Utsläppshandelskompensation till elintensiv industri
Lag om kompensering av indirekta kostnader för handeln med utsläppsrätter
Elintensiv industri ska kunna få statligt stöd för de ökade elkostnader som utsläppshandeln medför. Syftet med stödet är att bevara industrins konkurrenskraft och förhindra att produktion flyttas utanför EU.
- Status
- Godkänd
- Överlämnad
- 15.9.2016
- Senaste händelse
- 20.12.2016
- Omröstningar
- 4
- Anföranden
- 54
- Stadfäst
- 24.2.2017
- Författning
- 138/2017
- Källa
- eduskunta.fi ↗
Vad som föreslås
Det stiftas en lag om kompensering av indirekta kostnader för handeln med utsläppsrätter till elintensiva branscher på basis av kostnaderna för åren 2016–2020. Stödnivån dimensioneras till 50 procent av det maximistöd som EU tillåter, och Energimyndigheten svarar för myndighetsuppgifterna och tillsynen.
Vad det betyder
Stödet riktar sig särskilt till aktörer inom skogs-, metall- och kemiindustrin, vilka uppskattas uppgå till under 100 anläggningar. Stöd betalas för den del av den årliga elförbrukningen som överstiger en gigawattimme, och i statsbudgeten reserveras 43–46 miljoner euro per år för ändamålet (totalt uppskattningsvis 232 miljoner euro under åren 2017–2021). För att stödet ska kunna införas krävs Europeiska kommissionens godkännande av statligt stöd.
Så röstade riksdagen
2:a behandlingen · 13.12.2016Riksdagen godkände lagen med rösterna 130–29.
SDP och KD röstade med regeringen. 40 ledamöter var frånvarande. Protokoll ↗
Fylld cirkel = ja, ring = nej, grå = frånvarande. Placeringen vid tidpunkten för denna omröstning är inte arkiverad, så ledamöterna har grupperats per parti på riktgivande platser.
En godkänd lag träder inte i kraft genast: republikens president stadfäster lagen, och den träder i kraft den dag som anges i lagen. Denna lag stadfästes 24.2.2017.
Debatten i salen
Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.
54 anföranden · 3 debatter
Debattens huvudpunkter
I debatten diskuterades utsläppshandelskompensationen till elintensiv industri, som syftar till att trygga industrins konkurrenskraft och förhindra att produktion flyttas utanför EU. Regeringspartierna och SDP från oppositionen ansåg att stödet är nödvändigt för att skydda exporten och arbetsplatserna då andra EU-länder betalar motsvarande stöd. Propositionen väckte dock kraftigt motstånd från De Gröna, Vänsterförbundet och SFP, enligt vilka stödet är ett ineffektivt företagsstöd som bevarar gamla strukturer och inte förpliktar företagen till energieffektivitetsåtgärder.
- Är risken för koldioxidläckage inom industrin ett verkligt hot utan kompensationsstöd?
- Borde det stöd som betalas bindas till investeringar som främjar energieffektivitet?
- Vore det förnuftigare att rikta medlen till innovations- och forskningsverksamhet i stället för att stöda gamla strukturer?
Gruppen understödde propositionen som en nödvändig åtgärd för att trygga den finländska exportindustrin och arbetsplatserna, eftersom konkurrentländerna i EU betalar motsvarande stöd.
”Tämä tuki täytyy viedä eteenpäin tässä muodossa. Kannatan hallituksen esitystä.”
— Jani Mäkelä - CenternFör
Gruppen stödde lagen eftersom energiintensiv industri behöver jämbördiga konkurrensvillkor i förhållande till andra länder och industrins verksamhetsförutsättningar måste tryggas.
”Hallituksen esitys päästökaupasta johtuvien epäsuorien kustannusten kompensoimiseksi on nyt saanut mietinnön muodon, ja tämä mietintö on erittäin hyvä ja kannatettava.”
— Hannu Hoskonen - SDPFör
Gruppen stödde propositionen för att trygga industrins och exportens konkurrenskraft och arbetsplatserna i den internationella konkurrensen samt för att kompensera för det logistiska underläget.
”meidän ryhmä on ollut valmis tukemaan hallituksen esitystä ja ollut mukana tässä talousvaliokunnan mietinnön laatimisessa, tässä esitetyssä muodossa.”
— Lauri Ihalainen - De GrönaEmot
Gruppen motsatte sig propositionen och föreslog att den skulle förkastas, eftersom den ansåg att stödet är ett ineffektivt företagsstöd som saknar styrande verkan och vars underliggande risk för koldioxidläckage inte har påvisats i undersökningar.
”Kyse on siis lahjasta energiaintensiiviselle teollisuudelle, ei kompensaatiosta.”
— Olli-Poika Parviainen - VänsterförbundetEmot
Gruppen motsatte sig propositionen i dess nuvarande form, eftersom stödet inte är bundet till energieffektivitets- eller miljöinvesteringar och medlen skulle behövas bättre inom forsknings- och utvecklingsverksamhet.
”Tällaisenaan päästökauppakompensaatio on vain uusi, menneeseen tuotantoon perustuva tehoton yritystuki, joka ei kannusta teollisuutta uusiutumaan ja kasvamaan.”
— Hanna Sarkkinen - SFPEmot
Gruppen kritiserade propositionen för att den styr pengar till gammal teknik i stället för förnyelse och utveckling av nytt, vilket försvagar konkurrenskraften på lång sikt.
”Tämä nyt käsiteltävä asia nimenomaan ei sitä tee.”
— Anders Adlercreutz
Sammandraget är AI-genererat utifrån 54 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet.
Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin talousvaliokuntaan, jolle ympäristövaliokunnan on annettava lausunto.
Yleiskeskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.
Keskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.
Behandlingens skeden
Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.
- 15.9.2016Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Työministeriö
- 23.9.2016Lähetekeskustelu · Täysistunto
- 2.12.2016Valiokunnan mietintö tai lausunto · talousvaliokunta
- 9.12.2016Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
- 13.12.2016Toinen käsittely · Täysistunto
- 19.12.2016Eduskunnan vastaus ja kirjelmä
Beslut per lagförslag1
- 1Laki päästökaupasta johtuvien epäsuorien kustannusten kompensoimisestaHyväksytty · 138/2017 · 24.2.2017
Föreslagen lagtext
Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.
Lag om kompensering av indirekta kostnader för handeln med utsläppsrätter
I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:
1 kap. – Allmänna bestämmelser
1 §Lagens syfte och tillämpningsområde
Denna lag innehåller bestämmelser om stöd som betalas till de sektorer som löper avsevärd risk för koldioxidläckage för att kompensera den höjning av elpriset som utsläppshandeln föranleder. Dessa sektorer och delsektorer räknas upp produktvis i bilaga 1.
2 §Förhållande till annan lagstiftning
Det stöd som betalas ut enligt denna lag betraktas inte som statsunderstöd som avses i statsunderstödslagen (688/2001).
3 §Definitioner
I denna lag avses med
1) verksamhetsutövare en fysisk eller juridisk person som utövar ett faktiskt bestämmande inflytande över verksamheten i en anläggning som är berättigad till stöd,
2) granskningsår kalenderår vars uppgifter används som grund för ansökan om stöd,
3) stödnivå en procentandel av de uppgifter som utgör grunden för beräkning av stödbeloppet, så att stödnivån är 40 procent för granskningsåren 2016—2018 och 37,5 procent för granskningsåren 2019 och 2020,
4) koldioxidutsläppsfaktor värdet 0,67,
5) Europeiska unionens forwardpris det aritmetiska medelvärdet för de dagliga ettåriga forwardpriserna (slutliga anbudspriser) i euro för leverans i december det år för vilket stödet beviljas, noterat på den utgående från handelsvolymen betraktat största koldioxidbörsen inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet det år som föregår granskningsåret,
6) referensproduktion den genomsnittliga produktionen av stödberättigande produkter, uttryckt i ton per år, vid anläggningen under referensperioden 2005—2011 för anläggningar som är i drift varje år under referensperioden; ett givet kalenderår kan uteslutas från denna sju år långa referensperiod, eller om anläggningen inte varit i drift alla år under referensperioden 2005—2011, den årliga produktionen under de år då anläggningen varit i drift till dess att sju driftsår kan dokumenteras, ett givet kalenderår kan uteslutas från denna sju år långa referensperiod, eller om anläggningen inte varit i drift i åtminstone ett år under åren 2005—2011, den årliga produktionen under granskningsåret, tills fyra driftsår kan dokumenteras, och därefter genomsnittet för de tre föregående åren av denna period,
7) referensförbrukning av el den genomsnittliga elförbrukningen vid anläggningen, uttryckt i megawattimmar (MWh), under referensperioden 2005—2011 för anläggningar som varit i drift varje år under referensperioden, ett givet kalenderår kan uteslutas från den sju år långa referensperioden, eller om anläggningen inte varit i drift alla år under referensperioden 2005—2011, den genomsnittliga elförbrukningen per år, uttryckt i ton, under de år då anläggningen varit i drift till dess att sju driftsår kan dokumenteras, ett givet kalenderår kan uteslutas från den sju år långa referensperioden, eller om anläggningen inte varit drift i åtminstone ett år under åren 2005—2011, den årliga elförbrukningen under granskningsåret, tills fyra driftsår kan dokumenteras, och därefter genomsnittet för de tre föregående åren av denna period, om vilka dokumentation finns,
8) effektivitetsriktmärke för elförbrukning den produktspecifika elförbrukningen, uttryckt i megawattimmar per producerat ton, för de produkter som räknas upp i bilaga 2, om riktmärket för produkten uppges som ton koldioxid per producerat ton, omvandlas värdet till riktmärke för elförbrukning på det sätt som beskrivs i den bilagan,
9) reservriktmärke för elförbrukning värdet 0,8,
10) ursprunglig installerad kapacitet genomsnittet av de två högsta månatliga produktionsvolymerna under perioden 1 januari 2005—31 december 2011 om man antar att delanläggningen har drivits med denna belastning 720 timmar per månad, 12 månader per år; om det inte går att fastställa den ursprungliga installerade kapaciteten enligt ovan, ska det genomföras en experimentell verifiering av delanläggningens kapacitet under uppsikt av Energimyndigheten och en kontrollör för att säkerställa att de parametrar som används är typiska för den berörda sektorn och att resultaten av den experimentella verifieringen är representativa.
4 §Grunderna för beviljande av stöd
Stöd kan beviljas på basis av uppgifterna från åren 2016—2020.
Stöd beviljas endast på basis av sådan elförbrukning vars pris inbegriper kostnader för koldioxidutsläpp.
Stöd beviljas endast till den del anläggningens elförbrukning motsvarande referensproduktionen dividerad med reservriktmärket för elförbrukning eller referensförbrukningen av el som överstiger en gigawattimme.
Stöd beviljas inte om den anläggning som ansöker om stöd inte längre är i drift. Anläggningen anses ha upphört med sin verksamhet om
1) det är tekniskt omöjligt att återuppta verksamheten, eller
2) verksamhetsutövaren inte kan visa att anläggningen återupptar sin verksamhet inom sex månader från det att verksamheten upphörde.
2 kap. – Stödbelopp
5 §Beräkning av stödbelopp
När ett effektivitetsriktmärke för elförbrukning står till förfogande för de produkter som tillverkas vid en anläggning, beräknas beloppet av årligt stöd så att granskningsårets stödnivå, koldioxidutsläppsfaktorn, Europeiska unionens forwardpris, effektivitetsriktmärket för elförbrukning och referensproduktionen multipliceras med varandra. Stödbeloppet beräknas skilt för varje produkt som nämns i bilaga 2. Referensproduktionen av varje produkt som tillverkas vid en anläggning beräknas som en relativ andel enligt produktionsvolym.
När något effektivitetsriktmärke för elförbrukning inte står till förfogande för de produkter som tillverkas vid en anläggning, beräknas beloppet av årligt stöd genom att granskningsårets stödnivå, koldioxidutsläppsfaktorn, Europeiska unionens forwardpris, reservriktmärket för elförbrukning och referensförbrukningen av el multipliceras med varandra. Då beräknas stödbeloppet för varje anläggning på basis av den sammanlagda elförbrukningen för tillverkningen av produkter som nämns i bilaga 2.
Närmare bestämmelser om beräkningen av stödbeloppet får utfärdas genom förordning av statsrådet.
6 §Betydande kapacitetsökning
Om anläggningens produktionskapacitet ökar betydligt under granskningsåret, kan referensproduktionen eller referensförbrukningen av el ökas i proportion till produktionsökningen.
Som betydande kapacitetsökning betraktas en betydande ökning av en delanläggnings ursprungliga installerade kapacitet, så att det genomförs en eller flera sådana identifierbara fysiska ändringar relaterade till den tekniska utrustningen och verksamheten som inte är ren ersättning av en befintlig produktionslinje, och att anläggningen kan drivas med en kapacitet som är minst 10 procent större än dess ursprungliga installerade kapacitet före ändringen och detta följer av en investering eller flera investeringar i anläggningstillgångar.
Närmare bestämmelser om vad som betraktas som en betydande kapacitetsökning och fastställande av den ursprungliga installerade kapaciteten får utfärdas genom förordning av statsrådet.
7 §Sänkning av produktionsnivån
Om anläggningens produktionsnivå under granskningsåret sjunker med 50—75 procent jämfört med referensproduktionen eller referensförbrukningen av el, får anläggningen endast hälften av det stöd som motsvarar referensproduktionen eller referensförbrukningen av el.
Om anläggningens produktionsnivå under granskningsåret sjunker med 76—90 procent jämfört med referensproduktionen eller referensförbrukningen av el, får anläggningen endast 25 procent av det stöd som motsvarar referensproduktionen eller referensförbrukningen av el.
Om anläggningens produktionsnivå under granskningsåret sjunker med mer än 90 procent jämfört med referensproduktionen eller referensförbrukningen av el efter sänkning av produktionsnivån, får anläggningen inget stöd.
Närmare bestämmelser om hur sänkning av produktionsnivån fastställs, om uppgifter som ska meddelas med tanke på detta samt om anläggningens referensproduktion och referensförbrukning av el får utfärdas genom förordning av statsrådet.
3 kap. – Ansökningsförfarandet
8 §Myndighetsuppgifter
Energimyndigheten svarar för handläggningen av stödansökningar och beräkningen av stödbeloppet, för beviljande, utbetalning och övervakning av och rapportering om stödet samt för övriga myndighetsuppgifter som anges i denna lag.
9 §Ansökan om stöd
För att få stöd ska verksamhetsutövaren ge in en ansökan till Energimyndigheten inom den tidsfrist som anges i förordning av statsrådet.
En kontrollör som Energimyndigheten godkänt enligt 13 § ska verifiera följande uppgifter i ansökan:
1) huruvida en produkt som tillverkas vid anläggningen omfattas av lagens tillämpningsområde,
2) referensproduktionen,
3) referensförbrukningen av el,
4) betydande kapacitetsökning,
5) ursprunglig installerad kapacitet.
Närmare bestämmelser om förfarandet vid ansökan om stöd, om stödansökan jämte bilagor och om verifiering som utförts av en kontrollör får utfärdas genom förordning av statsrådet.
10 §Beslut om beviljande av stöd
Energimyndigheten meddelar ett beslut om beviljande av stöd som beräknats enligt 5—7 §. Energimyndigheten ska godkänna en ansökan, om ansökan visar att förutsättningarna för att få stöd enligt denna lag är uppfyllda och det inte finns något i denna lag avsett hinder för att godkänna ansökan.
Närmare bestämmelser om beslutet om beviljande av stöd får utfärdas genom förordning av statsrådet.
11 §Utbetalning av stöd
Energimyndigheten ska betala ut stödet före utgången av det kalenderår under vilket stöd har ansökts.
Stödet betalas inte ut, om ett återbetalningskrav som baserar sig på Europeiska kommissionens tidigare beslut om statligt stöd, där stödet har deklarerats strida mot reglerna och vara icke förenligt med den inre marknaden, riktar sig mot stödmottagaren och återbetalning inte har skett.
4 kap. – Verifiering
12 §Förutsättningar för godkännande som kontrollör
Som kontrollör kan godkännas en sökande som
1) i verifieringsuppgifter enligt denna lag är både funktionellt och ekonomiskt oberoende,
2) har tillräckligt stor, yrkeskunnig och oberoende personal för verifieringsuppdragen,
3) i sin verksamhet kan tillämpa denna lag och bestämmelser och föreskrifter som utfärdats med stöd av den,
4) har anordningar, utrustning och system som behövs för verksamheten,
5) har tillräcklig ansvarsförsäkring eller något annat motsvarande arrangemang som är tillräckligt med hänsyn till verksamhetens art och omfattning.
Närmare bestämmelser om förutsättningarna för att få godkännande som kontrollör får utfärdas genom förordning av statsrådet.
13 §Godkännande som kontrollör
Energimyndigheten godkänner på ansökan en finländsk sammanslutning eller stiftelse eller en del av en finländsk sammanslutning eller stiftelse som kontrollör, om det har visats att förutsättningarna i 12 § är uppfyllda i enlighet med lagen om konstaterande av tillförlitligheten hos tjänster för bedömning av överensstämmelse med kraven (920/2005).
I beslutet om godkännande fastställs kontrollörens behörighetsområde och ges sådana bestämmelser om kontrollörens verksamhet som behövs för att trygga allmänna och enskilda intressen. Beslutet kan meddelas för viss tid.
Som kontrollör kan även godkännas en kontrollör som godkänts och ackrediterats i enlighet med lagen om utsläppshandel (311/2011) och lagen om stöd till produktion av el från förnybara energikällor (1396/2010) genom att kontrollörens behörighetsområde utvidgas i enlighet med 1 och 2 mom. så att det täcker verksamheten enligt denna lag.
En kontrollör som är ackrediterad i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet jämställs med en kontrollör som avses i 1 mom., om kontrollören är en sammanslutning eller en stiftelse eller en del av en sammanslutning eller en stiftelse och uppfyller förutsättningarna i 12 § och om förfarandet vid ackreditering motsvarar det som föreskrivs i lagen om konstaterande av tillförlitligheten hos tjänster för bedömning av överensstämmelse med kraven.
Närmare bestämmelser om förfarandet för godkännande som kontrollör, bedömning av förutsättningarna för godkännande och om kontrollörens behörighetsområden får utfärdas genom förordning av statsrådet.
14 §Kontrollörens uppgifter
Kontrollören ska lämna verifiering enligt 9 § 2 mom. Föremålet för verifiering är omfattningen, tillförlitligheten, trovärdigheten och exaktheten av de uppgifter som stödmottagaren har lämnat.
Kontrollören ska utföra sin uppgift med yrkesskicklighet och eftersträva god praxis samt beakta denna lag och de bestämmelser, anvisningar och rekommendationer som meddelats med stöd av den.
Kontrollören ska bevaka hur bestämmelser och standarder inom dess ansvarsområde utvecklas och samverka med andra kontrollörer inom sitt ansvarsområde i den omfattning som behövs för att säkerställa att arbetsmetoderna är enhetliga.
Kontrollören får anlita hjälp av utomstående personer i verifieringsuppdragen och svarar även för de personers verksamhet som har bistått denne. En utomstående person som anlitas som hjälp ska uppfylla vad som föreskrivs i 12 §.
Närmare bestämmelser om kontrollörens uppgifter och om hur de ska utföras får utfärdas genom förordning av statsrådet.
15 §Kontrollörens anmälningsskyldighet
Kontrollören ska underrätta Energimyndigheten om alla sådana ändringar i sin verksamhet som kan inverka på förutsättningarna för godkännandet som kontrollör eller på de bestämmelser om godkännandet av kontrollörens verksamhet som avses i 13 § 2 mom.
Kontrollören ska årligen lämna Energimyndigheten en rapport om sin verksamhet och resultaten av den.
Närmare bestämmelser om kontrollörens rapporteringsskyldighet får utfärdas genom förordning av statsrådet.
16 §Övrig lagstiftning som ska tillämpas på kontrollören
När kontrollören utför offentliga förvaltningsuppgifter som avses i denna lag ska kontrollören följa lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003), förvaltningslagen (434/2003) och språklagen (423/2003).
När de anställda hos kontrollören utför uppgifter som avses i 1 mom. tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar på dem.
Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen (412/1974).
17 §Ändring och återkallelse av ett beslut om godkännande som kontrollör
Energimyndigheten kan ändra behörighetsområdet i beslutet om godkännande som kontrollör. På ändringar av behörighetsområdet tillämpas vad som i 12 § och 13 § 1 mom. föreskrivs om godkännande som kontrollör och förutsättningarna för att bli godkänd. Energimyndigheten kan också ändra en bestämmelse i beslutet om godkännande, om det behövs för att säkerställa att kontrollörsuppgifterna utförs på behörigt sätt. På ändring av bestämmelser tillämpas vad som i 13 § 2 mom. föreskrivs om innehållet i beslutet om godkännande. Ändring av behörighetsområdet och ändring av en bestämmelse kan också initieras på ansökan av kontrollören.
Energimyndigheten kan återkalla ett beslut om godkännande som kontrollör, om
1) felaktiga eller bristfälliga uppgifter har lämnats i ansökan eller dess bilaga och de har påverkat prövningen av beslutet i väsentlig grad,
2) kontrollören inte längre uppfyller förutsättningarna för godkännande eller om kontrollören på ett väsentligt sätt har försummat eller överträtt en skyldighet eller en inskränkning enligt denna lag eller en bestämmelse i beslutet om godkännande, och trots anmärkningar och varningar inte har avhjälpt bristerna i verksamheten inom utsatt tid.
Beslutet om godkännande som kontrollör kan med stöd av 2 mom. 2 punkten återkallas också för viss tid.
5 kap. – Tillsyn
18 §Rätt att få uppgifter
Energimyndigheten har trots sekretessbestämmelserna rätt att av verksamhetsutövaren, kontrollören, den elproducent som levererar el till verksamhetsutövaren samt av elnätsinnehavaren få uppgifter som behövs för tillsynen över efterlevnaden av denna lag.
Trots sekretessbestämmelserna har Energimyndigheten rätt att för tillsynen över efterlevnaden av denna lag från andra myndigheter få behövliga uppgifter om
1) verksamhetsutövarens produktionsnivå och elförbrukning,
2) investeringsstöd och andra statliga stöd som verksamhetsutövaren har fått,
3) sådana andra omständigheter om verksamhetsutövaren som är av väsentlig betydelse med tanke på godkännande, bestämmande, utbetalning eller återkrävande av stöd enligt denna lag.
Trots sekretessbestämmelserna ska kontrollörerna lämna varandra uppgifter som behövs för samarbetet mellan dem och lämna Energimyndigheten uppgifter som behövs för tillsynen.
19 §Utlämnande av uppgifter
Energimyndigheten har trots sekretessbestämmelserna rätt att lämna ut information som myndigheten har fått vid fullgörandet av sina uppgifter enligt denna lag
1) till åklagare och polis för förhindrande och utredning av brott,
2) till arbets- och näringsministeriet för vidarebefordran till den behöriga EU-institutionen eller något annat EU-organ, om detta krävs enligt Europeiska unionens lagstiftning eller någon annan förpliktelse som har samband med Finlands medlemskap i Europeiska unionen.
20 §Myndighetens inspektionsrätt
Energimyndigheten har rätt att få tillträde till anläggningar, lokaler och utrymmen samt områden som verksamhetsutövaren, kontrollören, elproducenten eller elnätsinnehavaren besitter, om detta behövs för tillsynen enligt denna lag, och att utföra inspektioner och vidta andra behövliga tillsynsåtgärder där. Tillsynsåtgärder får dock vidtas i utrymmen som är avsedda för boende av permanent natur endast om det finns anledning att misstänka att ett brott enligt 16 kap. 8 § eller 29 kap. 5 eller 6 § i strafflagen (39/1889) har begåtts och inspektionen är nödvändig för att utreda de omständigheter som är föremål för inspektionen.
Vid en inspektion har Energimyndigheten rätt att omhänderta handlingar och annat material som tillhör verksamhetsutövaren, kontrollören, elproducenten eller elnätsinnehavaren, om det är nödvändigt för att syftet med inspektionen ska nås. Materialet ska återlämnas så snart det inte längre behövs för inspektionen.
Verksamhetsutövaren och kontrollören ska bistå Energimyndigheten vid inspektionen.
21 §Rättelse av förseelse eller försummelse
Energimyndigheten kan ålägga den som bryter mot denna lag eller mot bestämmelser eller föreskrifter som utfärdats med stöd av den att fullgöra sin skyldighet.
Energimyndigheten kan förena ett förbud eller åläggande som den meddelat med stöd av denna lag med vite eller hot om tvångsutförande eller avbrytande på det sätt som föreskrivs i viteslagen (1113/1990).
22 §Handräckning
Bestämmelser om polisens skyldighet att ge handräckning finns i 9 kap. 1 § i polislagen (872/2011). Inom sitt ansvarsområde är tullmyndigheterna vid behov skyldiga att ge handräckning för tillsynen över efterlevnaden av denna lag och av bestämmelser och föreskrifter som har utfärdats med stöd av den samt för tillsynen över efterlevnaden av statsstödsreglerna.
23 §Hänvisning till strafflagen
Bestämmelser om straff för ingivande av osant intyg till myndighet finns i 16 kap. 8 § i strafflagen (39/1889) och bestämmelser om straff för subventionsbedrägeri i 29 kap. 5 och 6 § i strafflagen.
6 kap. – Återbetalning och återkrav av stöd
24 §Återbetalning
Verksamhetsutövaren ska utan dröjsmål betala tillbaka ett stöd enligt denna lag, eller en del av stödet, som denne fått på felaktiga grunder, till för stort belopp eller uppenbart utan grund. Om det belopp som ska betalas tillbaka uppgår till högst 10 euro, behöver det inte återbetalas.
25 §Återkrav
Energimyndigheten ska genom sitt beslut bestämma att det stöd enligt denna lag som redan betalats ut ska återkrävas, om stödmottagaren har låtit bli att återbetala sådant stöd som avses i denna lag eller en del av det stöd som enligt 24 § ska återbetalas.
På återkrav tillämpas dessutom vad som i 21 § 3 punkten och 22 § 3 mom. i statsunderstödslagen föreskrivs om återkrav av statsunderstöd.
26 §Ränta och dröjsmålsränta
På ränta och dröjsmålsränta som ska betalas på det belopp som ska återbetalas eller återkrävas tillämpas vad som i 24 § i statsunderstödslagen föreskrivs om ränta och i 25 § i den lagen föreskrivs om dröjsmålsränta som ska betalas på det belopp som ska återkrävas.
27 §Frist för återkrav och återbetalning samt preskriptionstid
Energimyndigheten ska fatta beslut om återkrav av stöd utan dröjsmål efter det att en omständighet som avses i 24 § har kommit till Energimyndighetens kännedom.
Ett återkrav av stöd eller ränta eller dröjsmålsränta på stödet får inte längre inledas när det har gått tio år från det att stödet i fråga beviljades. På motsvarande sätt upphör skyldigheten enligt 24 § att återbetala stödet att gälla när det har gått tio år från det att stödet i fråga beviljades.
28 §Kvittning
Energimyndigheten kan besluta om kvittning av det belopp som ska återbetalas enligt 24 § eller återkrävas enligt 25 § mot det stöd som Energimyndigheten beviljat. Verksamhetsutövaren ska höras i enlighet med 34 § i förvaltningslagen innan något beslut fattas.
Dagen för kvittning av det belopp som ska återbetalas eller återkrävas är den dag då beslutet har meddelats. Återbetalningsränta och dröjsmålsränta räknas fram till kvittningsdagen.
Vid förfarandet iakttas till övriga delar förvaltningslagen.
7 kap. – Särskilda bestämmelser
29 §Ändringssökande
Omprövning av ett beslut av Energimyndigheten enligt 10 § 1 mom., 25 § 1 mom. eller 28 § 1 mom. och av ett beslut som meddelats av kontrollören enligt 14 § 1 mom. får begäras på det sätt som föreskrivs i förvaltningslagen.
I beslut med anledning av begäran om omprövning och övriga beslut som Energimyndigheten meddelat med stöd av denna lag får ändring sökas genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen (586/1996).
Över förvaltningsdomstolens beslut får besvär anföras endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd.
30 §Verkställighet av beslut
Ett beslut som Energimyndigheten fattat med stöd av 28 § 1 mom. får verkställas trots ändringssökande, om inte den myndighet där ändring söks bestämmer något annat.
Ett beslut som Energimyndigheten meddelat med stöd av 17 § 2 mom., 21 § 1 mom. eller 25 § 1 mom. ska iakttas trots ändringssökande, om inte den myndighet där ändring söks bestämmer något annat.
31 §Avgifter
Bestämmelser om de allmänna grunderna för när Energimyndighetens prestationer enligt denna lag är avgiftsbelagda, om de allmänna grunderna för storleken på avgifterna och om övriga grunder för avgifterna finns i lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992).
Avgifterna och kostnaderna enligt denna lag är direkt utsökbara. Bestämmelser om indrivning av dem finns i lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007).
32 §Bevaring av uppgifter
Stödmottagaren ska bevara det material som hänför sig till stödet i tio år från tidpunkten då stödet beviljades.
Energimyndigheten ska ha detaljerad bokföring över samtliga åtgärder i samband med beviljandet av stöd. Bokföringen ska innehålla alla uppgifter som behövs för att visa att villkoren för stödberättigande kostnader och för den högsta tillåtna stödnivån är uppfyllda. Uppgifterna ska bevaras i tio år från tidpunkten då stödet beviljades och de ska lämnas till kommissionen på begäran.
Närmare bestämmelser om bevaring av uppgifter får utfärdas genom förordning av statsrådet.
33 §Hur uppgifter ska lämnas till Energimyndigheten
Ansökan om stöd enligt 9 § jämte bilagor, kontrollörens bekräftelse och de utredningar som hänför sig till ansökan ska lämnas till Energimyndigheten via ett elektroniskt system.
Vid behov kan uppgifter lämnas till Energimyndigheten också på annat sätt.
Närmare bestämmelser om lämnande av uppgifter till Energimyndigheten via ett elektroniskt system får utfärdas genom förordning av statsrådet.
34 §Ikraftträdande
Denna lag träder i kraft vid en tidpunkt som bestäms genom förordning av statsrådet.
Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 2.9.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.