Avdrag för förluster i EES-dotterbolag

I denna lag föreskrivs det om de förutsättningar under vilka ett aktiebolag eller ett andelslag som är allmänt skattskyldigt i Finland från sin beskattningsbara inkomst som koncernavdrag får dra av ett belopp som motsvarar i denna lag avsedda slutliga förluster i ett dotterbolag inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Lagen tillämpas på aktiebolag och andelslag som kan vara givare eller mottagare av ett sådant koncernbidrag som avses i lagen om koncernbidrag vid beskattningen (825/1986).

I denna lag avses med

1) moderbolag ett inhemskt aktiebolag och andelslag som direkt äger minst nio tiondelar av aktiekapitalet eller av andelarna i ett dotterbolag och som inte anses ha sin skatterättsliga hemvist i en annan stat enligt ett avtal för undvikande av dubbelbeskattning,

2) dotterbolag ett samfund inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet som motsvarar ett inhemskt aktiebolag eller andelslag och som enligt skattelagstiftningen i den aktuella staten har sitt säte i den staten, och samfundet inte har sitt säte i en stat utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet enligt ett avtal för undvikande av dubbelbeskattning,

3) koncernavdrag det belopp som, utifrån beloppet av de slutliga förlusterna, får dras av från moderbolagets beskattningsbara resultat av näringsverksamheten.

Vad som föreskrivs om moderbolag i 1 mom. 1 punkten tillämpas även på ett bolag som är jämförbart med ett inhemskt aktiebolag eller andelslag som bildats i enlighet med lagstiftningen i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, som har sitt stadgeenliga säte, sitt huvudkontor eller sin huvudsakliga verksamhet inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och som anses vara allmänt skattskyldigt i Finland.

Med avvikelse från vad som föreskrivs i 2 § 1 mom. 1 punkten beaktas när ägarandelen beräknas även indirekt ägande om ett eller flera bolag mellan moderbolaget och dotterbolaget i ägarkedjan har sin skatterättsliga hemvist i samma stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet som dotterbolaget och bolaget eller bolagen inte anses ha sitt säte i en annan stat enligt ett avtal för undvikande av dubbelbeskattning.

En förlust i ett dotterbolag räknas som slutlig om den inte har kunnat utnyttjas och inte kommer att kunna utnyttjas av dotterbolaget eller någon annan i dotterbolagets skatterättsliga hemvist eller någon annanstans.

En förutsättning för att förluster ska anses vara slutliga på det sätt som avses i 4 § är dessutom att

dotterbolagets verksamhet har avslutats,

dotterbolaget har försatts i likvidation eller omfattats av ett motsvarande förfarande i sin hemstat och likvidationen eller det motsvarande förfarandet har slutförts senast under det skatteår som följer efter det år då verksamheten upphörde,

förlusterna existerar enligt skattelagstiftningen i dotterbolagets hemstat,

dotterbolaget inte har låtit bli att utnyttja förlusterna på grund av att detta har varit rättsligt omöjligt eller utnyttjandet har varit tidsmässigt begränsat,

moderbolaget har ägt aktier eller andelar i dotterbolaget på det sätt som avses i 2 § 1 mom. 1 punkten eller 3 § från ingången av förluståret, och

moderbolaget visar att dotterbolaget eller någon annan inte har kunnat utnyttja och inte kommer att kunna utnyttja förlusterna i den stat som är dotterbolagets skatterättsliga hemvist eller någon annanstans.

Med avvikelse från vad som i 1 mom. 2 punkten föreskrivs om tidpunkten för avslutande av likvidationen eller ett motsvarande förfarande, kan moderbolaget lämna en utredning om den längre tid som behövs för likvidationsförfarandet eller det motsvarande förfarandet enligt lagstiftningen i dotterbolagets hemstat och som tillämpas i stället för den tidpunkt som anges i den punkten.

En förutsättning för koncernavdrag är dessutom att varken moderbolaget eller dotterbolaget är en depositionsbank, ett kreditinstitut eller en försäkrings- eller pensionsanstalt enligt lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (360/1968).

För att en förlust ska kunna räknas som slutlig enligt denna lag ska förlusten vara sådan att den kan dras av också i en motsvarande inhemska situation i enlighet med 117, 119, 120, 122, 123, 123 a och 123 b § i inkomstskattelagen (1535/1992).

För att räkna ut beloppet av koncernavdraget räknas beloppet av de slutliga förlusterna både vid utgången av dotterbolagets sista hela skatteår och när likvidationen eller det motsvarande förfarandet avslutas. Beloppet av de slutliga förlusterna vid de båda tidpunkterna räknas enligt skattelagstiftningen i dotterbolagets hemstat och lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet. Beloppet av koncernavdraget är det lägsta av de belopp som räknats ut på detta sätt. Vid uträkningen värderas dotterbolagets tillgångar vid tidpunkten i fråga enligt det sannolika överlåtelsepriset.

Beloppet av koncernavdraget minskas med ett belopp som motsvarar det avdrag för anskaffningsutgiften för aktierna eller andelarna som gjorts i moderbolagets beskattning.

Koncernavdraget dras av från moderbolagets beskattningsbara näringsinkomst det skatteår som den likvidation eller det motsvarande förfarande som gäller dotterbolaget har slutförts.

Koncernavdraget får dras av till ett belopp som högst motsvarar moderbolagets beskattningsbara resultat av näringsverksamheten under skatteåret.

Om det mellan ett dotterbolag och en part i intressegemenskap med detta enligt 31 § 2 mom. i lagen om beskattningsförfarande (1558/1995) har kommits överens om åtgärder till följd av vilka dotterbolagets tillgångar har överförts till parten i intressegemenskap utan ersättning eller till underpris och dotterbolagets förlust därför har blivit större än den annars skulle ha varit, minskas koncernavdraget med det belopp som motsvarar den ökning av förlusten som beror på denna överföring av tillgångar utan ersättning eller till underpris.

Som åtgärder enligt 1 mom. beaktas åtgärder som har vidtagits inom fem år före det att koncernavdraget görs.

Om det senare, dock inom fem år från utgången av det skatteår då koncernavdraget gjordes, framkommer att förluster som anses slutliga enligt denna lag kan utnyttjas i dotterbolagets skatterättsliga hemvist eller någon annanstans, återförs det belopp som dragits av i form av koncernavdrag till moderbolagets beskattningsbara inkomst. Beloppet återförs till inkomsten det skatteår då möjligheten att utnyttja förlusterna framkom.

Om dotterbolagets beskattning i efterskott ändras genom ett lagakraftvunnet beslut i dotterbolagets hemstat på så sätt att beloppet av de slutliga förlusterna minskar, återförs till moderbolagets beskattningsbara inkomst ett belopp som motsvarar ändringen av beloppet av de slutliga förlusterna i form av en ändring av koncernavdraget det skatteår som ändringen konstaterades genom ett lagakraftvunnet beslut i dotterbolagets hemstat.

Om dotterbolagets beskattning i efterskott ändras genom ett lagakraftvunnet beslut i dotterbolagets hemstat på så sätt att beloppet av de slutliga förlusterna ökar, avdras på yrkande av moderbolaget från moderbolagets beskattningsbara inkomst ett belopp som motsvarar ändringen av beloppet av de slutliga förlusterna i form av en ändring av koncernavdraget det skatteår som ändringen konstaterades genom ett lagakraftvunnet beslut i dotterbolagets hemstat. Det sammanlagda beloppet av ett koncernavdrag som dragits av enligt 9 § och ändringen av koncernavdraget får inte överskrida beloppet av moderbolagets beskattningsbara resultat av näringsverksamheten det skatteår som avses i den paragrafen.

Moderbolaget ska yrka på koncernavdrag innan beskattningen för skatteåret har slutförts.

Moderbolaget ska uppge en möjlighet som framkommit senare att utnyttja förluster enligt 11 § och en ändring i efterskott i dotterbolagets beskattning enligt 12 § 1 mom. i sin skattedeklaration för det skatteår under vilket möjligheten att utnyttja förluster framkom eller ändringen konstaterades genom ett lagakraftvunnet beslut i dotterbolagets hemstat. En i 12 § 2 mom. avsedd ändring i koncernavdraget ska yrkas före slutförandet av beskattningen för det skatteår under vilket ändringen konstaterades genom ett lagakraftvunnet beslut i dotterbolagets hemstat.

På koncernavdrag tillämpas till övriga delar lagen om beskattningsförfarande.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Denna lag tillämpas första gången vid beskattningen för år 2021.

Ränteutgifterna är avdragsgilla till den del de motsvarar beloppet av ränteinkomsterna. Ränteutgifter som överstiger ränteinkomsterna (nettoränteutgifter ) är avdragsgilla, om de under skatteåret uppgår till högst 500 000 euro. Överstiger nettoränteutgifterna under skatteåret ovannämnda belopp är nettoränteutgifterna inte avdragsgilla till den del de överstiger 25 procent av näringsverksamhetens resultat enligt 3 § i denna lag vilket har ökats med ränteutgifter och avskrivningar som dras av i beskattningen samt erhållna koncernbidrag enligt lagen om koncernbidrag vid beskattningen och vilket har minskats med givna koncernbidrag och koncernavdrag enligt lagen om koncernavdrag för slutliga förluster i ett dotterbolag inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet ( / ). De nettoränteutgifter som betalats till parter som inte är i koncerngemenskap dras av först.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Denna lag tillämpas första gången vid beskattningen för år 2021.