Reformerat dataskydd och ansvar inom nödcentralsverksamheten

Denna lag innehåller bestämmelser om Nödcentralsverkets verksamhet samt om räddningsväsendets, polisväsendets, social- och hälsovårdsväsendets och Gränsbevakningsväsendets nödcentralstjänster och nödcentralsverksamhet. Denna lag innehåller dessutom bestämmelser om behandling av personuppgifter i nödcentralsverksamheten.

Bestämmelser om Nödcentralsverkets uppgifter med anknytning till sjöräddningstjänsten finns dessutom i sjöräddningslagen (1145/2001).

Bestämmelser om mottagande och förmedling av varningsmeddelanden samt om bistånd vid översättning av varningsmeddelanden till det andra nationalspråket finns i lagen om varningsmeddelanden (466/2012).

I denna lag avses med

1) nödmeddelande meddelanden som gäller nödsituationer och andra motsvarande meddelanden som förutsätter omedelbara åtgärder av räddningsväsendets, polisens samt social- och hälsovårdens myndigheter och Gränsbevakningsväsendet,

2) nödcentralstjänster mottagande och bedömning av nödmeddelanden samt förmedling av nödmeddelanden och uppdrag till den berörda myndigheten eller till den som enligt avtal sköter myndighetens uppgifter,

3) nödcentralsverksamhet nödcentralstjänster och utförande av sådana lagstadgade uppgifter i anslutning till ett av Nödcentralsverket förmedlat nödmeddelande eller uppdrag som förutsätter omedelbara åtgärder av räddningsväsendets, polisens samt social- och hälsovårdens myndigheter och Gränsbevakningsväsendet med Nödcentralsverkets stöd,

4) brådskande stödtjänster sådant stödjande av räddningsväsendets, polisens samt social- och hälsovårdens myndigheters och Gränsbevakningsväsendets brådskande verksamhet i samband med produktionen av nödcentralstjänster som är nödvändigt på grundval av ett föreläggande eller en anvisning från den berörda myndigheten,

5) andra stödtjänster Nödcentralsverkets åtgärder i samband med stödjande av räddningsväsendets, polisens samt social- och hälsovårdens myndigheters och Gränsbevakningsväsendets lagstadgade uppgifter,

6) uppdrag på eget initiativ en lagstadgad uppgift som räddningsväsendet, polisen, social- och hälsovårdsmyndigheterna eller Gränsbevakningsväsendet inleder på eget initiativ utan Nödcentralsverkets åtgärder och där de myndighetsresurser för nödcentralsverksamhet som finns i nödcentralsdatasystemet används eller som kan ha betydande inverkan på Nödcentralsverkets verksamhet eller där myndigheten har en förhöjd risk när det gäller säkerheten i arbetet,

7) nödcentralsdatasystemet ett helhetsarrangemang som består av databehandlingsutrustning, programvara och annan databehandling och som är avsett att användas för elektronisk behandling av personuppgifter samt registrering och uppdatering av kundhandlingar för att möjliggöra, genomföra och trygga nödcentralsverksamheten.

Nödcentralstjänsterna produceras av Nödcentralsverket, som lyder under inrikesministeriet. Den allmänna styrningen och övervakningen av Nödcentralsverket ankommer på inrikesministeriet.

Inrikesministeriet samt social- och hälsovårdsministeriet svarar gemensamt för den funktionella styrningen av Nödcentralsverket.

Bestämmelser om den funktionella styrningen får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Nödcentralsverket har till uppgift att

1) producera nödcentralstjänster,

2) producera brådskande stödtjänster med anknytning till produktionen av nödcentralstjänster,

3) producera andra stödtjänster, om en myndighet av funktionella orsaker inte kan producera dem genom egna åtgärder och produktionen av stödtjänsterna inte medför uppenbar olägenhet för skötseln av nödcentralstjänster och brådskande stödtjänster,

4) underhålla och utveckla nödcentralsdatasystemet, samt

5) utveckla, utbilda i och övervaka uppgifter och rutiner med anknytning till nödcentralstjänster.

Nödcentralsverket får i syfte att upprätthålla och främja säkerheten utföra sådana övervaknings- och larmuppdrag som omfattas av lagen om privata säkerhetstjänster (1085/2015) och som anses vara bevakningsuppgifter dock endast om ett viktigt allmänt intresse förutsätter det.

Nödcentralsverket kan sköta andra uppgifter som lämpar sig för dess verksamhetsområde samt bistå myndigheter i sådana tjänster som lämpar sig för att tillhandahållas inom Nödcentralsverket, om de inte medför olägenhet för skötseln av de uppgifter som anges i 1 mom. Närmare bestämmelser om brådskande stödtjänster och andra stödtjänster samt om andra uppgifter som lämpar sig för Nödcentralsverkets verksamhetsområde och om bistånd till myndigheter utfärdas genom förordning av statsrådet.

Nödcentralsverkets administrativa ämbetsområde är hela landet utom landskapet Åland. För att nödcentralstjänsterna och myndighetssamarbetet ska kunna ordnas på ett ändamålsenligt sätt kan statsrådet besluta att det administrativa ämbetsområdet ska delas in i samarbetsområden. Nödcentralsverkets behörighet bestäms inte utifrån indelningen i samarbetsområden.

Nödcentralsverket omfattar nödcentraler, en enhet som sköter stabsfunktionerna och vid behov andra enheter. Inrikesministeriet beslutar om inrättande och indragning av nödcentraler samt om placeringsorterna för nödcentralerna och enheten som sköter stabsfunktionerna. I Nödcentralsverkets arbetsordning föreskrivs om inrättande och indragning av verkets andra enheter och om deras placeringsorter.

Nödcentralsverket leds av dess överdirektör.

Nödcentralsverkets överdirektör svarar för verksamhetens resultat och för att verkets målsättningar uppnås. Överdirektören företräder staten och bevakar statens rätt och fördel hos andra myndigheter och inför domstol, om inte något annat anges i Nödcentralsverkets arbetsordning.

Närmare bestämmelser om överdirektörens uppgifter utfärdas genom förordning av statsrådet.

Ärenden som ankommer på Nödcentralsverket avgörs av verkets överdirektör eller av någon annan tjänsteman vid verket som enligt arbetsordningen har sådan behörighet. Nödcentralsverkets överdirektör kan i enskilda fall förbehålla sig avgörandet av ärenden som ska avgöras av en annan tjänsteman vid verket.

Nödcentralsverkets överdirektör utnämns av statsrådet. Nödcentralsverkets övriga personal utnämns av överdirektören, om inte något annat anges i arbetsordningen.

Bestämmelser om behörighetsvillkoren för jourpersonalen utfärdas genom förordning av statsrådet.

Med jourpersonal avses de tjänstemän vid Nödcentralsverket som utför uppgifter enligt 12 §.

I Nödcentralsverkets arbetsordning bestäms det närmare om organisering av Nödcentralsverkets förvaltning och funktioner samt om verkets organisation och personalens uppgifter. I arbetsordningen föreskrivs det också om vikariat, om handläggning och avgörande av ärenden och om utnämning av personalen.

Nödcentralsverkets överdirektör beslutar om verkets arbetsordning.

Jourpersonalen vid Nödcentralsverket har till uppgift att

1) svara på det allmänna nödnumret 112 och ta emot nödmeddelanden,

2) på basis av nödmeddelandena bedöma hur skyndsamma uppdragen är och vilka resurser situationen kräver,

3) förmedla meddelanden och uppdrag på basis av informationen i meddelandena samt att vidta andra direkta åtgärder i anslutning därtill,

4) i anslutning till förmedlade meddelanden och uppdrag eller uppdrag på eget initiativ ge brådskande och andra stödtjänster till de enheter som sköter räddnings-, polisens samt social- och hälsovårdsväsendets myndighetsuppgifter och Gränsbevakningsväsendets uppgifter eller till aktörer som alarmerats och till andra enheter som nämns i respektive myndighets anvisningar,

5) besluta att ett nödmeddelande inte kräver alarmering eller förmedling av uppdrag,

6) avbryta eller avsluta en kontakt som gäller ett mottaget meddelande, om det inte är fråga om ett nödmeddelande,

7) i mån av möjligheter vid behandlingen av nödmeddelandet ge anmälaren råd och anvisningar i anslutning till nödsituationen.

I situationer enligt 1 mom. 5 punkten, som inte kräver alarmering eller förmedling av uppdrag, och i situationer enligt 1 mom. 6 punkten, där en kontakt avbryts eller avslutas, fattas inget separat beslut. Anmälaren ska underrättas om avbrytandet eller avslutandet och om beslutet att inte förmedla ett meddelande eller uppdrag.

Uppdrag och åtgärder enligt 1 mom. ska utföras i enlighet med de i 14 § 2 mom. avsedda anvisningar som berörda myndigheter har gett.

På uppdrag och åtgärder som avses i 1 mom. ska 8 § i förvaltningslagen (434/2003) inte tillämpas.

Inrikesministeriet tillsätter en landsomfattande samarbetsgrupp för Nödcentralsverket i syfte att effektivisera samarbetet mellan myndigheterna och serviceproducenterna.

De myndigheter som deltar i nödcentralsverksamheten ska ge Nödcentralsverket till sina verksamhetsområden knutna anvisningar och planer för behandling och förmedling av uppdrag samt för andra meddelanden och uppdrag. Landsomfattande planer och anvisningar ska innan de tas i bruk behandlas och samordnas i Nödcentralsverkets landsomfattande samarbetsgrupp.

Närmare bestämmelser om den landsomfattande samarbetsgruppens uppgifter får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Den tekniska inmatningen i nödcentralsdatasystemet av uppgifter om de planer och anvisningar som avses i 14 § 2 mom. genomförs på ett enhetligt sätt av Nödcentralsverket.

Räddningsväsendet, polisen, social- och hälsovårdsmyndigheterna och Gränsbevakningsväsendet för in i nödcentralsdatasystemet larmanvisningar samt förslag till respons. Larmanvisningarna och förslagen till respons ska innehålla behövlig information om de enheter och aktörer som utför uppdrag för räddnings-, polis- samt social- och hälsovårdsväsendet och Gränsbevakningsväsendet.

Bestämmelser om det allmänna nödnumret 112 och kontakt med nödnumret, teleföretags utlämnande av uppgifter, rätten för myndigheter som tar emot nödmeddelanden att få information, teleföretags skyldighet att biträda myndigheter och förmedla riktade myndighetsmeddelanden samt frågor som gäller lokaliseringsuppgifter finns i lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation (917/2014).

Myndigheter som deltar i nödcentralsverksamheten får behandla personuppgifter endast om behandlingen behövs för utförandet av nödcentralsverksamhet och sådana uppgifter i anslutning till nödcentralsverksamheten som föreskrivits för de behöriga myndigheterna i lag.

Personuppgifter som hör till särskilda kategorier av personuppgifter och personbeteckningar får behandlas endast om behandlingen är nödvändig med hänsyn till ändamålet med behandlingen.

Personuppgiftsansvariga för de personuppgifter som avses i denna lag är i fråga om polisens information Polisstyrelsen, i fråga om social- och hälsovårdens information den behöriga myndighet i välfärdsområdet som svarar för ordnandet av social- och hälsovårdstjänsterna, i fråga om räddningsväsendets information den behöriga myndighet i välfärdsområdet som svarar för ordnandet av räddningsväsendet och i fråga om Gränsbevakningsväsendets information staben för Gränsbevakningsväsendet.

Nödcentralsverket är personuppgiftsansvarig för den information som är avsedd för utförandet av Nödcentralsverkets uppgifter enligt 4 § 2 och 3 mom. Nödcentralsverket är dessutom personuppgiftsansvarig för den information som gäller kontakter i syfte att skada eller störa verksamheten eller missbruka tjänsterna samt information som gäller störningar i informationssystemen eller nättrafiken.

Nödcentralsverket svarar för nödcentralsdatasystemet i enlighet med lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen (906/2019).

Räddningsväsendet, polisen och social- och hälsovårdsmyndigheterna, Gränsbevakningsväsendet och Nödcentralsverket får i enlighet med 16 § behandla följande uppgifter:

1) uppgifter som hänför sig till enheter som utför uppdrag för räddningsväsendet, polisväsendet och social- och hälsovårdsväsendet samt uppgifter som hänför sig till enheter inom Gränsbevakningsväsendet,

2) uppgifter om när och hur anmälan har gjorts och meddelandenas innehåll inklusive telefonidentifikations- och adressuppgifter och geografisk information samt inspelningar, audiovisuella upptagningar och motsvarande tekniska eller andra upptagningar av meddelanden,

3) identifieringsuppgifter om det abonnemang och lokaliseringsuppgifter om det abonnemang och den terminalutrustning som en anmälan har gjorts från, uppgifter om abonnemangets abonnent, användare och installeringsadress samt kontaktuppgifter och lokaliseringsuppgifter som anger läget för den terminalutrustning och det abonnemang som använts av den person som är föremål för anmälan,

4) uppgifter om dem som tagit emot och registrerat meddelanden, uppdrag och åtgärder och den enhet som tagit emot meddelandena, uppdragen och åtgärderna samt den tidpunkt då anmälan tagits emot,

5) av uppgifterna om identiteten hos en person som har samband med meddelanden, uppdrag och åtgärder namn, personbeteckning eller födelsetid samt information om kön, modersmål, medborgarskap, hemort, adress och telefonnummer och andra motsvarande uppgifter samt om samband med ärendet och identifieringsuppgifter om objektet inklusive lokaliseringsuppgift eller geografisk information,

6) uppgifter om uppdrag och åtgärder,

7) uppgifter som behövs för någons personliga säkerhet eller för säkerheten i arbetet, uppgifter om ett objekts eller en persons farlighet eller oberäknelighet samt personuppgifter som beskriver eller avser att beskriva en brottslig gärning, straff eller andra påföljder för ett brott, uppgifter om personers hälsotillstånd, sjukdom, handikapp och vård eller därmed jämförbara åtgärder som en person blivit föremål för eller uppgifter om socialvårdsåtgärder får dock registreras endast till den del det är nödvändigt för någons personliga säkerhet eller för säkerheten i arbetet,

8) objektinformation, lokaliseringsuppgifter och geografisk information om till nödcentralen kopplade brandlarmanläggningar, automatiska släckanläggningar och brottslarmanläggningar samt information om testverksamhet och felsituationer.

Personuppgifter som behandlas i nödcentralsverksamhet ska raderas senaste fem år efter det att anmälan togs emot.

På raderingen av personuppgifter enligt 17 § 7 punkten som hänför sig till den personliga säkerheten eller säkerheten i arbetet tillämpas 34 § i lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet (616/2019).

Nödcentralsverket och dess anställda har enligt vad som överenskommits med den personuppgiftsansvarige och trots sekretessbestämmelserna, för att kunna sköta Nödcentralsverkets lagstadgade uppgifter, rätt att avgiftsfritt få de uppgifter som behövs för att säkerställa förberedande åtgärder i samband med uppdrag eller säkerheten i arbetet eller för att stödja den myndighet eller enhet som utför uppdraget. I detta syfte har Nödcentralsverket och dess anställda rätt att

1) få uppgifter enligt 5, 6, 11 och 12 § i lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet ur polisens informationssystem samt uppgifter ur det i 3 § 3 punkten i den lagen avsedda nationella systemet inom Schengens informationssystem,

2) få uppgifter ur utrikesministeriets datasystem angående beslut om visum samt uppehålls- och arbetstillstånd,

3) få uppgifter ur Migrationsverkets datasystem, om uppgifterna behövs för behandling av ärenden enligt utlänningslagen (301/2004) och för tillsynen över efterlevnaden av utlänningslagen,

4) få sådana uppgifter ur det i 216 § i lagen om transportservice (320/2017) avsedda trafik- och transportregistret som är nödvändiga för utförande av Nödcentralsverkets lagstadgade uppdrag,

5) få uppgifter om alarmering av räddningsenheter från det lokala räddningsväsendet, ur det lokala räddningsväsendets register om åtgärder som vidtagits av räddningsenheterna samt ur det lokala räddningsväsendets register över övervakning och kontroll av brandsäkerheten,

6) få uppgifter enligt 13–17 § i lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (661/2009),

7) få identifieringsuppgifter om det abonnemang och lokaliseringsuppgifter om det abonnemang och den terminalutrustning som ett nödmeddelande har sänts från, uppgifter om abonnemangets abonnent, användare och installeringsadress samt kontaktuppgifter och lokaliseringsuppgifter som anger läget för den terminalutrustning och det abonnemang som använts av den person som är föremål för nödmeddelandet, med iakttagande av lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation,

8) få uppgifter enligt 33 § 1 mom. 4 punkten i lagen om behandling av personuppgifter vid Gränsbevakningsväsendet (639/2019),

9) från Lantmäteriverket få uppgifter om fastighetsägare och deras kontaktinformation samt om fastigheters läge och specifikationsuppgifter ur fastighetsdatasystemet enligt lagen om ett fastighetsdatasystem och anslutande informationstjänster (453/2002).

Rätten att få uppgifter ur de register som avses i 1 mom. 1–4 och 8 punkten är i fråga om datainnehållet och användningsändamålet begränsad enligt vad som föreskrivs om polismäns rätt att få och använda uppgifter, dock så att man också för räddningsväsendets enheter har rätt att ur det i 4 punkten avsedda registret få behövliga uppgifter om ägare eller innehavare av ett fordon inklusive adress och annan kontaktinformation samt tekniska data och identifieringsuppgifter om ett fordon. På motsvarande sätt gäller rätten att få uppgifter ur en räddningsmyndighets datasystem endast uppgifter som behövs för alarmering och bistående av räddningsenheter.

Inrikesministeriet och social- och hälsovårdsministeriet har trots sekretessbestämmelserna rätt att ur nödcentralsdatasystemet avgiftsfritt få nödvändiga uppgifter för ledning, styrning och övervakning av det egna verksamhetsområdet samt för planerings- och utvecklingsuppgifter.

Regionförvaltningsverket har trots sekretessbestämmelserna rätt att ur nödcentralsdatasystemet avgiftsfritt få nödvändiga uppgifter för verkets övervakningsuppgifter inom räddningsväsendet samt social- och hälsovårdsväsendet.

Nödcentralsverket har trots sekretessbestämmelserna rätt att ur nödcentralsdatasystemet avgiftsfritt få sådana nödmeddelandeupptagningar och sådan uppdragsinformation samt sådana andra nödvändiga uppgifter i anslutning till dessa upptagningar som behövs för Nödcentralsverkets interna laglighetsövervakning och tillgodoseendet av arbetsgivarens arbetslednings- och övervakningsrätt.

Polisen, räddningsväsendet, social- och hälsovårdsväsendet och Gränsbevakningsväsendet och andra aktörer som Nödcentralsverket har larmat eller för vilka informationen på begäran har inhämtats har trots sekretessbestämmelserna rätt att ur nödcentralsdatasystemet avgiftsfritt få sådana uppgifter om uppdrag eller åtgärder som är nödvändiga för utförandet av deras uppgifter, uppgifter enligt 17 § 7 punkten som behövs för att trygga någons personliga säkerhet eller säkerheten i arbetet samt nödvändiga uppgifter om de enheter som deltar i utförandet av ett uppdrag.

Tullen har trots sekretessbestämmelserna rätt att ur nödcentralsdatasystemet avgiftsfritt få sådana i 17 § 7 punkten avsedda uppgifter som behövs för att trygga någons personliga säkerhet eller säkerheten i arbetet för tjänstemän vid Tullen i samband med utförandet av Tullens lagstadgade uppdrag.

Nödcentralsverket får trots sekretessbestämmelserna lämna ut uppgifter som avses i 19 § till enheter inom polisväsendet, räddningsväsendet samt social- och hälsovårdsväsendet och till Gränsbevakningsväsendet samt till andra enheter och aktörer som Nödcentralsverket har larmat eller för vilka informationen på begäran har inhämtats. Uppgifter som Nödcentralsverket har fått med stöd av 19 § 1 mom. 1–4 och 8 punkten får dock lämnas ut endast till polisens verksamhetsenheter eller tjänstemän vid Gränsbevakningsväsendet och uppgifter som fåtts med stöd av 19 § 1 mom. 5 punkten får lämnas ut endast till enheter inom räddningsväsendet. Uppgifter om ägare eller innehavare av ett fordon samt adress och annan kontaktinformation samt tekniska data och identifieringsuppgifter om ett fordon som Nödcentralsverket har fått ur trafik- och transportregistret med stöd av 19 § 1 mom. 4 punkten får trots sekretessbestämmelserna lämnas ut även till räddningsväsendets enheter.

I 16 a § avsedda personuppgiftsansvariga får trots sekretessbestämmelserna till andra personuppgiftsansvariga lämna ut uppgifter om uppgifterna är nödvändiga

1) för genomförande av laglighetsövervakning, planering och utveckling,

2) för genomförande av utbildning i pseudonymiserad form,

3) i ett enskilt fall för att skydda liv eller hälsa, för att undvika omfattande miljö- eller egendomsskador eller om det är skäl att misstänka att någon löper risk att bli utsatt för våld.

Den personuppgiftsansvarige får behandla personuppgifter enligt 17 § som omfattas av den personuppgiftsansvariges egen registerföring om uppgifterna är nödvändiga för

1) genomförande av laglighetsövervakning och kvalitetskontroll,

2) genomförande av planering och utveckling,

3) genomförande av utbildning i pseudonymiserad form.

Utöver vad som anges i 1 mom. får polisen behandla polisens information som avses i 17 § 1 mom. 1 punkten för andra ändamål än det ursprungliga med iakttagande av 13 § 1 och 2 mom. i lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet.

Utöver vad som anges i 1 mom. får Gränsbevakningsväsendet behandla i 17 § 1 mom. 1 punkten avsedda uppgifter i Gränsbevakningsväsendets registerföring för andra ändamål än det ursprungliga med iakttagande av 16 § i lagen om behandling av personuppgifter vid Gränsbevakningsväsendet.

Bestämmelser om den registrerades rättigheter och begränsning av dem finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), nedan den allmänna dataskyddsförordningen , dataskyddslagen (1050/2018) samt lagen om behandling av personuppgifter i brottmål och vid upprätthållande av den nationella säkerheten (1054/2018).

Bestämmelser om den registrerades rätt till insyn avseende uppgifter i polisens registerföring finns dessutom i 6 kap. i lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet och bestämmelser om den registrerades rätt till insyn avseendeuppgifter i Gränsbevakningsväsendets registerföring finns i 6 kap. i lagen om behandling av personuppgifter vid Gränsbevakningsväsendet.

Artikel 18 i den allmänna dataskyddsförordningen om den registrerades rätt till begränsning av behandling tillämpas inte på sådan behandling av personuppgifter som avses i denna lag.

Bestämmelser om tekniska system och metoder som kan användas för förmedling av meddelanden eller uppdrag eller alarmering får utfärdas genom förordning av inrikesministeriet.

Nödcentralsverkets personal är skyldig att i tjänsten bära tjänstedräkt, om Nödcentralsverket inte beslutar något annat med beaktande av tjänsteuppgifternas art eller karaktär.

Bestämmelser om tjänstedräkten och gradbeteckningarna får utfärdas genom förordning av inrikesministeriet.

Denna lag träder i kraft den 20 . Lagens 16, 16 a och 20–25 § träder dock i kraft den 1 januari 2024.

En myndighet som deltar i räddningsarbetet på en olycksplats ska utan dröjsmål göra en anmälan till Olycksutredningscentralen, om händelsen enligt anmälarens bedömning kan bli föremål för utredning enligt denna lag. Nödcentralsverket kan bistå Olycksutredningscentralen vid mottagandet av anmälningar, om Nödcentralsverket och Olycksutredningscentralen kommer överens om det särskilt. Om det i anmälan saknas information som behövs vid bedömningen av behovet av utredning ska den ovan avsedda anmälaren uppdatera anmälan genast när den information som saknas blir tillgänglig.

Anmälningspliktiga är även

1) Transport- och kommunikationsverket,

2) Trafikledsverket,

3) regionförvaltningsverken,

4) andra säkerhetsövervakande myndigheter än de som avses i punkterna 1–3 inom myndighetens eget verksamhetsområde,

5) den som har tagit emot en anmälan om en olycka eller ett tillbud,

6) en juridisk person som är inblandad i en olycka eller ett tillbud som har inträffat i sådan trafik som avses i 2 § 1 mom. 2—4 punkten eller som uppenbart lider skada av en sådan olycka,

7) en juridisk person som sörjer för tillhandahållandet av trafikstyrnings- och trafikledningstjänster i enlighet med 2 § 10 punkten i lagen om transportservice (320/2017).

En domstol som har tagit emot en sådan anmälan av en fartygsbefälhavare om sjöförklaring som avses i 18 kap. 7 § 2 mom. i sjölagen (674/1994) ska utan dröjsmål förmedla anmälan till Olycksutredningscentralen och ge centralen tillfälle att delta i sjöförklaringssammanträdet och att där ställa frågor.

Närmare bestämmelser om Nödcentralsverkets uppgift att bistå Olycksutredningscentralen vid mottagandet av anmälningar får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Konsulära tjänster enligt denna lag och annan lagstiftning tillhandahålls av ambassader, legationer, generalkonsulat, konsulat, vicekonsulat och konsularagenturer. Genom förordning av republikens president får det föreskrivas att de konsulära tjänster som tillhandahålls av en viss beskickning eller en del av dessa ska tillhandahållas av en annan beskickning än den som annars är behörig att tillhandahålla tjänsten. Tjänster till nödställda och andra motsvarande konsulära tjänster tillhandahålls dock av den beskickning som på grund av situationens allvar och brådskande natur förutsätts tillhandahålla tjänsterna.

Om en konsulär tjänst behövs i ett land som inte hör till någon beskicknings verksamhetsområde, bestämmer utrikesministeriet om tillhandahållandet av den konsulära tjänsten.

Utrikesministeriet kan tillhandahålla sådana konsulära tjänster som inte förutsätter att tjänsten tillhandahålls i landet i fråga och som även i övrigt lämpligen kan tillhandahållas av ministeriet. Närmare bestämmelser om konsulära tjänster som tillhandahålls av utrikesministeriet får utfärdas genom förordning av republikens president.

Nödcentralsverket kan bistå utrikesförvaltningen med sådana biträdande kundtjänstuppgifter i samband med konsulära tjänster som lämpar sig för att utföras inom Nödcentralsverket och som inte förutsätter att tjänsten tillhandahålls i staten i fråga, om Nödcentralsverket och utrikesministeriet kommer överens om det särskilt.

Närmare bestämmelser om Nödcentralsverkets biträdande kundtjänstuppgifter och om skötseln av uppgifterna utfärdas genom förordning av statsrådet.

Denna lag träder i kraft den 20 .

För uppföljning och utveckling av räddningsväsendet får den behöriga myndighet i välfärdsområde som svarar för ordnandet av räddningsväsendet föra ett personregister. I registret får sådana uppgifter införas som registreras i det nödcentralsdatasystem som avses i 2 § 1 mom. 7 punkten i lagen om nödcentralsverksamhet och som nödcentralen med stöd av 20 och 21 § i den lagen har lämnat ut till den som är personuppgiftsansvarig vid räddningsmyndigheten. Räddningsinstitutet är registrets tekniska administratör.

Uppgifter enligt 2 mom. 1, 2, 5 och 6 punkten får införas om första insatsen och prehospital akutsjukvård som räddningsverket, avtalsbrandkårer och andra sammanslutningar som avses i 27 § 4 mom. sköter med stöd av avtal. Uppgifter om första insatsen får föras in av en aktör som deltagit i uppdraget i fråga.

Denna lag träder i kraft den 20 .