Återinförande av beskogingsstöd för impediment

Beskogningsstöd beviljas som stöd enligt kommissionens förordning (EU) 2022/2472 genom vilken vissa kategorier av stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, nedan gruppundantagsförordningen för jordbrukssektorn. Stödet ska uppfylla de i kapitel I i den förordningen angivna allmänna villkoren samt de särskilda villkoren för stödformen i fråga.

Endast enskilda markägare kan vara mottagare av beskogningsstödet.

Med enskilda markägare avses i denna lag

1) fysiska personer,

2) innehavare av arrenderätt, av nyttjanderätt som baserar sig på testamente, av efterlevande makes besittningsrätt, av pensionsrätt eller någon annan motsvarande rätt, om innehavaren är en fysisk person,

3) sådana samfund, sammanslutningar och dödsbon där alla bolagsmän, medlemmar eller delägare är fysiska personer och samfundets eller sammanslutningens huvudsakliga syfte är att bedriva gårdsbruk eller skogsbruk,

4) stiftelser vars verksamhet till största delen utgörs av bedrivande av gårdsbruk eller skogsbruk,

5) sådana delägarlag för samfällda skogar och sådana delägarlag för i lagen om samfälligheter (758/1989) avsedda samfälligheter där minst hälften av andelarna ägs av fysiska personer samt sådana delägarlag för en samfälld skog eller en samfällighet som har bildats före den 1 mars 2003.

Förutom vad som föreskrivs i 2 mom. betraktas som enskilda markägare också sådana fysiska personer som äger fastigheten tillsammans med ett bolag, om de fysiska personernas ägarandel av fastigheten är minst 50 procent och om bolagets huvudsakliga syfte är att bedriva gårdsbruk eller skogsbruk. Som enskilda markägare betraktas inte sådana fonder om vilka det föreskrivs i lagen om placeringsfonder (213/2019) eller i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder (162/2014).

De fysiska personer som är delägare i en sammanslutning ansvarar för de skyldigheter som hänför sig till stödet.

Närmare bestämmelser om vad som anses vara huvudsakligt syfte att bedriva gårdsbruk eller skogsbruk enligt 2 och 3 mom. och när bedrivandet av gårdsbruk eller skogsbruk kan anses utgöra största delen av en stiftelses verksamhet utfärdas genom förordning av statsrådet.

Godtagbart område för beskogningsstöd är annan mark än jordbruksmark och annan mark än skogsmark.

Med jordbruksmark avses i denna lag ett sådant område som avses i 2 § 10 punkten i lagen om Europeiska unionens direktstöd till jordbrukare (1332/2022) samt ett område för vilket det betalas stöd endast med stöd av lagen om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen (1559/2001).

Med jordbruksmark avses dock inte områden som tagits ur jordbruksanvändning och som inte under det år som föregår ansökan om beskogningsstöd eller senare har varit föremål för ansökningar som avser stödsystem som helt eller delvis finansieras av Europeiska unionen eller föremål för ansökningar om nationella stöd.

Med skogsmark avses i denna lag ett område som enligt Statistikcentralens nationella markanvändningsklassificering är skogsmark (F11) samt ett område där det enligt 5 a § 2 mom. i skogslagen (1093/1996) inte föreligger någon förnyelseskyldighet för att området är lågproduktivt med avseende på virkesproduktion. Till skogsmark räknas dock inte sådana slybevuxna områden som tagits ur jordbruksanvändning och som inte har blivit skogbevuxna naturligt eller inte har beskogats.

Med tagande av ett område ur jordbruksanvändning avses i denna lag att tagandet ur jordbruksanvändning registreras i åkerskiftesregistret.

Förutsättningar för beviljande av beskogningsstöd är att det område som stödet gäller

1) är lämpligt för skogsodling med avseende på natur och vattenhushållning,

2) är ett sammanlagt minst 1 hektar stort, där en enskild figur är ett enhetligt, minst 0,5 hektar stort och i genomsnitt minst 20 meter brett område,

3) är sådant att beskogningen inte försvagar naturens mångfald,

4) är sådant att beskogningen inte väsentligen försvårar bevarandet av ett öppet landsbygdslandskap och inte försvårar genomförandet av de planer som avses i lagen om områdesanvändning (132/1999),

5) inte tidigare har beskogats med statlig finansiering eller med stöd av den upphävda lagen om finansiering av hållbart skogsbruk (1094/1996) och på nytt röjts till jordbruksmark eller på annat sätt varit föremål för offentlig finansiering av beskogning eller som inte samtidigt är föremål för någon annan anhängig ansökan som lämnats till en offentlig eller privat aktör med avseende på beskogning,

6) är ett sådant område där inga anläggningsåtgärder för beskogning har inletts.

Närmare bestämmelser om områden som är lämpliga för skogsodling med avseende på natur och vattenhushållning och beaktande av regionala omständigheter utfärdas genom förordning av statsrådet.

Beskogning ska genomföras genom plantering. Trädslaget ska lämpa sig för växtplatsen. Skogsodlingsmaterialet ska till sitt ursprung vara lämpligt för växtplatsen. Odlingstätheten ska beroende på trädslag vara 1 300–2 500 plantor per hektar. Planteringstätheten ska alltid vara minst 1 000 plantor per hektar och dessutom ska odlingstätheten för varje trädslag beaktas. Innan beskogningen genomförs ska vid behov markytan behandlas, beskogningsgödsling utföras och ytvegetationen bekämpas samt sly röjas om området är slybevuxet.

Ansökan om beskogningsstöd görs skriftligen hos skogscentralen. Ansökan ska även innehålla den förbindelse som avses i 8 §.

I ansökan ska det anges

1) om ett förfarande enligt lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (252/2017) har genomförts eller pågår på det område som ansökan avser,

2) namn och kontaktuppgifter för den som ansöker om stöd och den som eventuellt avfattat dokumentet,

3) eventuella andra offentliga stöd som erhållits för samma åtgärd.

I ansökan ska uppges personbeteckningen för sökande som är fysiska personer och FO-nummer för övriga sökande. En fysisk person ska utöver personbeteckningen också uppge FO-nummer, om personen har skaffat ett sådant i syfte att bedriva ekonomisk verksamhet. Om den sökande är en sammanslutning eller ett dödsbo, ska i ansökan uppges namnen på delägarna i sammanslutningen eller dödsboet och till ansökan fogas ett intyg över att delägarna godkänner ansökan om stöd. Vad som ovan i detta moment föreskrivs om personbeteckning och FO-nummer gäller också delägarna i sammanslutningar och dödsbon.

Närmare bestämmelser om ansökan om stöd och de uppgifter som ska anges i ansökan utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Det som föreskrivs i 1 mom. tillämpas även på sådana delägare i ett oskiftat dödsbo vars beräknade andel vid tidpunkten för beviljandet av stödet är minst 60 procent av det område som ansökan gäller. Vad som ovan i denna paragraf föreskrivs om det område som ansökan avser tillämpas också på en sådan kvotdel av en fastighet som förvaltas genom sämjoskifte.

På samägare tillämpas i övrigt 30 § 2 och 5 mom. i lagen om ett temporärt incitamentsystem för skogsbruket (71/2023).

Innan ett stödbeslut som avses i 14 § fattas ska skogscentralen begära utlåtanden av Tillstånds- och tillsynsverket och livskraftscentralen.

Tillstånds- och tillsynsverket och livskraftscentralen ska i sina utlåtanden i fråga om sina uppgifter ta ställning till hur förutsättningarna enligt 6 § 1 mom. 3 och 4 punkten uppfylls. Livskraftscentralen ska vid behov också ta ställning till de omständigheter som avses i 5 § 2 mom. Tillstånds- och tillsynsverket ska vid behov ta ställning till vattenhushållningen på det område som ska beskogas. Utlåtandet är bindande.

Skogscentralen behöver dock inte begära utlåtanden om den anser att de förutsättningar för beviljande som anges i 6 § 1 mom. inte uppfylls.

Utöver vad som föreskrivs i statsunderstödslagen ska av skogscentralens stödbeslut framgå beskogningsstödets stödvillkor samt att stödet beviljas enligt villkoren i och i enlighet med gruppundantagsförordningen för jord- och skogsbrukssektorn. Av stödbeslutet ska det även framgå att stödet ska återkrävas, om stödet har beviljats i strid med gruppundantagsförordningen för jord- och skogsbrukssektorn.

Av stödbeslutet ska det även framgå att kostnadsersättningen och underhållsarvodets bägge poster diskonteras på det sätt som anges i gruppundantagsförordningen för jord- och skogsbrukssektorn. Den tidpunkt för beviljandet av stödet som avses i den förordningen avser dagen för undertecknandet av det stödbeslut som avses i denna paragraf.

Skogscentralen ska publicera uppgifter om beviljat stöd i ett allmänt datanät på det sätt som förutsätts i Europeiska unionens lagstiftning till den del som det beviljade stödet överskrider 100 000 euro. Bestämmelser om lämnande av uppgifter om understöd till informationsresursen för statsunderstödsverksamheten och om publicering av understödsuppgifter i samband med det finns i statsunderstödslagen.

Den första posten av beskogningsstödets underhållsarvode utbetalas till stödmottagaren två år och den andra posten fem år efter det att skogscentralen på grundval av den mottagna anmälan om verkställande betalat ut kostnadsersättningen. Båda gångerna ska den post som betalas ut utgöra hälften av underhållsarvodet.

Vid en överföring av äganderätten eller besittningsrätten till ett område som omfattas av ett stödbeslut övergår stödmottagarens rättsliga ställning med de skyldigheter och rättigheter som följer av denna lag på områdets nya ägare eller innehavare. Dessa skyldigheter och rättigheter ingår i stödbeslutet. En förutsättning för överföring av skyldigheterna och rättigheterna är att skogscentralen först har godkänt överföringen av skyldigheterna och rättigheterna.

Om områdets nya ägare eller den nya innehavaren av besittningsrätten till området inte uppfyller de krav på sökanden som föreskrivs i 4 § eller om den nya ägaren eller innehavaren inte vill åta sig beskogningsskyldigheten, tillämpas inte 1 mom. Stödmottagaren ska då återbetala beskogningsstödet. Beskogningsskyldigheten upphör när beskogningsstödet har återbetalats.

Stödmottagaren ska se till att den nya ägaren eller innehavaren får information om den lagstadgade beskogningsskyldigheten. Ett ärende som avses i 1 mom. kan anhängiggöras av den nya ägaren eller innehavaren ensam eller tillsammans med stödmottagaren.

Skogscentralen ska också göra en framställning till Livsmedelsverket om återkrav av beskogningsstödet om centralen får kännedom om att stödet har beviljats i strid med gruppundantagsförordningen för jord- och skogsbrukssektorn. Livsmedelsverket ska då bestämma att stödet ska återkrävas.

Skogscentralen ska också bevara och sammanställa uppgifter om beskogningsstödet på det sätt som förutsätts i gruppundantagsförordningen för jord- och skogsbrukssektorn.

På jord- och skogsbruksministeriet tillämpas det som i lagen om ett temporärt incitamentsystem för skogsbruket föreskrivs om jord- och skogsbruksministeriets uppgift att övervaka skogscentralens verksamhet samt om ministeriets rätt att få uppgifter om användningen och uppföljningen av stödet och om dem som ansöker om och mottar stöd samt utföra granskningar som avser skogscentralens verksamhet.

Skogscentralen ska överföra en ansökan om beskogningsstöd för behandling följande år, om det under det år då ansökan anhängiggjorts inte finns bevillningsfullmakter. Om det inte heller året efter det år då ansökan anhängiggjorts finns bevillningsfullmakter, avslås ansökan.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021 och gäller till och med den 31 december 2029.

Beskogningsstöd enligt denna lag kan sökas fram till utgången av 2029 och stödansökningarna ska behandlas före utgången av juni 2030.

Beskogningsstöd enligt denna lag kan dock sökas först från och med den 31 mars 2027.

Andra bestämmelser i denna lag än de som gäller beviljande av stöd tillämpas dock på stöd som beviljats med stöd av denna lag efter det att lagens giltighetstid har gått ut.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2027.

På beskogningsstöd som beviljats före den 1 juli 2024 tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av denna lag.