Reformerad styrning av de offentliga finanserna

Målet för skötseln av de offentliga finanserna är att skuldsättningen i den offentliga sektorn ska vara högst 60 procent i förhållande till bruttonationalprodukten och på lång sikt högst 40 procent. Skötseln av de offentliga finanserna ska bidra till att detta mål uppnås.

När statsrådet har utnämnts ska det utan dröjsmål upprätta en medelfristig plan i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1263 om en effektiv samordning av den ekonomiska politiken och om multilateral budgetövervakning samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1466/97. Utkastet till den medelfristiga planen ska ingå i regeringsprogrammet.

Skötseln av de offentliga finanserna ska styras med av statsrådet uppställda mål för statsförvaltningens och lokalförvaltningens sammanlagda nominella saldo. Ett fyraårigt mål för valperioden ska ställas upp i början av valperioden för valperiodens sista år. Ett åttaårigt valperiodsövergripande mål ska ställas upp före mitten av valperioden i form av ett genomsnittligt saldo för den kommande perioden på åtta år.

Statsrådet ska

1) ställa upp saldomålen så att de främjar iakttagandet av de referensvärden för underskott och skuld som anges i protokoll nr 12 till fördragen om Europeiska unionens funktionssätt,

2) ställa upp saldomålen så att de uppfyller åtminstone de åtaganden som anges i planen enligt 2 §,

3) ställa upp saldomålet för valperioden så att det främjar uppnåendet av det valperiodsövergripande saldomålet, och

4) ställa upp det valperiodsövergripande saldomålet, om inte bestämmelserna i 1 eller 2 punkten förutsätter uppställande av ett mer krävande saldomål, så att skuldsättningen i den offentliga sektorn i förhållande till bruttonationalprodukten beräknas minska under en referensperiod som omfattar de åtta följande kalenderåren i riktning mot det långsiktiga mål för de offentliga finanserna som nämns i 1 § med i genomsnitt minst 0,75 procentenheter per år eller förbli lägre än målet.

Statsrådet ska i början av valperioden tillsätta en parlamentarisk arbetsgrupp för beredning av det valperiodsövergripande mål som ska ställas upp under samma valperiod samt det mål för valperioden som ska ställas upp nästa valperiod.

Från villkoren i 2 mom. 3 och 4 punkten kan avvikas tillfälligt i exceptionella krissituationer som statsrådet inte kan påverka och som har en betydande inverkan på de offentliga finanserna, förutsatt att avvikelsen inte äventyrar hållbarheten i de offentliga finanserna på lång sikt. Den finanspolitiska övervakare som avses i 7 § ska göra en bedömning av grunderna för avvikelsen, avvikelsens varaktighet och omfattning samt dess inverkan på hållbarheten i de offentliga finanserna.

Statsrådet ska upprätta en plan för de offentliga finanserna för valperioden utan dröjsmål efter att en plan enligt 2 § har upprättats. Planen ska innehålla det saldomål för valperioden som avses i 3 § och åtgärder för uppnående av målet. Statsrådet justerar varje år planen för de offentliga finanserna för de följande fyra åren.

Det valperiodsövergripande mål som avses i 3 § ska ställas upp vid den justering av planen för de offentliga finanserna som görs i mitten av valperioden.

Saldomålet för valperioden och planen för de offentliga finanserna ska beaktas vid beredningen av statsbudgeten.

Statsrådet ska åtminstone i samband med den årliga justeringen av planen för de offentliga finanserna och beredningen av budgetpropositionen göra en helhetsbedömning av huruvida det saldomål för valperioden som ställts upp med stöd av 3 § har uppnåtts.

Statsrådet ska vidta de åtgärder som statsrådet anser behövliga för att korrigera de offentliga finansernas stabilitet och hållbarhet, om saldomålet för valperioden i enlighet med helhetsbedömningen inte kommer att uppnås eller om det beräknade nominella saldot för det innevarande eller följande året i förhållande till bruttonationalprodukten är svagare än -2,5 procent i fråga om de offentliga finanserna som helhet, eller om Europeiska kommissionen eller Europeiska unionens råd i samband med den multilaterala övervakningen av medlemsstaternas ekonomiska politik har bedömt att det finns en risk att Finland avviker från den nettoutgiftsbana som rådet godkänt för Finland med stöd av den förordning som avses i 2 §.

Den finanspolitiska övervakare som avses i 7 § ska regelbundet göra och offentliggöra en helhetsbedömning av uppnåendet av det saldomål som styr de offentliga finanserna under valperioden. I bedömningen beaktas särskilt om statsrådet vidtagit de åtgärder som specificeras i planen för de offentliga finanserna eller åtgärder med motsvarande konsekvenser för de offentliga finanserna och om det beräknade nominella saldot i fråga om de offentliga finanserna som helhet för det innevarande eller följande året i förhållande till bruttonationalprodukten är svagare än -2,5 procent. Om den finanspolitiska övervakaren utifrån sin helhetsbedömning anser att målet för det saldot inte nås och det inte finns godtagbara grunder för att avvika från målet, ska övervakaren för statsrådet lägga fram en beräkning av omfattningen av de korrigerande åtgärder som behövs och en tidsplan för dem.

Om statsrådet inte vidtar de åtgärder som den finanspolitiska övervakaren lagt fram med stöd av 1 mom., ska statsrådet offentligt motivera sitt förfarande inom två månader från det att den finanspolitiska övervakaren lagt fram sin bedömning.

Om Europeiska unionens råd i enlighet med artikel 126.6 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt har avgjort att Finland har ett alltför stort underskott, ska statsrådet vidta åtgärder i enlighet med de rekommendationer som rådet med stöd av artikel 126.7 i fördraget har gett Finland eller åtgärder med motsvarande konsekvenser för de offentliga finanserna inom den tid som anges i rekommendationerna samt lämna en redogörelse om detta till riksdagen. Redogörelsen ska innehålla en utredning om de lagstiftningsåtgärder och andra åtgärder som behövs.

Om Europeiska unionens råd i enlighet med artikel 126.9 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt har fattat ett beslut som gäller Finland eller vidtagit åtgärder enligt artikel 126.11 i fördraget, ska statsrådet ge ett meddelande om ytterligare åtgärder som behövs.

Rådet för utvärdering av den ekonomiska politiken övervakar efterlevnaden av denna lag. Bestämmelser om rådet för utvärdering av den ekonomiska politiken finns i lagen om rådet för utvärdering av den ekonomiska politiken ( / ).

Om statsrådet inte vidtar de åtgärder som rådet för bedömning av den ekonomiska politiken föreslår med stöd av 1 § 2 mom. 1, 3, 4 eller 6 punkten i lagen om rådet för utvärdering av den ekonomiska politiken, ska statsrådet offentligen motivera sitt förfarande inom två månader från det att den finanspolitiska övervakaren lagt fram sin bedömning.

Statsrådet får genom förordning utfärda bestämmelser om uppställande av de finanspolitiska mål som ska användas vid statsrådets fleråriga planering av den offentliga sektorns och dess undersektorers inkomster, utgifter, underskott, skuld och motsvarande omständigheter, om de prognoser, den statistik och övriga uppgifter som ska användas för att uppställa målen och utvärdera måluppfyllelsen och om planeringen av de behövliga statsrådsåtgärderna för att uppnå målen.

Denna lag träder i kraft den 20 . Bestämmelserna i 3 § 2 mom. 3 punkten, bestämmelsen i 5 § 2 mom., enligt vilken statsrådet ska vidta de åtgärder som statsrådet anser behövliga för att korrigera de offentliga finansernas stabilitet och hållbarhet, om det beräknade nominella saldot för det innevarande eller följande året i förhållande till bruttonationalprodukten är lägre än -2,5 procent i fråga om de offentliga finanserna som helhet, och bestämmelsen i 6 § 2 mom. andra meningen, enligt vilken den finanspolitiska övervakaren i sin bedömning särskilt beaktar om det beräknade nominella saldot i fråga om de offentliga finanserna som helhet för det innevarande eller följande året i förhållande till bruttonationalprodukten är lägre än -2,5 procent, träder dock i kraft den 1 januari 2031. Bestämmelserna i 3 § 2 mom. 4 punkten träder i kraft den 1 januari 2033.

Det valperiodsövergripande mål som avses i 3 § 1 mom. ska ställas upp första gången i den första planen för de offentliga finanserna för valperioden 2027 som avser åren 2027–2033.

I anslutning till Statens ekonomiska forskningscentral finns ett oberoende råd för utvärdering av den ekonomiska politiken. Rådet utför sitt uppdrag självständigt och tar inte emot instruktioner från utomstående.

Rådet har till uppgift

1) att övervaka efterlevnaden av 3–5 § i lagen om skötseln av de offentliga finanserna ( / ) och göra de bedömningar som avses i 6 § 1 mom. i den lagen,

2) att bedöma om målen för den ekonomiska politiken uppnås samt vilka konsekvenser den ekonomiska politiken får särskilt med tanke på den ekonomiska tillväxten och stabiliteten, sysselsättningen samt hållbarheten på sikt inom den offentliga ekonomin,

3) att bedöma om förfarandena för styrning av de offentliga finanserna är enhetliga, konsekventa och effektiva,

4) att utarbeta a) det yttrande som avses i artikel 11.2 första stycket och i artikel 15.3 första stycket i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1263 om en effektiv samordning av den ekonomiska politiken och om multilateral budgetövervakning samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1466/97 från och med den tidpunkt som nämns i artiklarna, och b) den bedömning och den analys som avses i artikel 23 i ovannämnda förordning och en icke-bindande separat rapport enligt artikel 3.5 i rådets förordning (EG) nr 1467/97 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott, sådan den lyder ändrad genom förordning (EU) 2024/1264, på begäran av finansministeriet,

5) att på begäran delta i de samråd och diskussioner som ordnas av riksdagen och riksdagens utskott, och

6) att fastställa de makroekonomiska prognoser som ligger till grund för budgetpropositionen och planeringen av de offentliga finanserna och som utarbetats av den avdelning som ansvarar för prognostiseringen vid finansministeriet.

Rådet ska årligen före utgången av februari ge riksdagen en rapport som innehåller de ställningstaganden utifrån övervakningen och de bedömningar som avses i 2 mom. 1 punkten. Dessutom kan rådet vid behov lämna särskilda rapporter till riksdagen.

Rådet för utvärdering av den ekonomiska politiken har en ordförande och fyra andra medlemmar. Ordföranden och medlemmarna ska representera högkvalitativ vetenskaplig sakkunskap inom olika områden av den ekonomiska vetenskapen eller betydande sakkunskap inom ekonomisk politik.

Statsrådet utser på förslag av finansministeriet rådets ordförande och medlemmar för en mandatperiod på fyra år. Finansministeriet begär av universitetens ekonomisk-vetenskapliga enheter ett gemensamt förslag till ordförande och medlemmar i rådet. Finansministeriet får avvika från universitetens förslag endast av vägande och motiverade skäl. Rådet utser inom sig en vice ordförande.

En person som utsetts till ordförande för eller medlem i rådet får vara verksam i rådet utan avbrott i högst åtta år.

Rådet för utvärdering av den ekonomiska politiken sammanträder på kallelse av ordföranden eller, när ordföranden är förhindrad, av vice ordföranden.

Rådet är beslutfört när ordföranden eller vice ordföranden och dessutom minst två medlemmar är närvarande.

Ärenden avgörs med enkel majoritet. När rösterna faller lika avgör ordförandens röst.

Rådet för utvärdering av den ekonomiska politiken kan fatta beslut i och annars behandla de ärenden som hör till rådet vid ett sammanträde som helt eller delvis hålls i en elektronisk miljö. Vid ett elektroniskt sammanträde ska rådet sörja för informationssäkerheten och för att utomstående inte har tillgång till sekretessbelagda uppgifter.

En förutsättning för ett elektroniskt sammanträde är att sammanträdets ordförande och sekreterare på ett tillförlitligt sätt kan verifiera vem som deltar i sammanträdet och att den som deltar i sammanträdet kan följa sammanträdet och delta i behandlingen av ärendena.

Rådet för utvärdering av den ekonomiska politiken har för beredning och verkställande av ärenden ett sekretariat, som leds av en generalsekreterare och som är i tjänsteförhållande vid Statens ekonomiska forskningscentral. Statens ekonomiska forskningscentral utser generalsekreteraren och de övriga tjänstemän som hör till sekretariatet på förslag av rådet.

Behörighetsvillkor för generalsekreteraren och de övriga tjänstemän som hör till sekretariatet är högre högskoleexamen och sådan förtrogenhet som uppgiften kräver.

Föreskrifter om uppgifter och befogenheter för rådet för utvärdering av den ekonomiska politiken samt om behandlingen av ärenden finns i den arbetsordning som godkänns av rådet.

Rådet för utvärdering av den ekonomiska politiken har trots sekretessbestämmelserna rätt att av statliga ämbetsverk och inrättningar få de sekretessbelagda handlingar som är nödvändiga för skötseln av rådets uppgifter enligt denna lag, med undantag av handlingar och information som med stöd av lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen (906/2019) eller bestämmelser som utfärdats med stöd av den ska säkerhetsklassificeras.

Medlemmar i rådet för utvärdering av den ekonomiska politiken och sakkunniga som hörs av rådet har rätt till skäligt arvode. Grunderna för arvodena fastställs av finansministeriet.

Kostnader för resor ersätts i enlighet med statens tjänste- och arbetskollektivavtal om ersättning för resekostnader.

Finansministeriet ska minst vart femte år beställa en oberoende extern utvärdering av rådets verksamhet.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Bestämmelsen i 1 § 2 mom. 4 punkten underpunkt a träder dock i kraft först den 1 maj 2032. Innan bestämmelsen träder i kraft kan rådet för utvärdering av den ekonomiska politiken på eget initiativ eller på begäran av finansministeriet utarbeta sådana yttranden som avses i 1 § 2 mom. 4 punkten underpunkt a.

Det råd för utvärdering av den ekonomiska politiken som tillsatts före ikraftträdandet av denna lag är råd för utvärdering av den ekonomiska politiken enligt denna lag till utgången av sin mandatperiod. Efter detta tillsätts rådet en gång så att ordföranden och en medlem utses för en mandatperiod på fem år. Efter detta utses ordföranden och medlemmen för en mandatperiod på fyra år i enlighet med 3 § 1 mom.

Bestämmelsen i 1 § 3 mom. om den rapport som årligen ska lämnas till riksdagen tillämpas första gången på den rapport som rådet lämnar 2027.

Revisionsverket ska i enlighet med artikel 4.6 i rådets direktiv 2011/85/EU om krav på medlemsstaternas budgetramverk, sådant det lyder ändrat genom rådets direktiv 2024/1265/EU, utarbeta utvärderingar i efterhand av makroekonomiska prognoser och budgetprognoser för årlig och flerårig finanspolitisk planering och offentliggöra utvärderingarna.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Genom denna lag upphävs lagen om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i fördraget om stabilitet, samordning och styrning inom Ekonomiska och monetära unionen och om tillämpning av fördraget samt om kraven på de fleråriga ramarna för de offentliga finanserna (869/2012).

Denna lag träder i kraft den 20 .