HE 153/2022 vpGodkändÖverlämnad 19.9.2022

Ändringar i förvärvsinkomstbeskattningen för 2023

Regeringens proposition med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2023 och ändring och upphävande av vissa bestämmelser om inkomstbeskattningen

I beskattningen av förvärvsinkomster för 2023 görs de justeringar som social- och hälsovårdsreformen och inflationen kräver, och arbetsinkomstavdraget för personer över 60 år höjs. Dessutom förlängs den temporära höjningen av avdraget för resekostnader och erkännandepris inom vetenskap och konst görs helt skattefria.

Status
Godkänd
Överlämnad
19.9.2022
Senaste händelse
7.12.2022
Omröstningar
14
Anföranden
8
Stadfäst
20.12.2022
Författning
1122/2022

Vad som föreslås

I propositionen fastställs den statliga inkomstskatteskalan för 2023, där man beaktar överföringen av skatteinkomster från kommunerna till staten i enlighet med social- och hälsovårdsreformen samt en indexjustering på 3,5 procent av inkomstgränserna och avdragen. Samtidigt införs en åldersbaserad höjning av arbetsinkomstavdraget (200–600 euro), den temporära höjningen av avdraget för resekostnader förlängs för 2023, självrisken för resekostnader sänks för dem som haft familjeledighet, erkännandepris befrias från skatt utan särskilt beslut av ministeriet och det tidsbegränsade skatteundantaget för utländska EES-fonder förlängs.

Vad det betyder

Ändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2023 och påverkar alla löntagare och pensionstagare. Åldershöjningen av arbetsinkomstavdraget lindrar beskattningen för cirka 225 000 arbetstagare över 60 år med i genomsnitt 200–530 euro om året, och det höjda maximibeloppet för avdrag för resekostnader (8 400 euro) gäller cirka 30 000 skattskyldiga. De föreslagna ändringarna i skattegrunderna minskar den offentliga ekonomins skatteinkomster med sammanlagt cirka 788 miljoner euro, varav statens andel är 731 miljoner och kommunernas 48 miljoner euro (kommunernas förlust kompenseras genom statsandelar).

Så röstade riksdagen

Lagen godkändes till slut utan omröstning: ingen ledamot föreslog i den slutliga behandlingen att den skulle förkastas. Omröstningarna gällde detaljer i lagen.

Jämnaste omröstningen2:a behandlingen · 24.11.2022

Förslag till uttalande, betänkandet / Sari Essayah 4

Ja vann med rösterna 7863.

78
Jaa · ja
63
Ei · nej

Regeringen ja, oppositionen nej. 58 ledamöter var frånvarande. Protokoll ↗

Så röstade salen
VFSDPGrönaCSFPKDRNSamlSannfVKKObundenTalman

Fylld cirkel = ja, ring = nej, grå = frånvarande. Placeringen vid tidpunkten för denna omröstning är inte arkiverad, så ledamöterna har grupperats per parti på riktgivande platser.

En godkänd lag träder inte i kraft genast: republikens president stadfäster lagen, och den träder i kraft den dag som anges i lagen. Denna lag stadfästes 20.12.2022.

Debatten i salen

Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.

8 anföranden · 8 talare · 2 debatter

Debattens huvudpunkter

I debatten behandlades ändringarna i förvärvsinkomstbeskattningen för 2023, genom vilka beskattningen anpassades till social- och hälsovårdsreformen och indexjusteringar gjordes. Regeringspartiet försvarade propositionen och åtgärderna för att dämpa inflationen, medan oppositionen ansåg att förslaget var otillräckligt och påpekade att beskattningen till och med skärps. Oppositionsgrupperna krävde bredare skattelättnader på arbete, höjningar av hushållsavdraget och skattefrihet för stödet för närståendevård.

  • Borde förvärvsinkomstbeskattningen sänkas generellt för att stärka köpkraften och incitamenten att arbeta?
  • Borde stödet för närståendevård göras till skattefri inkomst?
  • Räcker de föreslagna åtgärderna till för att trygga kommunernas ekonomi och medborgarnas köpkraft mitt i inflationen?
  • Centern ansåg att skatteändringen var nödvändig på grund av social- och hälsovårdsreformens genomförande och påminde om att regeringen har vidtagit omfattande åtgärder för att dämpa prisstegringen.

    Mitä tulee tähän varsinaiseen asiaan, siihen, että tämä tuloveroasteikko muutettiin, koska sote saatiin ratkaistua — mielestäni on huono sanoa, että saatiin ”runnottua läpi”, on todella arvokasta
    Anne Kalmari
  • Samlingspartiet ansåg att propositionen var misslyckad eftersom beskattningen på grund av bikostnader till och med kan skärpas, och krävde sänkt inkomstskatt på alla inkomstnivåer för att uppmuntra till arbete.

    Näin ollen tämä esitys on minusta kyllä epäonnistunut, koska lähtökohtana pitäisi olla se, että kaikilla tulotasoilla pidetään huoli siitä työnteon kannattavuudesta
    Matias Marttinen
  • SannfinländarnaFör med reservationer

    Sannfinländarna ansåg att skaleändringen var en nödvändig följd av social- och hälsovårdsreformen, men krävde genom uttalanden höjt arbetsinkomstavdrag, återinfört barnavdrag och skattefrihet för stödet för närståendevård.

    Tämä tuloveroasteikon rakenteellinen muutos on tässä tilanteessa välttämätön, koska hallituspuolueet runnoivat viime vuonna läpi sote-uudistuksen.
    Sami Savio
  • KristdemokraternaFör med reservationer

    Kristdemokraterna ansåg att skatten på arbete borde lindras särskilt för låg- och medelinkomsttagare för att förbättra köpkraften samt krävde att stödet för närståendevård görs skattefritt.

    Kristillisdemokraatit näkevät tärkeänä, että koronakriisin aiheuttaman talouskriisin takia on tarpeellista keventää työn verotusta, jotta työn kannustavuus ja kansalaisten ostovoima paranisivat.
    Sari Essayah

Sammandraget är AI-genererat utifrån 8 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet.

Yleiskeskustelu päättyi. Eduskunta hyväksyi hallituksen esitykseen HE 153/2022 vp sisältyvien 1.-4. lakiehdotuksen sisällön mietinnön mukaisena. Lakiehdotusten ensimmäinen käsittely päättyi.

Keskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.

Behandlingens skeden

Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.

  1. 19.9.2022Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Valtiovarainministeriö
  2. 20.9.2022Lähetekeskustelu · Täysistunto
  3. 11.11.2022Valiokunnan mietintö tai lausunto · valtiovarainvaliokunta
  4. 16.11.2022Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
  5. 25.11.2022Toinen käsittely · Täysistunto
  6. 5.12.2022Eduskunnan vastaus ja kirjelmä

Beslut per lagförslag4

  • 1Laki vuoden 2023 tuloveroasteikostaHyväksytty · 1122/2022 · 20.12.2022
  • 2Laki tuloverolain muuttamisesta ja väliaikaisesta muuttamisestaHyväksytty · 1123/2022 · 20.12.2022
  • 3Laki tuloverolain muuttamisesta annetun lain eräiden säännösten kumoamisestaHyväksytty · 1124/2022 · 20.12.2022
  • 4Laki rajoitetusti verovelvollisen tulon verottamisesta annetun lain 15 §:n muuttamisestaHyväksytty · 1125/2022 · 20.12.2022

Föreslagen lagtext

Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.

1.Lag om inkomstskatteskalan för 2023

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 §

Vid beskattningen för 2023 bestäms den inkomstskatt för förvärvsinkomst som enligt inkomstskattelagen (1535/1992) ska betalas till staten i enlighet med en progressiv inkomstskatteskala enligt följande:

Beskattningsbar förvärvsinkomst, euro Skatt vid nedre gränsen euro Skatt på den andel av skatten som överskjuter den nedre gränsen, %

0 0 12,64

19 900 2 515,36 19

29 700 4 377,36 30,25

49 000 10 215,61 34

85 800 22 727,61 44

2 §

Denna lag träder i kraft den 20 .

Genom denna lag upphävs lagen om skatteskalan för 2023 (620/2021).

2.Lag om ändring och temporär ändring av inkomstskattelagen

I enlighet med riksdagens beslut upphävs i inkomstskattelagen (1535/1992) 82 § 3 mom., ändras 82 § 1 och 2 mom., temporärt 93 § 1 och 2 mom., 93 § 4 mom., 100, 105 a och 106 § samt 125 § 2 mom., sådana de lyder, 82 § 1 mom. delvis ändrad i lagarna 352/1995 och 1170/1998, 82 § 2 mom. i lagen 619/2021, 93 § 1 och 4 mom. i lagen 1086/2014, 93 § 2 mom. i lagen 504/2010, 100 § delvis ändrad i lagarna 1141/2007, 1510/2016 och 1557/2019, 105 a § i lagarna 1126/1996, 716/2004 och 1141/2007 samt 106 § och 125 § 2 mom. i lagen 1132/2021 samt fogas till lagen temporärt en ny 9 a § samt till 125 §, sådan den lyder i lagarna 946/2008 och 1132/2021, ett nytt 3 mom. som följer:

9 a §Temporärt undantag för fonder som ska tillämpas 2023

På fondföretag som avses i 1 kap. 2 § 1 mom. 17 punkten i lagen om placeringsfonder (213/2019) och som bildats eller registrerats i en annan stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet samt på AIF-fonder som avses i 2 kap. 1 § i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder (162/2014) och som bildats eller registrerats i en annan stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet tillämpas inte 9 § 1 mom. 1 punkten eller 8 mom. i beskattningen för 2023.

82 §Stipendier, understöd och hederspris

Skattepliktig inkomst är inte, när mottagaren är en fysisk person,

1) stipendier och andra understöd som har erhållits för studier eller vetenskaplig forskning eller för konstnärlig verksamhet,

2) pris som har utdelats som erkänsla för vetenskaplig, konstnärlig eller allmännyttig verksamhet,

3) pension som staten före den 1 januari 1984 har beviljat för verksamhet som avses i 2 punkten eller för annan förtjänstfull verksamhet, eller familjepension som hänför sig till sådan pension,

4) träningsstipendium som betalas med stöd av 14 § i idrottslagen (390/2015) ur statens medel till en elitidrottare som utses av undervisnings- och kulturministeriet.

Stipendier, studiepenning och andra understöd som erhållits från andra än staten, en kommun, ett välfärdsområde eller något annat offentligrättsligt samfund eller från Nordiska rådet är dock skattepliktig inkomst till den del det sammanlagda beloppet av dem samt av stipendier, andra understöd och studiepenning som erhållits från offentligrättsliga samfund och Nordiska rådet, efter avdrag av utgifterna för inkomstens förvärvande eller bibehållande, under skatteåret överstiger det årliga beloppet av ett statligt konstnärsstipendium. Stipendier, studiepenning och andra understöd är inkomster för det skatteår under vilket de betalas ut.

93 §Kostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen

Som utgift för inkomstens förvärvande anses även kostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen, beräknade enligt kostnaderna för anlitande av det billigaste fortskaffningsmedlet. Sådana kostnader kan dock dras av till ett belopp av högst 8 400 euro och endast till den del de under skatteåret överstiger 750 euro (självriskandel ).

Anses något annat än ett allmänt fortskaffningsmedel som billigaste fortskaffningsmedel enligt 1 mom., ska man när avdraget räknas ut beakta den skäliga kostnadsökning som användningen av fortskaffningsmedlet för resor mellan bostaden och arbetsplatsen medför. Avdragsbeloppet är 0,30 euro per kilometer om avdraget beviljas enligt driftkostnaderna för användning av egen bil. Vid beviljande av avdrag för bruksförmånsbil är avdragsbeloppet 0,24 euro per kilometer. Skatteförvaltningen bestämmer närmare om beräkningsgrunderna för avdraget när det gäller andra fortskaffningsmedel.

Om den skattskyldige under skatteåret har fått arbetslöshetsdagpenning, arbetsmarknadsstöd eller dagpenning för tryggande av försörjningen enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) eller moderskapspenning, särskild moderskapspenning, faderskapspenning, graviditetspenning, särskild graviditetspenning, föräldrapenning eller partiell föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen (1224/2004), minskas hans eller hennes självriskandel med 70 euro för varje full ersättningsmånad. Självriskandelen är dock minst 140 euro. Till en full ersättningsmånad anses höra ett belopp som motsvarar 21,5 ersättningsdagar. Om den skattskyldige under skatteåret har erhållit jämkad arbetslöshetsförmån eller partiell föräldrapenning, ändras ersättningsdagarna till hela ersättningsdagar när man beräknar hela ersättningsmånader.

100 §Pensionsinkomstavdrag

Från en skattskyldig pensionstagares nettoförvärvsinkomst ska ett pensionsinkomstavdrag göras.

Fullt pensionsinkomstavdrag räknas ut så att beloppet av den fulla folkpensionen i euro multipliceras med talet 1,173, varefter resultatet avrundas uppåt till närmaste hela tio euro. Pensionsinkomstavdraget får dock inte överstiga pensionsinkomstens belopp. Om den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst är större än fullt pensionsinkomstavdrag, minskas avdraget med 51 procent av det överskjutande beloppet. Till den del den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst överstiger 22 500 euro minskar avdraget dock med 15 procent av den överskjutande delen.

Då fullt pensionsinkomstavdrag räknas ut anses som full folkpension det belopp som under skatteåret har betalats till en ensamstående såsom full folkpension.

105 a §Förvärvsinkomstavdrag

Från den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst görs ett förvärvsinkomstavdrag vid beskattningen. Avdraget räknas på den skattskyldiges skattepliktiga löneinkomst, förvärvsinkomst av annat arbete, uppdrag eller tjänst som utförts för en annans räkning, bruksavgifter som anses utgöra förvärvsinkomst, dividender som ska beskattas som förvärvsinkomst, förvärvsinkomstandel av företagsinkomst som ska fördelas samt förvärvsinkomstandel av näringsverksamhet eller jordbruk för delägare i en sammanslutning.

Avdraget utgör 51 procent av det belopp med vilket de inkomster som avses i 1 mom. överstiger 2 500 euro upp till ett inkomstbelopp av 7 230 euro och 28 procent av det belopp som överstiger detta. Avdragets maximibelopp är dock 3 570 euro. När den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst överstiger 14 000 euro, minskar avdraget med 4,5 procent av det belopp med vilket nettoförvärvsinkomsten överstiger 14 000 euro.

106 §Grundavdrag

Om en skattskyldig fysisk person har en nettoförvärvsinkomst som efter de ovannämnda avdragen inte överstiger 3 870 euro, ska detta belopp dras av från nettoförvärvsinkomsten. Om nettoförvärvsinkomstens belopp efter de nämnda avdragen överstiger fullt grundavdrag, minskas avdraget med 18 procent av den överskjutande inkomsten.

125 §Arbetsinkomstavdrag

Avdraget utgör 12 procent av det inkomstbelopp som avses i 1 mom. Avdragets maximibelopp är dock 2 030 euro. När den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst överstiger 22 000 euro, minskar avdraget med 2,03 procent av det belopp med vilket nettoförvärvsinkomsten överstiger 22 000 euro. Till den del den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst överstiger 70 000 euro minskar avdraget dock med 1,21 procent av den överskjutande delen. Avdraget görs före andra avdrag från inkomstskatten.

Avdragets maximibelopp som avses ovan i 2 mom. höjs med

1) 200 euro, om den skattskyldige har fyllt 60 år, men dock inte 62 år, före skatteårets ingång,

2) 400 euro, om den skattskyldige har fyllt 62 år, men dock inte 65 år, före skatteårets ingång,

3) 600 euro, om den skattskyldige har fyllt 65 år före skatteårets ingång.

§

Denna lag träder i kraft den 20 . Lagens 9 a § samt 93 § 1 och 2 mom. gäller till den 31 december 2023.

Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för år 2023. Lagens 82 § 2 mom. tillämpas på hederspris som betalats ut den 1 januari 2023 eller senare. På hederspris som betalats ut före den 1 januari 2023 tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

3.Lag om upphävande av vissa bestämmelser i lagen om ändring av inkomstskattelagen

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 §

Genom denna lag upphävs 100, 105 a och 106 § samt 125 § 2 mom. i lagen om ändring av inkomstskattelagen (619/2021).

2 §

Denna lag träder i kraft den 20 .

4.Lag om ändring av 15 § i lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst

I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst (627/1978) 15 § 2 mom., sådan den lyder i lagen 510/2010, som följer:

15 §

Skatt på den beskattningsbara förvärvsinkomsten vid statsbeskattningen betalas enligt en progressiv inkomstskatteskala. Den som är begränsat skattskyldig för hela skatteåret betalar dessutom skatt på den beskattningsbara inkomsten vid kommunalbeskattningen enligt en genomsnittlig kommunal inkomstskattesats. Den genomsnittliga kommunala inkomstskattesatsen utgör medeltalet av de för kommunerna senast fastställda inkomstskattesatserna, vägt med den beskattningsbara inkomsten vid senaste kommunalbeskattning i respektive kommun, och angivet med en tiondels procentenhets noggrannhet. Vid beräkning av kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats beaktas dock inte skattesatserna för de kommuner som hör till landskapet Åland. Skatten redovisas i sin helhet till staten. Inkomstskattesatsen publiceras årligen i Skatteförvaltningens förteckning över kommunernas och församlingarnas inkomstskattesatser, vilken ingår i författningssamlingen. En skattskyldig som bott en del av skatteåret i Finland betalar skatt på den beskattningsbara inkomsten vid kommunalbeskattningen för hela skatteåret enligt 130 § i inkomstskattelagen, och skatten redovisas till den skattskyldiges hemkommun.

§

Denna lag träder i kraft den 20 .

Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
I propositionen föreslås att det stiftas lag om inkomstskatteskalan för 2023. Den föreslagna lagen innehåller en progressiv inkomstskatteskala för förvärvsinkomst som ska tillämpas vid statsbeskattningen. Enligt förslaget ändras skalans struktur och inkomstgränser på grund av den överföring av skatteinkomsterna från kommunerna till staten som baserar sig på reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet. Dessutom föreslås det att skalans inkomstgränser höjs med cirka 3,5 procent på grund av indexjusteringen. Propositionen innehåller förslag till ändring av inkomstskattelagen så att arbetsinkomstavdragets maximibelopp samt inflödes- och minskningsprocenterna ändras och grundavdragets maximibelopp höjs. Därtill föreslår man att koefficienten som tillämpas vid beräkningen av pensionsinkomstavdragets maximibelopp sänks. Ändringarna är avsedda att uppdatera bestämmelserna om skattegrunderna, med vilka man genomförde överföringen av skatteinkomsterna från kommunerna till staten dels till följd av reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet. Dessutom föreslås det ändringar i arbetsinkomstavdraget och grundavdraget på grund av indexjusteringen. Det föreslås att arbetsinkomstavdragets maximibelopp höjs på basis av ålder. Enligt förslaget ökar höjningen på basis av åldern i tre steg som är 60 år, 62 år och 65 år. Pris som erhållits som erkänsla för vetenskaplig, konstnärlig eller allmännyttig verksamhet föreslås vara helt skattefria. Till följd av ändringen fattar finansministeriet inte längre några beslut om skattefrihet för hederspris. Bestämmelserna om avdrag som beviljas på basis av resekostnader mellan bostaden och arbetsplatsen ändras så att självrisken för personer som tagit ut familjeledighet under skatteåret sänks. Dessutom förlängs giltighetstiden för de temporära höjningarna av maximibeloppet för rese-kostnadsavdraget och det kilometerbaserade avdraget som beviljas på basis av användning av egen bil för år 2022 till år 2023. Det föreslås att inkomstskattelagen ändras så att det till lagen fogas en ny temporär bestämmelse som tillämpas 2023. I bestämmelsen föreskrivs om ett undantag från den allmänna skattskyldigheten i inkomstskattelagen gällande sammanslutningar som tillämpas på vissa fonder på basis av var den verkliga ledningen utövas. Bestämmelsen tillämpas på fondföretag som avses i lagen om placeringsfonder och som inrättats eller registrerats i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet samt på AIF-fonder som avses i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder och som inrättats eller registrerats i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Enligt propositionen ändras lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst så att de ändringar som föranleds av ändringarna av skattelagstiftningen på grund av reformen gällande social- och hälsovården och räddningsväsendet genomförs i beräkningen av den genomsnittliga kommunala skattesatsen som används i beskattningen enligt lagen om beskattningsförfarande. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2023 och avses bli behandlad i samband med den. Lagarna avses träda i kraft vid ingången av 2023. Bestämmelserna gällande maximibeloppet för resekostnadsavdraget och beloppet av det kilometerbaserade avdraget samt undantaget för fonder avses vara i kraft fram till slutet av 2023 och att de tillämpas vid beskattningen för 2023. Till övriga delar tillämpas lagarna första gången vid beskattningen för 2023.

Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 2.9.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.