Utvidgning av SHVS till yrkeshögskolestuderande

Syftet med denna lag är att garantera studerandehälsovårdstjänster för högskolestuderande i hela landet och att förbättra kvaliteten på och tillgången till tjänsterna.

Högskolestuderande som har rätt till studerandehälsovård är

1) studerande som avlägger i 7 § i universitetslagen (558/2009) avsedd lägre eller högre högskoleexamen, med undantag av studerande inom uppdragsutbildningar,

2) studerande som avlägger i 11 § i yrkeshögskolelagen (932/2014) avsedd yrkeshögskoleexamen eller högre yrkeshögskoleexamen, med undantag av studerande inom uppdragsutbildningar,

3) studerande som avlägger i 14 § i lagen om Polisyrkeshögskolan avsedd yrkeshögskoleexamen, med undantag av studerande inom uppdragsutbildningar,

4) studerande som avlägger i lagen om Försvarshögskolan (1121/2008) avsedda andra militärvetenskapliga studier och militäryrkesstudier än studier som krävs för officerstjänst.

Ett ytterligare villkor är att en studerande som avses i 1—3 punkten har anmält sig som närvarande enligt 39 § i universitetslagen, 29 § i lagen om yrkeshögskolor eller 30 § i lagen om Polisyrkeshögskolan.

Rätten att använda studerandehälsovårdstjänster fortsätter att gälla fram till utgången av den termin eller det läsår för vilken eller vilket den studerande har anmält sig som närvarande.

I denna lag avses med studerandehälsovård sådan studerandehälsovård för högskolestuderande som avses i 17 § i hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010).

På tjänsteproducenter som avses i denna lag tillämpas dessutom lagen om produktion av social- och hälsotjänster ( / ).

Vid produktion av tjänster som avses i denna lag ska iakttas vad som i allmän lagstiftning och speciallagstiftning om social- och hälsovård föreskrivs om hälso- och sjukvårdstjänster. I lagen om patientens ställning och rättigheter (785/1992) föreskrivs det om kundens och patientens ställning och rättigheter.

Den allmänna uppföljningen av ordnandet av studerandehälsovården för högskolestuderande hör till social- och hälsovårdsministeriets uppgifter.

Den allmänna styrningen och utvecklingen av studerandehälsovården för högskolestuderande hör till social- och hälsovårdsministeriets uppgifter.

Folkpensionsanstalten ska svara för ordnandet av studerandehälsovård för högskolestuderande i hela landet.

Folkpensionsanstalten svarar för en tillräcklig tillgång på studerandehälsovårdstjänster för högskolestuderande i hela landet och för tjänsternas tillgänglighet samt godkänner servicenätet för studerandehälsovård.

Folkpensionsanstalten ska följa och bedöma kvaliteten på och genomslaget hos den studerandehälsovård för högskolestuderande som den ordnar samt dess kostnader, produktivitet och lönsamhet.

Folkpensionsanstalten ska se till att uppgifterna om verksamhetens kvalitet, genomslag och kostnader används vid planeringen och ledningen av produktionen av studerandehälsovårdstjänster.

Studenternas hälsovårdsstiftelse producerar studerandehälsovårdstjänster för högskolestuderande i hela landet.

Studenternas hälsovårdsstiftelse ska huvudsakligen producera studenthälsovårdstjänsterna som egen verksamhet. Om produktionsskyldigheten enligt den föreslagna lagen inte kan genomföras på annat sätt, kan Studenternas hälsovårdsstiftelse köpa kompletterande studerandehälsovårdstjänster av en annan tjänsteproducent med iakttagande av lagen om offentlig upphandling och koncession (1397/2016). Studenternas hälsovårdsstiftelse svarar för underleverantörens tjänster till en enskild studerande och har det övergripande ansvaret för den studerandehälsovård varje enskild studerande får.

Vid produktionen av tjänster ska Studenternas hälsovårdsstiftelse med avseende på servicenätet svara för funktionalitet, resursallokering, verksamhetsutveckling, tillräcklig och kompetent yrkeskunnig personal och tillgången och tillgängligheten till tjänster samt ett yrkesmässigt ledarskap och egenkontroll. Också regionala och nationella uppgifter om samordningen av tjänsterna, andra forskningsdata och information som baserar sig på kundernas och personalens erfarenheter ska användas i tjänsteproduktionen.

Eventuell annan verksamhet som bedrivs av Studenternas hälsovårdsstiftelse får inte äventyra uppfyllandet av de skyldigheter som föreskrivs i denna lag.

På den studerandehälsovård som ordnas av Folkpensionsanstalten och produceras av Studenternas hälsovårdsstiftelse tillämpas vad som föreskrivs om rätten att få vård inom primärvården i 51 § i hälso- och sjukvårdslagen.

I anslutning till social- och hälsovårdsministeriet finns en delegation för studerandehälsovård för högskolestuderande, som statsrådet tillsätter för tre år i sänder.

I delegationen finns representanter för social- och hälsovårdsministeriet, finansministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, Folkpensionsanstalten, landskapen, Institutet för hälsa och välfärd, Studenternas hälsovårdsstiftelse, universiteten och yrkeshögskolorna samt studentkårerna och studerandekårerna.

Delegationen för studerandehälsovården för högskolestuderandet har till uppgift att

1) följa ordnandet av studerandehälsovården för högskolestuderande

2) styra och följa upp Studenternas hälsovårdsstiftelses tillhandahållande av studerandehälsovård för yrkeshögskolestuderande,

3) vidareutveckla den studerandehälsovård Studenternas hälsovårdsstiftelse producerar,

4) främja samordningen av den studerandehälsovård som Studenternas hälsovårdsstiftelse och landskapen producerar med den övriga hälso- och sjukvården,

5) följa servicenätets funktion och tillhandahållandet av studerandehälsovårdstjänster, användningen och behovet av tjänster i hela landet samt de studerandes tillfredsställelse med tjänsterna.

Närmare bestämmelser om delegationens sammansättning, tillsättande och uppgifter utfärdas genom förordning av statsrådet.

Folkpensionsanstalten och Studenternas hälsovårdsstiftelse ska samordna studerandehälsovårdstjänsterna med andra social- och hälsotjänster och rehabiliteringstjänster i samarbete med landskapen och andra serviceanordnare. Därutöver ska Folkpensionsanstalten och Studenternas hälsovårdsstiftelse se till att servicehelheten och fungerande servicekedjor tryggas i samarbete med den studerandehälsovård och den övriga social- och hälsovård som landskapen ska organisera och med anordnarna av rehabiliteringstjänster.

I en situation där Studenternas hälsovårdsstiftelse inte kan producera studerandehälsovårdstjänster på det sätt som avses i denna lag, ska Folkpensionsanstalten ordna tjänsterna på något annat sätt.

Godtagbara kostnader för studerandehälsovård är de nödvändiga och skäliga kostnaderna för produktion av sådana studerandehälsovårdstjänster med beaktande av de mål för kvalitet, genomslag, lönsamhet och produktivitet som Folkpensionsanstalten ställt upp för de tjänster den ansvarar för att ordna.

De godtagbara totalkostnaderna för studerandehälsovården utgörs av de godtagbara kostnaderna för studerandehälsovårdstjänster för en enskild studerande multiplicerade med antalet högskolestuderande som anmält sig som närvarande.

Social- och hälsovårdsministeriet gör årligen upp en kalkyl över de godtagbara kostnader för studerandehälsovård som avses i 14 §. Kalkylen grundar sig på behovet av och tillgången på studerandehälsovårdstjänster och deras lönsamhet och genomslag. I kalkylen beaktas den faktiska utvecklingen av tillgången på tjänster och eventuella problem i fråga om tillgången samt den förändrade kostnadsnivån.

Social- och hälsovårdsministeriets kalkyl grundar sig på

1) de utredningar och beräkningar som avses i 21 § samt andra utredningar och beräkningar som lämnats av Folkpensionsanstalten,

2) de uppgifter om studerandehälsovården Institutet för hälsa och välfärd samlat in,

3) andra tillgängliga utredningar och uppgifter som gäller situationen beträffande studerandehälsovården för såväl högskolestuderande som andra studerande.

De godtagbara kostnaderna justeras årligen utifrån den kalkyl som avses i 15 §, dock högst med den lönekoefficient som avses i 96 § 1 mom. i lagen om pension för arbetstagare (395/2006).

Riksdagen beslutar årligen om godtagbara kostnader och statens finansiering av studerandehälsovården i samband med behandlingen av statsbudgeten.

Vid justeringen kan med avvikelse från 1 mom. en sådan förändring av produktionen av studerandehälsovårdstjänster beaktas som föranleds av lag eller förordning eller en betydande ändring i verksamhetsmiljön.

Finansieringen av studerandehälsovården består av den hälsovårdsavgift de studerande betalar till Folkpensionsanstalten i enlighet med 25 § och de medel staten betalar till Folkpensionsanstalten.

Staten finansierar 77 procent av de godtagbara totalkostnaderna för studerandehälsovården av budgetmedel. Den hälsovårdsavgift som tas ut hos de studerande utgör 23 procent av finansieringen av de godtagbara totalkostnaderna för studerandehälsovården.

Om de hälsovårdsavgifter de studerande betalar inte helt täcker 23 procent av de godtagbara totalkostnaderna, finansieras den resterande delen med avvikelse från 2 mom. av statens medel. Om de hälsovårdsavgifter de studerande betalar utgör mer än 23 procent av de godtagbara totalkostnaderna, återbetalas den överstigande andelen inte till de studerande.

Utöver vad som föreskrivs i 17 § ska staten ansvara för att Folkpensionsanstalten har tillräckliga resurser för ordnande av studerandehälsovård för högskolestuderande, om det blir nödvändigt för att säkerställa tillgången på studerandehälsovårdstjänster av överraskande och oförutsedda orsaker.

Staten betalar ut sin årliga finansieringsandel av den studerandehälsovård som ordnas med stöd av denna lag till Folkpensionsanstalten i fyra poster. Folkpensionsanstalten ska tio bankdagar före utbetalningen av varje post meddela social- och hälsovårdsministeriet hur stor statens betalningspost är.

Staten ersätter Folkpensionsanstalten för omkostnaderna för verkställigheten av denna lag på det sätt som föreskrivs i 12 d § i lagen om Folkpensionsanstalten (731/2001).

Folkpensionsanstalten ska årligen före utgången av april till social- och hälso-vårdsministeriet lämna uppgifter om utförandet av den studerandehälsovård som Studenternas hälsovårdsstiftelse producerat under det föregående året.

Folkpensionsanstalten ska årligen före utgången av februari till social- och hälso-vårdsministeriet lämna en kalkyl över den beräknade storleken på den hälsovårdsavgift för studerande som ska fastställas för följande år.

Folkpensionsanstalten betalar ersättning till Studenternas hälsovårdsstiftelse för kostnaderna för produktion av studerandehälsovårdstjänster. Ersättningen grundar sig på de godtagbara kostnaderna för en enskild studerande och en uppskattning av antalet studerande.

När ersättningen bestäms ska Folkpensionsanstalten beakta driftskostnaderna och anläggningskostnaderna för studerandehälsovården samt den del av de administrativa kostnaderna som hänför sig till den verksamhet Studenternas hälsovårdsstiftelse bedriver med stöd av denna lag.

Folkpensionsanstalten betalar årligen ersättning till Studenternas hälsovårdsstiftelse i fyra poster.

Ersättningens belopp justeras utifrån det slutliga antalet studerande. Det slutliga an-talet studerande är medelvärdet av antalet studerande under vår- och höstterminen. Närmare bestämmelser om justeringen av ersättningsbeloppet kan vid behov utfärdas genom förordning av statsrådet.

Efter det att Studenternas hälsovårdsstiftelses räkenskaps- och verksamhetsperiod är avslutad granskar Folkpensionsanstalten de kostnader som föranletts av produktionen av studerandehälsovård och hur målen för kvalitet, genomslag, lönsamhet och produktivitet har uppfyllts.

Om Studenternas hälsovårdsstiftelse har använt ersättningen för något annat ändamål än sådan verksamhet som avses i denna lag, fattar Folkpensionsanstalten beslut om återkrav av ersättningen.

Om Folkpensionsanstalten vid en sådan justering som avses i 22 § 4 mom. märker att det ersättningsbelopp som har betalats ut är för stort, fattar anstalten beslut om återkrav av den överstigande delen av ersättningsbeloppet. Om Studenternas hälsovårdsstiftelse utifrån justeringen har rätt till tilläggsersättning, ska Folkpensionsanstalten betala tilläggsersättningen efter det att ersättningen justerats.

Folkpensionsanstalten kan beakta ett återkrav eller en tilläggsbetalning i följande ersättningsposter som betalas ut till Studenternas hälsovårdsstiftelse.

Högskolestuderande som avses i 2 § i denna lag och som till läroanstalten har anmält sig som närvarande, eller bedriver andra militärvetenskapliga studier och militäryrkesstudier vid Försvarshögskolan än studier som krävs för officerstjänst, ska varje termin betala en hälsovårdsavgift till Folkpensionsanstalten.

Hälsovårdsavgiften för vårterminen ska betalas senast den 31 januari och hälsovårdsavgiften för höstterminen senast den 30 september. Om en studerande anmäler sig som närvarande under vårterminen efter den 31 januari, ska avgiften betalas senast den 31 juli. Om en studerande anmäler sig som närvarande under höstterminen efter den 30 september, ska avgiften betalas senast den 31 december.

Hälsovårdsavgiftens storlek fastställs så att de godtagbara kostnaderna för studerandehälsovård enligt 14 § täcks av statens finansieringsandel och intäkterna av hälsovårdsavgiften. När avgiften bestäms iakttas vad som i 17 § föreskrivs om finansieringsandelarna för studerandehälsovården.

Bestämmelser om hälsovårdsavgiftens belopp utfärdas årligen före den 30 november genom förordning av statsrådet.

Folkpensionsanstalten utfärdar på den studerandes begäran ett debiteringsbeslut över hälsovårdsavgiften.

Om hälsovårdsavgiften betalas efter det att betalningstiden gått ut, tas en fast dröjsmålsavgift ut. Dröjsmålsavgiften får uppgå till högst 15 procent av hälsovårdsavgiftens belopp. Bestämmelser om dröjsmålsavgiftens storlek utfärdas genom förordning av statsrådet.

Hälsovårdsavgiften för högskolestuderande och dröjsmålsavgiften är direkt utsökbara. Avgifterna får drivas in och de preskriberas på det sätt som föreskrivs i lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007). Preskriptionstiden räknas från det förfallodatum som anges i 24 § 2 mom.

Hälsovårdsavgiften och dröjsmålsavgiften kan kvittas mot förmåner som Folkpensionsanstalten senare betalar ut. Utan den studerandes samtycke kan kvittning dock endast ske mot studiepenning som betalas ut med stöd av lagen om studiestöd (65/1994).

Studenternas hälsovårdsstiftelse är en sådan personuppgiftsansvarig som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG när det gäller sådana journalhandlingar inom hälsovården som uppkommer i verksamhet som omfattas av dess produktionsansvar. På patientuppgifter och behandlingen av dem tillämpas lagen om patientens ställning och rättigheter (785/1992), lagen om elektronisk behandling av klientuppgifter inom social- och hälsovården (159/2007), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) och dataskyddslagen ( / ).

Folkpensionsanstalten är registeransvarig i fråga om de uppgifter som samlas in om betalningar av hälsovårdsavgift.

Folkpensionsanstalten har oberoende av sekretessbestämmelserna och avgiftsfritt rätt att från högskolornas riksomfattande datalager och från högskolorna få de uppgifter som den behöver för att ta ut hälsovårdsavgift. Sådana uppgifter är högskolans namn, examen som avläggs, den studerandes namn, personbeteckning och behövliga kontaktuppgifter, uppgifter om närvaro och övriga uppgifter som är nödvändiga för att ta ut avgiften.

Folkpensionsanstalten och besvärsinstanserna enligt denna lag har på begäran och utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att avgiftsfritt få sådana uppgifter som behövs för avgörandet av ett ärende eller annars för verkställigheten av ett enskilt uppdrag enligt denna lag. Uppgifter skall lämnas av statliga och landskapets myndigheter samt andra offentligrättsliga samfund. När Folkpensionsanstalten behandlar ett ärende enligt denna lag har den i enskilda fall rätt att använda sådana uppgifter som den fått för skötseln av andra uppdrag som ålagts den, om det är uppenbart att de påverkar ett ärende enligt denna lag och om uppgifterna enligt lag skall beaktas vid beslutsfattandet och om Folkpensionsanstalten även annars har rätt att få uppgifterna särskilt.

Folkpensionsanstalten har oberoende av sekretessbestämmelserna och avgiftsfritt rätt att av Studenternas hälsovårdsstiftelse får uppgifter som den behöver för att följa upp och bedöma lagenligheten, kvaliteten, genomslaget, lönsamheten och produktiviteten hos studerandehälsovården för högskolestuderande och det kontinuerliga utvecklandet av den. Folkpensionsanstalten har dessutom rätt att granska Studenternas hälsovårdsstiftelses bokföring och att inspektera stiftelsens verksamhet och lokaler vid en på förhand anmäld tidpunkt. Skyldigheten att lämna uppgifter gäller också i fråga om tjänster enligt den föreslagna lagen som Studenternas hälsovårdsstiftelse skaffar hos andra tjänsteproducenter.

Studenternas hälsovårdsstiftelse är skyldig att lämna Institutet för hälsa och välfärd de uppgifter som institutet behöver för att föra register över öppenvårdstjänsterna inom primärvården.

De uppgifter som avses i 31 § kan också lämnas ut med hjälp av en teknisk anslutning. Innan den tekniska anslutningen öppnas ska den som begär uppgifter lägga fram en utredning om att uppgifterna skyddas på behörigt sätt.

På den verksamhet som i enlighet med denna lag bedrivs av Studenternas hälso-vårdsstiftelse tillämpas språklagen (423/2003), samiska språklagen (1086/2003), teckenspråkslagen (359/2015) och 2, 3 och 4 § i lagen om de språkkunskaper som krävs av offentligt anställda (424/2003), om inte något annat föreskrivs i någon annan lag.

Studenternas hälsovårdsstiftelse ska i tvåspråkiga landskap ordna tjänster på både finska och svenska så att kunderna blir betjänade på det språk de väljer, antingen finska eller svenska. I enspråkiga landskap ordnas tjänsterna på landskapets språk så att kunden har rätt att använda finska eller svenska. Kunden har rätt att använda samiska när det gäller studerandehälsovårdstjänster som produceras inom samernas hembygdsområde och inom landskapet Lappland när det gäller sådana tjänster som bara produceras på tjänsteproducentens verksamhetsställen utanför hembygdsområdet.

Om hälsovårdspersonalen inte behärskar något annat språk än finska eller svenska eller om kunden på grund av sensorisk funktionsnedsättning eller talsvårigheter eller av någon annan orsak inte kan göra sig förstådd, ska vid tillhandahållandet av tjänster i den mån det är möjligt tolkning ordnas och en tolk anskaffas.

När tjänster ordnas ska Studenternas hälsovårdsstiftelse dessutom se till att nordiska medborgare vid behov har möjlighet att använda sitt eget språk, antingen finska, isländska, norska, svenska eller danska när de anlitar tjänster som avses i denna lag. I den mån det är möjligt ska det då ses till att nordiska medborgare får behövlig tolk- och översättningshjälp.

Om en person på förhand har reserverat mottagningstid för att få service men utan godtagbar orsak underlåtit att komma till mottagningen den reserverade tiden, tar Studenternas hälsovårdsstiftelse ut en avgift hos honom eller henne enligt vad som föreskrivs om avgiftens storlek genom förordning av statsrådet.

Studenternas hälsovårdsstiftelse meddelar på den studerandes begäran ett debiteringsbeslut om avgiften för den oanvända tiden.

Statens tillstånds- och tillsynsmyndighet utövar tillsyn över lagligheten i Studenternas hälsovårdsstiftelses verksamhet på det sätt som föreskrivs i lagen om Statens tillstånds- och tillsynsmyndighet ( / ).

På personer som är anställda hos Studenternas hälsovårdsstiftelse tillämpas vad som i 40 kap. i strafflagen (39/1889) föreskrivs om straffrättsligt tjänsteansvar när de utför uppgifter som avses i denna lag. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen (412/1974).

Det som föreskrivs i 1 mom. gäller också personer som är anställda hos andra tjänsteproducenter när de utför uppgifter som avses i denna lag.

Omprövning av ett i 22, 23, 26 och 27 § avsett beslut som Folkpensionsanstalten meddelat får begäras hos Folkpensionsanstalten på det sätt som anges i förvaltningslagen (434/2003). Beslut med anledning av begäran om omprövning får överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som anges i förvaltningsprocesslagen (586/1996).

Omprövning av ett i 34 § avsett beslut som Studenternas hälsovårdsstiftelse meddelat får begäras hos Studenternas hälsovårdsstiftelse på det sätt som anges i förvaltningslagen. Beslut som meddelas med anledning av begäran om omprövning får överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som anges i förvaltningsprocesslagen.

I sådana fall som avses i 1 och 2 mom. får förvaltningsdomstolens beslut överklagas endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Om den finansiering som beviljats i statsbudgeten visar sig vara otillräcklig på grund av ett oförutsett behov av tjänster för yrkeshögskolestuderande, kan tilläggsfinansiering för verksamheten beviljas årligen under de första tre åren.

Universitetsstuderande som anmält sig som närvarande hösten 2020 betalar i samband med betalningen av medlemsavgift till studentkåren för läsåret 2020-2021 hälsovårdsavgift endast för höstterminen. Hälsovårdsavgift enligt denna lag betalas till Folkpensionsanstalten från och med vårterminen 2021.

Landskapet ska ordna studerandehälsovårdstjänster för de studerande vid gymnasier och vid läroanstalter som ger yrkesutbildning i landskapet, oberoende av de studerandes hemvist. I lagen om studerandehälsovård för högskolestuderande ( / ) föreskrivs det om Folkpensionsanstaltens skyldighet att ordna studerandehälsovård för högskolestuderande.

Till studerandehälsovården hör

1) att främja en sund och trygg studiemiljö på läroanstalten och främja välbefinnandet bland de studerande samt att följa upp detta med tre års mellanrum,

2) att följa och främja de studerandes hälsa, välbefinnande och studieförmåga, vilket omfattar två periodiska hälsoundersökningar för gymnasieelever och studerande i yrkesläroanstalt och hälsoundersökningar för alla studerande efter individuellt behov,

3) hälso- och sjukvårdstjänster inom primärvården, inklusive mentalvårdsarbete och alkohol- och drogarbete, främjande av den sexuella hälsan samt mun- och tandvård,

4) att i ett tidigt stadium identifiera den studerandes behov av särskilt stöd och undersökningar och att stödja de studerande och vid behov hänvisa dem till fortsatta undersökningar eller fortsatt vård samt ge vård och utlåtanden som krävs för hänvisning till psykoterapi.

Till studerandehälsovården hör också hälso- och sjukvården under den tid den studerande deltar i annan utbildning som ordnas på arbetsplatsen än sådan som baserar sig på ett läroavtal och i arbetspraktik.

När landskapet och Folkpensionsanstalten ordnar tjänster inom hälsovården ska de samarbeta med föräldrar och vårdnadshavare till minderåriga, övrig studerandevårds- och undervisningspersonal, Studenternas hälsovårdsstiftelse och andra relevanta aktörer.

Studerandehälsovården är en del av studerandevården enligt lagen om elev- och studerandevård och 99 § 3 mom. i lagen om yrkesutbildning (531/2017). Landskapet ska delta i utarbetandet av läroplanen enligt 12 § i gymnasielagen (714/2018) och det beslutsfattande om hur studerandevården ska ordnas som avses 99 § 1 mom. i lagen om yrkesutbildning till den del dessa gäller studerandevården och samarbetet mellan läroanstalten och hemmet.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Utgifter för arbetsinkomstförsäkringen som ska betalas ur sjukförsäkringsfonden är

3) ersättningar enligt 13 kap. för kostnaderna för ordnande av företagshälsovård,

Denna lag träder i kraft den 20 .

Folkpensionsanstalten kan till den 30 juni 2021 betala ersättning till Studenternas hälsovårdsstiftelse för de kostnader denna har för utförandet av primärvård för universitetsstuderande till och med den 31 december 2020 enligt de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av denna lag.

Till studentkårens särskilda uppgifter hör att

3) vid behov delta i fullgörandet av de uppgifter i anknytning till studerandehälsovården som det föreskrivs om i 17 § i hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) och i lagen om studerandehälsovård för högskolestuderande ( / ).

Denna lag träder i kraft den 20 .

Vid en yrkeshögskola finns en studerandekår. Studerandena i utbildning som leder till examen kan höra till studerandekåren. Den kan också godkänna andra studerande vid yrkeshögskolan som medlemmar. Studerandekårens syfte är att vara en förenande länk för sina medlemmar samt främja deras samhälleliga, sociala, intellektuella och studierelaterade ambitioner och strävanden i anknytning till de studerandes roll i samhället. Studerandekåren har till uppgift att för sin del förbereda de studerande för ett aktivt, medvetet och kritiskt medborgarskap. Till studerandekårens särskilda uppgifter hör att

3) vid behov delta i fullgörandet av de uppgifter i anknytning till studerandehälsovården som det föreskrivs om i 17 § i hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) och i lagen om studerandehälsovård för högskolestuderande ( / ).

Denna lag träder i kraft den 20 .