Reform av jord- och renhushållningens strukturstöd

Denna lag tillämpas dock inte på stöd eller ersättningar som beviljas jordbrukare för upphörande med produktionsverksamhet. Lagen tillämpas inte heller på stöd som finansieras med medel från Europeiska unionens strukturfonder eller Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden.

Bestämmelser om stöd som beviljas för förädling och marknadsföring av jordbruksprodukter samt för utvidgande av gårdsbruksenheters verksamhet till att omfatta också annat än jordbruk finns i lagen om stödjande av landsbygdens utveckling under finansieringsperioden 2023—2027 ( /20 ). På iordningställande av jordbruksprodukter för försäljning som vidtas på en gårdsbruksenhet tillämpas emellertid denna lag.

Denna lag tillämpas på beviljande, betalning, övervakning, inspektion och återkrav av stöd som Europeiska unionen delfinansierar, om inte något annat följer av Europeiska unionens lagstiftning. Denna lag kompletterar Europeiska unionens lagstiftning och, om de medel som används för att finansiera stödet ingår i en plan, villkoren i den planen.

Vid beviljande av stöd tillämpas vad som i Europeiska unionens lagstiftning föreskrivs om förutsättningar och begränsningar för beviljande av statligt stöd inom jordbrukssektorn, om inte något annat följer av Europeiska kommissionens beslut om godkännande av en plan.

Närmare bestämmelser om hur Europeiska unionens lagstiftning om statligt stöd ska tillämpas på stödsystem enligt denna lag får utfärdas genom förordning av statsrådet. Bestämmelser om införande av och varaktigheten hos stödsystemet utfärdas genom förordning av statsrådet inom de gränser som Europeiska unionens lagstiftning om strukturstöd till jordbruket som delfinansieras av Europeiska unionen eller helt finansieras med nationella medel ställer samt inom ramen för de medel som i statsbudgeten eller i dispositionsplanen för gårdsbrukets utvecklingsfond anvisats för finansieringen av stödsystemet.

I denna lag avses med

1) jordbruk åkerbruk, husdjursskötsel, växthusproduktion, trädgårds- och plantskoleodling, pälsdjursuppfödning, renhushållning, biodling, yrkesmässig jakt, bär- och svampplockning samt annan produktion av sådana produkter som avses i bilaga I till fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

2) förordningen om strategiska planer Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 om fastställande av regler om stöd för de strategiska planer som medlemsstaterna ska upprätta inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken (strategiska GJP-planer) och som finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jord-bruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) samt om upphävande av förordningarna (EU) nr 1305/2013 och (EU) nr 1307/2013,

3) gårdsbruksenhet gårdsbruksenhet enligt artikel 3.2 i förordningen om strategiska planer samtliga enheter som används för jordbruksverksamhet och drivs av en jordbrukare och som är belägna i en och samma medlemsstat,

4) åtgärd som stöds verksamhet som har samband med etablering eller bedrivande av jordbruk och för vilken stöd har sökts eller beviljats,

5) investering uppförande, utvidgande, grundlig reparation eller förvärv av en byggnad, konstruktion eller anläggning samt annat förvärv av materiella eller immateriella anläggningstillgångar,

6) offentligt stöd finansiering som beviljats av Europeiska unionen, staten eller ett annat offentligt organ eller någon annan förmån med ett värde som kan bestämmas i pengar,

7) stöd finansiering som i statsbudgeten eller i dispositionsplanen för gårdsbrukets utvecklingsfond anvisas för förbättring av jordbruksstrukturen och som beviljas som understöd eller räntestöd för räntestödslån eller som en borgensförbindelse på statens vägnar eller en kombination av dessa,

8) stöd i anslutning till lån stöd som beviljas som räntestöd för räntestödslån, som borgensförbindelse på statens vägnar eller som en kombination av dessa,

9) lagen om utvecklingsstöd lagen stödjande av landsbygdens utveckling under finansieringsperioden 2023–2027 ( /20 ),

10) plan en strategisk plan för den gemensamma jordbrukspolitiken enligt artikel 104 i förordningen om strategiska planer och vars stödåtgärder finansieras antingen med Europeiska unionens medel och nationella medel eller helt med nationella medel eller helt med Europeiska unionens medel,

11) den horisontella förordningen Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2116 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av förordning (EU) nr 1306/2013.

Stöd kan beviljas fysiska personer och privaträttsliga sammanslutningar som bedriver eller börjar bedriva jordbruk som sin näring på en gårdsbruksenhet (lantbruksföretagare ). Dessutom kan stöd beviljas privaträttsliga sammanslutningar av vars delägare eller medlemmar över hälften är fysiska personer och vars syfte är att främja samarbetet mellan delägarna eller medlemmarna i deras produktionsverksamhet inom jordbruket (sammanslutning av lantbruksföretagare ).

Stöd kan beviljas dikningssammanslutningar eller andra sammanslutningar av fastighetsägare och innehavare av arrenderätt som avtalat om gemensam dikning om medlemmarna i diknings-sammanslutningen, fastighetsägarna och innehavarna av arrenderätt är lantbruksföretagare enligt 1 mom. Med dikningssammanslutning avses i denna lag en sådan vattenrättslig sam-manslutning för dikning som avses i vattenlagen (587/2011).

Startstöd till en ung jordbrukare kan beviljas som lika stora poster eller som en procentuell andel av de godtagbara kostnaderna för stödobjektet eller som en kombination av dessa. Stödets form, nivå och maximibelopp kan bestämmas utifrån målområdet, produktionsgrenen eller stödets målgrupp med beaktande av de syften som nämns i 1 §, den marknadssituation som råder inom produktionsgrenen och de disponibla medlen för finansiering av stödet. Stödet kan beviljas som understöd, räntestöd, statsborgen eller som en kombination av dessa.

Genom förordning av statsrådet utfärdas bestämmelser om den verksamhet som stöds med investeringsstöd, om godtagbara kostnader, om investeringsstödets nivå och maximibelopp samt om stödets form inom de gränser som anges i Europeiska unionens lagstiftning. Genom förordning av statsrådet får det också föreskrivas om grunderna för den fördelning av finansieringen som avses i 3 § 3 mom. och om fördelningen av bevillningsfullmakter eller anslag mellan olika finansieringskällor. Bestämmelser om godtagbara enhetskostnader utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

En förutsättning för beviljande av stöd är att sökanden har tillräcklig yrkesskicklighet för den företagsverksamhet som stöds. Detta förutsätts dock inte om det handlar om investeringar som främjar tillståndet i miljön och hållbara produktionssätt, gårdsbruksenheters energiinvesteringar eller investeringar som främjar djurs välbefinnande och biosäkerheten.

En gårdsbruksenhet som stöds ska vara belägen i Finland och, om det är fråga om planbaserat stöd, inom planens tillämpningsområde. Om sökanden är en sammanslutning ska denna ha sin hemort inom Europeiska unionen.

Närmare bestämmelser om investeringar som förutsätter en affärsplan utfärdas genom förordning av statsrådet. Livsmedelsverket meddelar närmare föreskrifter om innehållet i affärsplanen och om det sätt på vilket planen ska presenteras samt om de blanketter som ska användas vid utarbetandet av planen.

Investeringsstöd för gårdsbruk beviljas inte för åtgärder som redan inletts innan stödansökan har lämnats in. Med avvikelse från vad som föreskrivs får dock stöd beviljas för nödvändiga planeringskostnader som hänför sig till den åtgärd för vilken stöd söks och som uppkommit innan stödansökan lämnats in. Startstöd till unga jordbrukare kan beviljas om stöd har sökts inom 24 månader från det att jordbruket etablerades.

Om en åtgärd som stöds innefattar en gemensam dikningsinvestering ska investeringen medföra nytta för jordbruksmarken och för fler än en gårdsbruksenhet.

Om en åtgärd som stöds förutsätter att myndighetstillstånd utverkas måste ett sådant tillstånd uppvisas innan stöd beviljas.

Om en åtgärd som stöds innefattar en bygginvestering ska sökanden dessutom lägga fram en byggnadsplan av vilken det framgår hur funktionell, lämplig och miljöanpassad investeringen är. Om en åtgärd som stöds innefattar en gemensam dikningsinvestering ska sökanden lägga fram en i 5 kap. 15 § i vattenlagen avsedd dikningsplan om dikningsprojektet. Den åtgärd som stöds ska förordas av den statliga tillsynsmyndighet som avses i vattenlagen i ett utlåtande för vilket förutsätts att åtgärden främjar miljöns tillstånd.

Genom förordning av statsrådet föreskrivs det närmare om situationer där en åtgärd anses vara inledd, om byggnadsplanens innehåll samt om de åtgärder som anses främja tillståndet i miljön när en gemensam dikningsinvestering ingår i den åtgärd som stöds. Genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet kan det föreskrivas om tekniska, ekonomiska och funktionella samt säkerhets- och miljörelaterade omständigheter som gäller en bygginvestering.

Stöd kan inte beviljas till den del som andelen offentligt stöd av de godtagbara kostnaderna för den åtgärd som stöds överstiger det maximibelopp för offentligt stöd som föreskrivs i Europeiska unionens lagstiftning. När det är fråga om planbaserat stöd får den offentliga finansieringens andel av stödet inte överskrida maximibeloppet av den planenliga offentliga finansieringen.

Ett i denna lag avsett stöd kan inte beviljas för en åtgärd som beviljats annan offentlig finansiering, om detta leder till sådan dubbelfinansiering som avses i artikel 36 i den horisontella förordningen.

Ett i denna lag avsett stöd kan inte beviljas, om

1) den som ansöker om stöd under innevarande kalenderår eller de tre kalenderår som föregår ansökan i sin verksamhet upprepade gånger har visat uppenbar likgiltighet för iakttagandet av villkoren för stöd som tidigare beviljats enligt denna lag,

2) förutsättningarna för beviljande av stödet har skapats på konstlad väg, i strid med målen för denna lag och det uppenbara syftet med arrangemanget har varit att kringgå bestämmelserna om beviljande av stöd för att eftersträva orättmätig ekonomisk vinning,

3) den som ansöker om stöd under året för ansökan eller under de tre föregående kalenderåren väsentligen har försummat sina registrerings-, anmälnings- eller betalningsskyldigheter i anslutning till skatter, lagstadgade pensions-, olycksfalls- eller arbetslöshetsförsäkringsavgifter eller avgifter som Tullen tar ut eller har väsentliga betalningsstörningar, eller har skulder som är föremål för utsökning och som med avseende på sökandens betalningsförmåga är större än ringa, eller skulder som har återsänts från utsökningen med ett intyg över medellöshetshinder, om inte beviljandet av stöd av särskilda skäl anses ändamålsenligt,

4) den som ansöker om stöd är föremål för ett oreglerat betalningskrav på grundval av ett tidigare kommissionsbeslut som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden enligt artikel 1.4 a i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget,

5) det är fråga om ett företag i svårigheter; med företag i svårigheter avses ett företag i svårigheter enligt artikel 2.18 i kommissionens förordning som nämns i 4 punkten.

Om den som ansöker om stöd är juridisk person gäller begränsningarna i 1 mom. 1 och 3 punkten verkställande direktören och dennes ställföreträdare, medlemmar och suppleanter i styrelsen, medlemmar och suppleanter i förvaltningsrådet och jämförbara organ, ansvariga bolagsmän och andra som hör till den högsta ledningen. Det som föreskrivs ovan gäller också personer som direkt eller indirekt innehar minst 25 procent av aktierna i ett aktiebolag eller av den rösträtt som aktierna medför, eller motsvarande ägande- eller bestämmanderätt om det är fråga om en annan sammanslutning än ett aktiebolag.

Inom de gränser som nämns i 14 § 1 mom. beviljas stöd i första hand för åtgärder som avsevärt främjar syften som nämns i 1 § och, om stödet ingår i en plan, för sådana syften som anges i planen.

Om ansökan gäller investeringsstöd för gårdsbruk ska man när man väljer vilka åtgärder som ska stödjas beakta

1) åtgärdens inverkan på ekonomin och konkurrenskraften hos det företag som stödet gäller,

2) åtgärdens inverkan på den stödtagande gårdsbruksenhetens produktionsförhållanden i fråga om arbetsmiljön och djurs välbefinnande samt ett hållbart utnyttjande av naturtillgångar, miljön och klimatet.

Om sökanden är en sammanslutning av lantbruksföretagare, en dikningssammanslutning eller en annan sammanslutning av fastighetsägare eller av innehavare av arrenderätt ska bedömningen av de grunder som avses i 2 mom. 1 punkten utsträckas till medlemmarnas eller delägarnas företagsverksamhet.

Om ansökan gäller startstöd till en ung jordbrukare ska man när man väljer vilka åtgärder som stöds beakta

1) de ekonomiska förutsättningarna för företagsverksamheten,

2) gårdens produktionsförutsättningar,

3) gårdens uppgivna utvecklingsinsatser och verksamhetens hållbarhet.

Genom förordning av statsrådet föreskrivs närmare om grunderna för valet av åtgärder som stöds.

Stöd i anslutning till lån kan beviljas för lån av en kreditgivare som Livsmedelsverket godkänt i enlighet med 52 §.

Statsborgen kan beviljas inom ramen för det maximala lånekapital som årligen fastställs i dispositionsplanen för gårdsbrukets utvecklingsfond. Det utestående lånekapital för vilket statsborgen beviljats får samtidigt uppgå till högst 240 miljoner euro. Vid beräkningen av det ovannämnda beloppet beaktas också kapitalet för sådana lån som med stöd av bestämmelser som gällt före ikraftträdandet av denna lag har beviljats för förbättring av jordbrukets struktur och där utgifterna för realisering av borgensansvaret betalas med medel från gårdsbrukets utvecklingsfond.

En åtgärd som stöds ska i sin helhet genomföras inom två år efter att stödet beviljats. En kortare frist kan dock sättas ut för genomförandet av åtgärden, om detta är motiverat med hänsyn till det sätt på vilket åtgärden genomförs eller verksamhetens art. Om stöd för en bygginvestering har beviljats på basis av ett sådant tillstånd enligt markanvändnings- och bygglagen (132/1999) eller enligt vattenlagen som inte har vunnit laga kraft, ska fristen räknas från den tidpunkt då tillståndsbeslutet har vunnit laga kraft. Om stöd för anskaffning av lösöre har beviljats i samband med en bygginvestering och anskaffningen inte kan göras innan bygginvesteringen slutförts, ska fristen räknas från det att bygginvesteringen är slutförd.

Närings-, trafik- och miljöcentralen kan på ansökan som har gjorts innan fristen gått ut förlänga den frist som avses i 1 mom. En förutsättning är att genomförandet av den åtgärd som stöds har inletts inom den frist som nämns i 1 mom. och att det finns något godtagbart skäl att förlänga fristen. Fristen kan förlängas två gånger för högst ett år i sänder. Om en ansökan om förlängning av en åtgärd lämnas in inom rimlig tid efter utgången av den frist som avses i 1 mom., får närings-, trafik- och miljöcentralen behandla den, om orsaken till att fristen inte iakttagits är en allvarlig förändring i sökandens hälsotillstånd, någon annan av sökanden oberoende, oväntad, oförutsedd händelse eller något annat oöverstigligt hinder.

När investeringsstöd eller startstöd beviljas med medel som delvis finansieras av Europeiska unionen kan tiden för genomförandet av investeringen eller tiden för utbetalning av startstödet eller en annan frist som avses i 1 mom. fortsätta eller, under de förutsättningar som föreskrivs i 2 mom., förlängas utöver den tid inom vilken medlen i den plan eller i det program från vilket stödet beviljats ska användas. En förutsättning för detta är att resten av stödet kan betalas ur gårdsbrukets utvecklingsfond eller helt och hållet med nationella medel som anvisats ur ett anslag i statsbudgeten.

Närmare bestämmelser om den frist som bestäms för genomförande av åtgärder som stöds och om förlängning av fristen får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Objektet för en investering som stöds får inte varaktigt eller i betydande grad användas för andra ändamål än den företagsverksamhet som stödet avser innan fem år har förflutit från betalningen av den sista stödposten och, om stödet ansluter sig till ett lån, från det att lånet eller den sista låneposten har lyfts. Ägande- eller besittningsrätten till objektet för den investering som stöds får dock överlåtas på någon annan före utgången av den ovannämnda fristen, förutsatt att stödtagaren i stället skaffar sådan motsvarande egendom eller genomför ett sådant företagsarrangemang genom vilket karaktären av den verksamhet som stöds inte förändras väsentligt och mottagaren uppfyller villkoren för beviljande av stöd.

Den företagsverksamhet som stöds får inte läggas ned eller inskränkas väsentligt innan fem år har förflutit från betalningen av den sista posten av ett stöd i form av understöd och, om stödet ansluter sig till ett lån, från det att lånet eller den sista låneposten har lyfts. Ägande- eller besittningsrätten till den företagsverksamhet som stöds får dock överlåtas på någon annan före utgången av den ovannämnda fristen, förutsatt att stödtagaren i stället skaffar sådan motsvarande egendom eller genomför ett sådant företagsarrangemang genom vilket karaktären av den verksamhet som stöds inte förändras väsentligt och mottagaren uppfyller villkoren för beviljande av stöd.

Som en överlåtelse enligt 2 och 3 mom. betraktas inte att objektet för den investering eller företagsverksamhet som stöds övergår genom arvsrättsligt förvärv eller generationsväxling i samband med att stöd betalats för upphörande med att bedriva jordbruk eller stöd beviljats för etablering av jordbruk.

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om hur upphandlingen ska genomföras när de EU-tröskelvärden som avses i 1 mom. inte överskrids samt om upphandlingar över 30 000 euro som inte behöver annonseras. Närmare bestämmelser om annonserings- och upphandlingsförfarandet samt upphandlingsdokument som ska förvaras utfärdas genom förordning av statsrådet.

Livsmedelsverket kan meddela närmare föreskrifter om innehållet i anbudsförfrågan och offentliggörandet av den, handläggningen av anbud och avtalssätten.

Stödtagaren ska förvara bokföringsmaterialet i fråga om den åtgärd som stöds så som föreskrivs i 2 kap. 9 och 10 § i bokföringslagen. Om det är fråga om stöd som ingår i en plan som delfinansieras av Europeiska unionen, ska det material som anknyter till bokföringen förvaras minst tre år efter det att Europeiska kommissionen planenligt betalar unionens sista finansieringsandel.

Genom förordning av statsrådet föreskrivs närmare om situationer där det förutsätts tillstånd för ändring av lånevillkor samt om den tid inom vilken tillstånd ska utverkas. Livsmedelsverket kan meddela närmare föreskrifter om de blanketter som ska användas för tillståndsförfarandet

Livsmedelsverket ska i lämplig omfattning informera om möjligheten att ansöka om stöd, om fristen för ansökan om stöd, om ansökningsförfarandet samt om de viktigaste förutsättningarna och villkoren för beviljande av stöd.

Stöd ska sökas elektroniskt via en nättjänst som utgör en del av den informationsresurs för livsmedelsförvaltningen som avses i lagen om livsmedelsförvaltningens informationsresurs (560/2021). Sökanden autentiseras genom stark autentisering på det sätt som föreskrivs i lagen om stark autentisering och betrodda elektroniska tjänster (617/2009).

Livsmedelsverket får med avvikelse från 1 mom. meddela närmare föreskrifter om att ett visst stöd eller vissa stöd söks på annat sätt än i det elektroniska systemet, om detta förutsätts på grund av brådska vid verkställandet av stödsystemet, att antalet ansökningar är få eller av någon annan därmed jämförbar särskild orsak.

Livsmedelsverket får meddela närmare föreskrifter om de handlingar som ska fogas till ansökan, om förfarandet vid ansökan samt om det sätt på vilket planerna och utredningarna ska presenteras.

Närmare bestämmelser om fristen för ansökan om stöd får utfärdas genom förordning av statsrådet. Livsmedelsverket får meddela närmare föreskrifter om hur mottagandet och behandlingen av stödansökan ska ordnas tekniskt, om de anteckningar som ska göras i ansökningshandlingarna samt om överföringen till informationssystemet av stödansökningar som gjorts på en blankett.

Ansökan om utbetalning av startstöd i form av understöd till unga jordbrukare ska göras via en i 29 § 1 mom. avsedd nättjänst. Stödet betalas ut i två poster.

En förutsättning för betalning av den första posten är att stödtagaren uppvisar en utredning om etablering i samband med utbetalningsansökan, om startstödet har beviljats före etableringen av jordbruket.

Närmare bestämmelser om utbetalning av startstöd i form av understöd utfärdas genom förordning av statsrådet. Livsmedelsverket får meddela närmare föreskrifter om den utredning som avses ovan.

Ansökan om utbetalning av investeringsstöd i form av understöd görs via den nättjänst som avses i 29 § 1 mom. På behandlingen av ansökan om utbetalning av stöd tillämpas bestämmelserna i 29 § om behandling av stödansökan.

Livsmedelsverket får med avvikelse från 1 mom. meddela närmare föreskrifter om att utbetalningen av stödet söks på annat sätt än i det elektroniska systemet, om detta förutsätts på grund av brådska vid verkställandet av stödsystemet, att antalet ansökningar är få eller av någon annan därmed jämförbar särskild orsak.

Till utbetalningsansökan ska fogas de utredningar och bokföringshandlingar som är nödvändiga med tanke på förutsättningarna för utbetalning av stödet.

Understödet kan betalas ut i högst fem poster. Som understöd betalas högst en sådan andel av de godtagbara kostnaderna enligt utbetalningsansökan som motsvarar stödnivån och det beviljade stödets belopp.

En förutsättning för utbetalning av understödet är att stödtagaren har iakttagit stödvillkoren. En ytterligare förutsättning är att stödtagaren har haft faktiska, slutliga och verifierbara utgifter som hänför sig till den åtgärd som stöds. Om understöd har beviljats för en bygginvestering är en förutsättning för utbetalning av den sista posten att investeringen i sin helhet har genomförts i enlighet med stödbeslutet.

Närmare bestämmelser om grunderna för bedömning av om utgifter är faktiska, slutliga och verifierbara utfärdas genom förordning av statsrådet. Närmare bestämmelser om betalningsposterna för investeringsstöd i form av understöd och om fristen för inlämnande av utbetalningsansökan får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Livsmedelsverket meddelar närmare föreskrifter om blanketterna för ansökan om utbetalning, om de handlingar som ska fogas till utbetalningsansökan samt om hur planerna och utredningarna ska presenteras, om förfarandet vid elektronisk ansökan, om hur mottagandet och behandlingen av utbetalningsansökan ska ordnas tekniskt, om de anteckningar som ska göras i ansökningshandlingarna samt om överföring till informationssystemet av utbetalningsansökningar som gjorts på en blankett.

Närings-, trafik- och miljöcentralen beslutar om utbetalningen av understöd. Centralen sammanställer utbetalningsuppgifterna om stöd som den beslutat bevilja och sänder uppgifterna till Livsmedelsverket. Livsmedelsverket svarar för kontrollen och godkännandet av utgifterna samt för den tekniska utbetalningen av stöden.

Av ett lån som stöds kan på en gång lyftas högst en andel som motsvarar räntestödslånets belopp av de godtagbara kostnader som ingår i ansökan om tillstånd att lyfta lån. En förutsättning för beviljande av tillstånd att lyfta lånet är att stödvillkoren har iakttagits. En ytterligare förutsättning är att stödtagarens utgifter är slutliga och verifierbara samt hänför sig till den åtgärd som stöds.

Närmare bestämmelser om grunderna för bedömning av om utgifter är faktiska, slutliga och verifierbara samt om fristen för att utverka tillstånd att lyfta lån utfärdas genom förordning av statsrådet. Livsmedelsverket meddelar närmare föreskrifter om blanketter för ansökan om tillstånd samt om de handlingar och utredningar som ska fogas till ansökan.

Kreditgivaren ska separat ansöka om betalning av räntestöd för varje ränteperiod, likväl högst en gång i månaden. Ett centralt finansiellt institut som Livsmedelsverket godkänt vidarebefordrar ansökan till Livsmedelsverket, som sköter betalningen till institutet. Det centrala finansiella institutet förmedlar räntestödet till kreditgivaren.

Livsmedelsverket meddelar närmare föreskrifter om förfarandet vid ansökan om och förmedling av räntestöd.

Jord- och skogsbruksministeriet, Livsmedelsverket och närings-, trafik- och miljöcentralen har rätt att av mottagare av stöd få sådana utredningar och uppföljningsuppgifter som avses i artikel 7 och i bilaga I till förordningen om strategiska planer som behövs för uppföljning av stöden och bedömning av deras effektivitet.

Stödtagaren ska på begäran för närings-, trafik- och miljöcentralen lägga fram utredningar om genomförandet av affärsplanen.

Närmare bestämmelser om utredningarnas och uppföljningsuppgifternas innehåll får utfärdas genom förordning av statsrådet Livsmedelsverket meddelar närmare föreskrifter om hur affärsplanen ska lämnas till närings-, trafik- och miljöcentralen.

Kreditgivaren ska ordna med uppföljning av lån som stöds och användning av räntestöd. Kreditgivaren ska regelbundet sända Livsmedelsverket uppgifter om beviljande, lyftande och amortering av lån samt om räntebetalning. Kreditgivaren ska utan dröjsmål i sina datasystem föra in ändringar som gäller lån som stöds.

Genom förordning av statsrådet föreskrivs närmare om de uppgifter som kreditgivaren ska sända till Livsmedelsverket. Livsmedelsverket meddelar närmare föreskrifter om hur uppgifterna ska presenteras och sändas.

På det informationssystem som används för övervakning av uppgifter enligt denna lag tillämpas 45 § 1 och 3 mom. i lagen om utvecklingsstöd.

Uppgifterna i informationssystemet förvaras tio år från beslutet om beviljande av stöd. Om stöd har beviljats ska uppgifterna förvaras tio år från utbetalningen av den sista posten eller från det att den sista posten av lån som är föremål för räntestöd lyfts, dock så länge som räntestöd betalas. Uppgifter om statsborgen ska förvaras så länge som borgen är i kraft eller, om statens borgensansvar har förverkligats, så länge regressfordran kan drivas in. När det är fråga om stöd som ingår i plan eller i program som delfinansieras av Europeiska unionen ska uppgifterna förvaras fem år från det att Europeiska kommissionen betalar unionens sista finansieringsandel enligt planen eller enligt programmen.

Jord- och skogsbruksministeriet och Livsmedelsverket kan förrätta inspektioner som gäller beviljare och förmedlare av stöd samt stödtagare, i syfte att utöva tillsyn över att förutsättningarna och villkoren för beviljande, betalning och användning av stöd iakttas. Närings-, trafik- och miljöcentralerna har motsvarande rätt i fråga om förmedlare av stöd och stödtagare.

Livsmedelsverket beslutar om antalet inspektioner och väljer inspektionsobjekten utifrån riskanalys eller slumpmässigt urval, om inte något annat föreskrivs i Europeiska unionens lagstiftning. Livsmedelsverket gör upp en inspektionsstrategi och en inspektionsplan.

Också Europeiska unionens organ har inspektionsrätt enligt vad som bestäms i Europeiska unionens lagstiftning, i fråga om stöd som helt eller delvis har beviljats av Europeiska unionens medel eller som har beviljats som statligt stöd.

Närmare bestämmelser om sättet att förrätta de inspektioner som avses i 2 mom. får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Inspektion får i den omfattning som tillsynsuppdraget kräver utsträckas till byggnader, konstruktioner, lokaler, omständigheter, informationssystem och handlingar som är relevanta för en åtgärd som stöds och användningen av stöd. Inspektion får dock inte utföras i lokaler som omfattas av hemfriden.

Bestämmelser om det förfarande som ska iakttas vid inspektion finns i 39 § i förvaltningslagen. Inspektionsberättelsen ska utan dröjsmål ges in till den behöriga närings-, trafik- och miljöcentralen samt till Livsmedelsverket.

Stödtagaren ska utan dröjsmål betala tillbaka ett stöd eller en del av det som denne fått felaktigt, till för stort belopp eller uppenbart utan grund. Stödtagaren ska betala tillbaka stödet eller en del av det, också när det inte kan användas på det sätt som krävs enligt stödbeslutet. Om det belopp som ska betalas tillbaka är högst 100 euro, behöver det inte betalas tillbaka.

Vad som bestäms i 1 mom. gäller inte skillnaden mellan stöd som beviljats enligt kalkylerade grunder och de faktiska kostnaderna.

Närings-, trafik- och miljöcentralen är skyldig att upphöra med utbetalningen av stödet samt att återkräva stöd, om

1) villkoren för beviljande eller utbetalning av stödet inte har uppfyllts,

2) stödtagaren har gett sådana felaktiga eller bristfälliga uppgifter som väsentligt har inverkat på beviljandet eller utbetalningen av stödet,

3) stödvillkoren inte har iakttagits,

4) stödtagaren inte har iakttagit ett åtagande som avses i 8 § 3 mom.,

5) stödtagaren har överlåtit eller lagt ned eller väsentligt begränsat den företagsverksamhet som stöds eller överlåtit det investeringsobjekt som stöds före utgången av den frist som anges i 20 § och ny motsvarande egendom inte har skaffats i stället för den överlåtna eller företagsarrangemang inte har genomförts i enlighet med den nämnda paragrafen,

6) stödtagaren har försatts i konkurs före utgången av den frist som anges i 20 § och det i stödtagarens verksamhet har begåtts ett sådant gäldenärsbrott som avses i 39 kap. i strafflagen (39/1889),

7) stödtagaren har vägrat att bistå vid inspektion, eller

8) detta krävs i Europeiska unionens lagstiftning om sådana strukturstöd till jordbruket som delfinansieras av Europeiska unionen eller helt finansieras med nationella medel.

Återkravet ska enligt 1 mom. 5 punkten gälla den andel av beloppet av det utbetalda stödet som fås genom att den andel som motsvarar egendomens användningstid eller den tid under vilken företagsverksamhet bedrivits dras av från fristen enligt 20 §.

Om stödtagaren inte följt lagstiftningen om offentlig upphandling, betalas stödet inte ut eller också upphör utbetalningen av stödet och det stöd som redan betalats ut återkrävs för den upphandling som strider mot författningarna i enlighet med vad som föreskrivs i artikel 61 i den horisontella förordningen.

Belopp på högst 100 euro exklusive ränta behöver dock inte debiteras.

Om stöd har beviljats flera stödtagare gemensamt, svarar alla mottagare solidariskt för återbetalning av stödet. Mellan stödtagarna fördelas ansvaret i det förhållande i vilket stödtagaren har deltagit i den verksamhet som utgör grund för skyldigheten att betala tillbaka stödet.

Om det belopp som återkrävs inte betalas senast på den förfallodag som avses i 50 § 1 mom. ska en årlig dröjsmålsränta betalas enligt 4 § 1 mom. i räntelagen (633/1982) på beloppet. Räntan beräknas enligt den tid som börjar 60 dagar efter beslutet om återkrav och slutar när fordran betalas eller, om fordran dras av från en post som ska betalas ut senare, när avdraget görs.

Närings-, trafik- och miljöcentralen ska fatta beslut om återkrav och om upphörande med utbetalningen av stöd. I beslutet anges det belopp som återkrävs samt förfallodagen för betalningen av det, som är 60 dagar efter dagen för återkravsbeslutet.

Ett beslut om återkrav ska fattas utan ogrundat dröjsmål efter det att närings-, trafik- och miljöcentralen fått del av den grund som anges i 46 § och senast inom tio år från det att den sista stödposten har betalts.

Livsmedelsverket svarar för verkställandet av återkravsbeslut. Återkrav kan genomföras så att det belopp som återkrävs inklusive ränta dras av från övriga stöd som betalas till stödtagaren.

Beslut om återkrav kan verkställas genom utsökning efter det att beslutet har vunnit laga kraft. En återkravsfordran preskriberas när fem år förflutit från ingången av det år som följer på det år då återkravsbeslutet vunnit laga kraft. På verkställande av beslutet tillämpas i övrigt lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007).

Om det vid en administrativ kontroll som gäller utbetalning eller vid någon annan kontroll upptäcks att en åtgärd som är föremål för stöd inte har genomförts i enlighet med en godkänd plan eller om den som ansöker om stöd i sin ansökan om utbetalning har uppgett kostnader som inte berättigar till stöd, betalas inget stöd ut eller minskas det stöd som betalas ut. Beslut om administrativa påföljder i anslutning till det stöd som betalas ut fattas av den myndighet som beslutar om utbetalning av stödet.

I fråga om påföljderna ska det beaktas vad som föreskrivs i artikel 59 i den horisontella för-ordningen. Inga påföljder bestäms i situationer som avses i artikel 59.5 andra stycket a, b och c i den horisontella förordningen eller i andra jämförbara situationen.

Närmare bestämmelser om grunderna för minskning av stöd och om beräkning av minskningar och påföljder utfärdas genom förordning av statsrådet.

Livsmedelsverket beslutar om ett kreditinstitut eller en sammanslutning ska godkännas som kreditgivare eller som centralt finansiellt institut. Beslutet fattas på ansökan varav ska framgå de uppgifter som krävs för bedömning av förutsättningarna för godkännandet. Godkännandet kan återtas om förutsättningarna inte längre är uppfyllda.

Genom förordning av statsrådet föreskrivs närmare om förutsättningarna för godkännande av kreditgivare och centralt finansiellt institut samt om förfarandet för ansökan om godkännande. Livsmedelsverket meddelar närmare föreskrifter om de blanketter som ska användas för ansökan om godkännande samt om de tekniska detaljerna när det gäller förutsättningarna för godkännande.

När kreditgivaren sköter lån med borgen ska den beakta statens fördel som borgensman. Kreditgivaren ska utan dröjsmål underrätta Livsmedelsverket om sådana förändringar när det gäller stödtagarens ekonomiska ställning, lån som stöds eller värdet på egendom som utgör säkerhet för lån, som kan ha betydelse för statens ställning som borgensman.

Kreditgivaren och det centrala finansiella institutet ska på en specificerad begäran till jord- och skogsbruksministeriet, Livsmedelsverket samt närings-, trafik- och miljöcentralen lämna ut sådana uppgifter om stödtagare som är nödvändiga för övervakning av att förutsättningarna och villkoren för beviljande av stöd iakttas.

Kreditgivaren ska förmedla de avgifter som avses i 1 mom. till staten. För skötseln av denna uppgift betalar Livsmedelsverket ersättning till kreditgivaren. Ersättningen betalas av gårdsbrukets utvecklingsfonds medel.

Genom förordning av statsrådet föreskrivs närmare om borgensavgifter samt om ersättningar till kreditgivare. Livsmedelsverket kan meddela närmare föreskrifter om förfarandet vid förmedlingen av avgifter.

Livsmedelsverket svarar för intressebevakningen i samband med statens borgensansvar och regressrätt.

Livsmedelsverket kan besluta att en regressfordran ska lämnas oindriven om stödtagaren inte skäligen kan anses klara av att betala den på grund av varaktig arbetsoförmåga, långvarig arbetslöshet, försörjningsplikt eller någon annan jämförbar orsak.

I fråga om jord- och skogsbruksministeriets, Livsmedelsverkets samt närings-, trafik- och miljöcentralens rätt att få och lämna ut uppgifter om stöd som beviljats enligt denna lag tillämpas 57 § i lagen om utvecklingsstöd.

Denna lag träder i kraft den 20 .

På de ansökningar som är anhängiga och på de stöd som beviljats när lagen träder i kraft tillämpas de bestämmelser och föreskrifter som gällde vid ikraftträdandet.

Stöd kan inte beviljas för sådana planeringskostnader som avses i 13 §, om kostnaderna har uppkommit före den 1 januari 2023.

Genom denna lag upphävs lagen om finansiering av landsbygdsnäringar (329/1999). På ärenden som är anhängiga vid ikraftträdandet av denna lag tilllämpas de bestämmelser i lagen om finansiering av landsbygdsnäringar som gällde vid ikraftträdandet. Även i fråga om uppskov, överföring, indragning, uppsägning och återkrav av stöd och statliga lån som baserar sig på lagen om finansiering av landsbygdsnäringar iakttas de bestämmelser i den lagen som gällde vid ikraftträdandet av denna lag.

Genom denna lag upphävs lagen om stödjande av grundtorrläggning (947/1997). På de an-sökningar som är anhängiga och på de stöd som beviljats innan lagen träder i kraft tillämpas de bestämmelser i lagen om stödjande av grundtorrläggning som gällde vid ikraftträdandet.

Bestämmelser om stöd som beviljas för primär förädling och saluföring av produkter från renhushållning och andra jordbruksprodukter samt för utvidgande av verksamheten på en renhushållningslägenhet eller naturnäringslägenhet till att omfatta också annat än renhushållning eller någon annan naturnäring finns i lagen om stödjande av landsbygdens utveckling under finansieringsperioden 2023—2027 ( /20 ). Denna lag tillämpas dock på investeringar som gäller grundlig reparation av renbeteslags slakterier och på sådana processer på en lägenhet som är nödvändiga för att bearbeta en animalisk eller vegetabilisk produkt för den första försäljningen.

Med undantag för särskilda förmåner tillämpas lagen inte heller på stöd som finansieras med medel från Europeiska unionens strukturfonder eller Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden eller på åtgärder som hör till området för Europeiska unionens gemensamma fiskeripolitik.

I denna lag avses med

17) centralt finansiellt institut ett godkänt kreditinstitut eller en annan sådan sammanslutning som avses i 52 § 2 mom. i lagen om strukturstöd till jordbruket och som Livsmedelsverket har godkänt att verka som centralt finansiellt institut,

18) den horisontella förordningen Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2116 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av förordning (EU) nr 1306/2013.

Stöd kan inte beviljas till den del som andelen offentligt stöd av de godtagbara kostnaderna för en åtgärd överstiger det maximibelopp för offentligt stöd som föreskrivs i Europeiska unionens lagstiftning. I fråga om planbaserade stöd får den offentliga finansieringens andel av stödet inte överstiga det maximibelopp för offentlig finansiering som anges i planen.

Ett i denna lag avsett stöd kan inte beviljas, om

1) den som ansöker om stöd under innevarande kalenderår eller de tre kalenderår som föregår ansökan i sin verksamhet upprepade gånger har visat uppenbar likgiltighet för iakttagandet av villkoren för stöd som tidigare beviljats enligt denna lag,

2) förutsättningarna för beviljande av stödet har skapats på konstlad väg, i strid med målen för denna lag och det uppenbara syftet med arrangemanget har varit att kringgå bestämmelserna om beviljande av stöd för att eftersträva orättmätig ekonomisk vinning,

3) den som ansöker om stöd under året för ansökan eller under de tre föregående kalenderåren väsentligen har försummat sina registrerings-, anmälnings- eller betalningsskyldigheter i an-slutning till skatter, lagstadgade pensions-, olycksfalls- eller arbetslöshetsförsäkringsavgifter eller avgifter som Tullen tar ut eller har väsentliga betalningsstörningar, eller har skulder som är föremål för utsökning och som med avseende på sökandens betalningsförmåga är större än ringa, eller skulder som har återsänts från utsökningen med ett intyg över medellöshetshinder, om inte beviljandet av stöd av särskilda skäl anses ändamålsenligt,

4) den som ansöker om stöd är föremål för ett oreglerat betalningskrav på grundval av ett tidigare kommissionsbeslut som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden enligt artikel 1.4 a i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget,

5) det är fråga om ett företag i svårigheter; med företag i svårigheter avses ett företag i svårigheter enligt artikel 2.18 i kommissionens förordning som nämns i 4 punkten.

Om den som ansöker om stöd är juridisk person gäller begränsningarna i 1 mom. 1 och 3 punkten verkställande direktören och dennes ställföreträdare, medlemmar och suppleanter i styrelsen, medlemmar och suppleanter i förvaltningsrådet och jämförbara organ, ansvariga bolagsmän och andra som hör till den högsta ledningen. Det som föreskrivs ovan gäller också personer som direkt eller indirekt innehar minst 25 procent av aktierna i ett aktiebolag eller av den rösträtt som aktierna medför, eller motsvarande ägande- eller bestämmanderätt om det är fråga om en annan sammanslutning än ett aktiebolag.

Investeringsstöd till näringsidkare, stöd för bostadsbyggande till näringsidkare, investeringsstöd till renbeteslag och forskningsfinansiering beviljas inte för åtgärder som näringsidkaren, renbeteslaget eller den som ansöker om forskningsfinansiering redan har inlett innan stödansökan har lämnats in. Med avvikelse från vad som föreskrivs får dock stöd beviljas för nödvändiga planeringskostnader som hänför sig till den åtgärd för vilken stöd söks och som uppkommit innan stödansökan lämnats in. Stöd till renbeteslag för underhåll av renstängsel beviljas inte om underhållet har inletts innan stödansökan har anhängiggjorts. Startstöd till unga näringsidkare kan beviljas om stöd har sökts inom 24 månader från det att näringsverksamheten etablerades.

Inom de gränser som avses i 7 § 1 mom. beviljas stöd i första hand för åtgärder som avsevärt främjar de syften som anges i 1 § och, om stödet ingår i en plan, för de syften som anges i planen.

Stöd kan beviljas en sökande som idkar eller börjar idka renhushållning på en renhushållningslägenhet eller renhushållning eller någon annan naturnäring på en naturnäringslägenhet så att sökanden får den huvudsakliga delen av sin utkomst från det. En person som äger minst 80 livrenar anses dock få den huvudsakliga delen av sin utkomst från renhushållning. Den som idkar någon annan naturnäring ska ha en årlig inkomst från naturnäringar som uppgår till minst det belopp som bestäms genom förordning av statsrådet. Beloppet justeras årligen av Livsmedelsverket genom en föreskrift så att det motsvarar den allmänna inkomstutvecklingen.

Genom förordning av statsrådet föreskrivs om de största tillåtna inkomsterna för sökanden och dennes make samt om vilka inkomster som beaktas vid beräkningen av dessa inkomster. De största tillåtna inkomsterna kan differentieras enligt stödobjekt. Livsmedelsverket ska årligen föreskriva om en justering av maximibeloppet så att beloppet motsvarar den allmänna inkomstutvecklingen. Genom förordning av statsrådet kan det också föreskrivas om inkomster som inte ska beaktas i totalinkomsterna.

Om närings-, trafik- och miljöcentralen har skäl att misstänka att räntan på ett lån överstiger den ränta som avses i 38 § 1 mom. 2 punkten, kan centralen begära att Livsmedelsverket ska bedöma om räntan på lånet uppfyller villkoret i det ovan nämnda lagrummet. Kreditgivaren ska lämna de utredningar som Livsmedelsverket begär i ärendet.

Statsborgen kan beviljas inom ramen för det maximala lånekapital som årligen fastställs i dispositionsplanen för gårdsbrukets utvecklingsfond. Det utestående lånekapital för vilket statsborgen beviljats får samtidigt uppgå till högst 240 miljoner euro, inklusive lån som beviljats med stöd av lagen om strukturstöd till jordbruket och motsvarande tidigare lagstiftning. Vid beräkningen av det ovannämnda beloppet beaktas också kapitalet för sådana lån som med stöd av bestämmelser som gällt före ikraftträdandet av denna lag har beviljats för förbättring av renhushållningens och andra naturnäringars struktur och där utgifterna för realisering av borgensansvaret betalas med medel från gårdsbrukets utvecklingsfond.

Närings-, trafik- och miljöcentralen kan förlänga den frist som avses i 1 mom. på ansökan som har gjorts innan fristen gått ut. En förutsättning är att genomförandet av den åtgärd som stöds har inletts inom den frist som nämns i 1 mom. och att det finns ett godtagbart skäl att förlänga fristen. Fristen kan förlängas två gånger för högst ett år i sänder. Om en ansökan om förlängning av en åtgärd lämnas in inom rimlig tid efter utgången av den frist som avses i 1 mom., får närings-, trafik- och miljöcentralen behandla den, om orsaken till att fristen inte iakttagits är en allvarlig förändring i sökandens hälsotillstånd, någon annan av sökanden oberoende, oväntad, oförutsedd händelse eller något annat oöverstigligt hinder.

Objektet för en investering som stöds får inte varaktigt eller i betydande grad användas för andra ändamål än den näringsverksamhet eller den verksamhet hos ett renbeteslag som stöds och användningsändamålet för den bostadsbyggnad som stöds får inte ändras innan fem år har förflutit från betalningen av den sista posten av ett stöd i form av understöd eller, om stödet ansluter sig till ett lån, från det att lånet eller den sista låneposten har lyfts. Ägande- eller besittningsrätten till objektet för den investering som stöds får dock överlåtas på någon annan före utgången av den ovan nämnda fristen, förutsatt att stödtagaren i stället skaffar sådan motsvarande egendom eller genomför ett sådant arrangemang genom vilket mottagaren uppfyller villkoren för beviljande av stöd och karaktären av den verksamhet som stöds inte förändras väsentligt.

Den näringsverksamhet eller övriga verksamhet som stöds får inte läggas ned eller inskränkas väsentligt innan fem år har förflutit från betalningen av den sista posten av ett stöd i form av understöd och, om stödet ansluter sig till ett lån, från det att lånet eller den sista låneposten har lyfts. Ägande- eller besittningsrätten till den näringsverksamhet som stöds eller medel som anknyter till den i avsevärd får dock överlåtas på någon annan före utgången av den ovan nämnda fristen, förutsatt att stödtagaren i stället skaffar sådan motsvarande egendom eller genomför ett sådant arrangemang genom vilket mottagaren uppfyller villkoren för beviljande av stöd och karaktären av den näringsverksamhet som stöds inte förändras väsentligt.

Som en överlåtelse enligt 2 och 3 mom. betraktas inte att objektet för den investering som stöds eller den näringsverksamhet som är föremål för stödet övergår genom arvsrättsligt förvärv eller generationsväxling i samband med att stöd har betalats för upphörande med renhushållning eller naturnäringsverksamhet eller startstöd har beviljats näringsidkare inom renhushållning eller naturnäringar.

Livsmedelsverket ska i lämplig omfattning informera om möjligheten att ansöka om stöd som avses i 5–8 kap., om fristen för ansökan om stöd, om ansökningsförfarandet samt om de viktigaste förutsättningarna och villkoren för beviljande av stöd.

Stöd ska sökas elektroniskt via en nättjänst som utgör en del av den informationsresurs för livsmedelsförvaltningen som avses i lagen om livsmedelsförvaltningens informationsresurs (560/2021). Sökanden autentiseras genom stark autentisering på det sätt som föreskrivs i lagen om stark autentisering och betrodda elektroniska tjänster (617/2009). En stödansökan kan också göras med en blankett som fastställts för ändamålet. Blanketten kan lämnas in via en skyddad e-postförbindelse i form av en ifyllbar pdf-blankett eller i pappersformat. Den sistnämnda ska undertecknas.

Till ansökan ska fogas de handlingar, utredningar och planer som är nödvändiga för att bedöma förutsättningarna för beviljande av stöd.

Ansökan med bilagor sparas i informationssystemet och hanteras därefter i huvudsak elektroniskt. En ansökan som gjorts med en blankett arkiveras elektroniskt, om inte något annat följer av särskilda skäl.

Livsmedelsverket meddelar närmare föreskrifter om de blanketter som ska användas vid ansökan om stöd, om de bilagor som avses i 2 mom. samt om det sätt på vilket planerna och utredningarna ska presenteras och om förfarandet vid elektronisk ansökan.

Närmare bestämmelser om fristen för ansökan om stöd och om stödperioderna får utfärdas genom förordning av statsrådet. Livsmedelsverket meddelar närmare föreskrifter om hur mottagandet och behandlingen av stödansökan ska ordnas tekniskt, om de anteckningar som ska göras i ansökningshandlingarna samt om överföringen till informationssystemet av stödansökningar som gjorts på en blankett.

Resultatet av förhandlingarna ska meddelas jord- och skogsbruksministeriet och Livsmedelsverket.

Ansökan om utbetalning av startstöd i form av understöd till unga näringsidkare ska göras med iakttagande av 48 § 1 mom. Stödet betalas ut i två poster.

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om utbetalning av startstöd i form av understöd och om fristen för inlämnande av utredningar enligt 2 mom. Livsmedelsverket meddelar närmare föreskrifter om sådana utredningar som avses ovan.

Ansökan om utbetalning av ett sådant investeringsstöd och stöd för bostadsbyggande som beviljats för ett renhushållnings- eller naturnäringsföretag samt av stöd för renbeteslags investeringar och underhåll av stängsel ska göras med iakttagande av 48 § 1 mom. På behandlingen av ansökan om utbetalning av stöd tillämpas bestämmelserna om behandling av stödansökan i 48 §. En utbetalningsansökan kan också göras i enlighet med 48 § med en blankett som fastställts för ändamålet. För inlämnandet av ansökan kan en skälig frist som räknas från stödbeslutet sättas ut eller, när det är fråga om den sista utbetalningsansökan för en åtgärd som stöds, från det att åtgärden har genomförts. Ansökan ska ges in till den närings-, trafik- och miljöcentral som har beviljat stödet.

Närmare bestämmelser om grunderna för bedömning av om utgifterna är faktiska, slutliga och verifierbara samt om påvisande av att byggandet framskridit utfärdas genom förordning av statsrådet. Närmare bestämmelser om betalningsposterna för investeringsstöd i form av understöd och om fristen för inlämnande av utbetalningsansökan får utfärdas genom förordning av statsrådet. Livsmedelsverket meddelar närmare föreskrifter om blanketter för ansökan, om utbetalning och om handlingar och utredningar som ska fogas till utbetalningsansökan.

Närings-, trafik- och miljöcentralen beslutar om utbetalningen av understöd enligt 5–9 kap. Närings-, trafik- och miljöcentralen ska sammanställa uppgifterna om utbetalning av stöd som den beviljat och lämna dem till Livsmedelsverket. Livsmedelsverket svarar för kontrollen och godkännandet av utgifterna och för den tekniska utbetalningen av stöden.

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om grunderna för bedömning av om utgifter är faktiska, slutliga och verifierbara samt om fristen för att utverka tillstånd att lyfta lån. Livsmedelsverket meddelar närmare föreskrifter om blanketter för ansökan om tillstånd och om de handlingar och utredningar som ska fogas till ansökan.

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om situationer där det förutsätts tillstånd för ändring av lånevillkor samt om den tid inom vilken tillstånd ska utverkas. Livsmedelsverket meddelar närmare föreskrifter om de blanketter som ska användas i tillståndsförfarandet.

Livsmedelsverket meddelar närmare föreskrifter om det förfarande som kreditgivaren ska iaktta när stöd i anslutning till lån används för statliga lån som kreditgivaren har beviljat.

Livsmedelsverket beslutar på kreditgivarens ansökan om beviljande av lån till kreditgivaren för beviljande av statliga lån. Lån kan sökas genom förmedling av ett centralt finansiellt institut.

Livsmedelsverket ska upprätta ett skuldebrev mellan staten och en eller flera kreditgivare, underteckna skuldebrevet på statens vägnar och ansvara för förvaring och överlåtelse av det till låntagaren när lånet har betalats eller ersatts med ett nytt skuldebrev.

Livsmedelsverket meddelar närmare föreskrifter om förfarandena vid ansökan om och beviljande och betalning av statliga medel samt om när kreditgivaren kan agera utan förmedling av ett centralt finansiellt institut.

Betalningar enligt Livsmedelsverkets beslut med anledning av kreditgivarens ansökan om gottgörelse ska göras inom sju bankdagar efter det att kreditgivaren har fått del av beslutet.

Livsmedelsverket ska besluta att de ersättningar enligt 1 mom. som betalats till ett kreditinstitut för skötseln av statliga lån helt eller delvis ska återkrävas hos kreditinstitutet, om kreditinstitutet inte har skött ett statligt lån så som föreskrivs i denna lag eller med stöd av den eller så som god banksed kräver. Trots vad som föreskrivs i 95 § kan ersättningarna återkrävas under hela lånetiden.

Lån som staten beviljat en kreditgivare betalas av Livsmedelsverket genom förmedling av ett centralt finansiellt institut.

Livsmedelsverket betalar arvodet för skötseln av ett statligt lån till kreditgivaren på ansökan genom förmedling av ett centralt finansiellt institut.

Kreditgivaren ska genom förmedling av ett centralt finansiellt institut betala amorteringarna och räntorna på ett statligt lån till Livsmedelsverket för intäktsföring i gårdsbrukets utvecklingsfond.

De ändringar i statliga lån som gjorts vid reglering enligt lagen om företagssanering (47/1993) eller vid reglering enligt lagen om skuldsanering för privatpersoner (57/1993) görs även i skulder mellan kreditinstituten och staten.

Livsmedelsverket kan meddela föreskrifter om de fall där kreditgivarna kan utföra de ovan nämnda uppgifterna utan ett centralt finansiellt institut.

Kreditgivaren ska separat ansöka om betalning av räntestöd för varje ränteperiod, dock högst en gång i månaden. Ett centralt finansiellt institut som Livsmedelsverket godkänt vidarebefordrar ansökan till Livsmedelsverket, som sköter betalningen till institutet. Det centrala finansiella institutet förmedlar räntestödet till kreditgivaren.

Livsmedelsverket meddelar närmare föreskrifter om förfarandet vid ansökan om och förmedling av räntestöd.

Livsmedelsverket kan meddela närmare föreskrifter om förfarandet i anslutning till bevakningen av statens intressen.

Livsmedelsverket beslutar om den gottgörelse för kapital och räntor som på grundval av statens ansvar ska betalas till kreditinstitut. Innan gottgörelsen fastställs ska Livsmedelsverket klarlägga att den slutliga förlusten till följd av gäldenärens och en eventuell borgensmans insolvens har konstaterats och att förlusten inte har kunnat täckas med medel från försäljning av den egendom som utgör säkerhet eller, om personborgen inte utgör säkerhet, den säkerhet som ställts. Försäljning av säkerheten krävs dock inte när gäldenären eller tredje man som ansvarar för lånet får behålla den egendom som utgör säkerhet vid företagssanering eller skuldsanering för privatpersoner eller vid en annan liknande reglering eller vid reglering av säkerhetsansvaret. Livsmedelsverket betalar gottgörelsen till kreditinstitutet med medel ur gårdsbrukets utvecklingsfond.

De amorteringar och räntor som låntagaren betalar till kreditgivaren efter gottgörelsen ska redovisas till Livsmedelsverket.

Livsmedelsverket beslutar om återkrav hos låntagaren av den gottgörelse som har betalats till kreditgivaren till den del lånet eller räntor på lånet inte har betalats till staten. En årlig ränta enligt den räntefot som avses i 4 § i räntelagen (633/1982) kan tas ut av låntagaren på gottgörelse som på basis av ansökan om gottgörelse har betalats till kreditgivaren. En anteckning om detta ska göras i stödbeslutet.

Gottgörelse för förlusterna behöver inte betalas till kreditgivaren eller beloppet av gottgörelsen kan sänkas, om denna lag eller god banksed inte har iakttagits vid skötseln av lånet.

Livsmedelsverket meddelar närmare föreskrifter om förfarandet vid ansökan om och betalning av gottgörelse.

Livsmedelsverket ska behandla en ansökan om gottgörelse som gäller statliga lån inom tre månader från det att kreditgivarens ansökan har inkommit till Livsmedelsverket och den slutliga förlusten till följd av gäldenärens och en eventuell borgensmans insolvens har konstaterats. Om ansökan om gottgörelse inte kan avgöras som sädan, räknas tiden om tre månader från det att den sista av de tilläggsutredningar som är nödvändiga för att ansökan ska kunna avgöras och som Livsmedelsverket begärt har lämnats in. Om tiden överskrids är staten skyldig att betala dröjsmålsränta för den överskridande tiden enligt den räntefot som avses i 4 § i räntelagen.

Närmare bestämmelser om innehållet i de utredningar som avses i 1 mom. utfärdas genom förordning av statsrådet. Livsmedelsverket meddelar närmare föreskrifter om hur utredningarna ska presenteras och ges in till närings-, trafik- och miljöcentralen.

Kreditgivaren ska ordna uppföljning av hur statliga lån, räntestödslån och lån som omfattas av statsborgen sköts och hur stöd i anslutning till statliga lån, räntestöd för andra lån och andra stöd i anslutning till lån används. Kreditgivaren ska regelbundet sända Livsmedelsverket uppgifter om beviljande, lyftande och amortering av lån, uppgifter om betalning av ränta på statliga lån, räntestödslån och lån mot statsborgen och uppgifter om användning av stöd i anslutning till lån. Kreditgivaren utan dröjsmål ska se till att ändringar som gäller statliga lån och andra lån som stöds förs in i kreditgivarens datasystem.

Närmare bestämmelser om de uppgifter som kreditgivaren ska lämna till Livsmedelsverket utfärdas genom förordning av statsrådet. Livsmedelsverket meddelar närmare föreskrifter om hur uppgifterna ska presenteras och lämnas.

Uppgifterna i informationssystemet förvaras tio år från beslutet om beviljande av stöd. Om stöd har beviljats ska uppgifterna förvaras tio år från utbetalningen av den sista posten eller från det att den sista posten av ett statligt lån eller ett lån som är föremål för räntestöd lyfts, dock så länge som räntestöd betalas. Uppgifter om statsborgen ska förvaras så länge som borgen är i kraft eller, om borgensansvaret har realiserats, så länge regressfordran kan drivas in. Uppgifter om statliga lån ska förvaras så länge som kreditinstitutet har en fordran på låntagaren för ett statligt lån eller, om en kreditgivare har ansökt om en gottgörelse för ett statligt lån hos Livsmedelsverket, till dess att beslutet om ansökan om gottgörelse har vunnit laga kraft. När det är fråga om stöd som ingår i plan eller i program som delfinansieras av Europeiska unionen ska uppgifterna dessutom förvaras fem år från det att Europeiska kommissionen betalar Europeiska unionens sista finansieringsandel enligt planen eller programmet.

Jord- och skogsbruksministeriet och Livsmedelsverket kan förrätta inspektioner som gäller beviljare, utbetalare och förmedlare av stöd samt stödtagare, i syfte att utöva tillsyn över att förutsättningarna och villkoren för beviljande, betalning och användning av stöd iakttas. Närings-, trafik- och miljöcentralen har motsvarande rätt i fråga om förmedlare och stödtagare. Nämnda myndigheter har rätt att få upplysningar trots sekretessbestämmelserna.

Livsmedelsverket beslutar om antalet inspektioner och väljer inspektionsobjekten utifrån riskanalys eller slumpmässigt urval, om inte något annat föreskrivs i Europeiska unionens lagstiftning. Livsmedelsverket gör upp en inspektionsstrategi och en inspektionsplan.

Också Europeiska unionens organ har inspektionsrätt enligt vad som bestäms i Europeiska unionens lagstiftning, i fråga om stöd som helt eller delvis har beviljats av Europeiska unionens medel eller som har beviljats som statligt stöd.

Närmare bestämmelser om sättet att förrätta de inspektioner som avses i 2 mom. får utfärdas genom förordning av statsrådet.

En inspektionsberättelse ska upprättas över inspektionen och utan dröjsmål lämnas till närings-, trafik- och miljöcentralen och Livsmedelsverket.

Stödtagaren ska utan dröjsmål betala tillbaka ett stöd eller en del av det som denne fått felaktigt, till för stort belopp eller uppenbart utan grund. Stödtagaren ska betala tillbaka stödet eller en del av det, också när det inte kan användas på det sätt som krävs enligt stödbeslutet. Om det belopp som ska betalas tillbaka är högst 100 euro, behöver det inte betalas tillbaka.

Vad som bestäms i 1 mom. gäller inte skillnaden mellan stöd som beviljats enligt kalkylerade grunder och de faktiska kostnaderna.

Närings-, trafik- och miljöcentralen är skyldig att upphöra med utbetalningen av stöd och att återkräva stöd som avses i 5–8 kap., om

1) villkoren för beviljande eller utbetalning av stödet inte har uppfyllts,

2) stödtagaren har gett sådana felaktiga eller bristfälliga uppgifter som väsentligt har inverkat på beviljandet eller utbetalningen av stödet,

3) stödvillkoren inte har iakttagits,

4) stödtagaren inte har iakttagit ett åtagande som avses i 17 § 1 mom.,

5) stödtagaren har överlåtit eller lagt ned eller väsentligt begränsat den näringsverksamhet som stöds eller överlåtit det investeringsobjekt som stöds eller en bostadsbyggnad för vilken har beviljats bostadsfinansiering före utgången av den frist som anges i 44 § och ny motsvarande egendom inte har skaffats i stället för den överlåtna eller arrangemang inte har genomförts i enlighet med den nämnda paragrafen,

6) stödtagaren har försatts i konkurs före utgången av den frist som anges i 44 § och det i stödtagarens verksamhet har begåtts ett sådant gäldenärsbrott som avses i 39 kap. i strafflagen (39/1889),

7) stödtagaren har vägrat att bistå vid inspektion, eller om

8) Europeiska unionens lagstiftning om sådana strukturstöd till jordbruket som helt eller delvis finansieras av Europeiska unionen eller som i sin helhet finansieras med nationella medel kräver det.

Återkravet ska enligt 1 mom. 5 punkten gälla den andel av beloppet av det utbetalda stödet som fås genom att den andel som motsvarar egendomens användningstid eller den tid under vilken näringsverksamhet bedrivits dras av från fristen enligt 44 §.

Om stödtagaren inte följt lagstiftningen om offentlig upphandling, betalas stödet inte ut eller också upphör utbetalningen av stödet och det stöd som redan betalats ut återkrävs för den upphandling som strider mot författningarna i enlighet med vad som föreskrivs i artikel 61 i den horisontella förordningen.

Belopp på högst 100 euro exklusive ränta behöver dock inte debiteras.

Om stöd har beviljats flera stödtagare gemensamt, svarar alla mottagare solidariskt för återbetalning av stödet. Mellan stödtagarna fördelas ansvaret i det förhållande i vilket stödtagaren har deltagit i den verksamhet som utgör grund för skyldigheten att betala tillbaka stödet.

Stöd som återkrävs ska betalas tillbaka senast inom ett år från närings-, trafik- och miljöcentralens beslut.

Beslut om återkrav och om upphörande med utbetalning av stöd och om uppsägning av statliga lån fattas av närings-, trafik- och miljöcentralen. Genom beslutet fastställs det belopp som återkrävs eller sägs upp, räntan enligt 99 § och förfallodagen för betalningen av dem.

Livsmedelsverket svarar för verkställandet av återkravsbeslut. Återkrav kan genomföras så att det belopp som återkrävs inklusive ränta dras av från övriga stöd som betalas till stödtagaren. I fråga om återkrav av statliga lån och uttag av ränta på dem ligger ansvaret dock på det kreditinstitut som beviljat lånet.

Beslut om återkrav kan verkställas genom utsökning efter det att beslutet har vunnit laga kraft. En återkravsfordran preskriberas när fem år förflutit från ingången av det år som följer på det år då återkravsbeslutet vunnit laga kraft. På verkställande av beslutet tillämpas i övrigt lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007).

Uppsägning av statliga lån och uttag av ränta för återkrav hör dock till det kreditinstitut som beviljat lånet.

Om det vid en administrativ kontroll som gäller utbetalning eller vid någon annan kontroll upptäcks att en åtgärd som är föremål för stöd inte har genomförts i enlighet med en godkänd plan eller om den som ansöker om stöd i sin ansökan om utbetalning har uppgett kostnader som inte berättigar till stöd, betalas inget stöd ut eller minskas det stöd som betalas ut. Beslut om administrativa påföljder i anslutning till det stöd som betalas ut fattas av den myndighet som beslutar om utbetalning av stödet.

I fråga om påföljderna ska det beaktas vad som föreskrivs i artikel 59 i den horisontella för-ordningen. Inga påföljder bestäms i situationer som avses i artikel 59.5 andra stycket a, b och c i den horisontella förordningen eller i andra jämförbara situationen.

Närmare bestämmelser om grunderna för minskning av stöd och om beräkning av minskningar och påföljder utfärdas genom förordning av statsrådet.

När kreditgivare sköter statliga lån ska de beakta statens intressen i egenskap av kreditgivare och när de sköter lån med borgen ska de beakta statens intressen i egenskap av borgensman. Kreditgivaren ska utan dröjsmål underrätta Livsmedelsverket om sådana förändringar när det gäller stödtagarens ekonomiska ställning, det lån som stöds eller värdet på den egendom som utgör säkerhet för lån, som kan ha betydelse för statens ställning som kreditgivare eller borgensman.

Kreditgivaren och det centrala finansiella institutet ska på specifik begäran till jord- och skogsbruksministeriet, Livsmedelsverket och närings-, trafik- och miljöcentralen lämna ut sådana uppgifter om stödtagare som är nödvändiga för övervakningen av att förutsättningarna och villkoren för beviljande av stöd iakttas.

Kreditgivaren ska förmedla de avgifter som avses i 1 mom. till staten. För skötseln av denna uppgift betalar Livsmedelsverket ersättning till kreditgivaren. Ersättningen betalas av gårdsbrukets utvecklingsfonds medel.

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om borgensavgifter och om sätten att bestämma borgensavgifter samt om ersättningar till kreditgivare. Livsmedelsverket kan meddela närmare föreskrifter om förfarandet vid förmedlingen av avgifter.

Livsmedelsverket svarar för intressebevakningen i samband med statens borgensansvar och regressrätt.

Livsmedelsverket kan besluta att en regressfordran ska lämnas oindriven om stödtagaren inte skäligen kan anses klara av att betala den på grund av varaktig arbetsoförmåga, långvarig arbetslöshet, försörjningsplikt eller någon annan jämförbar orsak.

Avgifter som har samband med realisering av borgensansvar betalas av gårdsbrukets utvecklingsfonds medel. Ersättningar som fåtts på grund av regressrätten ska redovisas till fonden.

Jord- och skogsbruksministeriet, Livsmedelsverket samt närings-, trafik- och miljöcentralen har trots sekretessbestämmelserna rätt att av andra myndigheter eller andra som sköter offentliga uppdrag få sådana uppgifter om sökanden eller stödtagaren, dennes hälsotillstånd, ekonomiska situation och affärs- eller yrkesverksamhet eller om finansiering med offentliga medel eller andra omständigheter som är nödvändiga för behandlingen av stödärendet.

De myndigheter som anges i 1 mom. har trots sekretessbestämmelserna rätt att avgiftsfritt av Skatteförvaltningen få uppgifter om skatter i fråga om fysiska personer, de som ansöker om stöd och stödtagare samt av andra myndigheter eller parter som sköter offentliga uppgifter få uppgifter om ovannämnda parter i fråga om skötsel av registrerings-, anmälnings- och betalningsskyldigheter i anslutning till lagstadgade pensions-, olycksfalls- och arbetslöshetsförsäkringsavgifter samt om deras verksamhet, ekonomi och kopplingar, om uppgifterna är nödvändiga för att bevilja, betala ut eller övervaka användningen av stödet.

Jord- och skogsbruksministeriet, Livsmedelsverket samt närings-, trafik- och miljöcentralen har trots sekretessbestämmelserna rätt att till andra myndigheter eller andra som sköter offentliga uppdrag eller till Europeiska unionens organ överlämna sådana uppgifter om stödtagaren som samlats in vid skötseln av uppgifter enligt denna lag och som är nödvändiga för fullgörande av den inspektionsuppgift som föreskrivs för myndigheten, till den som sköter offentliga uppdrag eller organet eller för att övervaka att Europeiska unionens lagstiftning har följts.

Uppgifter som erhållits på basis av 1–3 mom. får inte användas för andra ändamål än de har begärts för.

Livsmedelsverket kan meddela närmare föreskrifter om de handlingar som behövs vid behandlingen av ärenden enligt 118–126 §.

Denna lag träder i kraft den 20 .

På de ansökningar som är anhängiga och på de stöd som beviljats när lagen träder i kraft tillämpas de bestämmelser och föreskrifter som gällde vid ikraftträdandet.

Stöd kan inte beviljas för sådana planeringskostnader som avses i 11 § 1 mom., om kostnaderna har uppkommit före den 1 januari 2023.

Bestämmelserna i 5 och 8 § i lagen om strukturstöd för renhushållning och naturnäringar (986/2011), nedan lagen om strukturstöd för renhushållning, och de bestämmelser som utfärdats med stöd av 5 § i den lagen tillämpas vid beviljande av stöd enligt denna lag.

Stöd för annan i 3 § 2 mom. avsedd företagsverksamhet än jordbruk och fiske beviljas med iakttagande av bestämmelserna i lagen om stödjande av landsbygdens utveckling under finansieringsperioden 2023—2027 ( /2022), dock så att stödet helt finansieras med nationella medel. För en åtgärd kan utöver bidrag beviljas understött lån och statsborgen enligt denna lag.

Bestämmelser om stöd för fiske finns i lagen om Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden (997/2021). Denna lag tillämpas dock på i 9 § avsedda särskilda rättigheter gällande fiske samt på stöd som beviljas för byggande på basis av en sådan rätt.

Jord- och skogsbruksministeriet, Livsmedelsverket, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Lappland, landsbygdsnäringsmyndigheten i Enare kommun samt Forststyrelsen sköter verkställigheten av denna lag. Närmare bestämmelser om de förfaranden som ska iakttas vid verkställigheten av denna lag kan utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Vid verkställigheten av denna lag tillämpas i fråga om jord- och skogsbruksministeriets, Livsmedelsverkets och närings-, trafik- och miljöcentralernas rätt att få och lämna ut information bestämmelserna i 109 § i lagen om strukturstöd för renhushållning.

Livsmedelsverket meddelar föreskrifter om formulären för köpe- och skuldebrev, ansökningar och beslut samt om andra formulär som behövs för verkställigheten av denna lag.

Denna lag träder i kraft den .

Gårdsbrukets utvecklingsfond bildas av de medel som tillhört kolonisationsfonden, de medel som inflyter genom fondens verksamhet eller som donerats, de medel som genom statsbudgeten överförs till fonden samt de medel som med stöd av 19 § i lagen om förvaltning av den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken ( /20 ) intäktsförs till fonden som en delfinansiering av det stöd som finansieras med fondens medel.

Förvaltningen av gårdsbrukets utvecklingsfond samt fondens bokföring och betalningar sköts till andra delar än de som nämns i 1 mom. av Livsmedelsverket, om inte annat föreskrivs i lag. Statsrådet utfärdar genom förordning närmare bestämmelser om dessa uppgifter när det gäller Livsmedelsverket.

Medlen i gårdsbrukets utvecklingsfond ska användas så att syftena enligt lagen om strukturstöd till jordbruket (1476/2007), lagen om stödjande av landsbygdens utveckling under finansieringsperioden 2023–2027 ( /20 ) och lagen om strukturstöd för renhushållning och naturnäringar (986/2011) främjas.

Denna lag träder i kraft den 20 .