HE 178/2016 vpGodkänd med ändringarÖverlämnad 6.10.2016

Reform av vuxnas grundläggande utbildning

Lag om ändring av 1 och 46 § i lagen om grundläggande utbildning samt till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice

Den grundläggande utbildningen, den förberedande undervisningen samt läskunnighetsundervisningen för vuxna och personer som passerat läropliktsåldern slås samman till en enhetlig utbildningsstig. Reformen ska göra studierna tydligare och påskynda invandrares övergång till vidare utbildning och arbetslivet.

Status
Godkänd med ändringar
Överlämnad
6.10.2016
Senaste händelse
23.12.2016
Omröstningar
0
Anföranden
6
Stadfäst
29.12.2016
Författning
1507/2016

Vad som föreslås

Den grundläggande utbildningen för personer som har passerat läropliktsåldern delas in i ett inledande skede och ett slutskede, och undervisningen i läs- och skrivkunnighet för invandrare kopplas till det inledande skedet. Lagen föreskriver om erkännande av tidigare kunnande, en individuell studieplan och en maximitid på fem år för heltidsstudier, samtidigt som staten tar över hela finansieringen av den grundläggande utbildningens hela lärokurs.

Vad det betyder

Ändringen berör vuxna och invandrare som har passerat läropliktsåldern och som saknar grundläggande utbildning eller läskunnighet, utbildningsanordnare samt kommunerna. Kommunernas skyldighet att delta i finansieringen av den grundläggande utbildningen för vuxna slopas, och statens finansiering ökar med cirka 2,5 miljoner euro på årsnivå. Lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2018.

Så röstade riksdagen

Propositionen godkändes utan omröstning – ingen ledamot föreslog att den skulle förkastas eller ändras i plenum.

Debatten i salen

Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.

6 anföranden · 5 talare · 1 debatt

Debattens huvudpunkter

I debatten rådde bred enighet om att den grundläggande utbildningen för vuxna och läskunnighetsundervisningen behöver slås samman. Både regerings- och oppositionsgrupperna ansåg att reformen är ett välkommet och brådskande sätt att främja invandrares integration och sysselsättning. I debatten lyftes även frågan om att nå hemmavarande invandrarmödrar samt de utmaningar som de allmänna utbildningsnedskärningarna medför.

  • Reformen skapar en individuell studiestig inom den grundläggande utbildningen för vuxna, vilket påskyndar integrationen, beaktar tidigare kunnande och förbättrar färdigheterna hos personer som saknar läs- och skrivkunnighet.

    Aikuisten perusopetukseen luodaan henkilökohtaisiin osaamistarpeisiin perustuva malli, jossa jokaiselle opiskelijalle annetaan henkilökohtainen opiskelusuunnitelma.
    Sanni Grahn-Laasonen
  • SDPFör med reservationer

    Propositionen är bra och nödvändig för att förtydliga utbildningsstigarna, men regeringens omfattande utbildningsbesparingar väcker oro för hur reformen ska genomföras.

    Luku- ja kirjoitustaidon opetuksen yhdistäminen aikuisten perusopetuksen kanssa yhdeksi kokonaisuudeksi on todellakin mainio asia ja selkeyttää opetusjärjestelyjä.
    Eeva-Johanna Eloranta
  • SFPFör

    Reformen är ett utmärkt initiativ från regeringen, och i integrationsarbetet bör hela familjens situation beaktas.

    Niin harvoin kun pääsee kehumaan hallitusta, niin nyt täytyy sanoa, että todella hyvä avaus.
    Mikaela Nylander
  • Propositionen är mycket välkommen och en brådskande åtgärd för att främja integrationen, och därtill är det viktigt att särskilt se till att mödrar som sköter barn hemma får tillgång till utbildning.

    todellakin me pidämme tätä hyvin kannatettavana, tarpeellisena ja myöskin kiireellisenä kotouttamista edistävänä toimena.
    Sari Essayah

Sammandraget är AI-genererat utifrån 6 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet.

Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin sivistysvaliokuntaan.

Behandlingens skeden

Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.

  1. 6.10.2016Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Opetus- ja kulttuuriministeriö
  2. 11.10.2016Lähetekeskustelu · Täysistunto
  3. 8.12.2016Valiokunnan mietintö tai lausunto · sivistysvaliokunta
  4. 13.12.2016Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
  5. 20.12.2016Toinen käsittely · Täysistunto
  6. 22.12.2016Eduskunnan vastaus ja kirjelmä

Beslut per lagförslag2

  • 1Laki perusopetuslain 1 ja 46 §:n muuttamisestaHyväksytty · 1507/2016 · 29.12.2016
  • 2Laki kunnan peruspalveluiden valtionosuudesta annetun lain muuttamisestaHyväksytty muutettuna · 1508/2016 · 29.12.2016

Föreslagen lagtext

Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.

1.Lag om ändring av 1 och 46 § i lagen om grundläggande utbildning

I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om grundläggande utbildning (628/1998) 1 § 3 mom. och 46 §, av dem 1 § 3 mom. sådant det lyder i lag 1136/2003, som följer:

1 §Tillämpningsområde

Bestämmelser om grundläggande utbildning för personer som passerat läropliktsåldern finns i 46 §.

46 §Grundläggande utbildning för personer som passerat läropliktsåldern

På ordnande av grundläggande utbildning för personer som har passerat läropliktsåldern tillämpas i tillämpliga delar 2 §, 3 § 1 och 2 mom., 9 § 1 mom., 10, 12–15, 18–22 och 29 §, 30 § 1 mom., samt 35, 37, 38 och 40–44 §. Undervisning, läroböcker och andra läromedel, arbetsredskap och arbetsmaterial är avgiftsfria för den studerande. I sådan utbildning som på basis av ett beslut av kommunen eller samkommunen eller en bestämmelse som ingår i ett tillstånd enligt 7 § har ordnats vid en internatskola, har den studerande rätt till avgiftsfritt boende samt till avgiftsfria, tillräckliga måltider varje dag. De som studerar på heltid har rätt till en avgiftsfri måltid de arbetsdagar då läroplanen förutsätter att den studerande är närvarande på ett utbildningsställe som utbildningsanordnaren anvisat. En studerande kan på de grunder som anges i 36 § 1 mom. ges en skriftlig varning eller bli avstängd för högst ett år. En studerande som har fyllt 18 år får välja mellan religionsundervisning och undervisning i livsåskådningskunskap.

Också den som endast har för avsikt att avlägga studier i ett eller flera av de läroämnen som hör till den grundläggande utbildningens lärokurs kan antas som studerande. Av studerande som avses i detta moment kan skäliga avgifter tas ut för utbildningen.

Den grundläggande utbildningen för personer som passerat läropliktsåldern består, i enlighet med den studerandes behov av kunnande, av ett inledningsskede och ett slutskede eller enbart av slutskedet. Inledningsskedet kan i enlighet med den studerandes behov av kunnande dessutom omfatta ett särskilt läskunnighetsskede. För personer som passerat läropliktsåldern ordnas inte sådan förberedande undervisning före den grundläggande utbildningen som avses i 5 §. Sådana tidigare avlagda studier eller på annat sätt förvärvat kunnande som motsvarar målen för och det centrala innehållet i läroplanen ska identifieras och erkännas. Den studerandes utgångsnivå ska definieras och utbildningsanordnaren och den studerande ska tillsammans utarbeta en individuell studieplan för den studerande, där det fastställs i vilket skede studierna inleds, vilka kurser som ska avläggas och vad som i övrigt hör till studiernas centrala innehåll, studietiden, på vilket sätt studierna ska avläggas samt vilka andra faktorer som är av betydelse för uppnåendet av målen för utbildningen, vilka anges närmare i grunderna för läroplanen. Vid utarbetandet av den individuella studieplanen ska en tidigare individuell studieplan som utarbetats för den studerande beaktas, liksom hur den har förverkligats. Utgångsnivån definieras vid behov i samarbete med andra myndigheter. Förverkligandet av planen ska följas upp, och planen ska vid behov uppdateras.

Syftet med utbildningen i inledningsskedet är att ge den studerande behövliga färdigheter i modersmål och litteratur samt övriga färdigheter för övergång till den grundläggande utbildningens slutskede, liksom att främja de studerandes balanserade utveckling. Invandrares integration i det finländska samhället ska främjas. Läskunnighetsskedet är avsett för personer som är i behov av elementär läs- och skrivkunnighet samt grundläggande numeriska färdigheter. Utbildningen i inledningsskedet omfattar, enligt vad som föreskrivs genom förordning av statsrådet, modersmål och litteratur, ett främmande språk, matematik, samhällskunskap och kulturkännedom, miljö- och naturkunskap samt hälsokunskap. Den studerande ska ges studiehandledning och handledning i arbetslivsfärdigheter. I inledningsskedet kan den studerande också ges annan helt eller delvis valfri undervisning som lämpar sig för den grundläggande utbildningen, enligt vad som föreskrivs i läroplanerna.

Utbildningen i slutskedet omfattar, enligt vad som föreskrivs genom förordning av statsrådet, modersmål och litteratur, det andra inhemska språket, främmande språk, matematik, religion eller livsåskådningskunskap, historia, samhällslära, biologi, geografi, fysik och kemi. Den studerande ska ges studiehandledning och handledning i arbetslivsfärdigheter. I slutskedet kan den studerande också ges annan undervisning som lämpar sig för den grundläggande utbildningen, enligt vad som föreskrivs i läroplanerna. Studierna i slutskedet ska även omfatta hälsokunskap, om inte studier i hälsokunskap redan ingått i den studerandes tidigare studier inom den grundläggande utbildningen.

Utbildningsanordnaren ska samarbeta med anordnare av yrkesutbildning och annan utbildning i regionen. Den studerandes individuella studieplan kan innefatta studieperioder vid andra läroanstalter samt möjligheter att bekanta sig med arbetslivet. Om en studerande flyttar till utbildning som ordnas av en annan utbildningsanordnare i enlighet med denna lag, gymnasielagen, lagen om yrkesutbildning eller lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning, ska den tidigare utbildningsanordnaren trots sekretessbestämmelserna utan dröjsmål ge den nya utbildningsanordnaren uppgifter om den studerandes individuella studieplan och om vilka studier han eller hon avlagt.

Utöver det som bestäms i 4 §, kan utbildningsanordnaren upphandla undervisning i läskunnighetsskedet hos en kommun eller samkommun, en sådan anordnare av grundläggande utbildning som avses i 7 eller 8 § eller av en sådan utbildningsanordnare som avses i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning eller i lagen om grundläggande yrkesutbildning.

Lärokursen för läskunnighetsskedet samt inlednings- och slutskedet omfattar sammanlagt högst fyra år. Den som studerar på heltid ska dock avlägga studierna inom högst fem år. En studerande kan anses ha avgått om han eller hon utan ha anmält giltigt skäl uteblir från undervisningen och det är uppenbart att han eller hon inte avlägger studierna i enlighet med sin individuella studieplan.

Utbildning enligt denna paragraf kan helt eller delvis ordnas såsom distansundervisning.

§

Denna lag träder i kraft den 20 .

2.Lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice

I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om statsandel för kommunal basservice (1704/2009) 59 § 1 mom. 3 punkten, ändras 2 § 4 mom., 58 § 2 mom. 2 punkten och 59 § 1 mom. 2 punkten samt, fogas till 59 § 2 mom. en ny 1 punkt i stället för den 59 § 2 mom. 1 punkt som upphävts genom lag 676/2014, som följer:

2 §Undantag från tillämpningsområdet

Finansiering som utifrån de uppgifter som avses i 1 mom. 3, 5 och 7 punkten och 3 mom. samt 46 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning beviljas enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet beaktas i den statsandelsprocent som avses i 55 §.

58 §Justering av kostnadsfördelningen

Vid justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna justeras på riksnivå som en helhet de grundpriser som ligger till grund för de kalkylerade kostnaderna enligt 6–13 §. Dessutom justeras följande finansiering om vilken det föreskrivs i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet:

2) finansiering av grundläggande utbildning enligt 46 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning, och

59 §

Driftskostnader som ska beaktas när kostnadsfördelningen justeras

När kostnadsfördelningen justeras beaktas kommunernas, samkommunernas och andra utbildningsanordnarnas driftskostnader för statsandelsåligganden enligt 1 § som ligger till grund för statsandel och driftskostnaderna för ordnande av följande uppgifter som finansieras med stöd av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet:

2) ordnande av undervisning för elever som omfattas av förlängd läroplikt enligt 25 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning, och

När kostnadsfördelningen justeras beaktas dock inte driftskostnaderna för följande uppgifter:

1) ordnande av grundläggande utbildning för personer som passerat läropliktsåldern enligt 46 § i lagen om grundläggande utbildning, med undantag för utbildning som avses i 46 § 2 mom.,

§

Denna lag träder i kraft den 20 .

Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
I denna proposition föreslås det att de bestämmelser i lagen om grundläggande utbildning som berör strukturen för den grundläggande utbildningen för personer som passerat läropliktsåldern ska ändras. Den grundläggande utbildningen för personer som passerat läropliktsåldern ska enligt lagförslaget bestå av två skeden, för vars del timfördelningen ska fastställas genom förordning av statsrådet. Undervisningen i läs- och skrivkunnighet föreslås bli en del av den grundläggande utbildningen för dem som behöver det. Lagen föreslås innehålla tydligare bestämmelser än för närvarande om individuell anpassning av studierna och om identifiering och erkännande av konstaterat kunnande. Genom propositionen stärks den individuella studieplanens betydelse med avseende på studiernas förlopp och längd. Lagen föreslås också innehålla tydligare bestämmelser än för närvarande om att den grundläggande utbildningen kan innefatta möjligheter att bekanta sig med arbetslivet samt valfria yrkesstudier. Dessutom föreslås lagen innehålla bestämmelser om samarbete och utbyte av information mellan utbildningsanordnarna. I propositionen föreslås det även att lagen om statsandel för kommunal basservice ska ändras, så att driftskostnaderna för den grundläggande utbildningen för personer som passerat läropliktsåldern inte beaktas vid justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna eller vid fastställandet av statsandelsprocenten. Genom propositionen strävar man efter att genomföra den handlingsplan för integration som statsrådet fastställt den 3 maj 2016. Lagarna avses träda i kraft den 1 januari 2018.

Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 13.9.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.