Smidigare myndighetsverksamhet och informationsutbyte vid integration
Lag om ändring av lagen om främjande av integration
Informationsgången och ansvarsfördelningen mellan integrationsmyndigheterna förtydligas. Samtidigt säkerställs att kommunerna även i fortsättningen får statsersättning för stöd till skolgången för barn med invandrarbakgrund.
- Status
- Godkänd med ändringar
- Överlämnad
- 9.10.2025
- Senaste händelse
- 9.12.2025
- Omröstningar
- 0
- Anföranden
- 6
- Stadfäst
- 22.12.2025
- Författning
- 1376/2025
- Källa
- eduskunta.fi ↗
Vad som föreslås
Utbildningsstyrelsens uppgift som upprätthållare av slutprov i språkkunskaper inom integrationsutbildningen skrivs in i lagen, och myndigheternas rätt att få information utvidgas vid behandlingen av kunduppgifter och uppföljningen av integrationen. Dessutom uppdateras hänvisningen till den ändrade lagen om grundläggande utbildning i lagen, så att ersättningarna för särskilda kostnader till kommunerna fortsätter utan avbrott.
Vad det betyder
Ändringen gör informationsutbytet mellan kommunerna, arbetskraftsmyndigheterna, Utbildningsstyrelsen och de framtida livskraftscentralerna smidigare och minskar den administrativa bördan. Kommunerna kan söka ersättning av staten för exempelvis elevspecifika stödåtgärder för barn som får internationellt skydd retroaktivt från och med den 1 augusti 2025. Lagen ska träda i kraft den 1 januari 2026.
Så röstade riksdagen
Propositionen godkändes utan omröstning – ingen ledamot föreslog att den skulle förkastas eller ändras i plenum.
Debatten i salen
Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.
6 anföranden · 5 talare · 2 debatter
Debattens huvudpunkter
I debatten behandlades lagändringarna som förtydligar myndighetsverksamheten och informationsutbytet i integrationslagen samt kommunernas ersättningar. Regeringspartierna ansåg att propositionen behövs för att göra myndighetsarbetet och integrationen smidigare, medan oppositionen kritiserade regeringens nedskärningar i integrationsservicen och betonade vikten av kvalitetskriterier för utbildningen. Det rådde bred enighet om de tekniska justeringarna i propositionen, men den allmänna integrationspolitiken väckte oenighet.
- Har regeringens nedskärningar i integrationen försämrat kommunernas verksamhetsförutsättningar?
- Borde det stiftas strängare bestämmelser i lag om integrationsutbildningens kvalitet och lärarnas behörighet?
Gruppen understödde att regeringens proposition godkänns i oförändrad form utifrån utskottets betänkande.
”Kannatan hallituksen esitystä.”
— Juha Hänninen Gruppen understödde propositionen eftersom den förtydligar myndigheternas rätt att få information, förbättrar tillförlitligheten i bedömningen av språkkunskaper och säkerställer kommunernas ersättningar utan onödig byråkrati.
”Kyseessä on pääosin tekninen esitys, mutta sillä on merkitystä käytännön arjessa.”
— Jaana Strandman - SDPFör med reservationer
Gruppen förhöll sig förbehållsam, kritiserade nedskärningarna i integrationen och betonade att utbildningens kvalitet måste säkerställas samt att kommunernas goda praxis i vardagen ska spridas.
”Nimenomaan tämä, mistä edustaja Elokin sanoi, tämä koulutuksen laatu, on kyllä ihan avainasemassa siinä, että ei anneta nyt yksityisille markkinoille sitä tukea, jos ei voida pitää samaan aikaan huolta siitä, että koulutus on laadukasta ja vaikuttavaa.”
— Piritta Rantanen - De GrönaFör med reservationer
Gruppen ansåg att lagändringen i huvudsak var värd att understöda, men kritiserade regeringens integrationsnedskärningar och krävde bindande kvalitetskriterier för integrationsutbildningen.
”Hallitus on kuitenkin päättänyt toistuvasti leikata kotoutumisesta.”
— Tiina Elo
Sammandraget är AI-genererat utifrån 6 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet.
Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin hallintovaliokuntaan, jolle sivistysvaliokunnan on annettava lausunto.
Yleiskeskustelu päättyi. Eduskunta hyväksyi hallituksen esitykseen HE 146/2025 vp sisältyvän lakiehdotuksen sisällön mietinnön mukaisena. Lakiehdotuksen ensimmäinen käsittely päättyi.
Behandlingens skeden
Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.
- 9.10.2025Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Työ- ja elinkeinoministeriö
- 23.10.2025Lähetekeskustelu · Täysistunto
- 21.11.2025Valiokunnan mietintö tai lausunto · hallintovaliokunta
- 2.12.2025Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
- 5.12.2025Toinen käsittely · Täysistunto
- 8.12.2025Eduskunnan vastaus ja kirjelmä
Beslut per lagförslag1
- 1Laki kotoutumisen edistämisestä annetun lain muuttamisestaHyväksytty muutettuna · 1376/2025 · 22.12.2025
Föreslagen lagtext
Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.
Lag om ändring av lagen om främjande av integration
I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om främjande av integration (681/2023) 3, 26 och 59 §, 65 § 2 mom., 72 §, 73 § 1 mom., 80 § 1 mom., 83 § 2 mom., 86 §, 90 § 3 mom. och 94 §, av dem den finska språkdräkten i 3 § sådan den lyder delvis ändrad i lag 322/2024 och den svenska språkdräkten i 3 § sådan den lyder delvis ändrad i lagarna 322/2024 och 1100/2024, 73 § 1 mom. samt den svenska språkdräkten i 26 §, 65 § 2 mom. och 72 § sådana de lyder i lag 1100/2024, 59 § sådan den lyder i lagarna 1100/2024 och 721/2025, 80 § 1 mom., 83 § 2 mom. och 90 § 3 mom. sådana de lyder i lag 721/2025, 86 § sådan den lyder i lagarna 322/2024, 1100/2024 och 721/2025 samt 94 § sådan den lyder i lag 322/2024, samt fogas till 83 §, sådan den lyder i lag 721/2025, ett nytt 3 mom., till 92 §, sådan den lyder i lag 721/2025, ett nytt 2 mom. och till lagen nya 92 a och 92 b § som följer:
3 §Tillämpning av lagen på arbetssökande
Vid tillämpning av 12–14, 16, 18–20, 22–32 och 32 a § på en arbetssökande som avses i 3 § 1 mom. 3 punkten i lagen om ordnade av arbetskraftsservice (380/2023) ska ansvaret för genomförandet av de åtgärder och tjänster som i denna lag har ålagts kommunen ankomma på den arbetskraftsmyndighet som avses i 1 punkten i det momentet, om inte något annat följer av annan lagstiftning.
När tjänster som avses i 14, 16, 18–20 och 22–24 § ordnas och tillhandahålls för en i 5 § 5 punkten avsedd integrationskund som är registrerad som arbetssökande iakttas dessutom vad som föreskrivs i lagen om ordnande av arbetskraftsservice, om inte något annat föreskrivs i denna eller någon annan lag.
26 §Innehållet i integrationsutbildning
Som integrationsutbildning för en integrationskund som inte är läropliktig enligt läropliktslagen (1214/2020) ordnas på basis av dennes integrationsmål, kompetens och behov av integrationsfrämjande tjänster
1) undervisning i finska eller svenska,
2) undervisning i yrkesfärdigheter eller andra färdigheter som behövs i arbetslivet, karriärvägledning eller yrkesplanering och vägledning med avseende på fortsatta studier, sysselsättningsfrämjande tjänster eller arbetsmarknaden,
3) annan undervisning som främjar beredskap i anslutning till samhälleliga och kulturella färdigheter samt medborgarfärdigheter för vardagen.
Integrationsutbildningen ska även innehålla en period av inlärning i arbete eller verksamhet som stöder arbets- och funktionsförmågan. Dessutom ska den innefatta identifiering av tidigare förvärvade kompetenser.
Det språkliga målet i integrationsutbildningen ska vara att integrationskunden når fungerande och grundläggande språkkunskaper i finska eller svenska. Sluttestning i finska eller svenska ska ordnas som en del av integrationsutbildningen.
Utbildningsstyrelsen svarar för att utveckla och förvalta sluttestningen av språkkunskaperna inom integrationsutbildningen med beaktande av integrationsutbildningens mål och innehåll. Utbildningsstyrelsen fastställer läroplansgrunderna för integrationsutbildningen för vuxna invandrare och bestämmer hur sluttestningen av språkkunskaper i finska och svenska ska genomföras. I läroplansgrunderna fastställs utbildningens mål och huvudinnehåll och bedömningen av en studerandes kunnande samt den information som ska ingå i den personliga studieplanen och intyget. Den som producerar utbildningstjänsterna ska utifrån läroplansgrunderna utarbeta en plan för genomförandet av utbildningen. Utbildningsproducenten får av grundad anledning avvika från läroplansgrunderna.
Med avvikelse från 1–4 mom. kan som integrationsutbildning i enlighet med kundens behov genomföras
1) utbildning i läs- och skrivkunnighet, som ges i enlighet med Utbildningsstyrelsens rekommendation för läroplan för utbildning i grundläggande litteracitet inom fritt bildningsarbete, eller
2) grundläggande utbildning för vuxna, som ges i enlighet med Utbildningsstyrelsens grunder för läroplanen för den grundläggande utbildningen för vuxna.
59 §Statlig ersättning till kommunen, välfärdsområdet och hälso- och sjukvårdsmyndigheten i landskapet Åland
Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret ska inom ramen för statsbudgeten ersätta kommunen, välfärdsområdet och hälso- och sjukvårdsmyndigheten i landskapet Åland för kostnaderna för ordnandet av de tjänster som avses i denna lag. Bestämmelser om ersättning av kostnader finns i detta kapitel. För en kommun som inte hör till landskapet Åland är förutsättningen för betalning av ersättning att ett integrationsprogram har ordnats i kommunen. För en kommun inom landskapet Åland är förutsättningen för betalning av ersättning att kommunen har utarbetat ett sådant program för integrationsfrämjande som avses i 26 § i landskapslagen om främjande av integration (Ålands författningssamling 2012:74). Dessutom krävs det att kommunen har ingått ett avtal enligt 42 § i denna lag med livskraftscentralen.
Ersättning betalas från det att den första hemkommunen enligt lagen om hemkommun registrerades i befolkningsdatasystemet för den person vars boende i kommunen eller erhållande av välfärdsområdets eller hälso- och sjukvårdsmyndigheten i landskapet Ålands tjänster är grunden för att ersättning betalas.
Om den person vars boende i kommunen eller erhållande av välfärdsområdets eller hälso- och sjukvårdsmyndigheten i landskapet Ålands tjänster är grunden för att ersättning betalas inte har uppehållstillstånd när personen kommer till landet och sedan uppehållstillstånd beviljats inte uppfyller förutsättningarna enligt 4 § i lagen om hemkommun, betalas ersättning från det att personen beviljades det första uppehållstillståndet. För en person som har beviljats uppehållstillstånd enligt 110 § i utlänningslagen betalas ersättningen dock först när personens första hemkommun har registrerats i befolkningsdatasystemet.
Den tidpunkt som avses i 2 eller 3 mom. tillämpas inte på vad som föreskrivs i 60, 63, 64 och 67 §. När ett offer för människohandel är finsk medborgare betalas den ersättning som avses i 68 § från den tidpunkt då offret omfattas av det hjälpsystem som avses i 3 § 8 punkten i lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd och om identifiering av och hjälp till offer för människohandel.
65 §Statlig ersättning för specialkostnader
I fråga om personer som avses i 2 § 3 och 4 mom. ska av statens medel en kommun som inte hör till landskapet Åland ersättas för kostnaderna för det särskilda stöd som avses i 15 a § 3 mom. i lagen om småbarnspedagogik (540/2018) eller för de elevspecifika stödåtgärder som avses i 20 c § i lagen om grundläggande utbildning, om inte kostnaderna ersätts enligt någon annan lag. Med stöd av denna paragraf ersätts dock inte av statens medel kostnader för elevspecifik undervisning som ges av en speciallärare delvis i smågrupper och i samband med annan undervisning. I fråga om personer som avses i 2 § 3 och 4 mom. ska av statens medel en kommun som hör till landskapet Åland ersättas för kostnaderna för det särskilda stöd som avses i 41 § i del II eller 19 § i del III i landskapslagen om barnomsorg och grundskola (Ålands författningssamling 2020:32), om inte kostnaderna ersätts enligt någon annan lag.
72 §Användningsändamål för kunduppgifter
Uppgifter om invandrare, integrationskunder och personer som tas till Finland inom en flyktingkvot som avses i 90 § i utlänningslagen får behandlas för
1) ordnande och produktion av sådana tjänster och uppgifter som avses i denna lag,
2) tillsyn, utveckling, uppföljning, utvärdering, prognostisering och styrning av de uppgifter som avses i 1 punkten, och
3) statistikföring och kunskapsbaserad ledning av de uppgifter som avses i 1 punkten.
Bestämmelser om användningsändamålen för kunduppgifter som avses i lagen om ordnande av arbetskraftsservice och om uppgifter som får behandlas finns i 13 kap. i den lagen.
73 §Uppgifter som får behandlas
Följande uppgifter om enskilda kunder får behandlas:
1) personbeteckning,
2) namn och kontaktuppgifter,
3) uppgifter som gäller ansökan och beslut om uppehållstillstånd,
4) uppgifter som gäller kontaktspråk, behov av att ordna tolk samt andra uppgifter som gäller ordnandet av skötseln av ärenden,
5) uppgifter om utbildning, arbetshistorik och yrkeskompetens samt övriga uppgifter som ska utredas som grund för bedömningen av kompetens och behovet av integrationstjänster,
6) uppgifter om bedömningen av kompetens och behovet av integrationstjänster, innehållet i och varaktigheten för tjänster enligt integrationsplanen och andra planer samt uppgifter om genomförandet av planerna,
7) uppgifter om integrationsfrämjande tjänster och sluttestning av språkkunskaper samt fortsatt vägledning till andra tjänster,
8) sådana uppgifter och bedömningar om hälsotillståndet och arbets- och funktionsförmågan som är relevanta för integrationen av personen och som är nödvändiga för att tillhandahålla tjänster för personen,
9) uppgifter om anvisande till en kommun och mottagande av personer som anvisats till en kommun enligt 43 och 44 §, och
10) uppgifter om de ersättningar som avses i 8 kap.
80 §Beviljande av användarrättigheter till kundinformationssystemet inom de riksomfattande informationssystemtjänsterna
Kommunen beviljar användarrättigheter till de riksomfattande informationssystemtjänsterna för sina anställda samt för personer som är anställda av utomstående aktörer när det gäller tjänster som kommunen skaffar. Kommunen beviljar användarrättigheter för personer som är anställda vid välfärdsområdet och som deltar i en bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster enligt 14 §, i utarbetandet av en integrationsplan enligt 16 §, i en översyn av planen enligt 22 §, i tillhandahållandet av tjänster för barn och unga personer som har kommit till landet som minderåriga utan vårdnadshavare enligt 3 kap., i anvisandet till kommuner enligt 4 kap. eller i andra uppgifter som särskilt föreskrivs i denna lag. Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret beviljar användarrättigheter för sina anställda och för personer som är anställda vid arbets- och näringsministeriet eller livskraftscentralerna. Dessutom beviljar Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret användarrättigheter för personer som är anställda av utomstående aktörer när det gäller uppdrag som ges eller tjänster som skaffas av Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret eller av arbets- och näringsministeriet.
83 §Rätt att regionalt få uppgifter för anvisande till kommun
En kommun som inte hör till landskapet Åland, ett välfärdsområde och en livskraftscentral har rätt att av varandra, Migrationsverket, förläggningen och flyktingslussen avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna få de uppgifter som är nödvändiga för skötseln av de uppgifter som avses i 42–44 § i fråga om i 2 § 3 och 4 mom. avsedda personer.
En kommun som hör till landskapet Åland och hälso- och sjukvårdsmyndigheten i landskapet Åland har rätt att av Migrationsverket, förläggningen, flyktingslussen och livskraftscentralen avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna få de uppgifter som är nödvändiga för skötseln av de uppgifter som avses i 42 och 43 § i fråga om i 2 § 3 och 4 mom. avsedda personer.
86 §Rätt att få information för tillhandahållande av integrationsfrämjande tjänster
Kommunen och arbetskraftsmyndigheten har rätt att av varandra, Migrationsverket, förläggningen, flyktingslussen och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna få de uppgifter som är nödvändiga för utarbetandet av en bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster enligt 14 § och en integrationsplan enligt 16 § i fråga om invandrare för vilka en sådan bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster som avses i 14 § ska utarbetas.
Kommunen, välfärdsområdet och arbetskraftsmyndigheten har rätt att av varandra, Folkpensionsanstalten, Migrationsverket, förläggningen, flyktingslussen och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna få de uppgifter som är nödvändiga för utarbetandet av en bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster enligt 14 § och en integrationsplan enligt 16 § i fråga om invandrare, om välfärdsområdet deltar i bedömningen av kompetens och behovet av integrationstjänster enligt 14 §.
Kommunen, välfärdsområdet och arbetskraftsmyndigheten har rätt att av varandra, invandrarens föregående hemkommun, livskraftscentralen, en serviceproducent som avses i denna lag och en sådan företrädare för en minderårig som avses i 35 § avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna få de uppgifter som är nödvändiga för skötseln av de uppgifter som avses i 20 och 22 § i fråga om barn och unga personer som avses i 2 § 6 mom.
Kommunen, välfärdsområdet och arbetskraftsmyndigheten har rätt att av varandra, Utbildningsstyrelsen och Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret samt av en serviceproducent som avses i denna lag avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna få de uppgifter som är nödvändiga för översynen av en integrationsplan enligt 22 § i fråga om invandrare för vilka en integrationsplan har utarbetats och som uppfyller villkoret enligt 20 § 3 eller 4 mom.
90 §Rätt till information för ansökan om och behandling av andra ersättningar
Välfärdsområdet har rätt att av Migrationsverket och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna få de uppgifter som är nödvändiga för ansökan om ersättningar enligt 63 och 65 § och ansökan om beslut enligt 65 § i fråga om personer som avses i 2 § 3 eller 4 mom. Välfärdsområdet och kommunen har rätt att av Migrationsverket och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna få de uppgifter som är nödvändiga för ansökan om ersättning enligt 68 § och som gäller offer för människohandel. Välfärdsområdet har rätt att av Migrationsverket och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna få de uppgifter som är nödvändiga för ansökan om ersättningar och ansökan om beslut enligt 69 § och som gäller barn eller unga personer som avses i 2 § 6 mom. Välfärdsområdet har för ansökan om ersättningar enligt 65, 68 och 69 § rätt att av det välfärdsområde inom vars område invandraren senast bodde avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna få det beslut av livskraftscentralen som avses i 65, 68 eller 69 § och övriga nödvändiga uppgifter om personer som avses i 2 § 3 eller 4 mom., offer för människohandel och barn eller unga personer som avses i 6 mom. i den paragrafen.
92 §Livskraftscentralens övriga rätt till information
Livskraftscentralen har rätt att avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna av en annan livskraftscentral samt av Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret få de uppgifter om invandrare eller personer som tas till Finland inom en flyktingkvot som avses i 90 § i utlänningslagen som är nödvändiga för skötseln av de uppgifter som avses i 55 §.
92 a §Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentrets övriga rätt till information
Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret har rätt att avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna av kommunen, arbetskraftsmyndigheten, välfärdsområdet, Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, livskraftscentralen, Folkpensionsanstalten, Utbildningsstyrelsen, Migrationsverket, förläggningen, en företrädare som avses i 35 § och en serviceproducent som avses i denna lag få de uppgifter om invandrare eller personer som tas till Finland inom en flyktingkvot som avses i 90 § i utlänningslagen som är nödvändiga för skötseln av de uppgifter som avses i 56 §.
92 b §Utbildningsstyrelsens rätt till information
Utbildningsstyrelsen har rätt att avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna av kommunen, arbetskraftsmyndigheten, Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret och en serviceproducent som avses i denna lag få de uppgifter om invandrare som är nödvändiga för skötseln av de uppgifter som avses i 26 §.
94 §Serviceproducentens rätt till information för produktion av integrationsfrämjande tjänster
En offentlig eller privat läroanstalt eller annan serviceproducent som tillhandahåller de tjänster som avses i 2 kap., och till vilken invandraren eller integrationskunden hänvisas som kund, har för skötseln av de uppgifter som avses i 2 kap. rätt att av kommunen, arbetskraftsmyndigheten, Utbildningsstyrelsen, Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret och tidigare serviceproducenter avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna få följande uppgifter om invandraren eller integrationskunden samt dennes integrationsplan och behov av integrationstjänster:
1) namn,
2) födelsedatum och födelseort,
3) personbeteckning,
4) modersmål,
5) kontaktspråk,
6) medborgarskap eller avsaknad av medborgarskap, och nationalitet,
7) hemvist och bostadsort,
8) kontaktuppgifter,
9) tjänstemannens namn,
10) datum för utarbetande av integrationsplanen och dess giltighet,
11) antecknad utbildningsrekommendation och övrig kartläggning i anknytning till utbildning som framkommit vid bedömningen av kompetens och behovet av integrationstjänster,
12) resultatet från testningen av utgångsnivån på språkkunskaperna,
13) tidigare genomförd utbildning eller avlagd examen,
14) tidigare yrke eller arbetserfarenhet,
15) kundens målyrke,
16) studieplanen för eventuell tidigare integrationsfrämjande utbildning eller eventuella tidigare integrationsfrämjande studier och en bedömning av planens genomförande,
17) åtgärder och mål för fortsättningen som avtalats i eventuell tidigare integrationsfrämjande utbildning eller eventuella tidigare integrationsfrämjande studier, och
18) andra än i 1–17 punkten avsedda uppgifter som är nödvändiga för deltagande i undervisning eller tjänster.
§
Denna lag träder i kraft den 20 .
Med stöd av 65 § 2 mom. i denna lag betalas ersättningar till kommuner som inte hör till landskapet Åland för sådana kostnader för stödåtgärder enligt 20 c § i lagen om grundläggande utbildning som uppkommit den 1 augusti 2025 eller senare.
Kommuner som inte hör till landskapet Åland har med stöd av de bestämmelser i 65 § 2 mom. som gällde vid ikraftträdandet av denna lag rätt att ansöka om ersättning för kostnader som grundar sig på ett beslut om särskilt stöd enligt den upphävda 17 § i lagen om grundläggande utbildning för den tid som beslutet om särskilt stöd enligt den upphävda 17 § i lagen om grundläggande utbildning är i kraft.
Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 13.9.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.