot som avses i 3 §, på eget initiativ eller på begäran lämna ut information som inhämtats med en metod för kriminalunderrättelseinhämtning till en sådan myndighet som har behörighet att genomföra en åtgärd som behövs för att avvärja hotet.

Därtill får polisen trots sekretessbestämmelserna, om det i ett enskilt fall är nödvändigt, på eget initiativ eller på begäran lämna ut information som inhämtats med en metod för kriminalunderrättelseinhämtning till

1) andra förundersökningsmyndigheter för inriktning av deras verksamhet och förhindrande av brott,

2) Försvarsmaktens Huvudstab för inriktning av dess verksamhet och förhindrande av brott,

3) andra förundersökningsmyndigheter för utredning av brott som avses i 10 kap. 3 § 2–5 mom. i tvångsmedelslagen,

4) skyddspolisen för förhindrande eller avslöjande av ett brott som hör till dess behörighet när det gäller att förhindra och avslöja brott samt för skyddande av den nationella säkerheten,

5) en militärunderrättelsemyndighet som avses i 11 § i lagen om militär underrättelseverksamhet (590/2019) för skyddande av försvaret av landet och den nationella säkerheten.

Polisen får trots sekretessbestämmelserna alltid lämna ut information som inhämtats med en metod för kriminalunderrättelseinhämtning till förundersökningsmyndigheten och åklagaren som en utredning som stöder det att någon är oskyldig.

Polisen får trots sekretessbestämmelserna på eget initiativ eller på begäran lämna ut sådan information som inhämtats med en metod för kriminalunderrättelseinhämtning och som i enskilda fall av vägande skäl behövs för att förhindra en händelse som äventyrar liv eller hälsa eller ett brott mot friheten eller för att förhindra betydande skada på miljön eller betydande egendoms- eller förmögenhetsskada eller för att skydda den nationella säkerheten.

Om inte ett synnerligen viktigt allmänt intresse kräver något annat, får centralkriminalpolisen besluta att information som inhämtats med en metod för kriminalunderrättelseinhämtning får användas och lämnas ut endast för att rikta verksamheten, om det behövs för att skydda informationskällans eller polismannens liv och hälsa eller polisens taktiska eller tekniska metoder eller ett pågående kriminalunderrättelseuppdrag. Användningen av information som stöder det att någon är oskyldig får dock inte begränsas.

Information som inhämtats med en metod för kriminalunderrättelseinhämtning och som har lämnats ut för att uteslutande användas för inriktning av verksamheten eller i fråga om vilken det angetts att den uteslutande får användas för detta ändamål, får inte användas för inledande av undersökning som avses i 6 kap. 1 § i denna lag eller 3 kap. 3 § i förundersökningslagen, som grund för registrering av anmälan om brott enligt 3 kap. 1 § i förundersökningslagen, som grund för en myndighets ansökan, yrkande eller beslut eller som bevis vid förundersökning, polisundersökning eller rättegång.

Med avvikelse från vad som föreskrivs i 11 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet har den vars rättigheter eller skyldigheter saken gäller inte rätt att få vetskap om användningen av en metod för kriminalunderrättelseinhämtning enligt detta kapitel förrän en underrättelse enligt 38 § har gjorts.

Bestämmelser om rätt till insyn för registrerade finns i lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet.

Kriminalunderrättelseinhämtning som företas med stöd av detta kapitel samt civil och militär underrättelseinhämtning ska vid behov samordnas för att säkerställa säkerheten i arbetet för centralkriminalpolisens, skyddspolisens, militärunderrättelsemyndigheternas och andra myndigheters tjänstemän, för att förhindra att de taktiska och tekniska metoder och planer som nämnda myndigheter använder vid hemligt inhämtande av information avslöjas samt för att säkerställa att myndigheternas uppgifter fullgörs på behörigt sätt.

Närmare bestämmelser om ordnandet av samordningen av underrättelseverksamheten får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Det inhämtande av information som avses i detta kapitel övervakas av chefen för centralkriminalpolisen och av Polisstyrelsen.

Inrikesministeriet ska årligen till riksdagens justitieombudsman och underrättelsetillsynsombudsmannen lämna en berättelse om hur de i detta kapitel avsedda metoderna för kriminalunderrättelseinhämtning och skyddandet av dem har använts och övervakats.

Bestämmelser om den övervakning som underrättelsetillsynsombudsmannen utövar finns i lagen om övervakning av underrättelseverksamheten.

Närmare bestämmelser om de utredningar som ska lämnas för övervakningen av kriminalunderrättelseinhämtningen får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Centralkriminalpolisen ska informera underrättelsetillsynsombudsmannen om de tillstånd och beslut som gäller användning av en metod för kriminalunderrättelseinhämtning och som har meddelats med stöd av detta kapitel så snart som möjligt efter det att tillståndet beviljades eller beslutet fattades. Underrättelsetillsynsombudsmannen ska också informeras om ett hos domstol framställt yrkande som gäller en metod för kriminalunderrättelseinhämtning.

Centralkriminalpolisen ska så snart som möjligt informera underrättelsetillsynsombudsmannen om ett beslut som gäller

1) skyddande av kriminalunderrättelseinhämtning,

2) yppandeförbud,

3) uppskjutande av en anmälan enligt 38 § 1 mom.

Vid anmälningar som avses i denna paragraf ska det fästas särskild vikt vid att sekretessen iakttas och att informationen i handlingar och informationssystem skyddas genom behövliga förfaranden och datasäkerhetsarrangemang.

En polisinrättning kan på begäran av en för kriminalunderrättelseuppdraget förordnad polisman som hör till befälet vid centralkriminalpolisen och som är förtrogen med kriminalunderrättelseinhämtning vidta en enskild åtgärd som gäller användning av en i 2 § avsedd metod för kriminalunderrättelseinhämtning under ledning och styrning av centralkriminalpolisen. Vid polisinrättningen beslutar en för uppdraget förordnad sådan anhållningsberättigad polisman som särskilt utbildats för hemligt inhämtande av information om åtgärden. Polisinrättningen ska på begäran av centralkriminalpolisen utan ogrundat dröjsmål avbryta en åtgärd som avses i denna paragraf.

Närmare bestämmelser om hur befogenheten att bistå ska ordnas samt om hur åtgärderna ska dokumenteras får utfärdas genom förordning av statsrådet.

En för kriminalunderrättelseuppdraget förordnad polisman som hör till befälet och som är förtrogen med kriminalunderrättelseinhämtning får besluta att en polisman som ska genomföra förtäckt inhämtande av information, en täckoperation eller bevisprovokation genom köp eller förbereda eller genomföra användning av informationskällor i syfte att avvärja i 3 § avsedda hot mot individens eller samhällets säkerhet ska förses med en teknisk anordning som möjliggör spårning, avlyssning eller observation, om utrustningen är motiverad för att polismannens säkerhet ska kunna tryggas.

Spårningen, avlyssningen och observationen får upptas. Upptagningarna ska utplånas så snart de inte behövs för att trygga polismannens säkerhet. Om upptagningarna trots allt behöver bevaras av orsaker som har samband med rättsskyddet för någon som har del i saken, får upptagningarna bevaras och användas i detta syfte. De ska i så fall utplånas när saken har avgjorts genom ett lagakraftvunnet beslut eller avskrivits.

En tjänsteman som är anställd vid polisen har rätt att placera en anordning, metod eller programvara som används för optisk observation eller teknisk spårning på eller i föremål, ämnen, egendom, utrymmen, platser eller informationssystem som åtgärden riktas mot, om det behövs för användningen av metoden för kriminalunderrättelseinhämtning. För att installera, ta i bruk och avinstallera anordningen, metoden eller programvaran har polismannen då rätt att i hemlighet ta sig in i ett ovannämnt utrymme eller på en ovannämnd plats eller i ett ovannämnt informationssystem samt att kringgå, låsa upp eller på något annat motsvarande sätt tillfälligt passera eller störa objektens eller informationssystemens säkerhetssystem. Anordningar, metoder och programvara får inte installeras eller avinstalleras i utrymmen som används för boende av permanent natur.

En polisman som företar en täckoperation får inte begå brott eller ta initiativ till ett brott.

Trots vad som föreskrivs i 1 mom. får en polisman som företar en täckoperation begå en ordningsförseelse eller något annat jämförbart brott för vilket det föreskrivna straffet är ordningsbot, eller en trafikförseelse, om gärningen har varit nödvändig för att syftet med täckoperationen ska nås eller för att inhämtandet av information inte ska avslöjas.

Trots vad som föreskrivs i 28 § 1 mom. får en polisman som företar en täckoperation

1) skaffa lokaler, fordon eller andra sådana hjälpmedel,

2) transportera personer, föremål eller ämnen,

3) sköta ekonomiska angelägenheter, eller

4) bistå en organiserad kriminell sammanslutning, ett kriminellt nätverk eller en i 5 § 1 eller 2 mom. avsedd person eller grupp på andra med dessa jämförbara sätt.

Bistånd enligt 1 mom. är tillåtet endast om det av synnerligen giltiga skäl har kunnat antas att

1) åtgärden genomförs också utan polismannens medverkan,

2) polismannens verksamhet inte äventyrar eller skadar någons liv, hälsa eller frihet eller orsakar betydande fara för eller skada på egendom, och

3) biståndet avsevärt främjar möjligheterna att uppnå syftet med täckoperationen.

En polisman som företar en täckoperation får delta i ombesörjandet av en försändelse som är föremål för en kontrollerad leverans, om deltagandet avsevärt främjar möjligheterna att uppnå syftet med leveransen.

När polisen använder en metod för kriminalunderrättelseinhämtning får den dröja med att ingripa i ett brott, om fördröjningen behövs för att dölja kriminalunderrättelseinhämtningen eller trygga syftet med kriminalunderrättelseinhämtningen. Det förutsätts dessutom att fördröjningen inte orsakar betydande fara för någons liv, hälsa eller frihet eller avsevärd risk för betydande miljö-, egendoms- eller förmögenhetsskada.

Polisen får använda falska, vilseledande eller förtäckta uppgifter, göra och använda falska, vilseledande eller förtäckta registeranteckningar samt framställa och använda falska handlingar, när det är nödvändigt för att skydda sådan kriminalunderrättelseinhämtning som redan genomförts, pågår eller kommer att genomföras.

En registeranteckning som avses i 2 mom. ska rättas när förutsättningarna enligt det momentet inte längre föreligger.

Närmare bestämmelser om ordnandet av skyddandet av kriminalunderrättelseinhämtning får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Beslut om registeranteckningar och upprättande av handlingar enligt 30 § 2 mom. ska fattas av chefen för centralkriminalpolisen.

En för kriminalunderrättelseuppdraget förordnad polisman som hör till befälet och som är förtrogen med kriminalunderrättelseinhämtning beslutar om annat än i 1 mom. avsett skyddande.

Den myndighet som har fattat beslut om registeranteckningar och upprättande av handlingar ska föra en förteckning över anteckningarna och handlingarna, övervaka användningen av dem samt se till att anteckningarna rättas.

En för kriminalunderrättelseuppdraget förordnad polisman som hör till befälet och som är förtrogen med kriminalunderrättelseinhämtning får förbjuda en utomstående att röja sådana omständigheter om användningen av en metod för kriminalunderrättelseinhämtning som denne fått kännedom om, om det är motiverat för att skydda användningen av metoden för kriminalunderrättelseinhämtning eller av viktiga skäl som hänför sig till förhindrande, avslöjande eller utredning av brott. Det förutsätts dessutom att den utomstående med anledning av sitt uppdrag eller sin ställning har bistått eller blivit ombedd att bistå vid användningen av en metod för kriminalunderrättelseinhämtning.

Ett yppandeförbud meddelas för högst fem år åt gången. Förbudet ska ges i skriftlig form och bevisligen delges den som förbudet gäller. I förbudet ska det specificeras de omständigheter som förbudet omfattar, nämnas förbudets giltighetstid och anges hotet om straff för överträdelse av förbudet.

Ett beslut om yppandeförbud får inte överklagas genom besvär. Den som har fått ett förbud får dock utan tidsbegränsning anföra klagan hos Helsingfors tingsrätt. Klagan ska behandlas skyndsamt.

Till straff för överträdelse av yppandeförbudet döms enligt 38 kap. 1 eller 2 § i strafflagen, om inte strängare straff för gärningen föreskrivs någon annanstans i lag.

Den som har fått ett yppandeförbud får trots 4 mom. meddela underrättelsetillsynsombudsmannen om yppandeförbudet.

Vid beräkning av tidsfrister enligt detta kapitel ska inte lagen om beräknande av laga tid tillämpas.

En i månader uttryckt tid går ut den dag i den bestämda månaden som till sitt ordningsnummer motsvarar den dag då den utsatta tiden börjar löpa. Om motsvarande dag inte finns i den månad då den bestämda tiden löper ut, löper den bestämda tiden ut på månadens sista dag.

Optisk observation får inte riktas mot sådan kommunikation som parterna i kommunikationen inte får vittna om eller som parterna har rätt att vägra vittna om med stöd av 17 kap. 13, 14, 16, 17 eller 20 § eller 22 § 2 mom. i rättegångsbalken.

Om det under tiden för optisk observation eller vid något annat tillfälle framkommer att det är fråga om ett meddelande som det är förbjudet att observera, ska åtgärden avbrytas och de upptagningar som fåtts genom åtgärden och anteckningarna om de uppgifter som fåtts genom den genast utplånas.

Det förbud mot observation som avses i denna paragraf gäller inte sådana fall där en person som avses i 1 mom. deltar i sådan i 3 § avsedd verksamhet som hotar individens eller samhällets säkerhet och det även för den personens del har fattats beslut om optisk observation.

En för kriminalunderrättelseuppdraget förordnad polisman som hör till befälet och som är förtrogen med kriminalunderrättelseinhämtning eller en av denne förordnad tjänsteman ska utan ogrundat dröjsmål granska de upptagningar och handlingar som uppkommit vid användningen av en metod för kriminalunderrättelseinhämtning.

Upptagningar och handlingar som uppkommit vid användningen av en metod för kriminalunderrättelseinhämtning får undersökas endast av domstol, en polisman som hör till befälet, i de situationer som avses i 2 kap. 4 § i förundersökningslagen av en åklagare som är undersökningsledare eller av underrättelsetillsynsombudsmannen eller en av denne förordnad tjänsteman. Enligt förordnande av en polisman som hör till befälet eller enligt anvisning av domstolen får upptagningarna och handlingarna undersökas även av en annan polisman, av en sakkunnig eller av någon annan som anlitas för inhämtande av information.

När en i 1 mom. avsedd sakkunnig eller någon annan person är en privatperson som utför uppgifter enligt detta kapitel, ska bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar tillämpas på dem.

När en sakkunnig eller en annan person enligt 2 mom. anlitas ska undersökningen av upptagningar och handlingar ske under direkt ledning och övervakning av en polisman. En sakkunnig eller en annan person som anlitas ska dessutom ha de kunskaper och färdigheter samt den erfarenhet som behövs för att utföra uppdraget.

Information som fåtts genom en metod för kriminalunderrättelseinhämtning ska utplånas utan dröjsmål efter att det framgått att den inte behövs för ett behandlingsändamål som avses i 15–17 § i detta kapitel.

Till den del den information som bevaras med stöd av 1 mom. innehåller personuppgifter, får informationen registreras och bevaras i enlighet med lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet.

Bestämmelser om användning och utlämnande av information som inhämtats med en metod för kriminalunderrättelseinhämtning finns i 15–19 § i detta kapitel.

Den som varit föremål för optisk observation, teknisk spårning eller kontrollerade leveranser ska utan dröjsmål underrättas om detta skriftligen efter det att syftet med inhämtandet av information har uppnåtts. Personen i fråga ska dock underrättas om användningen av metoden för kriminalunderrättelseinhämtning senast ett år efter att användningen av metoden upphörde.

På yrkande av en polisman som hör till befälet får domstolen besluta att underrättelsen enligt 1 mom. till den som varit föremål för åtgärden får skjutas upp med högst två år åt gången, om det är motiverat för att trygga pågående inhämtning av information, skydda den nationella säkerheten eller skydda liv eller hälsa. Domstolen får besluta att underrättelsen ska utebli, om det är nödvändigt för att skydda den nationella säkerheten eller skydda liv eller hälsa.

Om den som varit föremål för inhämtandet av information inte är identifierad vid utgången av den tid eller det uppskov som avses i 1 eller 2 mom., ska han eller hon utan ogrundat dröjsmål skriftligen underrättas om kriminalunderrättelseinhämtningen när identiteten har utretts. Den domstol som beviljat tillståndet ska samtidigt skriftligen informeras om underrättelsen.

Om polisen fortsätter inhämtandet av information med stöd av 6 §, ska bestämmelserna om underrättelse om hemligt inhämtande av information i 5 kap. 58 § iakttas.

Den som varit föremål för inhämtande av information behöver inte underrättas om systematisk observation, förtäckt inhämtande av information, en täckoperation, bevisprovokation genom köp och styrd användning av informationskällor, om inte förundersökning har inletts i ärendet. Om förundersökning inleds, ska bestämmelserna i 10 kap. 60 § 2–7 mom. i tvångsmedelslagen iakttas.

När domstolen överväger att skjuta upp underrättelsen eller att avstå från den i sådana fall som avses i 2 och 5 mom. ska domstolen i bedömningen också beakta en parts rätt att på behörigt sätt bevaka sina rättigheter.

I fråga om handläggning av underrättelseärenden i domstol ska 14 § iakttas. Ärenden som gäller underrättelse om styrd användning av informationskällor ska behandlas med iakttagande i tillämpliga delar av 6 mom. i den paragrafen.

Efter det att användningen av en metod för kriminalunderrättelseinhämtning upphört ska det utan ogrundat dröjsmål upprättas ett protokoll över användningen av metoden.

Närmare bestämmelser om hur åtgärderna ska dokumenteras med tanke på övervakningen får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Utöver vad som föreskrivs i 9 kap. får centralkriminalpolisen samarbeta med och inhämta information tillsammans med utländska brottsbekämpande myndigheter och säkerhetsmyndigheter för att avvärja sådana allvarliga hot mot individens eller samhällets säkerhet som avses i 3 §.

Chefen för centralkriminalpolisen beslutar om inledande och genomförande av kriminalunderrättelseuppdrag utomlands. Användningen av en metod för kriminalunderrättelseinhämtning utomlands förutsätter ett beslut enligt detta kapitel om användningen av metoden samt samtycke av den stat inom vars territorium metoden för kriminalunderrättelseinhämtning är avsedd att användas. Användningen av metoden för kriminalunderrättelseinhämtning ska ske i samarbete med staten i fråga och den finländska polisman som agerar utomlands ska iaktta de begränsningar och villkor som staten i fråga ställer för användningen av metoden för kriminalunderrättelseinhämtning.

En främmande stats behöriga tjänsteman har på begäran av chefen för centralkriminalpolisen rätt att i syfte att avvärja i 3 § avsedda allvarliga hot mot individens eller samhällets säkerhet agera på finskt territorium i samarbete med den finska polisen samt att med stöd av ett beslut som avses i 7–10 §, under ledning och övervakning av en polisman, genomföra systematisk observation, förtäckt inhämtande av information, täckoperationer, bevisprovokation genom köp, kontrollerade leveranser och styrd användning av informationskällor. En utländsk tjänsteman är skyldig att iaktta de föreskrifter, begränsningar och anvisningar som centralkriminalpolisen meddelar.

I 16 kap. 20 § 1–3 mom., 21 kap. 18 § och 40 kap. 12 § 3 mom. i strafflagen finns det bestämmelser om tillämpning av bestämmelserna i de kapitlen på brott som begås av eller mot en utländsk tjänsteman som är verksam på finskt territorium.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Dessutom krävs det att de i 1 mom. avsedda uppgifterna anknyter till personer som

1) med fog kan antas ha gjort sig eller göra sig skyldiga till brott för vilka det strängaste straffet enligt lag är fängelse,

2) har kontakt med en i 1 punkten avsedd person eller påträffas i dennes sällskap, och kontakten eller sammanträffandena på grund av att de har upprepats, omständigheterna eller personens beteende kan antas ha samband med ett brott,

3) är föremål för observation i enlighet med 5 kap. 13 § i polislagen eller någon annan polisiär åtgärd,

4) är föremål för en metod för kriminalunderrättelseinhämtning i enlighet med 5 b kap. i polislagen,

5) på grund av sina yttranden eller hotelser, sitt uppträdande eller omständigheterna kan antas delta i sådan i 3 § avsedd verksamhet som allvarligt hotar individens eller samhällets säkerhet,

6) kan antas ha information om sådan i 5 b kap. 3 § i polislagen avsedd verksamhet som är föremål för kriminalunderrättelseinhämtning och som utgör ett hot mot individens eller samhällets säkerhet, om det är nödvändigt för utförande av en uppgift som anknyter till förebyggande eller avslöjande av brott.

13 §

Behandling av personuppgifter för andra ändamål än det ursprungliga

Om inte något annat föreskrivs någon annanstans i lag, får polisen behandla de personuppgifter som avses i 5–9, 11 och 12 § för andra ändamål med behandlingen än det ursprungliga för

1) att förebygga eller avslöja brott,

42 §

Inskränkningar i rätten till insyn

Med avvikelse från 23 § i dataskyddslagen avseende brottmål gäller rätten till insyn inte

4) personuppgifter som erhållits genom de inhämtningsmetoder som avses i 5 och 5 b kap. i polislagen och 10 kap. i tvångsmedelslagen samt med stöd av 157 § i lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Denna lag tillämpas på övervakningen av civil underrättelseinhämtning, militär underrättelseinhämtning och i 5 b kap. i polislagen (872/2011) föreskriven kriminalunderrättelseinhämtning.

Det finns särskilda bestämmelser om annan övervakning av civil och militär underrättelseinhämtning samt kriminalunderrättelseinhämtning.

Med övervakning av underrättelseverksamheten avses parlamentarisk kontroll av civil och militär underrättelseinhämtning samt laglighetskontroll av civil och militär underrättelseinhämtning samt kriminalunderrättelseinhämtning.

Parlamentarisk kontroll av den civila och militära underrättelseverksamheten, skyddspolisens övriga verksamhet och verksamhet som avses i 93 § i lagen om militär disciplin och brottsbekämpning inom Försvarsmakten (89/2025) utövas av riksdagens underrättelsetillsynsutskott, om vars uppgifter det finns bestämmelser i riksdagens arbetsordning (40/2000).

Laglighetskontrollen av civil underrättelseinhämtning, militär underrättelseinhämtning och kriminalunderrättelseinhämtning utövas av underrättelsetillsynsombudsmannen. Ombudsmannen övervakar också skyddspolisens övriga verksamhet samt sådan verksamhet som avses i 93 § i lagen om militär disciplin och brottsbekämpning inom Försvarsmakten. På denna övervakning tillämpas 3 kap. i denna lag i tillämpliga delar.

Underrättelsetillsynsombudsmannen ska som laglighetsövervakare i fråga om underrättelseverksamheten

1) övervaka lagenligheten vid användning av underrättelseinhämtningsmetoder, kriminalunderrättelseinhämtningsmetoder och underrättelseinformation samt i övrig underrättelseverksamhet,

2) övervaka tillgodoseendet av de grundläggande och mänskliga rättigheterna i underrättelseverksamheten,

3) främja rättssäkerheten och god praxis i anknytning till den i underrättelseverksamheten,

4) inom sitt ansvarsområde ge akt på och bedöma hur verkningsfull lagstiftningen är och lägga fram de utvecklingsförslag som han eller hon anser vara behövliga.

Den som har varit föremål för underrättelseverksamhet eller som misstänker att han eller hon har varit föremål för underrättelseinhämtning kan be underrättelsetillsynsombudsmannen undersöka lagenligheten i fråga om användningen av den underrättelseinhämtningsmetod eller kriminalunderrättelseinhämtningsmetod som han eller hon varit föremål för.

Underrättelsetillsynsombudsmannen eller en av denne utsedd tjänsteman har rätt att närvara vid domstolsbehandlingen av ett tillståndsärende som gäller en underrättelseinhämtningsmetod eller en kriminalunderrättelseinhämtningsmetod.

Underrättelsetillsynsombudsmannen kan förordna att användningen av en underrättelseinhämtningsmetod eller kriminalunderrättelseinhämtningsmetod ska avbrytas eller avslutas, om ombudsmannen anser att den övervakade har handlat lagstridigt i underrättelseverksamheten.

När det gäller att avbryta eller avsluta användningen av en underrättelseinhämtningsmetod eller kriminalunderrättelseinhämtningsmetod som baserar sig på tillstånd av domstol kan underrättelsetillsynsombudsmannen på den grund som anges i 1 mom. meddela ett interimistiskt förordnande som utan dröjsmål ska föras till domstolen i fråga. Domstolen kan fastställa eller häva det interimistiska förordnandet eller ändra ett förordnande om avbrytande till ett förordnande om avslutande.

Underrättelsetillsynsombudsmannen ska föra sina relevanta iakttagelser vid övervakningen av verksamhet som avses i 2 § 2 mom. till riksdagens underrättelsetillsynsutskott för behandling.

Denna lag träder i kraft den 20 .

På rätten att få information om användning av hemliga tvångsmedel tillämpas dessutom 10 kap. 60 och 62 § i tvångsmedelslagen, på rätten att få information om hemligt inhämtande av information tillämpas 5 kap. 58 och 60 § i polislagen (872/2011) och på rätten att få information om användning av metoder för kriminalunderrättelseinhämtning tillämpas 5 b kap. 20 och 38 § i polislagen.

Denna lag träder i kraft den 20 .

I ett ärende som gäller en hemlig metod för inhämtande av information enligt 10 kap. i tvångsmedelslagen (806/2011), 5 kap. i polislagen (872/2011), 3 kap. i lagen om brottsbekämpning inom Tullen (623/2015), 3 kap. i lagen om brottsbekämpning inom Gränsbevakningsväsendet (108/2018) eller 13 kap. i lagen om militär disciplin och brottsbekämpning inom Försvarsmakten, en metod för kriminalunderrättelseinhämtning enligt 5 b kap. i polislagen, framskjutande av en underrättelse om omhändertagande enligt 7 kap. 9 § 2 mom. i tvångsmedelslagen eller i 14 § 2 mom. i det kapitlet avsedd förlängning av tidsfristen i situationer som avses i 9 § 2 mom. i det kapitlet, särskild husrannsakan enligt 8 kap. 1 § 3 mom. i tvångsmedelslagen eller en metod för underrättelseinhämtning enligt 5 a kap. i polislagen, lagen om civil underrättelseinhämtning avseende datatrafik (582/2019) eller lagen om militär underrättelseverksamhet (590/2019), och i vilket den som är föremål för underrättelse om omhändertagande, beslag, en metod för inhämtande av information, en metod för kriminalunderrättelseinhämtning eller en metod för underrättelseinhämtning inte behöver höras vid behandlingen av yrkandet, blir de grundläggande uppgifterna, till den del de gäller annat än särskild husrannsakan, offentliga först när den som misstänks för brott eller är föremål för en metod för inhämtande av information, en metod för kriminalunderrättelseinhämtning eller en metod för underrättelseinhämtning senast ska underrättas om att sådana metoder använts. De grundläggande uppgifterna blir, till den del de gäller särskild husrannsakan, offentliga när särskild husrannsakan har företagits. Om den som misstänks för brott eller som är föremål för en metod för inhämtande av information, en metod för kriminalunderrättelseinhämtning eller en metod för underrättelseinhämtning underrättas om användningen av en metod för inhämtande av information, en metod för kriminalunderrättelseinhämtning eller en metod för underrättelseinhämtning senare därför att hans eller hennes identitet inte har varit känd, blir de grundläggande uppgifterna offentliga när domstolen informeras om underrättelsen. Domstolen får besluta att de grundläggande uppgifterna ska bli offentliga tidigare.

En parts rätt enligt 1 mom. gäller inte

3) ett ärende som gäller en hemlig metod för inhämtande av information enligt 10 kap. i tvångsmedelslagen, 5 kap. i polislagen, 3 kap. i lagen om brottsbekämpning inom Tullen, 3 kap. i lagen om brottsbekämpning inom Gränsbevakningsväsendet eller 13 kap. i lagen om militär disciplin och brottsbekämpning inom Försvarsmakten, en metod för kriminalunderrättelseinhämtning enligt 5 b kap. i polislagen, framskjutande av en underrättelse om omhändertagande enligt 7 kap. 9 § 2 mom. i tvångsmedelslagen eller i 14 § 2 mom. i det kapitlet avsedd förlängning av tidsfristen i situationer som avses i 9 § 2 mom. i det kapitlet, särskild husrannsakan enligt 8 kap. 1 § 3 mom. i tvångsmedelslagen eller en metod för underrättelseinhämtning enligt 5 a kap. i polislagen, lagen om civil underrättelseinhämtning avseende datatrafik eller lagen om militär underrättelseverksamhet, och i vilket den som är föremål för underrättelse om omhändertagande, beslag, en metod för inhämtande av information, en metod för kriminalunderrättelseinhämtning eller en metod för underrättelseinhämtning inte behöver höras vid behandlingen av yrkandet,

Ett ärende som gäller en hemlig metod för inhämtande av information enligt 10 kap. i tvångsmedelslagen, 5 kap. i polislagen, 3 kap. i lagen om brottsbekämpning inom Tullen, 3 kap. i lagen om brottsbekämpning inom Gränsbevakningsväsendet eller 13 kap. i lagen om militär disciplin och brottsbekämpning inom Försvarsmakten, en metod för kriminalunderrättelseinhämtning enligt 5 b kap. i polislagen, framskjutande av en underrättelse om omhändertagande enligt 7 kap. 9 § 2 mom. i tvångsmedelslagen eller i 14 § 2 mom. i det kapitlet avsedd förlängning av tidsfristen i situationer som avses i 9 § 2 mom. i det kapitlet, särskild husrannsakan enligt 8 kap. 1 § 3 mom. i tvångsmedelslagen eller en metod för underrättelseinhämtning enligt 5 a kap. i polislagen, lagen om civil underrättelseinhämtning avseende datatrafik eller lagen om militär underrättelseverksamhet, och i vilket den som är föremål för underrättelse om omhändertagande, beslag, en metod för inhämtande av information, en metod för kriminalunderrättelseinhämtning eller en metod för underrättelseinhämtning inte behöver höras vid behandlingen av yrkandet, handläggs och avgörandet avkunnas utan att allmänheten är närvarande. Den rättegångshandling som innehåller avgörandet samt övriga rättegångshandlingar i ärendet blir, till den del de gäller annat än särskild husrannsakan, offentliga när den som misstänks för brott eller är föremål för omhändertagande, beslag, en metod för inhämtande av information, en metod för kriminalunderrättelseinhämtning eller en metod för underrättelseinhämtning senast ska underrättas om omhändertagandet eller om att beslag, en metod för inhämtande av information, en metod för kriminalunderrättelseinhämtning eller en metod för underrättelseinhämtning har använts. Den rättegångshandling som innehåller avgörandet samt övriga rättegångshandlingar i ärendet blir, till den del de gäller särskild husrannsakan, offentliga när särskild husrannsakan har företagits. Om den som misstänks för brott eller som är föremål för åtgärden underrättas om omhändertagandet eller om användningen av beslag, en metod för inhämtande av information, en metod för kriminalunderrättelseinhämtning eller en metod för underrättelseinhämtning senare när hans eller hennes identitet är utredd, blir rättegångshandlingarna offentliga när domstolen informeras om underrättelsen. Domstolen får av särskilda skäl besluta att en rättegångshandling ska bli offentlig tidigare.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Beslut om bevisprovokation genom köp kan meddelas för högst sex månader åt gången.

En anhållningsberättigad tjänsteman får besluta att en polisman som ska genomföra förtäckt inhämtande av information, en täckoperation eller bevisprovokation genom köp eller förbereda eller genomföra användning av informationskällor ska förses med en teknisk anordning som möjliggör spårning, avlyssning och observation, om utrustningen är motiverad för att polismannens säkerhet ska kunna tryggas.

Spårningen, avlyssningen och observationen får upptas. Upptagningarna ska utplånas så snart de inte behövs för att trygga polismannens säkerhet. Om upptagningarna trots allt behöver bevaras av orsaker som har samband med rättsskyddet för delaktiga, får upptagningarna bevaras och användas i detta syfte. De ska i så fall utplånas när saken har avgjorts genom ett lagakraftvunnet beslut eller lämnats därhän.

Om inte ett synnerligen viktigt allmänt intresse kräver något annat, får den enhet vid förundersökningsmyndigheten som ansvarar för användningen av ett hemligt tvångsmedel besluta att information som inhämtats med det hemliga tvångsmedlet får användas och lämnas ut endast för att inrikta verksamheten, om det behövs för att skydda liv och hälsa för informationskällan eller en tjänsteman vid förundersökningsmyndigheten eller polisens, Tullens eller Gränsbevakningsväsendets taktiska eller tekniska metoder eller ett pågående informationsinhämtningsuppdrag. Användningen av information som stöder det att någon är oskyldig får dock inte begränsas.

Överskottsinformation får dessutom alltid användas för att avvärja hot som avses i 5 b kap. 3 § i polislagen, för att förhindra brott, för att rikta in polisens, Tullens eller Gränsbevakningsväsendets verksamhet och som utredning som stöder det att någon är oskyldig.

Information som inhämtats med ett hemligt tvångsmedel och i fråga om vilken det angetts att den uteslutande får användas för inriktning av verksamheten eller som har lämnats ut för att uteslutande användas för detta ändamål, får inte användas för inledande av undersökning som avses i 6 kap. 1 § i polislagen eller 3 kap. 3 § i förundersökningslagen, som grund för registrering av anmälan om brott enligt 3 kap. 1 § i förundersökningslagen, som grund för en myndighets ansökan, yrkande eller beslut eller som bevis vid förundersökning, polisundersökning eller rättegång.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Vid tillämpningen av 2 § 1 mom. 4 punkten i detta kapitel jämställs med en tjänsteman mot vilken gärningen är riktad de personer som avses i 40 kap. 11 § och som sköter offentliga förtroendeuppdrag, sådana utländska tjänstemän som är anställda hos Internationella brottmålsdomstolen eller som på finskt territorium med stöd av ett internationellt avtal eller någon annan internationell förpliktelse utför kontroll, övervakning, förföljande eller förebyggande av brott och förundersökning, eller som på finskt territorium med stöd av lagen om internationell rättshjälp i straffrättsliga ärenden utför förundersökning eller andra tjänsteuppdrag på basis av en begäran om rättshjälp som har framställts eller godkänts av en finsk myndighet, personer som utövar offentlig makt och personer som avses i 16 kap. 20 § 6 mom. och sådana utländska tjänstemän som på det sätt som avses i 5 a kap. 57 § 3 mom. i polislagen eller 20 § 3 mom. i lagen om militär underrättelseverksamhet agerar eller använder en metod för underrättelseinhämtning på finskt territorium.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Tullen får trots sekretessbestämmelserna genom en teknisk anslutning eller som en datamängd lämna ut sådana personuppgifter som avses i 7–11 § och 13 § till polisen, Gränsbevakningsväsendet, Försvarsmakten, åklagare, domstolar, Rättsregistercentralen, Brottspåföljdsmyndigheten och andra behöriga myndigheter som avses i dataskyddslagen avseende brottmål för de uppgifter enligt 1 § i dataskyddslagen avseende brottmål som myndigheten har enligt lag.

Tullen får trots sekretessbestämmelserna till polisen lämna ut sådana i 12 § avsedda uppgifter inom tullövervakningen och skattekontrollen som är nödvändiga för avvärjande av hot som avses i 5 b kap. 3 § i polislagen eller för förhindrande av brott.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Utöver vad som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet och någon annanstans i lag får Brottspåföljdsmyndigheten trots sekretessbestämmelserna på begäran och också på eget initiativ lämna ut sådana uppgifter i säkerhetsregistret till polisen, huvudstaben, Tullen och Gränsbevakningsväsendet som är nödvändiga för ändamål som motsvarar säkerhetsregistrets användningsändamål. När en uppgift lämnas ut ska det uppges hur tillförlitlig den är.

Dessutom får Brottspåföljdsmyndigheten trots sekretessbestämmelserna på begäran och också på eget initiativ lämna ut sådana uppgifter i säkerhetsregistret till polisen som är nödvändiga för avvärjande av hot som avses i 5 b kap. 3 § i polislagen eller för förhindrande av brott.

Beslut om utlämnande av uppgifter fattas av den personuppgiftsansvarige eller en av denne utsedd tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndigheten.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Skatteförvaltningen kan trots bestämmelserna om sekretess på eget initiativ lämna ut beskattningsuppgifter jämte identifieringsuppgifter om den skattskyldige

16) till Polisen om sådana uppgifter som konstaterats i samband med skattekontroll eller i något annat sammanhang och som är nödvändiga för avvärjande av hot som avses i 5 b kap. 3 § i polislagen eller för förhindrande av brott.

Denna lag träder i kraft den 20 .