HE 177/2016 vpGodkänd med ändringarÖverlämnad 6.10.2016

Nedskärningar i yrkesutbildning och kultur

Lagar om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet och ändring av lagen om fritt bildningsarbete

Statens finansiering till grundläggande yrkesutbildning samt till museer, teatrar och orkestrar skärs ned från och med år 2017. Dessutom beaktas de sänkningar av semesterpenningar och arbetsgivaravgifter som ingår i konkurrenskraftsavtalet i statsandelarna på undervisnings- och kulturområdet.

Status
Godkänd med ändringar
Överlämnad
6.10.2016
Senaste händelse
22.12.2016
Omröstningar
6
Anföranden
138
Stadfäst
29.12.2016
Författning
1486/2016

Vad som föreslås

Den grundläggande yrkesutbildningen drabbas av en permanent nedskärning på 190 miljoner euro, vilket genomförs genom ändringar i det maximala studerandeantal som utgör finansieringsgrund och i statsandelsprocenten. Enhetspriserna för museer, teatrar och orkestrar sänks permanent med cirka 2,9 miljoner euro, yrkesutbildning för invandrare och kompetensprogrammet för unga vuxna stöds med statsunderstöd, och finansieringen av undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen binds till faktiska studiemånader och kurser.

Vad det betyder

Anslagen till anordnare av yrkesutbildning minskar med cirka 12 procent, vilket beräknas leda till att hundratals lärartjänster försvinner, lokaler avvecklas och utbildningsutbudet krymper särskilt för vuxenstuderande. Statsandelen till kommunerna och utbildningsanordnarna minskar dessutom med cirka 23 miljoner euro per år under åren 2017–2019 på grund av konkurrenskraftsavtalets nedskärningar av semesterpenningen. Nedskärningarna i kulturinstitutionerna försämrar museernas, teatrarnas och orkestrarnas verksamhetsförutsättningar och sysselsättningen för den konstnärliga personalen.

Så röstade riksdagen

2:a behandlingen · 13.12.2016

Riksdagen godkände lagen med rösterna 10163.

Propositionen innehöll flera lagförslag som det röstades om separat. Här visas omröstningen om det huvudsakliga lagförslaget – de övriga finns nedan.

101
Jaa · godkändes
63
Ei

Regeringen ja, oppositionen nej. 35 ledamöter var frånvarande. Protokoll ↗

Så röstade salen
VFSDPGrönaCSFPKDSamlSannfTalman

Fylld cirkel = ja, ring = nej, grå = frånvarande. Placeringen vid tidpunkten för denna omröstning är inte arkiverad, så ledamöterna har grupperats per parti på riktgivande platser.

En godkänd lag träder inte i kraft genast: republikens president stadfäster lagen, och den träder i kraft den dag som anges i lagen. Denna lag stadfästes 29.12.2016.

Debatten i salen

Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.

138 anföranden · 3 debatter

Debattens huvudpunkter

I debatten diskuterades de betydande besparingarna på yrkesutbildningen och kultursektorn samt behovet av att anpassa statsfinanserna. Regeringspartierna ansåg att nedskärningarna var svåra men nödvändiga och betonade läroanstalternas frihet att själva avgöra hur besparingarna ska genomföras. Oppositionen motsatte sig propositionen kraftigt och ansåg att det var fel att skära i finansieringen innan strukturreformen av yrkesutbildningen hade färdigställts.

  • Borde den strukturella reformen genomföras före nedskärningarna i finansieringen?
  • Försämrar besparingarna mängden närundervisning och utbildningens regionala tillgänglighet?
  • Ökar utbildningsbesparingarna utslagningen bland unga?
  • Samlingspartiet ansåg att besparingarna var nödvändiga för att bryta statsekonomins skuldsättning. Gruppen betonade att utbildningsanordnarna ges frihet att avgöra hur besparingarna ska riktas.

    Ei ole mitään muuta syytä säästää kuin se, että Suomessa eletään yli varojen.
    Sanni Grahn-Laasonen
  • Sannfinländarna ansåg att besparingarna var tråkiga men nödvändiga på grund av det svåra ekonomiska läget och tidigare regeringars ogjorda reformer. Gruppen betonade behovet av att öka lärandet på arbetsplatser.

    Kun edellinen hallitus ei pystynyt tätäkään uudistusta tekemään, niin se tuli nyt tämän hallituksen tehtäväksi.
    Toimi Kankaanniemi
  • Centern ansåg att utbildningsbesparingarna var beklagliga men nödvändiga med hänsyn till läget i den offentliga ekonomin. Gruppen litade på att utbildningsanordnarna förmår anpassa sin verksamhet utifrån sina egna förutsättningar.

    On selvää, että tässä taloudellisessa tilanteessa olevassa maassa, kuten Suomi on, uudistuksia on pakko tehdä ja myös säästöjä.
    Hannu Hoskonen
  • SDPEmot

    SDP motsatte sig propositionen och ansåg att det var orimligt att skära i yrkesutbildningens finansiering innan den kommande lagstiftnings- och examensreformen är klar. Gruppen hyste oro för undervisningens kvalitet och antalet studieplatser.

    Ammatillisen koulutuksen ensi vuodelle suunnitellut säästöt ovat järjettömiä, etenkin kun ne tehdään ennen rakenneuudistuksia.
    Merja Mäkisalo-Ropponen
  • De Gröna motsatte sig nedskärningarna och ansåg att ordningsföljden med nedskärningar före reformen var ohållbar. Gruppen varnade för att åtgärderna ökar utslagningen bland unga och eroderar den regionala jämlikheten inom utbildningen.

    Tuntuu siltä, että tässä ollaan nyt taas rikkomassa jotain, jonka arvoa ei täysin ymmärretä.
    Emma Kari
  • Vänsterförbundet motsatte sig nedskärningarna i finansieringen och betraktade förslaget som en ren sparlag utan genuin utveckling. Gruppen påpekade att besparingarna minskar studerandenas närundervisning och försämrar utbildningens kvalitet.

    Kuten tiedämme, tämä esitys on ihan puhdas säästölaki eli kyse on leikkauksesta eikä mistään rakenteellisesta uudistuksesta.
    Li Andersson
  • SFPEmot

    SFP föreslog att lagförslaget skulle förkastas på grund av felaktig tidtabell och fel marschorder. Gruppen var oroad över tillgången till undervisning, nedskärningen av timmar i närundervisning och situationen för den svenskspråkiga utbildningen.

    Tidtabellen är för det första mycket ansträngd och saker och ting görs i fel ordning.
    Mikaela Nylander
  • Kristdemokraterna motsatte sig de massiva nedskärningarna och understödde att propositionen förkastas. Gruppen kritiserade att besparingar genomförs före reformlagstiftningen och befarade att verksamhetsställen läggs ned i landskapen.

    Nyt vuorossa on ammatillinen koulutus, johon ensi vuonna kohdistetut 190 miljoonan euron leikkaukset on ajoitettu taitamattomasti ennen reformilainsäädännön valmistumista.
    Peter Östman

Sammandraget är AI-genererat utifrån 138 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet. De längsta anförandena förkortades i sammandragets källmaterial.

Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin sivistysvaliokuntaan.

Yleiskeskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.

Keskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.

Behandlingens skeden

Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.

  1. 6.10.2016Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Opetus- ja kulttuuriministeriö
  2. 11.10.2016Lähetekeskustelu · Täysistunto
  3. 29.11.2016Valiokunnan mietintö tai lausunto · sivistysvaliokunta
  4. 9.12.2016Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
  5. 13.12.2016Toinen käsittely · Täysistunto
  6. 21.12.2016Eduskunnan vastaus ja kirjelmä

Beslut per lagförslag2

  • 1Laki opetus- ja kulttuuritoimen rahoituksesta annetun lain muuttamisesta ja väliaikaisesta muuttamisestaHyväksytty muutettuna · 1486/2016 · 29.12.2016
  • 2Laki vapaasta sivistystyöstä annetun lain muuttamisestaHyväksytty · 1487/2016 · 29.12.2016

Föreslagen lagtext

Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.

1.Lag om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) 12—18 § och 48 § 3 mom., av dem 12 § sådan den lyder i lagarna 1607/2015 och 1690/2015, 13 § sådan den lyder delvis ändrad i lag 1607/2015, 14, 15 och 18 § sådana de lyder i lag 1607/2015 och 17 § sådan den lyder i lag 1410/2014, ändras 2 § 2 mom. 2—5, 7 och 10 punkten, 5 § 3 punkten, 8 § 1 mom., 8 a, 11 och 22 §, 23 b § 2 mom., 24 § 1 mom., 29 och 35 a §, 48 § 1, 4 och 5 mom. samt 50 §, av dem 2 § 2 mom. 4—5 punkten, 5 § 3 punkten, 8 § 1 mom., 24 § 1 mom. och 50 § 2 mom. sådana de lyder i lag 1410/2014, 8 a och 11 §, 23 b § 2 mom. och 35 a § sådana de lyder i lag 1607/2015, 29 § och 50 § 1 mom. sådana de lyder i lag 1511/2011, 48 § 1 mom. sådant det lyder i lag 486/2013 och 50 § sådan den lyder i lagarna 1410/2014 och 1511/2011, och fogas till 2 § 2 mom., sådant det lyder delvis ändrat i lag 1410/2014, nya 3 a, 3 b och 11 punkter, till 6 §, sådan den lyder i lag 1410/2014, ett nytt 3 mom., till 7 § ett nytt 3 mom., till 10 § ett nytt 4 mom., temporärt till lagen en ny 11 a §, till 20 § ett nytt 2 mom., till 24 § ett nytt 10 mom., till 25 §, sådan den lyder delvis ändrad i lagarna 1511/2011, 892/2013, 1410/2014 och 248/2015, ett nytt 8 mom., till 28 §, sådan den lyder i lag 1410/2014, ett nytt 2 mom., till 35 § ett nytt 5 mom. temporärt till lagen en ny 45 a §, till lagen en ny 48 a § och temporärt till lagen nya 48 b och 48 c § samt till 50 §, sådan den lyder i lag 1511/2011 och 1410/2014, temporärt ett nytt 3 mom. som följer:

2 §Tillämpning av lagen i vissa fall

Utan hinder av vad som bestäms i 1 mom., föreskrivs i denna lag om finansieringen av

2) sådan förberedande undervisning före den grundläggande utbildningen som avses i 5 § i lagen om grundläggande utbildning,

3 a) förskoleundervisning enligt 26 a § i lagen om grundläggande utbildning för elever som omfattas av förlängd läroplikt och som fyller fem år det år som förskoleundervisningen inleds,

3 b) sådan grundläggande utbildning som avses i 46 § i lagen om grundläggande utbildning,

4) de tilläggskostnader som föranleds av förskoleundervisning och grundläggande utbildning för elever med mycket svår utvecklingsstörning och andra som omfattas av sådan förlängd läroplikt som avses i 25 § 2 mom. och 26 a § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning,

5) tillägg för internatskola som ordnar sådan undervisning som avses i lagen om grundläggande utbildning, i fråga om de elever som erbjuds inkvartering och måltider, och skolhemsförhöjning för sådan privat anordnare av grundläggande utbildning som enligt tillståndet att ordna grundläggande utbildning har som särskild utbildningsuppgift att ordna skolhemsundervisning,

7) inledande av verksamheten hos en privat anordnare av grundläggande utbildning som har fått ett sådant tillstånd att ordna utbildning som avses i 7 § i lagen om grundläggande utbildning,

10) sådan grundläggande konstundervisning som avses i 11 § 3 mom. i lagen om grundläggande konstundervisning och som finansieras enligt antalet undervisningstimmar,

11) det första året av en tvåårig förskoleundervisning som omfattas av ett sådant tillstånd att ordna utbildning som avses i 7 § i lagen om grundläggande utbildning, i fråga om de elever som fyller fem år det år som förskoleundervisningen inleds.

5 §Grunden för beräkning av finansieringen

Finansieringen för driftskostnaderna bestäms enligt kalkylerade grunder. Finansieringen bestäms

3) för sådan påbyggnadsundervisning som avses i lagen om grundläggande utbildning, förskoleundervisning enligt 26 a § i lagen om grundläggande utbildning för femåriga elever som omfattas av den förlängda läroplikten, undervisning som ordnas utomlands, undervisning som grundar sig på förlängd läroplikt enligt 25 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning, skolhemsundervisning, grundläggande utbildning som ordnas vid en internatskola, förskoleundervisning under det första året av en tvåårig förskoleundervisning som omfattas av ett sådant tillstånd att ordna utbildning som avses i 7 § i lagen om grundläggande utbildning, flexibel grundläggande utbildning och inledandet av verksamhet som privat utbildningsanordnare på basis av antalet elever och det per elev bestämda priset per enhet, för sådan grundläggande utbildning som avses i 46 § i lagen om grundläggande utbildning på basis av antalet kurser och det per kurs bestämda priset per enhet och för förberedande undervisning före den grundläggande utbildningen på basis av antalet närvaromånader och det per närvaromånad bestämda priset per enhet,

6 §Kommunens statsandel och grunden för statsandelen för utbildning som avses i gymnasielagen och för grundläggande yrkesutbildning

När kommunen beviljas statsandelar åren 2017—2019 beaktas 98,96 procent av grunden för statsandelen enligt 2 mom. 1 punkten för sådan utbildning som avses i gymnasielagen och 99,10 procent av grunden för statsandelen för sådan grundläggande yrkesutbildning som avses i 2 mom. 2 punkten.

7 §Finansiering av gymnasieutbildning och grundläggande yrkesutbildning som ordnas av samkommuner och privata utbildningsanordnare

Åren 2017—2019 beviljas samkommunerna för sådan utbildning som avses i gymnasielagen 98,96 procent och för grundläggande yrkesutbildning 99,10 procent av den finansiering som avses i 1 mom.

Kommunens självfinansieringsandel av driftskostnaderna för utbildning som avses i gymnasielagen och för yrkesutbildning

Kommunens självfinansieringsandel av driftskostnaderna för gymnasieutbildning utgör 58,11 procent, av driftskostnaderna för grundläggande yrkesutbildning 52,52 procent och av driftskostnaderna för utbildning som förbereder invandrare och personer med ett främmande språk som modersmål för gymnasieutbildning 50 procent av det belopp som fås när det belopp som beräknats enligt 2 och 3 mom. divideras med antalet invånare i hela landet och det därigenom erhållna beloppet multipliceras med kommunens invånarantal.

8 a §Beräkning av det belopp som läggs till kommunens självfinansieringsandel med anledning av att kommunens finansieringsandel för yrkeshögskolor stryks från och med år 2016

Med avvikelse från vad som föreskrivs i 8 § 4 mom. om beräkningen av det årliga belopp som läggs till kommunens självfinansieringsandel, ska den uppskattade förändringen i kostnadsnivån för finansåret inte beaktas under åren 2016, 2018 och 2019.

10 §Statsandelen för driftskostnaderna för yrkesinriktad tilläggsutbildning

När en kommun eller samkommun beviljas statsandelar för yrkesinriktad tilläggsutbildning beaktas åren 2017—2019 98,93 procent av det belopp som utgör grund för den statsandel som avses i 1 mom.

11 §Finansiering av förskoleundervisning och grundläggande utbildning

För sådan verksamhet som avses i 2 § 2 mom. 1—4, 9 och 11 punkten och för sådant tillägg för internatskola som avses i 2 § 2 mom. 5 punkten beviljas en kommun, en samkommun eller en privat utbildningsanordnare som har fått ett tillstånd att ordna utbildning enligt 7 § i lagen om grundläggande utbildning finansiering till ett belopp som fås genom att antalet prestationer multipliceras med priset per enhet för prestationen i enlighet med 5 § 3 punkten. För sådan skolhemsförhöjning som avses i 2 § 2 mom. 5 punkten och för sådan verksamhet som avses i 2 § 2 mom. 7 punkten beviljas en privat utbildningsanordnare som har fått ett sådant tillstånd att ordna utbildning som avses i 7 § i lagen om grundläggande utbildning dessutom finansiering till ett belopp som fås genom att antalet prestationer multipliceras med priset per enhet för prestationen i enlighet med 5 § 3 punkten.

En anordnare av grundläggande utbildning som har fått ett sådant tillstånd att ordna utbildning som avses i 7 § i lagen om grundläggande utbildning beviljas för tiden från ingången av den månad under vilken verksamheten inleds till utgången av det finansår för vilket anordnaren inte får sådan hemkommunsersättning för förskoleundervisning och grundläggande utbildning som avses i lagen om statsandel för kommunal basservice finansiering till ett belopp som motsvarar den nämnda ersättningen. När verksamheten inleds beräknas finansieringen enligt det kalkylerade antalet elever. Skillnaden mellan det faktiska och uppskattade elevantalet beaktas vid finansieringen av det år som följer på året efter det aktuella finansåret. Finansiering för inledande av verksamhet beviljas när en privat utbildningsanordnare beviljas ett sådant tillstånd att ordna utbildning som avses i 7 § i lagen om grundläggande utbildning eller när tillståndet utvidgas till att omfatta förskoleundervisning eller grundläggande utbildning och när undervisningen utvidgas till att omfatta nya årskurser.

Vid beviljande av finansiering för det första året av en tvåårig förskoleundervisning som ingår i ett sådant tillstånd att ordna utbildning som avses i 7 § i lagen om grundläggande utbildning används som pris per enhet i fråga om de elever som fyller fem år det år som förskoleundervisningen inleds ett belopp som motsvarar den hemkommunsersättning för sexåringar som avses i 38 § i lagen om statsandel för kommunal basservice.

För de tilläggskostnader som föranleds av flexibel grundläggande utbildning kan kommunen, samkommunen eller en privat utbildningsanordnare, utöver vad som i lagen om statsandel för kommunal basservice föreskrivs om statsandelen för grundläggande utbildning, beviljas ett belopp som fås när det antal elever som deltar i den flexibla grundläggande utbildningen multipliceras med det per elev bestämda priset per enhet för den nämnda utbildningen.

För sådan undervisning som ordnas utomlands kan finansieringen per elev höjas eller sänkas. Bestämmelser om höjningens maximi- och minimibelopp får utfärdas genom förordning av statsrådet. Bestämmelser om landsspecifika höjningar eller sänkningar får utfärdas genom förordning av undervisnings- och kulturministeriet.

Åren 2017—2019 beviljas kommunerna och samkommunerna 98,97 procent av den finansiering som avses i 1 mom.

När en kommun, en samkommun eller en privat utbildningsanordnare som har fått ett sådant tillstånd som avses i 7 § i lagen om grundläggande utbildning att ordna utbildning beviljas i denna paragraf avsedd finansiering under åren 2020—2022, multipliceras finansieringen enligt 1 mom. med 1,0098.

11 a §Övergångsersättning år 2017 vid förberedande undervisning före den grundläggande utbildningen

Utöver vad som föreskrivs i 11 § ska en kommun, en samkommun eller en privat utbildningsanordnare som har fått ett sådant tillstånd att ordna utbildning som avses i 7 § i lagen om grundläggande utbildning beviljas övergångsersättning år 2017 vid förberedande undervisning före den grundläggande utbildningen. Övergångsersättningens belopp fås genom att de elevantal som avses i 2 mom. multipliceras med de priser per enhet och elev som anges i momentet. För privata utbildningsanordnare höjs priset per enhet dessutom i enlighet med 32 § 3 mom.

Vid beräkning av övergångsersättningen beaktas i elevantalet de elever i åldern 6—16 år som på beräkningsdagen hösten 2016 har anmälts som elever och som deltagit i den förberedande undervisning före den grundläggande utbildningen som avses i 5 § i lagen om grundläggande utbildning och vars undervisning har inletts tidigast den 21 september 2015 och avslutats senast den 19 september 2016 och som fått undervisning i minst fyra månader i en följd. Priset per enhet och elev är 4 046,13 euro för de elever som deltagit i undervisningen i minst fyra men mindre än åtta månader och 8 092,27 euro för de elever som deltagit i undervisningen i minst åtta månader.

Med avvikelse från vad som föreskrivs i ikraftträdandebestämmelsen i lagen om temporär ändring av 12 och 48 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1690/2015) tillämpas inte 12 § 2 mom. på den finansiering som beviljas 2017.

20 §Statsandelen för driftskostnaderna för sådan grundläggande konstundervisning som finansieras enligt antalet undervisningstimmar

När en kommun eller samkommun beviljas statsandelar åren 2017—2019 beaktas 97,98 procent av grunden för statsandelen enligt 1 mom.

22 §Statsandelen för driftskostnaderna för museer, teatrar och orkestrar

För driftskostnaderna för ett museum, en teater eller en orkester beviljas dess huvudman i statsandel 37 procent av det belopp som utgör grund för statsandelen och som fås när det antal kalkylerade årsverken som fastställts för huvudmannen för museet, teatern eller orkestern multipliceras med det pris per enhet och årsverke som bestäms i enlighet med 35 § 1 mom.

När en kommun eller samkommun som är huvudman för ett museum, en teater eller en orkester beviljas statsandelar beaktas åren 2017—2019 i fråga om museerna 98,29 procent, i fråga om teatrarna 97,72 procent och i fråga om orkestrarna 97,34 procent av det belopp som utgör grund för den statsandel som avses i 1 mom.

23 b §Avdrag från det genomsnittliga priset per enhet

Trots det som föreskrivs i 1 mom. ska det genomsnittliga priset per enhet för gymnasieutbildning dock vara minst 5 954,28 euro, det genomsnittliga priset per enhet för grundläggande konstundervisning minst 74,92 euro och det genomsnittliga priset per enhet för grundläggande yrkesutbildning minst 10 278,43 euro.

24 §Priserna per enhet för gymnasier

Priserna per enhet för studerande vid gymnasier beräknas årligen på basis av de riksomfattande totalkostnader som alla utbildningsanordnare har orsakats av den utbildning som avses i gymnasielagen under året före det år som föregår det år då priserna per enhet bestäms. Vid beräkning av priserna per enhet beaktas emellertid inte utgifterna för undervisning utomlands eller studerande som får sådan undervisning. Vid beräkning av priserna per enhet viktas antalet studerande som inlett studierna efter att de fyllt 18 år med koefficienten 0,58. Vid beräkning av priserna per enhet viktas antalet studerande som deltar i utbildning som förbereder för gymnasieutbildning med koefficienten 1,21.

Åren 2020—2022 utökas de riksomfattande totalkostnaderna för den utbildning som avses i gymnasielagen med 5 742 000 euro.

25 §Priserna per enhet för grundläggande yrkesutbildning

Åren 2020—2022 utökas de riksomfattande totalkostnaderna för den grundläggande yrkesutbildningen med 9 089 000 euro.

28 §Priserna per enhet för sådan grundläggande konstundervisning som finansieras enligt antalet undervisningstimmar

Åren 2020—2022 utökas de riksomfattande totalkostnaderna för den grundläggande konstutbildningen med 748 000 euro.

29 §Priserna per enhet för förskoleundervisning och grundläggande utbildning

Priserna per enhet för de verksamheter som avses i 2 § 2 mom. 1—5 och 9 punkten fås genom att man från den grunddel av hemkommunsersättningen som finansministeriet bestämt i enlighet med 38 § i lagen om statsandel för kommunal basservice drar av 194,08 euro och multiplicerar skillnaden med följande koefficienter:

per elev per närvaromånad per kurs

Påbyggnadsundervisning 1,26

Förlängd läroplikt, förskoleundervisning för femåringar 1,41

Tilläggsfinansiering för den förlängda läroplikten, elever med mycket svår utvecklingsstörning 4,76

Tilläggsfinansiering för den förlängda läroplikten, andra elever än elever med mycket svår utvecklingsstörning 2,97

Tillägg för internatskola 0,46

Skolhemsförhöjning 1,86

Undervisning utomlands enligt lagen om grundläggande utbildning 1,23

Förberedande undervisning före den grundläggande utbildningen 0,186

Annan grundläggande utbildning enligt 46 § i lagen om grundläggande utbildning än den som avses i 2 mom. i den paragrafen 0,046

Utöver priset per enhet för påbyggnadsundervisning får utbildningsanordnaren en tilläggsfinansiering som motsvarar tilläggsfinansieringen för förlängd läroplikt för de elever som omfattades av den förlängda läroplikten när de slutförde den grundläggande utbildningens lärokurs.

Undervisnings- och kulturministeriet fastställer årligen de priser per enhet och elev eller prestation som avses i denna paragraf.

Undervisnings- och kulturministeriet fastställer årligen i enlighet med 11 § priserna per enhet för sådan verksamhet som avses i 2 § 2 mom. 7 och 11 punkten.

Undervisnings- och kulturministeriet fastställer årligen inom ramen för statsbudgeten priset per enhet för sådan flexibel grundläggande utbildning som avses i 2 § 2 mom. 6 punkten.

Undervisnings- och kulturministeriet fastställer årligen inom ramen för statsbudgeten och i enlighet med 46 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning priset per enhet för sådana kurser som ingår i den grundläggande utbildningens lärokurs och som avläggs av elever som slutför enskilda läroämnen.

35 §Priset per enhet för museer, teatrar och orkestrar

Åren 2020—2022 utökas museernas driftskostnader med 324 000 euro, teatrarnas driftskostnader med 233 000 euro och orkestrarnas driftskostnader med 426 000 euro.

35 a §Avdrag från priserna per enhet för museer, teatrar och orkestrar

Från de priser per enhet för museer, teatrar och orkestrar som beräknas i enlighet med 35 § 1—3 mom. dras årligen följande belopp av:

1) från priset per enhet för museer 15 996 euro,

2) från priset per enhet för teatrar 10 323 euro,

3) från priset per enhet för orkestrar 10 253 euro.

45 a §Statsunderstöd för kompetensprogrammet för unga vuxna och för yrkesutbildning för invandrare

Utöver det som föreskrivs i 5 § 1 och 2 punkten kan handledande utbildning för grundläggande yrkesutbildning, grundläggande yrkesutbildning som ordnas vid en läroanstalt och utbildning som förbereder för yrkesexamen eller specialyrkesexamen samt ordnande av fristående examina finansieras med statsunderstöd. Statsunderstöd kan inom ramen för de anslag som anvisats i statsbudgeten beviljas för kompetensprogrammet för unga vuxna och för sådan yrkesutbildning för invandrare som finansieras genom statsunderstöd.

Genom statsunderstöd som beviljas av anslaget för kompetensprogrammet för unga vuxna kan studierna finansieras för studerande som inte slutfört den grundläggande utbildningens lärokurs eller som saknar examen efter denna och som var i åldern 20—29 det år utbildningen inleddes. Grundläggande yrkesutbildning som förbereder för fristående examen och som ordnas vid en läroanstalt, utbildning som förbereder för yrkesexamen och specialyrkesexamen och som ordnas vid en läroanstalt, examenstillfällen samt stöd-, handlednings- och rådgivningstjänster kan finansieras genom statsunderstöd.

Genom statsunderstöd som beviljas av anslaget för yrkesutbildning för invandrare kan studierna 2017 finansieras för de invandrare som avses i 2 § 1 mom. i lagen om främjande av integration (1386/2010). Yrkesinriktade grundexamina som ordnas som grundläggande yrkesutbildning vid en läroanstalt, yrkesinriktade grundexamina som ordnas som fristående examina och utbildning som förbereder för dessa examina och som ordnas vid en läroanstalt, utbildning som förbereder för grundläggande yrkesutbildning, yrkesexamina och specialyrkesexamina och utbildning som förbereder för dessa examina och som ordnas både vid en läroanstalt och i form av läroavtalsutbildning samt stöd-, handlednings- och rådgivningstjänster kan finansieras genom statsunderstöd.

Statsunderstöd kan beviljas utbildningsanordnare som avses i 8 § i lagen om grundläggande yrkesutbildning och i 4 § i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning. Statsunderstöd kan beviljas för grundläggande yrkesutbildning och för ordnande av examenstillfällen samt för utbildning som förbereder för grundläggande yrkesutbildning, om det i ansökan ingår en plan som visar att sökanden ordnar grundläggande yrkesutbildning med statsandelsfinansiering i sådan omfattning att det antal studerande som ligger till grund för finansieringen för finansåret enligt 48 § 1 mom. nås. Statsunderstöd kan beviljas för ordnande av yrkes- och specialyrkesexamina vid en läroanstalt och för ordnande av examenstillfällen, om det i ansökan ingår en plan som visar att sökanden ordnar utbildning som förbereder för yrkesexamen och specialyrkesexamen med statsandelsfinansiering minst i en omfattning som motsvarar det antal studerandeårsverken som undervisnings- och kulturministeriet i enlighet med 49 § 1 mom. har fastställt som grund för statsandelsfinansieringen för den yrkesinriktade tilläggsutbildningen vid en läroanstalt. Statsunderstöd kan beviljas för yrkesinriktad tilläggsutbildning som ordnas i form av läroavtalsutbildning och för ordnande av examenstillfällen, om det i ansökan ingår en plan som visar att sökanden ordnar yrkesinriktad tilläggsutbildning i form av läroavtalsutbildning minst i en omfattning som motsvarar det antal studerande som undervisnings- och kulturministeriet i enlighet med 49 § 1 mom. har fastställt som grund för statsandelsfinansieringen för den yrkesinriktade tilläggsutbildning som ordnas i form av läroavtalsutbildning.

Statsunderstöd som avses i denna paragraf får inte användas för sådana kostnader för studerande som finansieras med stöd av 6, 7 eller 10 § eller som sådan arbetskraftsutbildning som avses i 5 kap. 1 § 2 mom. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (916/2012).

48 §Beräkning av antalet studerande och elever

För gymnasier och yrkesutbildning beräknas finansieringen för finansåret enligt det genomsnittliga antalet studerande det år som föregår finansåret. För grundläggande yrkesutbildning beräknas finansieringen för finansåret dock högst enligt det antal som motsvarar 87,56 procent av det totala antalet studerande enligt tillståndet att ordna utbildning. Dessutom kan sådana kalkylerade förändringar i antalet studerande beaktas som orsakas av lag eller förordning, en föreskrift eller ett beslut av en statlig myndighet som grundar sig på lag eller förordning, eller av statsbudgeten. Vid beräkningen av priserna per enhet tillämpas dock antalet elever och studerande hösten det år som föregår finansåret. När verksamheten inleds beräknas finansieringen enligt det kalkylerade antalet elever.

En studerande eller en elev kan under samma tid räknas som en sådan prestation som utgör grund för finansiering inom endast en utbildning som omfattas av tillämpningsområdet för denna lag.

De elever, studerande och andra prestationer som inte har anmälts till statsbidragsmyndigheten inom utsatt tid kan lämnas obeaktade vid beräkningen av grunden för finansieringen.

48 a §Prestationer inom den grundläggande utbildningen som används som grund för finansieringen

För sådan grundläggande utbildning som finansieras enligt denna lag beräknas finansieringen för finansåret enligt elevantalet den 20 september det år som föregår finansåret, med undantag av finansieringen av den förberedande undervisningen före den grundläggande utbildningen och den grundläggande utbildning som avses i 46 § i lagen om grundläggande utbildning.

När verksamheten inleds beräknas finansieringen enligt det uppskattade antalet elever eller studerande eller annan prestation, med undantag av sådana kurser som i enlighet med 46 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning avläggs av studerande som slutför enskilda läroämnen. Skillnaden mellan det faktiska och uppskattade antalet elever och prestationer beaktas vid finansieringen av det år som följer på året efter det aktuella finansåret.

Vid beräkningen av finansieringen av den förberedande undervisningen före den grundläggande utbildningen beaktas det uppskattade antalet närvaromånader under finansåret och skillnaden mellan det faktiska och det uppskattade antalet närvaromånader under året före det år som föregår finansåret. Med en närvaromånad avses inom den förberedande undervisningen före den grundläggande utbildningen en tidsperiod på 30 kalenderdagar under vilken en elev har varit elev hos utbildningsanordnaren. Det uppskattade antalet närvaromånader under finansåret motsvarar utfallet året före det år som föregår finansåret. Undervisnings- och kulturministeriet kan på ansökan av utbildningsanordnaren ändra uppskattningen på grundval av betydande förändringar i antalet studerande. Som grund för finansieringen av den förberedande undervisningen före den grundläggande utbildningen kan för en elevs del godkännas högst nio närvaromånader. För privata utbildningsanordnare för vilka ett högsta tillåtet antal studerande har fastställts i tillståndet att ordna utbildning kan det som grund för finansieringen under finansåret godkännas högst det antal månader som fås när det högsta tillåtna antalet studerande enligt tillståndet multipliceras med nio.

Vid beräkningen av finansieringen av den grundläggande utbildning som avses i 46 § i lagen om grundläggande utbildning, med undantag av den utbildning som avses 2 mom. i den paragrafen, beaktas det uppskattade antalet slutförda kurser under finansåret och skillnaden mellan det faktiska och det uppskattade antalet slutförda kurser under året före det år som föregår finansåret. Det uppskattade antalet kurser under finansåret motsvarar utfallet året före det år som föregår finansåret. Undervisnings- och kulturministeriet kan på ansökan av utbildningsanordnaren ändra uppskattningen på grundval av betydande förändringar i antalet studerande.

Finansieringen för finansåret för sådana studier som avses i 46 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning räknas utifrån antalet kurser som ingår i den grundläggande utbildningens lärokurs och som slutförts under det läsår som föregår finansåret.

Som grund för finansieringen av den grundläggande utbildning som avses i 46 § i lagen om grundläggande utbildning kan godkännas högst 100 kurser för sådana studerande som behöver undervisning i inlednings- och slutskedet av den grundläggande undervisningen och högst 130 kurser för sådana studerande som dessutom behöver undervisning i läskunnighetsskedet. För privata utbildningsanordnare för vilka ett högsta tillåtet antal studerande har fastställts i tillståndet att ordna utbildning kan det som grund för finansieringen under finansåret godkännas högst det antal kurser som fås när det högsta tillåtna antalet studerande enligt tillståndet multipliceras med 30.

Den ansökan som avses i 3 och 4 mom. ska göras före utgången av september månad det år som föregår finansåret.

48 b §Prestationer som 2017 och 2018 används som grund för finansieringen inom den förberedande undervisningen före den grundläggande utbildningen

Med avvikelse från det som i 48 a § 3 mom. föreskrivs om beräkningen av finansieringen av den förberedande undervisningen före den grundläggande utbildningen ska vid beräkningen av finansieringen för finansåren 2017 och 2018 skillnaden mellan antalet faktiska och uppskattade närvaromånader under året före det år som föregår finansåret inte beaktas.

Undervisnings- och kulturministeriet kan åren 2017 och 2018 på ansökan av utbildningsanordnaren ändra den uppskattning av antalet närvaromånader under finansåret som avses i 48 a §. Ansökan ska göras före utgången av augusti månad under finansåret.

48 c §Prestationer som 2017 och 2018 används som grund för finansieringen av den grundläggande utbildning som avses i 46 § i lagen om grundläggande utbildning

Med avvikelse från det som i 48 a § 4 mom. föreskrivs om beräkningen av finansieringen av den grundläggande utbildning som avses i 46 § i lagen om grundläggande utbildning ska vid beräkningen av finansieringen för finansåren 2017 och 2018 skillnaden mellan antalet faktiska och uppskattade kurser under året före det år som föregår finansåret inte beaktas.

Undervisnings- och kulturministeriet kan åren 2017 och 2018 på ansökan av utbildningsanordnaren ändra den uppskattning av antalet slutförda kursen under finansåret som avses i 48 a §. Ansökan ska göras före utgången av augusti månad under finansåret.

50 §Beviljande och justering av finansiering

Undervisnings- och kulturministeriet beviljar utan ansökan kommunen eller en annan anordnare av verksamhet enligt någon av de lagar som nämns i 1 och 2 § de statsandelar som avses i 6, 10 och 19—22 § samt sådan finansiering för driftskostnader som avses i 7 och 11 §.

Med undantag för sådan finansiering som avses i 10 § 1 och 3 mom. och 11 § justerar undervisnings- och kulturministeriet före utgången av finansåret den finansiering som beviljats i enlighet med 1 mom. så att den överensstämmer med det genomsnittliga antalet studerande under finansåret. Finansieringen för grundläggande yrkesutbildning justeras dock så att den högst motsvarar 87,56 procent av det totala antal studerande som fastställts i tillståndet att ordna yrkesutbildning.

Utöver vad som föreskrivs i 1 mom. beviljar undervisnings- och kulturministeriet år 2017 den övergångsersättning vid sådan förberedande undervisning före den grundläggande utbildningen som avses i 11 a §.

§

Denna lag träder i kraft den 20 . Lagens 11 a § och 50 § 3 mom. gäller till och med den 31 december 2017. Lagens 45 a, 48 b och 48 c § gäller till och med den 31 december 2018.

2.Lag om ändring av lagen om fritt bildningsarbete

I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om fritt bildningsarbete (632/1998) 11 b § 2 mom., sådant det lyder i lag 1608/2015, och fogas till 9 §, sådan den lyder i lag 579/2015, ett nytt 3 mom. och till 11 §, sådan den lyder i sistnämnda lag, ett nytt 11 mom. som följer:

9 §Statsandelens belopp

När statsandel beviljas folkhögskolor, medborgarinstitut, sommaruniversitet eller idrottsutbildningscenter vars huvudman är en kommun eller en samkommun, beaktas åren 2017—2019 i fråga om folkhögskolorna 98,53 procent, i fråga om medborgarinstituten 98,19 procent, i fråga om sommaruniversiteten 98,65 procent och i fråga om idrottsutbildningscentren 99,10 procent av statsandelsgrunden enligt 8 §.

11 §Pris per enhet

Åren 2020—2022 utökas driftskostnaderna för verksamheten vid läroanstalterna för fritt bildningsarbete för folkhögskolornas del med 55 000 euro, för de riksomfattande idrottutbildningscentrens del med 8 000 euro, för medborgarinstitutens del med 1 252 000 euro och för sommaruniversitetens del med 9 000 euro.

11 b §Avdrag från priset per enhet för läroanstalter

Trots vad som föreskrivs i 1 mom. är priset per enhet för en folkhögskolas studerandevecka dock minst 297,48 euro, priset per enhet för ett riksomfattande idrottsutbildningscenters studerandedygn minst 88,20 euro, priset per enhet för ett medborgarinstituts undervisningstimme minst 82,91 euro, priset per enhet för ett sommaruniversitets undervisningstimme minst 156,94 euro och priset per enhet för en studiecentrals undervisningstimme minst 107,19 euro.

§

Denna lag träder i kraft den 20 .

Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
I denna proposition föreslås det att lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet samt lagen om fritt bildningsarbete ska ändras. I anslagen för grundläggande yrkesutbildning ska det sparas 190 miljoner euro från och med 2017. Besparingen genomförs så att det högsta antal studerande som läggs till grund för finansieringen fastställs till en nivå som ligger 12,44 procent under det totala antalet studerande enligt tillstånden att ordna utbildning. En effekt som motsvarar den temporära sänkningen av semesterpenningarna enligt konkurrenskraftsavtalet beaktas enligt förslaget vid beräkningen av finansieringen 2017—2019 för gymnasieutbildning, grundläggande yrkesutbildning, yrkesinriktad tilläggsutbildning som ordnas vid en läroanstalt, grundläggande konstundervisning, läroanstalter för fritt bildningsarbete samt museer, teatrar och orkestrar. Effekten av de sänkta arbetsgivaravgifterna och ändringarna i finansieringsansvaret beaktas som en del av den uppskattade ändringen av kostnadsnivån enligt finansieringslagen. Yrkesutbildning för invandrare kommer att kunna finansieras med statsunderstöd 2017. Det föreslås att giltigheten för bestämmelsen om statsunderstödsfinansiering för kompetensprogrammet för unga vuxna förlängs till utgången av 2018. Finansieringen av förberedande undervisning före den grundläggande utbildningen och av grundläggande utbildning för andra än läropliktiga ska enligt förslaget striktare än för närvarande kopplas till den faktiska omfattningen av undervisningen. Dessutom föreslås det att vissa bestämmelser om finansiering av utbildning som avses i lagen om grundläggande utbildning ska revideras. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2017 och avses bli behandlad i samband med den. Lagarna avses träda i kraft den 1 januari 2017. Bestämmelserna om övergångsersättning vid förberedande undervisning före den grundläggande utbildningen föreslås gälla till och med den 31 december 2017. De bestämmelser som gäller finansiering utifrån uppskattning 2017 och 2018 för förberedande undervisning före den grundläggande utbildningen och för grundläggande utbildning för dem som passerat läropliktsåldern samt de bestämmelser som gäller statsunderstöd för yrkesutbildning föreslås gälla till och med den 31 december 2018.

Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 2.9.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.