Förhindrande av de farligaste fångarnas frigivning

Fängelse på livstid omfattar de fängelsestraff, kombinationsstraff, förvandlingsstraff för böter och arreststraff som verkställs på samma gång som fängelsestraff på livstid. Fängelse på livstid omfattar dessutom säkerhetsförvaring som den dömde har meddelats innan fängelse på livstid dömts ut.

Säkerhetsförvaring omfattar de fängelsestraff, kombinationsstraff, förvandlingsstraff för böter och arreststraff som verkställs på samma gång som säkerhetsförvaring.

Vid prövningen av villkorlig frigivning ska utöver fängelsetiden även beaktas

1) arten av det eller de brott som ledde till fängelse på livstid,

2) övriga straff som fängelsestraffet på livstid omfattar eller som har avtjänats under den i 10 a § avsedda fängelsetiden,

3) den dömdes övriga eventuella senare brottslighet,

4) de omständigheter som avses i 9 § 2 mom.,

5) genomförandet av den plan för strafftiden som avses i 4 kap. 6 § i fängelselagen och fångens uppförande under fängelsetiden också i övrigt,

6) en eventuell bedömning av risken för att den dömde återfaller i brott, samt

7) om den dömde förbinder sig att iaktta villkoren för sådan läkemedelsbehandling och eventuellt tillhörande annan behandling och stöd som avses i 4 § i lagen om övervakad frihet på prov (629/2013).

Om det på basis av de omständigheter som avses i 2 mom. finns en uppenbar fara för att den som dömts till fängelse på livstid efter frigivningen kommer att göra sig skyldig till ett nytt allvarligt brott som kränker någon annans liv, hälsa eller frihet, kan fången inte friges villkorligt.

När en domstol dömer ut ett straff, kan den på yrkande av åklagaren besluta att gärningsmannen döms till ett kombinationsstraff som består av minst det ovillkorliga fängelse som mäts ut enligt bestämmelserna om bestämmande av straff och av en omedelbart därpå följande övervakningstid. Den som har dömts till ett kombinationsstraff friges efter fängelsetiden för att avtjäna övervakningstiden, om åklagaren inte har ansökt om att den dömde ska meddelas säkerhetsförvaring i enlighet med 11 a §. Övervakningstiden är ett år, om inte hovrätten på det sätt som avses i 7 § 2 mom. i lagen om säkerhetsförvaring ( / ) har bestämt något annat om övervakningstiden. Övervakningstiden ska dock alltid vara minst sex månader. På kombinationsstraff tillämpas inte bestämmelserna om villkorlig frigivning eller bestämmelserna om övervakad frihet på prov.

För att kombinationsstraff ska kunna dömas ut förutsätts att

1) gärningsmannen skulle dömas till fängelse på viss tid, minst tre år, för mord, dråp, dråp under förmildrande omständigheter, grov misshandel, kvinnlig könsstympning, grov våldtäkt, våldtäkt mot barn, grov våldtäkt mot barn, sexuellt övergrepp mot barn, grovt sexuellt övergrepp mot barn, sexuellt utnyttjande av barn, grovt rån, grovt sabotage, folkmord, brott mot mänskligheten, grovt brott mot mänskligheten, aggressionsbrott, krigsförbrytelse, grov krigsförbrytelse, tortyr, grov människohandel, tagande av gisslan, grovt äventyrande av andras hälsa, kärnladdningsbrott, kapning eller brott som begåtts i terroristiskt syfte, eller för försök till eller medverkan till ett sådant brott,

2) gärningsmannen innan brottet begicks hade dömts för ett sådant i 1 punkten avsett brott som gärningsmannen gjort sig skyldig till under de tio år som föregick det nya brottet, eller att gärningsmannen har gjort sig skyldig till ett sådant brott inom tre år från det att han eller hon frigivits från avtjänande av fängelsetiden för kombinationsstraff, från fängelse på livstid eller från säkerhetsförvaring som meddelats efter ett kombinationsstraff, och

3) det på basis av de omständigheter som framgår av brottet och den risk för återfall i brott som bedömts i en utredning enligt 17 kap. 37 § 3 mom. i rättegångsbalken finns en uppenbar fara för att gärningsmannen efter frigivningen kommer att göra sig skyldig till ett nytt allvarligt brott som kränker någon annans liv, hälsa eller frihet.

Om förutsättningarna enligt 2 mom. 2 punkten inte uppfylls, kan gärningsmannen dömas till kombinationsstraff, om han eller hon skulle dömas till fängelse i minst åtta år för ett brott som avses i 2 mom. 1 punkten och förutsättningen enligt 2 mom. 3 punkten uppfylls.

Om en gärningsman som avses i 2 mom. samtidigt döms för två eller flera brott, ska åtminstone ett brott uppfylla förutsättningarna enligt 2 mom. 1 punkten. Om en gärningsman som avses i 3 mom. samtidigt döms för två eller flera brott, kan han eller hon dömas till kombinationsstraff, om de övriga förutsättningarna enligt 3 mom. uppfylls och åtminstone ett brott uppfyller förutsättningarna enligt 2 mom. 1 punkten och det gemensamma straffet är fängelse i minst åtta år. I de situationer som avses i detta moment ska kombinationsstraff dömas ut för alla tillräknade brott. När kombinationsstraff döms ut tillämpas på längden av den fängelsetid som bestäms vad som i 7 kap. 2 § föreskrivs om maximi- och minimitiden för gemensamt fängelsestraff på viss tid. I de situationer som avses i detta moment tillämpas 1 mom. på övervakningstidens längd.

Även när flera kombinationsstraff ska verkställas samtidigt tillämpas 1 mom. på övervakningstidens längd.

Den som har dömts till ett kombinationsstraff kan meddelas säkerhetsförvaring, om det fortfarande finns en uppenbar fara för att den dömde efter frigivningen kommer att göra sig skyldig till ett nytt allvarligt brott som kränker någon annans liv, hälsa eller frihet och meddelandet av säkerhetsförvaring ska anses vara nödvändigt för att trygga andras liv, hälsa eller frihet. Helsingfors hovrätt beslutar om meddelande av säkerhetsförvaring på ansökan av åklagaren. Vid prövningen ska följande beaktas:

1) den utredning av risken för att den dömde återfaller i brott som avses i 17 kap. 37 § 3 mom. i rättegångsbalken,

2) de brott som den dömde har gjort sig skyldig till innan eller efter det att kombinationsstraffet dömdes ut,

3) de omständigheter som avses i 9 § 2 mom., och

4) genomförandet av den plan för strafftiden som avses i 4 kap. 6 § i fängelselagen och den dömdes uppförande under fängelsetiden också i övrigt.

Åklagaren ska ansöka om meddelande av säkerhetsförvaring i enlighet med 5 § i lagen om säkerhetsförvaring.

Om ansökan om meddelande av säkerhetsförvaring avslås, ska Helsingfors hovrätt i sitt beslut bestämma att den dömde friges för att avtjäna övervakningstiden i enlighet med 7 § i lagen om säkerhetsförvaring.

Helsingfors hovrätt ska bedöma förutsättningarna för fortsatt säkerhetsförvaring på ansökan av den som meddelats säkerhetsförvaring eller på ansökan av Brottspåföljdsmyndigheten i enlighet med lagen om säkerhetsförvaring. Om det finns en uppenbar fara för att den som meddelats säkerhetsförvaring efter frigivningen kommer att göra sig skyldig till ett nytt allvarligt brott som kränker någon annans liv, hälsa eller frihet och en förlängning av fängelsetiden ska anses vara nödvändig för att trygga andras liv, hälsa och frihet, ska säkerhetsförvaringen fortsätta. Vid prövningen av förutsättningarna för fortsatt säkerhetsförvaring ska beaktas de omständigheter som avses i 1 mom. 2–4 punkten och ett i 11 § 3 mom. i lagen om säkerhetsförvaring avsett eventuellt utlåtande av Enheten för hälso- och sjukvård för fångar om risken för att fången kommer att göra sig skyldig till ett nytt allvarligt brott som kränker någon annans liv, hälsa eller frihet. Om det inte finns förutsättningar för fortsatt säkerhetsförvaring, ska den som meddelats säkerhetsförvaring friges villkorligt. När dagen för frigivningen bestäms ska ändå beaktas andra straff som säkerhetsförvaringen på det sätt som avses i 4 § 3 mom. i detta kapitel omfattar samt en eventuell resterande del av fängelsetiden för det kombinationsstraff som föregick säkerhetsförvaringen. På villkorlig frigivning tillämpas det som i 10 § 4 mom. föreskrivs om övervakad frihet på prov och om ny behandling av frigivning.

Om den, som avtjänat den fängelsetid som ingår i ett kombinationsstraff, inom tre år från denna fängelsetids slut eller från frigivningen från säkerhetsförvaring som meddelats efter kombinationsstraffet begår ett brott som han eller hon enligt domstolens prövning ska dömas till ovillkorligt fängelse eller kombinationsstraff för, utgör detta en straffskärpningsgrund.

Utöver vad som i 11 § föreskrivs om utdömande av kombinationsstraff kan på yrkande av åklagaren en i 11 § 3 mom. avsedd gärningsman som skulle dömas till fängelse på viss tid, minst tre år, för ett brott som avses i 11 § 2 mom. 1 punkten dömas till kombinationsstraff, om gärningsmannen tidigare har dömts till straff för ett brott för vilket straff kunde ha utdömts samtidigt som straffet för det brott som behandlas och det gemensamma straff som då skulle ha dömts ut för brotten är fängelse i minst åtta år. En ytterligare förutsättning är att det på basis av de omständigheter som framgår av brotten och den risk för återfall i brott som bedömts i en i 17 kap. 37 § 3 mom. i rättegångsbalken avsedd utredning finns en uppenbar fara för att gärningsmannen efter frigivningen kommer att göra sig skyldig till ett nytt allvarligt brott som kränker någon annans liv, hälsa eller frihet.

En i 11 § 3 mom. avsedd gärningsman kan på yrkande av åklagaren dömas till kombinationsstraff också, om gärningsmannen tidigare har dömts till ett fängelsestraff på viss tid, minst tre år, för ett brott som avses i 11 § 2 mom. 1 punkten, gärningsmannen döms till ett nytt fängelsestraff på viss tid, minst tre år, och straff för det tidigare brottet kunde ha utdömts samtidigt som straffet för det brott som behandlas. En ytterligare förutsättning är att det gemensamma straff som då skulle ha dömts ut för brotten är fängelse i minst åtta år och att det på basis av de omständigheter som framgår av brotten och den risk för återfall i brott som bedömts i en i 17 kap. 37 § 3 mom. i rättegångsbalken avsedd utredning finns en uppenbar fara för att gärningsmannen efter frigivningen kommer att göra sig skyldig till ett nytt allvarligt brott som kränker någon annans liv, hälsa eller frihet.

För den som dömts till fängelse på livstid och för den som meddelats säkerhetsförvaring är prövotiden i villkorlig frihet och reststraffet tre år.

Denna lag träder i kraft den 20 .

På brott som har begåtts före ikraftträdandet av denna lag och på verkställigheten av straff som följer av ett sådant brott tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

Denna lag innehåller bestämmelser om förfarandet vid meddelande av i 2 c kap. 11 a § i strafflagen (39/1889) avsedd säkerhetsförvaring, om genomförandet av säkerhetsförvaring och om förfarandet vid frigivning från säkerhetsförvaring.

Syftet med säkerhetsförvaring är att trygga andras liv, hälsa och frihet när det finns en uppenbar fara för att den dömde efter frigivningen skulle komma att göra sig skyldig till ett nytt allvarligt brott som kränker någon annans liv, hälsa eller frihet. Målet för säkerhetsförvaring är att öka beredskapen för ett liv utan brott för dem som meddelats säkerhetsförvaring genom att främja deras livshantering och minska risken för att de gör sig skyldiga till ett nytt brott.

På innehållet för och genomförandet av säkerhetsförvaring tillämpas det som i fängelselagen (767/2005) föreskrivs om innehållet för och verkställigheten av fängelse, om inte något annat föreskrivs i denna lag.

På dem som meddelats säkerhetsförvaring och på genomförandet av säkerhetsförvaring tillämpas dessutom det som annanstans i lagstiftningen föreskrivs om fångar och om verkställighet av fängelse.

Om Brottspåföljdsmyndigheten på basis av genomförandet av planen för strafftiden, den dömdes uppförande under fängelsetiden och andra omständigheter som myndigheten har kännedom om anser att en övergång till övervakningstid för eller frigivning efter övervakningstiden av den som dömts till i 2 c kap. 11 § i strafflagen avsett kombinationsstraff skulle leda till en uppenbar fara för att den dömde kommer att göra sig skyldig till ett nytt allvarligt brott som kränker någon annans liv, hälsa eller frihet, ska Brottspåföljdsmyndigheten lämna åklagaren en utredning om saken. Utredningen ska lämnas till åklagaren tidigast ett år och sex månader och senast tio månader innan övervakningstiden i kombinationsstraffet börjar. Utredningen kan lämnas till åklagaren senare än detta, om Brottspåföljdsmyndigheten efter detta har fått kännedom om att den dömde misstänks för ett brott eller att den dömde har uppfört sig eller framfört hotelser på det sätt som avses i 2 c kap. 9 § 2 mom. i strafflagen. Utredningen ska dock alltid lämnas innan övervakningstiden i kombinationsstraffet börjar.

Beslut om att lämna åklagaren en utredning om meddelande av säkerhetsförvaring fattas av direktören för Brottspåföljdsmyndighetens ansvarsområde för operativ verksamhet.

Åklagaren ska efter att ha fått Brottspåföljdsmyndighetens utredning skyndsamt avgöra om förutsättningarna för meddelande av säkerhetsförvaring uppfylls. Om förutsättningarna uppfylls, ska åklagaren utan dröjsmål hänskjuta ärendet till Helsingfors hovrätt för avgörande. Ansökan ska dock lämnas senast nio månader innan övervakningstiden i kombinationsstraffet börjar.

Om Brottspåföljdsmyndigheten har lämnat sin utredning till åklagaren på det sätt som avses i 4 § 1 mom. efter den föreskrivna tiden, kan åklagaren hänskjuta ärendet till Helsingfors hovrätt för avgörande efter den tid som föreskrivs i 1 mom. i denna paragraf. Ansökan ska dock alltid lämnas innan övervakningstiden i kombinationsstraffet börjar.

Ärendet blir anhängigt när åklagarens ansökan kommer in till hovrätten.

Hovrätten ska när ärendet har blivit anhängigt be Institutet för hälsa och välfärd om ett i 17 kap. 37 § 3 mom. i rättegångsbalken avsett utlåtande om risken för att den dömde kommer att göra sig skyldig till ett nytt allvarligt brott som kränker någon annans liv, hälsa eller frihet. Hovrätten ska höra den dömde med anledning av åklagarens ansökan och den dömde, Brottspåföljdsmyndigheten och åklagaren med anledning av Institutet för hälsa och välfärds utlåtande. Hovrätten kan på eget initiativ fatta beslut om att inhämta sakkunnigutlåtanden, uppta bevisning eller förordna att skriftliga bevis eller andra handlingar ska läggas fram. Den dömde och åklagaren ska ges tillfälle att bli hörda med anledning av de utredningar som domstolen inhämtat.

Muntlig förhandling i ärendet ska ordnas, om det inte är uppenbart onödigt. Åklagaren, den dömde och en företrädare för Brottspåföljdsmyndigheten ska kallas till den muntliga förhandlingen. Den dömde, företrädaren för Brottspåföljdsmyndigheten, vittnen och andra personer kan höras och annan utredning kan tas emot vid den muntliga förhandlingen. Om den dömde inte anländer till den muntliga förhandlingen, kan ärendet avgöras trots hans eller hennes utevaro, om inte hovrätten anser det behövligt att höra honom eller henne personligen.

Den dömde har rätt att anlita ett biträde, och en försvarare ska på tjänstens vägnar förordnas för den dömde, om han eller hon inte har ett biträde. I fråga om förordnande av en försvarare på tjänstens vägnar och i fråga om försvararen i övrigt tillämpas lagen om rättegång i brottmål (689/1997).

På behandlingen av ärenden tillämpas i övrigt 4 § i lagen om förfarandet vid frigivning av livstidsfångar (781/2005) om rättegångsmaterial, 5 § i den lagen om rättshjälp, 6 § i den lagen om hovrättens domförhet och 7 § 2 och 3 mom. i den lagen om hovrättens beslut. De bestämmelser som gäller för behandlingen av brottmål vid tingsrätten ska dessutom iakttas vid behandling av ärenden, om inte något annat föreskrivs i denna lag. Muntlig bevisning som tas emot vid muntlig förhandling ska dock dokumenteras med iakttagande av 26 kap. 27 § 4 mom. i rättegångsbalken.

Ärendet ska behandlas skyndsamt. Hovrättens beslut får verkställas trots ändringssökande.

Om den dömde har avtjänat hela sin fängelsetid innan ett beslut meddelas i ärendet, fortsätter fängelsetiden tills beslutet har meddelats och vunnit laga kraft.

Om hovrätten inte meddelar den dömde säkerhetsförvaring och den dömde när beslutet meddelas har mindre än sex månader fängelsetid kvar att avtjäna, ska hovrätten bestämma den tidpunkt då den dömde ska friges för att avtjäna övervakningstiden i kombinationsstraffet. När hovrätten bestämmer tidpunkten ska den beakta förutsättningarna för en tillräcklig beredning av övervakningstiden. Tidpunkten får dock inte vara senare än sex månader efter meddelandet av beslutet, och övervakningstiden får inte utan grund börja med fördröjning på grund av behandlingen av ärendet om meddelande av säkerhetsförvaring. Om övervakningstiden ändå har börjat med avsevärd fördröjning, kan hovrätten bestämma att övervakningstiden är kortare än ett år, dock minst sex månader.

Om hovrätten inte meddelar den dömde säkerhetsförvaring och den dömde när beslutet meddelas har minst sex månader fängelsetid kvar att avtjäna, börjar övervakningstiden med avvikelse från 2 mom. när den skulle börja om inte ärendet om meddelande av säkerhetsförvaring hade behandlats.

Om hovrätten meddelar den dömde säkerhetsförvaring, löper fängelsetiden för kombinationsstraffet under tiden för säkerhetsförvaringen, och på den dömde tillämpas inte längre bestämmelserna om övervakningstiden i kombinationsstraffet. Om emellertid högsta domstolen i en sådan situation upphäver beslutet, ska högsta domstolen bestämma när övervakningstiden börjar med iakttagande av 2 och 3 mom.

Trots vad som i 2 och 3 mom. föreskrivs om när övervakningstiden börjar kan Brottspåföljdsmyndigheten låta den dömde börja avtjäna övervakningstiden först när det beslut som gäller meddelande av säkerhetsförvaring har vunnit laga kraft.

Helsingfors hovrätt ska utan obefogat dröjsmål underrätta Brottspåföljdsmyndigheten om sitt avgörande genom vilket den har meddelat den dömde säkerhetsförvaring. Genomförandet av säkerhetsförvaringen inleds den dag då avgörandet har meddelats.

Brottspåföljdsmyndigheten och Enheten för hälso- och sjukvård för fångar ska regelbundet i samarbete bedöma risken för att den som meddelats säkerhetsförvaring kommer att göra sig skyldig till ett nytt brott som kränker någon annans liv, hälsa eller frihet.

Brottspåföljdsmyndigheten och Enheten för hälso- och sjukvård för fångar ska i samarbete under säkerhetsförvaringen ordna åtgärder som syftar till att minska risken för att den som meddelats säkerhetsförvaring gör sig skyldig till ett nytt brott som kränker någon annans liv, hälsa eller frihet.

Den som meddelats säkerhetsförvaring får ansöka om frigivning hos Helsingfors hovrätt tidigast när ett år har förflutit från det att säkerhetsförvaring meddelades. Om den som meddelats säkerhetsförvaring inte friges villkorligt, kan ärendet på nytt föras till hovrätten för avgörande tidigast ett år efter det beslut genom vilket ansökan förkastades.

Trots vad som föreskrivs i 1 mom. ska Brottspåföljdsmyndigheten utan dröjsmål lämna Helsingfors hovrätt en ansökan om frigivning av den som meddelats säkerhetsförvaring, om myndigheten på basis av bedömningen enligt 9 § 1 mom. eller annars anser att det inte längre finns förutsättningar för fortsatt säkerhetsförvaring.

Ärendet blir anhängigt när ansökan kommer in till Helsingfors hovrätt.

Brottspåföljdsmyndigheten ska ge Helsingfors hovrätt ett utlåtande med anledning av en ansökan från den som meddelats säkerhetsförvaring. Brottspåföljdsmyndigheten ska i utlåtandet konstatera huruvida den förordar eller motsätter sig frigivning och om den som meddelats säkerhetsförvaring ska placeras i övervakad frihet på prov enligt 2 c kap. 8 § i strafflagen. Hovrätten ska höra den som meddelats säkerhetsförvaring med anledning av Brottspåföljdsmyndighetens utlåtande och den ansökan som avses i 10 § 2 mom. i denna lag.

Hovrätten ska besluta om den inhämtar ett utlåtande av Enheten för hälso- och sjukvård för fångar om risken för att fången kommer att göra sig skyldig till ett nytt allvarligt brott som kränker någon annans liv, hälsa eller frihet. Ett utlåtande ska dock alltid inhämtas innan ett beslut som leder till frigivning fattas. Utlåtandet ska ges till hovrätten inom två månader från det att begäran om utlåtande sändes. Hovrätten kan av grundad anledning förlänga den tid inom vilken utlåtandet ska upprättas med högst två månader.

På behandlingen av ärenden tillämpas i övrigt 3 § i lagen om förfarandet vid frigivning av livstidsfångar om behandling av ärendet vid hovrätten, 4 § i den lagen om rättegångsmaterial, 5 § i den lagen om rättshjälp, 6 § i den lagen om hovrättens domförhet, 7 § i den lagen om hovrättens beslut och 9 § i den lagen om förbud mot verkställighet av villkorlig frigivning. De bestämmelser som gäller för behandlingen av brottmål vid tingsrätten ska dessutom iakttas vid behandling av ärenden, om inte något annat föreskrivs i denna lag. Muntlig bevisning som tas emot vid muntlig förhandling ska dock dokumenteras med iakttagande av 26 kap. 27 § 4 mom. i rättegångsbalken.

När dagen för frigivningen bestäms ska på det sätt som föreskrivs i 2 c kap. 11 a § 4 mom. i strafflagen beaktas andra straff som säkerhetsförvaringen på det sätt som avses i 4 § 3 mom. i det kapitlet omfattar samt en eventuell resterande del av fängelsetiden för det kombinationsstraff som föregick säkerhetsförvaringen.

Hovrättens beslut med anledning av en ansökan enligt 5 eller 10 § och hovrättens beslut om förordnande av försvarare med stöd av 6 § 4 mom. får överklagas genom besvär hos högsta domstolen, om högsta domstolen meddelar besvärstillstånd med stöd av 30 kap. 3 § i rättegångsbalken. Bestämmelserna om sökande av ändring i ärenden som hovrätten behandlat i andra instans ska iakttas vid behandlingen av ärendet i högsta domstolen.

Den dömde får inte begära omprövning av eller anföra besvär över ett beslut som gäller Brottspåföljdsmyndighetens beslut enligt 4 § om att lämna åklagaren en utredning om meddelande av säkerhetsförvaring.

I hovrättens beslut enligt 11 § 3 mom. om inhämtande av en riskbedömning får ändring inte sökas separat.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Brottspåföljdsmyndigheten ska ge ett utlåtande om ansökan till hovrätten. Brottspåföljdsmyndigheten ska i utlåtandet konstatera huruvida den förordar eller motsätter sig frigivning och om fången ska placeras i övervakad frihet på prov enligt 2 c kap. 8 § i strafflagen (39/1889). Brottspåföljdsmyndighetens bedömning av förutsättningarna för frigivning och annan utredning som gäller fången ska bifogas utlåtandet.

Hovrätten ska besluta om den inhämtar ett utlåtande av Enheten för hälso- och sjukvård för fångar om risken för att fången kommer att göra sig skyldig till ett nytt allvarligt brott som kränker någon annans liv, hälsa eller frihet. Ett utlåtande ska dock alltid inhämtas innan ett beslut som leder till frigivning fattas. Hovrätten kan även fatta beslut om att inhämta andra sakkunnigutlåtanden, uppta bevisning eller förordna att skriftliga bevis eller andra handlingar ska läggas fram. Fången och Brottspåföljdsmyndigheten ska ges tillfälle att bli hörda med anledning av de utredningar som domstolen inhämtat.

En fånge kan beviljas i rättshjälpslagen (257/2002) avsedd rättshjälp. I så fall behöver den utredning om de ekonomiska förhållandena som avses i 10 § 1 mom. i den lagen inte läggas fram.

En enda ledamot kan dock avgöra ett ärende som gäller förordnande av biträde. En enda ledamot kan även avgöra ett ärende, om ansökan har återtagits. En enda ledamot kan fatta beslut om att hovrätten ska inhämta ett utlåtande enligt 3 § 2 mom. av Enheten för hälso- och sjukvård för fångar.

Ändring i hovrättens beslut med anledning av en ansökan samt i hovrättens beslut med stöd av 5 § 2 mom. får sökas genom besvär hos högsta domstolen, om högsta domstolen med stöd av 30 kap. 3 § i rättegångsbalken meddelar besvärstillstånd. I hovrättens beslut enligt 3 § 2 mom. om inhämtande av en riskbedömning får ändring inte sökas separat. Bestämmelserna om sökande av ändring i ärenden som hovrätten behandlat i andra instans ska iakttas vid behandlingen av ärendet i högsta domstolen.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Om en fånge som avtjänar livstids fängelse eller som meddelats säkerhetsförvaring inte beviljas permission under den tid som avses i 3 §, ska fången beviljas ledsagad permission minst en gång per år.

Polisen ska underrättas om frigivning av en fånge som dömts för mord, dråp, dråp under förmildrande omständigheter, grov misshandel, kvinnlig könsstympning, grov våldtäkt, våldtäkt mot barn, grov våldtäkt mot barn eller grovt sexuellt övergrepp mot barn samt om frigivning av en fånge som dömts till kombinationsstraff eller som meddelats säkerhetsförvaring.

Brottspåföljdsmyndigheten har rätt att till den enhet som utför sinnesundersökning eller bedömning av risken för våld lämna sådana uppgifter om en fånge som behövs för genomförandet av undersökningen eller bedömningen.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Syftet med den övervakningstid som ingår i ett kombinationsstraff är att genom en planmässig och gradvis frigivning upprätthålla och främja färdigheterna för anpassning i samhället för den som avtjänar övervakningstiden (den övervakade ).

Innan bestämmelserna i planen för strafftiden för en fånge som ska placeras i övervakning fastställs ska Brottspåföljdsmyndighetens enhet för klientbedömning begära en bedömning från Enheten för hälso- och sjukvård för fångar av risken för att fången i fråga gör sig skyldig till ett nytt allvarligt brott som kränker någon annans liv, hälsa eller frihet.

Besvär över ett beslut som domstolen har fattat ska behandlas skyndsamt. Domstolens beslut får verkställas även om det överklagas. På yrkande av åklagaren kan domstolen när den förvandlar övervakningstid till fängelse bestämma att den dömde ska häktas och hållas häktad tills verkställigheten av beslutet inleds.

Bestämmelserna om villkorlig frigivning och övervakad frihet på prov tillämpas inte på verkställighet av kombinationsstraff.

Om den som avtjänar ett kombinationsstraff samtidigt har ett fängelsestraff på viss tid som ska verkställas och från vilket han eller hon friges i villkorlig frihet, och han eller hon samtidigt börjar avtjäna övervakningstiden i kombinationsstraffet, tillämpas vid verkställigheten denna lag. Prövotiden i villkorlig frihet löper under denna tid. Om prövotiden i villkorlig frihet är längre än övervakningstiden i kombinationsstraffet, tillämpas på verkställigheten av den resterande prövotiden vad som föreskrivs om prövotid i villkorlig frihet.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Innan ett beslut om dömande till kombinationsstraff enligt 2 c kap. 11 § i strafflagen eller ett beslut om meddelande av säkerhetsförvaring enligt 2 c kap. 11 a § i den lagen fattas, ska domstolen begära ett utlåtande om risken för att den åtalade eller dömde kommer att göra sig skyldig till ett nytt allvarligt brott som kränker någon annans liv, hälsa eller frihet.

I fråga om sinnesundersökning, bedömning av risken för våld och intagning på sjukhus i dessa syften föreskrivs särskilt.

Ett beslut om sinnesundersökning eller bedömning av risken för våld, eller om påtryckningshäktning eller om ett förordnande om hämtning får inte överklagas separat. Klagan över beslutet får anföras av den som har förordnats till sinnesundersökning eller bedömning av risken för våld, det vittne för vars del det beslutats om påtryckningshäktning eller det vittne för vars del det beslutats om hämtning. Det finns ingen tidsbegränsning för anförande av klagan. Klagan ska behandlas skyndsamt.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Huvudförhandlingen ska fortsättas så snart som möjligt efter uppskovet. Om svaranden är häktad eller har meddelats reseförbud eller avstängts från tjänsteutövning, och uppskovet inte beror på undersökning av svarandens sinnestillstånd eller bedömning av svarandens risk för våld, ska behandlingen fortsättas senast inom 14 dagar från att behandlingen sköts upp eller ett beslut om häktning, reseförbud eller avstängning från tjänsten fattades efter det behandlingen skjutits upp.

Om huvudförhandlingen har varit uppskjuten för undersökning av svarandens sinnestillstånd eller för bedömning av svarandens risk för våld, behöver ingen ny huvudförhandling hållas, även om förhandlingen har varit uppskjuten en längre tid än vad som föreskrivs i 1 mom.

Bestämmelserna i 1 och 2 mom. tillämpas även på den i 17 kap. 37 § 3 mom. i rättegångsbalken avsedda bedömning av risken för våld som görs före beslutet om dömande till kombinationsstraff.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Om den som är misstänkt för ett brott har häktats, ska den domstol som behandlar åtalet, på begäran av den häktade och tills domen ges, utan dröjsmål och senast fyra dygn efter det att begäran framställdes ta upp häktningsärendet till ny behandling. Innan åtal väcks får ärendet behandlas på nytt också av den tingsrätt inom vars domkrets den ort där den häktade förvaras finns. Ett häktningsärende behöver dock inte tas upp till ny behandling tidigare än två veckor efter den föregående behandlingen. Om huvudförhandlingen har skjutits upp på grund av att en svarandes sinnestillstånd undersöks eller risk för våld bedöms, behöver svarandens häktningsärende inte tas upp till ny behandling under den tid huvudförhandlingen är uppskjuten.

Denna lag träder i kraft den 20 .

På statliga sinnessjukhus utförs sådana sinnesundersökningar som avses i 15 § och sådana bedömningar av risken för våld som avses i 16 a §, och på dem kan på framställning av ett sjukhus i ett välfärdsområde intas mentalsjuka och andra som lider av mentala störningar, om det är särskilt farligt eller svårt att vårda dem.

Syftet med en bedömning av risken för våld är att bedöma risken för att den åtalade eller dömde kommer att göra sig skyldig till ett nytt allvarligt brott som kränker någon annans liv, hälsa eller frihet. Vid bedömningen ska metoder som grundar sig på vetenskaplig forskning användas.

Om domstolen med stöd av 17 kap. 37 § 3 mom. i rättegångsbalken har begärt ett utlåtande om risken för att den åtalade eller dömde kommer att göra sig skyldig till ett nytt allvarligt brott som kränker någon annans liv, hälsa eller frihet, tillämpas på bedömningen av risken för våld vad som i 15, 16, 18, 20, 25 och 26 §, 31 § 3 och 4 mom., 32 § 2 mom. och 33 § 1 mom. i denna lag föreskrivs om sinnesundersökning och på den som har ålagts att genomgå en bedömning av risken för våld vad som i 4 a kap. föreskrivs om personer som förordnats till undersökning. Dessutom tillämpas på motsvarande sätt de bestämmelser om sinnesundersökning som utfärdats med stöd av 34 §.

Trots vad som föreskrivs i 16 § 2 mom. ska i de fall som avses i 6 § 2 mom. i lagen om säkerhetsförvaring ( / ) ett utlåtande om den dömdes risk för våld ges till Institutet för hälsa och välfärd inom två månader från det att Helsingfors hovrätt har begärt ett utlåtande. Helsingfors hovrätt kan av grundad anledning förlänga tiden för undersökningen med högst två månader. På basis av det utlåtande som Institutet för hälsa och välfärd får ska institutet inom två veckor från den tidsfrist som avses ovan ge Helsingfors hovrätt ett eget utlåtande om den dömdes risk för våld.

Om det finns förutsättningar för att den, som vid prövningen av utdömande av kombinationsstraff med stöd av 17 kap. 37 § 3 mom. i rättegångsbalken har ålagts att genomgå en bedömning av risken för våld, meddelas beslut om vård oberoende av sin vilja när risken för våld har bedömts, ska Institutet för hälsa och välfärd bestämma att personen ska tas in för vård oberoende av sin vilja. På vård oberoende av en persons vilja och på det förfarande som gäller sådan vård tillämpas vad som i denna lag och i bestämmelser som utfärdats med stöd av den föreskrivs om vård oberoende av en persons vilja efter avslutad sinnesundersökning.

Denna lag träder i kraft den 20 .

I straffregistret antecknas på basis av domstolarnas meddelanden uppgifter om avgöranden genom vilka någon i Finland har dömts till ovillkorligt fängelse, kombinationsstraff, övervakningsstraff, samhällstjänst eller villkorligt fängelse eller till böter, samhällstjänst eller övervakning utöver villkorligt fängelse, till ungdomsstraff, böter i stället för ungdomsstraff eller till avsättning, eller genom vilka någon lämnats obestraffad med stöd av 3 kap. 4 § 1 eller 2 mom. i strafflagen (39/1889) eller meddelats säkerhetsförvaring. I straffregistret antecknas dock inte uppgifter om förvandlingsstraff för böter eller fängelsestraff eller övervakningsstraff som har dömts ut med stöd av civiltjänstlagen (1446/2007) eller värnpliktslagen (1438/2007). I straffregistret antecknas också uppgifter om avgöranden genom vilka en juridisk person har dömts till samfundsbot.

I straffregistret antecknas följande uppgifter:

11 a) inledande av säkerhetsförvaring, frigivning från säkerhetsförvaring, reststraffets längd och prövotidens utgång vid villkorlig frihet,

Ur straffregistret kan oberoende av den sekretessplikt som föreskrivs i 3 § eller i någon annan lag lämnas ut uppgifter om personer

1 a) till Institutet för hälsa och välfärd för sinnesundersökning eller bedömning av risken för våld i fråga om en misstänkt, åtalad eller dömd,

2) till åklagare för åtal, åtalsprövning, ansökan om säkerhetsförvaring eller tvångsmedelsärenden,

3) till Brottspåföljdsmyndigheten för verkställighet av straff, för prövning som gäller säkerhetsförvaring och för lämplighetsutredning samt till en behörig tjänsteman vid justitieministeriet för föredragning av benådningsärenden,

En uppgift om ett enskilt straff utplånas dock inte ur straffregistret, om registret innehåller sådana uppgifter om den registrerade som enligt 1 mom. ännu inte kan utplånas. En uppgift om ett kombinationsstraff utplånas inte ur straffregistret, om registret innehåller uppgift om att den registrerade meddelats säkerhetsförvaring efter den fängelsetid som ingår i kombinationsstraffet. Alla uppgifter om den registrerade utplånas dock ur straffregistret när den registrerade har avlidit eller då nittio år förflutit sedan hans eller hennes födelse. Ett benådningsbeslut inverkar inte på utplåningen av straffregisteruppgifter.

Denna lag träder i kraft den 20 .

I denna lag avses med

3) fånge den som avtjänar fängelsestraff, kombinationsstraff, förvandlingsstraff för böter eller arrest i fängelse med stöd av 74 § 4 mom. i lagen om militär disciplin och brottsbekämpning inom Försvarsmakten (89/2025) eller den som förpassats till fängelse på det sätt som avses i 26 § i lagen om övervakad frihet på prov (629/2013), den som meddelats säkerhetsförvaring med stöd av 2 c kap. 11 a § i strafflagen (39/1889) eller den som tagits i förvar med stöd av 24 § i lagen om verkställighet av kombinationsstraff (801/2017),

Brottspåföljdsmyndigheten har trots sekretessbestämmelserna rätt att i fråga om en person som dömts till kombinationsstraff eller meddelats säkerhetsförvaring av Institutet för hälsa och välfärd få sådana uppgifter om en i 17 kap. 37 § 3 mom. i rättegångsbalken avsedd bedömning av risken för våld, och om det utlåtande som ges på basis av bedömningen, som är nödvändiga för planering och genomförande av åtgärder för att minska risken för att fången återfaller i brott samt för bedömning av behovet att lämna en i 4 § i lagen om säkerhetsförvaring ( / ) avsedd utredning.

Handlingar som erhållits med stöd av denna paragraf får endast hanteras av sådana tjänstemän vid Brottspåföljdsmyndigheten som nödvändigtvis behöver handlingarna för att utföra sina uppgifter enligt 1 mom. Handlingarna ska förstöras så snart de inte längre behövs för de syften som anges i 1 mom.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Utöver vad som föreskrivs om utlämnande av patientuppgifter i 8 kap. i kunduppgiftslagen eller i någon annan lag får en läkare som svarar för hälso- och sjukvården för fångar eller häktade, eller enligt läkarens instruktion någon annan yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården, på begäran och även på eget initiativ lämna ut uppgifter som förts in i patientregistret enligt följande:

7) till en tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndigheten i vars tjänsteuppgifter ingår beredning av övervakningstiden för en fånge som dömts till kombinationsstraff, för beredningen en bedömning av risken för våld,

8) till en tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndigheten i vars tjänsteuppgifter ingår behandling av ett sådant frigivningsärende i fråga om en fånge som avses i 11 § 3 mom. i lagen om säkerhetsförvaring ( / ), en bedömning av risken för våld för behandlingen av ärendet, samt till enhetschefen för enheten för klientbedömning, för ett fängelse eller för en byrå för samhällspåföljder eller till en i brottspåföljdscentralens arbetsordning angiven sysselsättningsansvarig, ett skriftligt utlåtande om slutsatserna av bedömningen av risken för våld för planering och genomförande av den verksamhet som ordnas med stöd av den bedömda risken för våld,

9) till en i brottspåföljdscentralens arbetsordning angiven sysselsättningsansvarig vid Brottspåföljdsmyndigheten, sådana uppgifter som är nödvändiga för bedömningen av risken för att den som meddelats säkerhetsförvaring återfaller i brott och för planeringen och genomförandet på det sätt som avses i 9 § i lagen om säkerhetsförvaring av åtgärder för att minska risken för återfall i brott.

För ändamål som avses i 1 mom. 6 punkten får också uppgifter som ingår i utlåtandet om en i 17 kap. 37 § i rättegångsbalken avsedd undersökning av sinnestillståndet hos en svarande i brottmål lämnas ut till den del där bedöms om den åtalade ska anses vara synnerligen farlig för någon annans liv, hälsa eller frihet.

Utöver vad som föreskrivs någon annanstans i lag har Enheten för hälso- och sjukvård för fångar trots sekretessbestämmelserna rätt att av andra verksamhetsenheter för hälso- och sjukvård få sådana uppgifter ur deras patientregister som är nödvändiga för utarbetande av det utlåtande eller den bedömning av risken för våld i fråga om en fånge som avses i 3 § 2 mom. i lagen om förfarandet vid frigivning av livstidsfångar, i 9 § 4 mom. i lagen om verkställighet av kombinationsstraff (801/2017), i 11 § 3 mom. i lagen om säkerhetsförvaring och i 70 § 1 mom. 5 och 6 punkten i lagen om verkställighet av samhällspåföljder samt för planering och genomförande av den verksamhet som ordnas med stöd av dessa i en enhet vid Brottspåföljdsmyndigheten. För utarbetande av den bedömning eller det utlåtande som avses ovan har Enheten för hälso- och sjukvård för fångar rätt att av Institutet för hälsa och välfärd få uppgifter som ingår i en i 17 kap. 37 § i rättegångsbalken avsedd undersökning av sinnestillståndet och bedömning av risken för våld samt i det utlåtande som ges på basis av dem. Enheten för hälso- och sjukvård för fångar har dessutom för skötseln av sina uppgifter enligt 10 kap. i fängelselagen och för den uppgift som föreskrivs i 9 § i lagen om säkerhetsförvaring rätt att av Institutet för hälsa och välfärd få nödvändiga uppgifter som ingår i en sådan bedömning av risken för våld som avses i 17 kap. 37 § 3 mom. i rättegångsbalken eller i ett på bedömningen baserat utlåtande om risken för att den dömde kommer att göra sig skyldig till ett nytt brott som kränker någon annans liv, hälsa eller frihet.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Nämnden för rättspsykiatriska ärenden behandlar och avgör utlåtandeärenden som avses i 17 kap. 37 § i rättegångsbalken och som gäller en persons sinnestillstånd eller risk för våld, ärenden som gäller bestämmande om vård på psykiatriskt sjukhus eller på anstalt för specialomsorger för en åtalad eller misstänkt eller en person som på grund av sitt sinnestillstånd inte har dömts till straff samt ärenden som gäller avslutande av denna vård.

Nämnden för rättspsykiatriska ärenden har en ordförande, som är tjänsteman vid Institutet för hälsa och välfärd och har den sakkunskap som behövs vid skötseln av uppgiften, tre övriga medlemmar samt för var och en av dem en eller flera personliga ersättare. En av medlemmarna ska företräda juridisk och två psykiatrisk sakkunskap. Den ena experten på psykiatri ska dessutom företräda ett välfärdsområde, Helsingfors stad eller HUS-sammanslutningen. Dessutom har nämnden en medlem som företräder sakkunskapen inom omsorgen om personer med utvecklingsstörning. Denna medlem har en eller flera personliga ersättare. Den medlem som företräder sakkunskapen inom omsorgen om personer med utvecklingsstörning ska delta i behandlingen av ärenden som gäller intagning på en specialomsorgsanstalt.

Institutet för hälsa och välfärd och den som på förordnande av Institutet för hälsa och välfärd med stöd av mentalvårdslagen (1116/1990) utför en sinnesundersökning eller en bedömning av risken för våld har rätt att avgiftsfritt och trots bestämmelserna om sekretess få uppgifter som är nödvändiga för utförande av sinnesundersökningar och bedömningar av risken för våld från statliga och kommunala myndigheter, välfärdsområden och andra offentligrättsliga sammanslutningar, Folkpensionsanstalten, Pensionsskyddscentralen, patientskadenämnden, pensionsstiftelser och andra pensionsanstalter, försäkringsanstalter, sådana tjänsteproducenter enligt 4 § 2 punkten i lagen om tillsynen över social- och hälsovården (741/2023) som tillhandahåller social- eller hälsovårdstjänster i privaträttslig form samt apotek. Nämnden för rättspsykiatriska ärenden har rätt till motsvarande uppgifter för fullgörande av dess uppgifter enligt 3 a § 2 mom. i denna lag.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Med stöd av denna lag ersätts sakskada som har orsakats av

2) en person som på grund av psykisk sjukdom eller någon annan störning i den mentala hälsan, sinnesundersökning, bedömning av risken för våld, smittsam sjukdom, utvecklingsstörning, missbruk av berusningsmedel, berusning eller någon annan liknande orsak har tagits in på anstalt oberoende av sin vilja eller har tagits i förvar,

Denna lag träder i kraft den 20 .

Om inte något annat föreskrivs särskilt, är följande myndighetshandlingar sekretessbelagda:

27) handlingar som innehåller uppgifter om rättspsykiatrisk sinnesundersökning av en åtalad, rättspsykiatrisk bedömning av risken för våld av en åtalad eller en dömd, påföljdsutredning av en ung brottsmisstänkt, plan för strafftiden för ungdomsstraff, påföljdsutredning i samband med samhällstjänst, övervakningsstraff eller övervakning av villkorligt fängelse för den som hade fyllt 21 år när han eller hon begick brottet, utredning av förutsättningarna för övervakningsstraff, plan för strafftiden, frigivningsplan, övervakningsplan samt utlåtande som lämnats för förfarandet vid frigivning av livstidsfångar eller för övervakningstiden som ingår i ett kombinationsstraff,

Denna lag träder i kraft den 20 .

En rättegångshandling är sekretessbelagd till den del den innehåller

4) uppgifter om rättspsykiatrisk sinnesundersökning av en åtalad, rättspsykiatrisk bedömning av risken för våld av en åtalad eller en dömd, påföljdsutredning av en ung brottsmisstänkt, plan för strafftiden för ungdomsstraff, påföljdsutredning i samband med samhällstjänst, övervakningsstraff eller övervakning av villkorligt fängelse för den som hade fyllt 21 år när han eller hon begick brottet, utlåtande som lämnats för förfarandet vid frigivning av livstidsfångar eller för övervakningstiden som ingår i ett kombinationsstraff eller uppgifter som finns i straffregistret,

Denna lag träder i kraft den 20 .

Institutet har oberoende av sekretessbestämmelserna, domstolarnas sekretessförordnanden och andra begränsningar i fråga om rätten att få information rätt att på begäran utan avgift få sådana uppgifter som behövs för institutets forsknings- och uppföljningsuppgifter enligt följande:

9) av Institutet för hälsa och välfärd uppgifter om rättspsykiatriska utlåtanden om sinnestillstånd och uppgifter om bedömningar av risken för våld,

Denna lag träder i kraft den 20 .