Utvidgat informationsutbyte för säkerhetsmyndigheter

Oberoende av att en sammanslutnings medlemmar, revisorer, verkställande direktör, styrelsemedlemmar eller arbetstagare är bundna av företags-, bank- eller försäkringshemlighet har polisen på begäran av en polisman som hör till befälet rätt att av privata sammanslutningar och personer få information som behövs för att förebygga, avslöja eller utreda brott, för att avvärja en fara som hotar liv eller hälsa eller för att nå en efterlyst person som ska anhållas, häktas eller gripas. Om ett viktigt allmänt eller enskilt intresse kräver det har polisen motsvarande rätt att få information som behövs vid polisundersökning enligt 6 kap.

Polisen har i enskilda fall på begäran rätt att av kommunikationsförmedlare och av tillhandahållare av informationssamhällets tjänster få kontaktuppgifter för teleadresser som inte är upptagna i en offentlig katalog eller information som specificerar en teleadress eller teleterminalutrustning eller information som behövs för att identifiera en tjänsts användare eller abonnent, om informationen behövs för ett polisuppdrag. Polisen har motsvarande rätt att få information om utdelningsadresser av en sammanslutning som bedriver postverksamhet.

Polisen har rätt att få den information som avses i 1 och 2 mom. avgiftsfritt, om inte något annat föreskrivs i lag.

Polisen kan meddela ett åläggande om att den i 3 § 1 och 2 mom. avsedda informationen ska lämnas inom en skälig tid. Polisen kan förena åläggandet med vite. Beslutet om föreläggande av vite ska iakttas även om ändring i beslutet söks. Vite får dock inte föreläggas om det finns skäl att misstänka någon för brott och det begärda materialet har samband med det ärende som brottsmisstanken gäller. I övrigt tillämpas i fråga om vite viteslagen (1113/1990).

Utöver vad som föreskrivs någon annanstans i lag har polisen på begäran av en polisman som hör till befälet rätt att trots sekretessbestämmelserna av en tjänstetillhandahållare som avses i lagen om behandling av kunduppgifter inom social- och hälsovården (703/2023) eller av en person som utför tjänstetillhandahållarens uppgifter få information om en persons närvaro i lokalerna hos en tillhandahållare av social- och hälsovårdstjänster under en viss tid och information om personens identitet, om informationen är nödvändig för att

1) avslöja eller utreda ett sådant brott för vilket det strängaste straffet enligt lag är fängelse i minst två år,

2) avslöja eller utreda ett brott som avses i 20 kap. 6, 8 eller 18 §, 21 kap. 7, 10 eller 15 § eller 23 kap. 1 eller 3 § i strafflagen,

4)avslöja eller utreda ett brott som avses i 17 kap. 6 §, 28 kap. 1, 3 eller 4 §, 35 kap. 1 § eller 41 kap. 7 § i strafflagen, om gärningen riktar sig mot en tillhandahållare av social- och hälsovårdstjänster eller en person som sköter ärenden eller arbetar hos tillhandahållaren av social- och hälsovårdstjänster,

4) upprätthålla allmän ordning och säkerhet eller förebygga brott, om en person genom sitt uppförande i lokalerna hos en tillhandahållare av social- och hälsovårdstjänster orsakar fara som hotar liv, hälsa eller egendom,

5) skydda den nationella säkerheten mot verksamhet som utgör ett allvarligt hot mot den,

6) nå en person för verkställigheten av ett fängelsestraff eller för hämtning till domstol av svaranden i ett brottmål,

7) hitta en person som är försvunnen, misstänks vara försvunnen eller vars liv eller hälsa eventuellt är i fara.

Polisen får trots sekretessbestämmelserna lämna ut andra uppgifter än de som avses i 1 § 1 mom. till myndigheter eller sammanslutningar som sköter offentliga uppdrag, om utlämnandet av uppgifterna behövs i enskilda fall på grund av en uppgift som ankommer på polisen, någon annan myndighet eller den som sköter ett offentligt uppdrag. Dessutom får polisen trots sekretessbestämmelserna lämna ut ovan avsedda uppgifter till myndigheter eller sammanslutningar som sköter offentliga uppdrag, om det i enskilda fall är nödvändigt på grund av ett viktigt allmänt eller enskilt intresse. I lag föreskrivs särskilt om utlämnande av information som behövs för att kontrollera tillförlitligheten hos en person som söker sig till eller har en ur säkerhetssynpunkt viktig uppgift.

Polisen får trots sekretessbestämmelserna lämna ut sådana andra än i 1 § 1 mom. avsedda uppgifter som i enskilda fall av vägande skäl behövs för att förhindra en händelse som äventyrar liv eller hälsa eller ett brott som riktar sig mot frihet eller för att förhindra betydande skada på miljön eller betydande egendoms- eller förmögenhetsskada eller för att skydda något annat viktigt allmänt eller enskilt intresse eller den nationella säkerheten.

Polisen får trots sekretessbestämmelserna lämna ut andra uppgifter än de som avses i 1 § 1 mom. till en sådan kritisk aktör som avses i lagen om skydd av samhällets kritiska infrastruktur och om stärkande av samhällets motståndskraft (310/2025) eller en sådan aktör som avses i 3 § i cybersäkerhetslagen (124/2025), om utlämnandet av uppgifterna behövs för att utföra en uppgift som gäller skydd av den kritiska infrastrukturen eller stärkande av motståndskraften och som ankommer på polisen eller den ovan nämnda aktören.

De uppgifter som avses i 1–3 mom. kan lämnas ut på begäran eller på eget initiativ. Beslut om utlämnande av uppgifter med stöd av 1–3 mom. fattas av en polisman som hör till befälet. En annan polisman kan utan beslut av en polisman som hör till befälet lämna ut uppgifter när det på grund av att ärendet är brådskande är nödvändigt att uppgifter lämnas ut omedelbart.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Utöver vad som föreskrivs någon annanstans i lag har polisen trots sekretessbestämmelserna rätt att ur vissa register få information för att utföra sina uppgifter och föra sina register, på det sätt som avtalas om tillvägagångssättet med den personuppgiftsansvarige, enligt följande:

9) av kommunikationsförmedlare uppgifter som avses i 10 kap. 6–8 § i tvångsmedelslagen, i 5 kap. 8 och 9 § i polislagen samt i 19 kap. i lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation (917/2014),

15) av samfund och sammanslutningar uppgifter ur register som gäller passagerare och fordons personal, för förhindrande, avslöjande och utredning av brott och förande av brott till åtalsprövning samt för att nå efterlysta personer; bestämmelser om rätten att få uppgifter ur flygtrafikens PNR-uppgifter finns i lagen om användning av flygpassageraruppgifter för bekämpning av terroristbrott och grov brottslighet (657/2019),

16) av civiltjänstcentralen de uppgifter ur civiltjänstregistret som är nödvändiga för utredning av hinderslöshet hos sökande och innehavare av ett tillstånd enligt passlagen eller lagen om identitetskort.

Polisen har rätt att få de uppgifter som avses i 1 mom. utan dröjsmål och avgiftsfritt, om inte något annat föreskrivs i lag.

Enligt avtal om tillvägagångssättet med den personuppgiftsansvarige får uppgifter föras in i polisens register genom direkt anslutning enligt följande:

4) av utrikesministeriet och finska beskickningar uppgifter för skötseln av utrikesministeriets och finska beskickningars uppgifter enligt lagen om identitetskort och passlagen, av utrikesministeriet uppgifter om dem som hör till personalen vid diplomatiska beskickningar och konsulat som representerar den utsändande staten i Finland och om dem som hör till personalen vid en internationell organisations organ i Finland eller något annat internationellt organ i samma ställning samt om dessa personers familjemedlemmar och om dem som är i privat tjänst hos dessa personer,

8) av Migrationsverket uppgifter om nationella inreseförbud samt om polisåtgärder i anslutning till beslut om avvisning, utvisning och handräckning,

9) av Institutet för hälsa och välfärd uppgifter om utredning av dödsorsak.

Polisen får trots sekretessbestämmelserna på begäran och på eget initiativ lämna ut personuppgifter som avses i 5–9, 11 och 12 § till skyddspolisen, Tullen, Gränsbevakningsväsendet, Försvarsmakten, åklagare, domstolar, Rättsregistercentralen, Brottspåföljdsmyndigheten och andra behöriga myndigheter enligt dataskyddslagen avseende brottmål för de uppgifter enligt 1 § i den lagen som myndigheten har enligt lag.

Utöver vad som föreskrivs någon annanstans i lag får polisen trots sekretessbestämmelserna på begäran och på eget initiativ lämna ut sådana personuppgifter som avses i 5–8, 11 och 12 § för en uppgift som myndigheten har enligt lag enligt följande:

7) till livskraftscentralerna för behandling av ärenden som gäller beviljande av uppehållstillstånd för företagare,

8) till utrikesministeriet och finska beskickningar för behandling av ärenden som hör till deras behörighet och som gäller pass eller något annat resedokument, identitetskort, visum, uppehållstillstånd för arbetstagare, uppehållstillstånd för företagare eller något annat uppehållstillstånd,

17) till Försvarsmakten, Tullen, Gränsbevakningsväsendet och Brottspåföljdsmyndigheten för bedömning av om en hos dessa anställd person med rätt att bära skjutvapen i sina tjänste-, arbets- eller tjänstgöringsuppdrag är lämplig att bära skjutvapen,

18) till Institutet för hälsa och välfärd för genomförande av kliniska prövningar samt för skötseln av uppgifter som hänför sig till rättsmedicin eller rättspsykiatri.

Beslut om rätten att lämna ut uppgifter ur polisens register via ett tekniskt gränssnitt eller en elektronisk förbindelse samt om rätten för myndigheter som avses i 3 kap. att lämna ut uppgifter till polisens informationssystem via ett tekniskt gränssnitt eller genom registrering via direkt anslutning fattas av den personuppgiftsansvarige eller av en annan polisenhet som den personuppgiftsansvarige har förordnat till uppgiften.

När beslut om utlämnande fattas ska uppgifternas art och omfattning beaktas för att den registrerades integritetsskydd och datasäkerheten ska kunna tryggas.

Denna lag träder i kraft den 20 .

20 §

Rätt att få uppgifter av privata sammanslutningar och personer

Oberoende av att en sammanslutnings medlemmar, revisorer, verkställande direktör, styrelsemedlemmar eller arbetstagare är bundna av företags-, bank- eller försäkringshemlighet har Gränsbevakningsväsendet på begäran av en anhållningsberättigad tjänsteman rätt att av privata sammanslutningar och personer få de uppgifter som behövs för att förebygga, avslöja eller utreda brott som undersöks av Gränsbevakningsväsendet eller för att avvärja en fara som hotar liv eller hälsa eller för att nå en efterlyst person som ska anhållas, häktas eller gripas. Om ett viktigt allmänt eller enskilt intresse kräver det, har Gränsbevakningsväsendet motsvarande rätt att få de uppgifter som behövs i en utredning enligt 27 § i gränsbevakningslagen.

Gränsbevakningsväsendet har i enskilda fall på begäran av en anhållningsberättigad tjänsteman rätt att av en kommunikationsförmedlare och av en tillhandahållare av informationssamhällets tjänster få kontaktuppgifter om en sådan teleadress som inte är upptagen i en offentlig katalog eller uppgifter som specificerar en teleadress eller teleterminalutrustning eller de uppgifter som behövs för att identifiera en tjänsts användare eller abonnent, om uppgifterna behövs för utförande av ett uppdrag som ankommer på Gränsbevakningsväsendet. Gränsbevakningsväsendet har motsvarande rätt att få uppgifter om utdelningsadresser av en sammanslutning som bedriver postverksamhet.

För sin tillståndsförvaltning har Gränsbevakningsväsendet rätt att få uppgifter av privata sammanslutningar och personer med iakttagande av 19 §.

Utöver vad som föreskrivs någon annanstans i lag har Gränsbevakningsväsendet på begäran av en anhållningsberättigad tjänsteman rätt att trots sekretessbestämmelserna av en tjänstetillhandahållare som avses i lagen om behandling av kunduppgifter inom social- och hälsovården (703/2023) eller av en person som utför tjänstetillhandahållarens uppgifter få information om en persons närvaro i lokalerna hos en tillhandahållare av social- och hälsovårdstjänster under en viss tid och information om personens identitet, om informationen är nödvändig för att avslöja eller utreda ett brott för vilket det strängaste straffet enligt lag är fängelse i minst två år.

Gränsbevakningsväsendet kan meddela ett åläggande om att de i 20 § 1 och 2 mom. avsedda uppgifterna ska lämnas inom en skälig tid. Gränsbevakningsväsendet kan förena åläggandet med vite. Beslutet om föreläggande av vite ska iakttas även om ändring i be-slutet söks. Vite får dock inte föreläggas om det finns skäl att misstänka någon för brott och det begärda materialet har samband med det ärende som brottsmisstanken gäller. I övrigt tillämpas i fråga om vite viteslagen (1113/1990).

Utöver vad som föreskrivs annanstans i lag har Gränsbevakningsväsendet trots sekretessbestämmelserna för utförandet av sina uppgifter rätt få uppgifter enligt följande:

5) av justitieförvaltningsmyndigheterna uppgifter om personer som är efterlysta av dem, ur det register över avgöranden och meddelanden om avgöranden som avses i lagen om justitieförvaltningens nationella informationsresurs (955/2020) uppgifter om avgöranden i brottmål och om avgörandenas laga kraft samt ur det rikssystem för behandling av diarie- och ärendehanteringsuppgifter som avses i den lagen uppgifter om brottmål som är eller har varit anhängiga vid åklagarmyndigheter eller domstolar,

Gränsbevakningsväsendet har rätt att få de uppgifter som avses i detta kapitel utan dröjsmål och avgiftsfritt, om inte något annat föreskrivs i lag.

Gränsbevakningsväsendet får trots sekretessbestämmelserna på begäran och på eget initiativ lämna ut sådana personuppgifter som avses i 7–15 och 15 a § till polisen, Tullen, Försvarsmakten, åklagare, domstolar, Rättsregistercentralen, Brottspåföljdsmyndigheten och andra behöriga myndigheter enligt dataskyddslagen avseende brottmål för de uppgifter enligt 1 § i den lagen som myndigheten har enligt lag.

Utöver vad som föreskrivs någon annanstans i lag får Gränsbevakningsväsendet trots sekretessbestämmelserna på begäran och på eget initiativ lämna ut i 7–15 och 15 a § avsedda personuppgifter för utförande av en uppgift som en myndighet har enligt lag, enligt följande:

10) till livskraftscentralerna för behandling av ärenden som gäller beviljande av uppehållstillstånd för företagare,

13) till Forststyrelsens jakt- och fiskeövervakare för jakt- och fiskeövervakning som hör till deras behörighet,

14) till Institutet för hälsa och välfärd för genomförande av kliniska prövningar samt för skötseln av uppgifter som hänför sig till rättsmedicin.

Den personuppgiftsansvarige eller den förvaltningsenhet som den personuppgiftsansvarige har förordnat till uppgiften fattar beslut om utlämnande av sådana personuppgifter som avses i denna lag, om utlämnandet sker via ett tekniskt gränssnitt eller en elektronisk förbindelse.

När beslut om utlämnande fattas ska uppgifternas art och omfattning beaktas för att den registrerades integritetsskydd och datasäkerheten ska kunna tryggas.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Gränsbevakningsväsendet får trots sekretessbestämmelserna lämna ut andra uppgifter än de som avses i 17 § 1 mom. till myndigheter och sammanslutningar som sköter offentliga uppdrag, om utlämnandet av uppgifterna behövs i enskilda fall på grund av en uppgift som ankommer på Gränsbevakningsväsendet, någon annan myndighet eller den som sköter ett offentligt uppdrag. Dessutom får Gränsbevakningsväsendet trots sekretessbestämmelserna lämna ut ovan avsedda uppgifter till myndigheter och sammanslutningar som sköter offentliga uppdrag, om det i enskilda fall är nödvändigt på grund av ett viktigt allmänt eller enskilt intresse. I lag föreskrivs särskilt om utlämnande av information för att kontrollera tillförlitligheten hos en person som söker sig till eller har en ur säkerhetssynpunkt viktig uppgift.

Gränsbevakningsväsendet får trots sekretessbestämmelserna lämna ut sådana andra än i 17 § 1 mom. avsedda uppgifter som i enskilda fall av vägande skäl behövs för att förhindra en händelse som äventyrar liv eller hälsa eller ett brott som riktar sig mot friheten eller för att förhindra betydande skada på miljön eller betydande egendoms- eller förmögenhetsskada eller för att skydda något annat viktigt allmänt eller enskilt intresse eller den nationella säkerheten.

Gränsbevakningsväsendet får trots sekretessbestämmelserna lämna ut andra uppgifter än de som avses i 17 § 1 mom. till en sådan kritisk aktör som avses i lagen om skydd av samhällets kritiska infrastruktur och om stärkande av samhällets motståndskraft (310/2025) eller en sådan aktör som avses i 3 § i cybersäkerhetslagen (124/2025), om utlämnandet av uppgifterna behövs för att utföra en uppgift som gäller skydd av den kritiska infrastrukturen eller stärkande av motståndskraften och som ankommer på Gränsbevakningsväsendet eller den ovan nämnda aktören.

De uppgifter som avses i 1–3 mom. kan lämnas ut på begäran eller på eget initiativ.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Oberoende av att en sammanslutnings medlemmar, revisorer, verkställande direktör, styrelsemedlemmar, förvaltningsrådsmedlemmar eller arbetstagare är bundna av företags-, bank- eller försäkringshemlighet har Tullen rätt att av privata och offentliga sammanslutningar eller personer få information som behövs för att förebygga, avslöja eller utreda tullbrott, för att avvärja en fara som hotar liv eller hälsa eller för att nå en efterlyst person som ska anhållas, häktas eller gripas. Tullen har motsvarande rätt att få nödvändiga uppgifter för utredning av förutsättningarna för meddelande av näringsförbud.

Tullen har i enskilda fall på begäran rätt att av kommunikationsförmedlare och av tillhandahållare av informationssamhällets tjänster få kontaktuppgifter för teleadresser som inte är upptagna i en offentlig katalog eller information som specificerar en teleadress eller teleterminalutrustning eller information som behövs för att identifiera en tjänsts användare eller abonnent, om informationen behövs för att förhindra, avslöja eller utreda tullbrott eller för att avvärja en fara som hotar liv eller hälsa. Tullen har motsvarande rätt att få uppgifter om utdelningsadresser av en sammanslutning som bedriver postverksamhet.

Utöver vad som föreskrivs någon annanstans i lag har Tullen på begäran av en anhållningsberättigad tullman rätt att trots sekretessbestämmelserna av en tjänstetillhandahållare som avses i lagen om behandling av kunduppgifter inom social- och hälsovården (703/2023) eller av en person som utför tjänstetillhandahållarens uppgifter få information om en persons närvaro i lokalerna hos en tillhandahållare av social- och hälsovårdstjänster under en viss tid och information om personens identitet, om informationen är nödvändig för att avslöja eller utreda ett tullbrott för vilket det strängaste straffet enligt lag är fängelse i minst två år.

Tullen får trots sekretessbestämmelserna lämna ut andra uppgifter än de som avses i 1 § 1 mom. till myndigheter och sammanslutningar som sköter offentliga uppdrag, om utlämnandet av uppgifterna behövs i enskilda fall på grund av en uppgift som ankommer på Tullen, någon annan myndighet eller någon som sköter ett offentligt uppdrag. Dessutom får Tullen trots sekretessbestämmelserna lämna ut ovan avsedda uppgifter till myndigheter och sammanslutningar som sköter offentliga uppdrag, om det i enskilda fall är nödvändigt på grund av ett viktigt allmänt eller enskilt intresse.

Tullen får trots sekretessbestämmelserna lämna ut sådana andra än i 1 § 1 mom. avsedda uppgifter som i enskilda fall av vägande skäl behövs för att förhindra en händelse som äventyrar liv eller hälsa eller ett brott som riktar sig mot friheten eller för att förhindra betydande skada på miljön eller betydande egendoms- eller förmögenhetsskada eller för att skydda något annat viktigt allmänt eller enskilt intresse eller den nationella säkerheten.

Tullen får trots sekretessbestämmelserna lämna ut andra uppgifter än de som avses i 1 § 1 mom. till en sådan kritisk aktör som avses i lagen om skydd av samhällets kritiska infrastruktur och om stärkande av samhällets motståndskraft (310/2025) eller en sådan aktör som avses i 3 § i cybersäkerhetslagen (124/2025), om utlämnandet av uppgifterna behövs för att utföra en uppgift som gäller skydd av den kritiska infrastrukturen eller stärkande av motståndskraften och som ankommer på Tullen eller den ovan nämnda aktören.

De uppgifter som avses i 1–3 mom. kan lämnas ut på begäran eller på eget initiativ. Tullen kan sätta begränsningar och ställa villkor för användningen av de uppgifter som lämnas ut.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Tullens rätt att få uppgifter ur vissa register och informationssystem

Utöver vad som föreskrivs någon annanstans i lag har Tullen trots sekretessbestämmelserna rätt att ur vissa register få information för att utföra sina uppgifter och föra sina register, på det sätt som avtalas om tillvägagångssättet med den personuppgiftsansvarige, enligt följande:

10) ur det bötesregister som avses i lagen om verkställighet av böter (672/2002) uppgifter om bötesstraff och verkställigheten av dem, ur det straffregister som avses i straffregisterlagen (770/1993) uppgifter om personer och juridiska personer för de ändamål som nämns i 4 och 4 a § i den lagen och ur det register över avgöranden och meddelanden om avgöranden som avses i lagen om justitieförvaltningens nationella informationsresurs (955/2020) uppgifter om avgöranden i brottmål och om avgörandenas laga kraft samt ur det rikssystem för behandling av diarie- och ärendehanteringsuppgifter som avses i den lagen uppgifter om brottmål som är eller har varit anhängiga vid åklagarmyndigheter och domstolar,

14) av kommunikationsförmedlare uppgifter som avses i 10 kap. 6–8 § i tvångsmedelslagen och i 2 kap. 14 § 2 mom. och 3 kap. 4 och 5 § i lagen om brottsbekämpning inom Tullen, under de förutsättningar som anges i de lagarna, för tullbrottsbekämpning,

Tullen har rätt att få de uppgifter som avses i 1 mom. utan dröjsmål och avgiftsfritt, om inte något annat föreskrivs i lag.

Enligt avtal om tillvägagångssättet med den personuppgiftsansvarige får uppgifter lämnas ut till Tullens register genom registrering via direkt anslutning enligt följande:

Tullen får trots sekretessbestämmelserna på begäran eller på eget initiativ lämna ut personuppgifter som avses i 7–10 och 13 § till polisen, Gränsbevakningsväsendet, Försvarsmakten, åklagare, domstolar, Rättsregistercentralen, Brottspåföljdsmyndigheten och andra behöriga myndigheter som avses i dataskyddslagen avseende brottmål för de uppgifter enligt 1 § i den lagen som myndigheten har enligt lag.

Utöver vad som föreskrivs någon annanstans i lag får Tullen trots sekretessbestämmelserna på begäran och på eget initiativ lämna ut personuppgifter som avses i 7–10 och 13 § för utförande av en uppgift som myndigheten har enligt lag, enligt följande:

16) till de myndigheter som avses i lagen om transport av farliga ämnen inom Försvarsmakten och Gränsbevakningsväsendet (849/2025) för övervakning av transport av farliga ämnen,

17) till Institutet för hälsa och välfärd för genomförande av kliniska prövningar samt för skötseln av uppgifter som hänför sig till rättsmedicin.

Beslut om rätten att lämna ut uppgifter ur Tullens register via ett tekniskt gränssnitt eller en elektronisk förbindelse samt om rätten för myndigheter som avses i 3 kap. att lämna ut uppgifter till Tullens informationssystem via ett tekniskt gränssnitt eller genom registrering via direkt anslutning fattas av den personuppgiftsansvarige eller av en sådan verksamhetsenhet inom Tullen som den personuppgiftsansvarige har förordnat till uppgiften.

När beslut om utlämnande fattas ska uppgifternas art och omfattning beaktas för att den registrerades integritetsskydd och datasäkerheten ska kunna tryggas.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Oberoende av att en sammanslutnings medlemmar, revisorer, verkställande direktör, styrelsemedlemmar eller arbetstagare är bundna av företags-, bank- eller försäkringshemlighet har Huvudstaben rätt att en privat eller offentlig sammanslutning eller en person få nödvändig information som behövs för att förhindra, avslöja eller utreda brott, för att avvärja en fara som hotar liv eller hälsa eller för att nå en efterlyst person som ska anhållas, häktas eller gripas.

Huvudstaben har rätt att av kommunikationsförmedlare och av tillhandahållare av informationssamhällets tjänster få kontaktuppgifter för teleadresser som inte är upptagna i en offentlig katalog eller information som specificerar en teleadress eller teleterminalutrustning eller information som behövs för att identifiera en tjänsts användare eller abonnent, om informationen behövs i ett enskilt fall för utförandet av ett brottsbekämpningsuppdrag vid Huvudstaben. Huvudstaben har motsvarande rätt att få information om utdelningsadresser av en sammanslutning som bedriver postverksamhet.

Huvudstaben har rätt att få den information som avses i 1 och 2 mom. utan dröjsmål och avgiftsfritt, om inte något annat föreskrivs i lag.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Försvarsmakten får trots sekretessbestämmelserna på begäran eller på eget initiativ lämna ut uppgifter till en sådan kritisk aktör som avses i lagen om skydd av samhällets kritiska infrastruktur och om stärkande av samhällets motståndskraft (310/2025) eller en sådan aktör som avses i 3 § i cybersäkerhetslagen (124/2025), om utlämnandet av uppgifterna behövs för att utföra en uppgift som gäller skydd av den kritiska infrastrukturen eller stärkande av motståndskraften och som ankommer på Försvarsmakten eller den ovan nämnda aktören.

Beslut om utlämnande av uppgifter med stöd av 1 mom. fattas av huvudstaben.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Försvarsmakten får trots sekretessbestämmelserna på begäran och på eget initiativ till en annan myndighet och till en sammanslutning som tillsatts för att sköta ett offentligt uppdrag lämna ut personuppgifter som behövs för fullgörande av dess lagstadgade uppgifter, enligt följande:

2) till polisen b) för de uppgifter enligt 1 kap. 1 § 1 mom. i polislagen (872/2011) som hänför sig till att trygga rätts- och samhällsordningen, skydda den nationella säkerheten, upprätthålla allmän ordning och säkerhet eller förebygga, avslöja och utreda brott och föra brott till åtalsprövning,

Denna lag träder i kraft den 20 .

Migrationsverket har trots sekretessbestämmelserna rätt att av polisen få de uppgifter om efterlysningar som behövs för att medverka till att en efterlyst person ska kunna nås och som gäller gripande, anhållande eller häktning av en utlänning som på grund av behandling av dennes eget ärende som gäller inresa, utresa, vistelse, arbete eller finskt medborgarskap personligen besöker Migrationsverkets lokaler. Migrationsverket är efter att ha fått kännedom om att en person är efterlyst skyldigt att trots sekretessbestämmelserna utan dröjsmål lämna polisen uppgifter om den efterlysta personens identitet och närvaro i Migrationsverkets lokaler för att personen ska kunna gripas, anhållas eller häktas.

Denna lag träder i kraft den 20 .