Enhetligare statlig styrning av välfärdsområdena
Lag om ändring av lagen om välfärdsområden och till lagar som har samband med den
Staten förenhetligar styrningen av välfärdsområdena och samlar målen och förhandlingarna för social- och hälsovården och räddningsväsendet. Finansministeriet tar huvudansvaret för att samordna de olika ministeriernas styrning.
- Status
- Godkänd med ändringar
- Överlämnad
- 15.2.2024
- Senaste händelse
- 1.7.2024
- Omröstningar
- 4
- Anföranden
- 73
- Stadfäst
- 5.7.2024
- Författning
- 468/2024
- Källa
- eduskunta.fi ↗
Vad som föreslås
Bestämmelserna om statens styrning av välfärdsområdena, såsom de riksomfattande strategiska målen och de årliga förhandlingarna, överförs samlat från de separata lagarna om ordnande av social- och hälsovård respektive räddningsväsende till lagen om välfärdsområden. De tidigare separata delegationerna för social- och hälsovården och för räddningsväsendet ersätts med en enda delegation för välfärdsområdena, och finansministeriets lagstadgade roll som samordnare av verksamhets- och ekonomistyrningen förtydligas.
Vad det betyder
Ändringen minskar välfärdsområdesledningens och ministeriernas administrativa börda och det överlappande förhandlingsarbetet. Vid finansministeriet inrättas i början av 2024 en ny verksamhetsenhet med cirka 15 anställda, och sammanlagt 6 miljoner euro anvisas för att stärka styrningen under åren 2024–2027 (1,5 miljoner euro för 2024). Propositionen ändrar inte direkt välfärdsområdenas finansiering eller invånarnas lagstadgade rätt till tjänster, men den syftar till att bättre samordna de verksamhetsmässiga skyldigheterna och den offentliga ekonomins resurser.
Så röstade riksdagen
2:a behandlingen · 27.6.2024Riksdagen godkände lagen med rösterna 97–71.
Regeringen ja, oppositionen nej. 31 ledamöter var frånvarande. Protokoll ↗
Fylld cirkel = ja, ring = nej, grå = frånvarande. Peka på en cirkel för att se ledamoten. Platserna enligt den nuvarande placeringen (uppdaterad 18.9.2026). 15 ledamöter som röstade finns inte i den nuvarande placeringen.
En godkänd lag träder inte i kraft genast: republikens president stadfäster lagen, och den träder i kraft den dag som anges i lagen. Denna lag stadfästes 5.7.2024.
Debatten i salen
Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.
73 anföranden · 4 debatter
Debattens huvudpunkter
Debatten gällde att samla statens styrning av välfärdsområdena och att stärka finansministeriets styrande roll. Regeringspartierna ansåg att reformen är nödvändig för att balansera ekonomin, minska byråkratin och förtydliga styrningen. Oppositionen motsatte sig propositionen av rädsla för att hälso- och sjukvårdstjänsterna samt räddningstjänsterna i alltför hög grad underordnas finanspolitiska mål på bekostnad av grundläggande fri- och rättigheter och det regionala självstyret.
- Underordnas social- och hälsovårdstjänsterna i alltför hög grad finansministeriets finanspolitiska mål?
- Inskränker propositionen ogrundat välfärdsområdenas självstyre och regionala beslutanderätt?
- Fördunklar ändringen arbetsfördelningen mellan ministerierna när det gäller innehållslig styrning och ekonomistyrning?
En sammanslagning av styrningen av välfärdsområdena och en starkare roll för finansministeriet är nödvändiga för att dämpa utgiftsökningen och fördela de knappa resurserna effektivt.
”Hyvinvointialueitten ohjausta koskevia säännöksiä yhdistettäisiin ja selkeytettäisiin.”
— Anna-Kaisa Ikonen En enhetlig och stramare statlig styrning behövs för att förtydliga välfärdsområdenas förvaltning och bromsa kostnadsökningen.
”Ehdotettujen lainmuutosten tarkoituksena on selkeyttää ja yhtenäistää hyvinvointialueiden valtionohjausta sekä selkeyttää ministeriöiden toimivalta‑ ja tehtäväjakoa.”
— Mauri Peltokangas - SFPFör
Välfärdsområdenas stora ekonomiska utmaningar och personalbristen kräver att styrstrukturerna och ekonomin utvärderas, även om nedskärningarna i servicenäten väcker oro.
”Koskien sotea: Niin kauan kuin olen ollut mukana näissä karkeloissa, sotesta on puhuttu, ja nyt on tehty tämä muutos.”
— Mikko Ollikainen - SDPEmot
Att styrningen flyttas till att ledas av finansministeriet betonar ekonomiska nedskärningar för mycket och hotar medborgarnas grundläggande rätt till tillräcklig social- och hälsovård.
”Suomessa ei koskaan aikaisemmin ole ollut sellaista tilannetta, että valtiovarainministeriö alkaisi niin voimakkaasti kuin tämä lainmuutos mahdollistaisi ohjaamaan myös sosiaali- ja terveyspalveluiden sisältöä eli toimintaa.”
— Aki Lindén - CenternEmot
Propositionen centraliserar makten till finansministeriet, försvagar välfärdsområdenas regionala beslutanderätt och rycker undan grunden för att utveckla social- och hälsovårdstjänsternas verkningsfullhet.
”Keskusta ei kannata hyvinvointialueiden ohjauksen yhteensovittamisen säätämistä valtiovarainministeriön tehtäväksi.”
— Hanna Räsänen - De GrönaEmot
Att betona finanspolitiska mål i lagförslaget fördunklar de grundläggande rättigheternas företräde och gör gränserna för styrmakten otydliga.
”omakin huoleni liittyy tähän talous- ja finanssipoliittisten tavoitteiden nostamiseen hallituksen esittämällä tavalla ohjauksen keskiöön, ja siitähän asiantuntijat sosiaali- ja terveysvaliokunnassa laajasti nostivat huolen.”
— Bella Forsgrén - VänsterförbundetEmot
Att underordna livsviktiga hälsovårdstjänster under ekonomiska och finanspolitiska mål äventyrar tillgodoseendet av de grundlagsfästa grundläggande fri- och rättigheterna.
”Muutokseen sisältyy ilmeinen riski, että ihmisille elintärkeiden sosiaali- ja terveyspalveluiden alistaminen talous- ja finanssipoliittisille tavoitteille tulee vaarantamaan kansalaisten perusoikeuksien toteutumista.”
— Hanna Sarkkinen
Sammandraget är AI-genererat utifrån 73 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet. De längsta anförandena förkortades i sammandragets källmaterial.
Keskustelu ja asian käsittely keskeytettiin.
Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin hallintovaliokuntaan, jolle perustuslakivaliokunnan ja sosiaali- ja terveysvaliokunnan on annettava lausunto.
Yleiskeskustelu päättyi. Eduskunta hyväksyi hallituksen esitykseen HE 2/2024 vp sisältyvien 1.—4. lakiehdotuksen sisällön mietinnön mukaisena. Lakiehdotusten ensimmäinen käsittely päättyi.
Keskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.
Behandlingens skeden
Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.
- 15.2.2024Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Valtiovarainministeriö
- 6.3.2024Lähetekeskustelu · Täysistunto
- 13.6.2024Valiokunnan mietintö tai lausunto · hallintovaliokunta
- 18.6.2024Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
- 28.6.2024Toinen käsittely · Täysistunto
- 28.6.2024Eduskunnan vastaus ja kirjelmä
Beslut per lagförslag4
- 1Laki hyvinvointialueesta annetun lain muuttamisestaHyväksytty muutettuna · 468/2024 · 5.7.2024
- 2Laki sosiaali- ja terveydenhuollon järjestämisestä annetun lain muuttamisestaHyväksytty muutettuna · 469/2024 · 5.7.2024
- 3Laki pelastustoimen järjestämisestä annetun lain muuttamisestaHyväksytty muutettuna · 470/2024 · 5.7.2024
- 4Laki sosiaali- ja terveydenhuollon sekä pelastustoimen järjestämisestä Uudellamaalla annetun lain 11 ja 17 §:n muuttamisestaHyväksytty · 471/2024 · 5.7.2024
Föreslagen lagtext
Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.
1.Lag om ändring av lagen om välfärdsområden
I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om välfärdsområden (611/2021) 11 §, 12 § 2 mom. och 13 §, av dem 13 § sådan den lyder delvis ändrad i lag 350/2022, samt fogas till lagen nya 12 a och 13 a § som följer:
11 §Uppföljning, styrning och laglighetsövervakning av välfärdsområdena
Finansministeriet följer allmänt välfärdsområdenas verksamhet och ekonomi, svarar för den allmänna styrningen av välfärdsområdenas ekonomi och verksamhet, samordnar statsrådets styrning av välfärdsområdena och ser till att välfärdsområdenas självstyrelse beaktas vid beredningen av lagstiftning som gäller välfärdsområdena.
Bestämmelser om social- och hälsovårdsministeriets behörighet vid den allmänna styrningen, planeringen, utvecklingen och tillsynen av social- och hälsovården finns i 21 § i lagen om ordnande av social- och hälsovård (612/2021). Bestämmelser om inrikesministeriets behörighet vid den allmänna styrningen, planeringen och utvecklingen av räddningsväsendet finns i 7 § i lagen om ordnande av räddningsväsendet (613/2021).
Regionförvaltningsverket kan med anledning av klagomål undersöka om välfärdsområdet har iakttagit gällande lag.
12 §Välfärdsområdenas ekonomi som en del av planen för de offentliga finanserna
Planen för de offentliga finanserna och statsrådets finanspolitiska mål för de offentliga finanserna styr ministerierna när de bereder den lagstiftning och styrning som gäller välfärdsområdena.
12 a §Riksomfattande mål för välfärdsområdenas uppgifter
Statsrådet fastställer minst vart fjärde år riksomfattande strategiska mål för en jämlik, högklassig och kostnadsnyttoeffektiv skötseln av välfärdsområdenas uppgifter inom social- och hälsovården och räddningsväsendet. I de riksomfattande målen ska hänsyn tas till statsrådets finanspolitiska mål för de offentliga finanserna.
Målen ska omfatta
1) mål som tryggar jämlikt tillhandahållande av tjänster och tjänsternas verkningsfullhet, samordningen av tjänster och de språkliga rättigheterna samt främjar jämställdheten mellan könen,
2) mål för att öka produktiviteten och kostnadsnyttoeffektiviteten,
3) mål för utveckling av informationshanteringen och digitaliseringen,
4) mål för främjande av välfärd, hälsa och säkerhet samt för samarbetet kring dessa mellan välfärdsområden, kommuner och andra aktörer,
5) allmänna riktlinjer för välfärdsområdenas vittsyftande investeringar,
6) mål för genomförande av beredskap och förberedelser på regional och nationell nivå,
7) mål för samarbete och arbetsfördelning mellan välfärdsområdena och mellan samarbetsområdena för social- och hälsovården,
8) mål för utbildnings-, forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet.
De riksomfattande målen kan utöver det som avses i 2 mom. även gälla annat som behövs för att utveckla välfärdsområdenas verksamhet och ekonomi.
Finansministeriet ska i samarbete med social- och hälsovårdsministeriet och inrikesministeriet årligen följa upp och utvärdera uppnåendet av de riksomfattande målen. Vid behov ska målen ändras. En ändring kan grunda sig på förslag från ett eller flera välfärdsområden eller på initiativ från ett ministerium.
13 §Välfärdsområdesdelegationen
I anslutning till finansministeriet finns välfärdsområdesdelegationen. Delegationens syfte är att främja genomförandet av de strategiska riktlinjerna för välfärdsområdenas verksamhet och ekonomi och av välfärdsområdenas självstyrelse samt samarbetet mellan riksomfattande och regionala aktörer.
Delegationens uppgift är att
1) förutse, följa och utvärdera hur välfärdsområdenas verksamhet och ekonomi har utvecklats och kommer att utvecklas,
2) behandla lagstiftning, lagstiftningsprojekt och andra statliga åtgärder som är principiellt viktiga och vittsyftande med avseende på välfärdsområdenas verksamhet, ekonomi och självstyrelse,
3) främja uppnåendet av de riksomfattande målen för välfärdsområdenas uppgifter och lägga fram förslag som gäller målen samt behandla i 12 a § 4 mom. avsedda initiativ från ministerierna och förslag från välfärdsområdena om att ändra målen,
4) behandla behoven att utveckla lagstiftningen om välfärdsområdenas uppgifter,
5) främja samarbetet mellan riksomfattande och regionala aktörer samt behandla den inre arbetsfördelningen inom och samarbetet mellan samarbetsområdena för social- och hälsovården.
Delegationen tillsätts av statsrådet. I delegationen ingår representanter för välfärdsområdena, HUS-sammanslutningen, Helsingfors stad och finansministeriet samt för övriga ministerier som ansvarar för styrningen av välfärdsområdena i deras uppgifter.
Närmare bestämmelser om delegationens sammansättning, mandatperiod, sektioner och uppgifter får utfärdas genom förordning av statsrådet.
13 a §Förhandlingar med välfärdsområdena
Finansministeriet, social- och hälsovårdsministeriet och inrikesministeriet förhandlar årligen med välfärdsområdet om genomförandet av de uppgifter som omfattas av välfärdsområdets organiseringsansvar och om skötseln av välfärdsområdets ekonomi. Syftet med förhandlingarna är att stödja verkningsfullheten, lönsamheten och resultaten av välfärdsområdets verksamhet och att styra välfärdsområdets organiseringsuppgift på strategisk nivå med beaktande av särskilt de i 12 a § avsedda riksomfattande målen.
I förhandlingarna följer man upp och utvärderar hur välfärdsområdets organiseringsansvar har uppfyllts, behandlar man välfärdsområdets mål för uppgifterna samt åtgärder som stöder dem. Vid förhandlingarna utvärderar man hur välfärdsområdets kostnader och finansiering har utvecklats och kommer att utvecklas samt de åtgärder för att stödja kostnadshanteringen och andra åtgärder som ska genomföras i välfärdsområdet och genom vilka skötseln av välfärdsområdets uppgifter och tillgången till tjänster kan tryggas genom den finansiering som står till förfogande.
Ministerierna ska vid behov ge välfärdsområdet sådana åtgärdsrekommendationer om organiseringen och ekonomin som främjar verkningsfullhet, lönsamhet och resultat för välfärdsområdenas verksamhet.
Vid uppföljningen och utvärderingen av hur välfärdsområdets organiseringsansvar har uppfyllts utnyttjas de årliga redogörelser av välfärdsområdet och de expertbedömningar av Institutet för hälsa och välfärd och regionförvaltningsverket som avses i 29 § 2 mom. och 30 § i lagen om ordnande av social- och hälsovård och i 13 § 2 mom. och 14 § i lagen om ordnande av räddningsväsendet samt vid behov myndigheters andra utvärderingar.
Finansministeriet utarbetar i samarbete med välfärdsområdet ett dokument om förhandlingarna. I dokumentet antecknas vilka frågor som har behandlats och vad parterna har kommit fram till i förhandlingarna samt ministeriernas eventuella åtgärdsrekommendationer. Dokumentet offentliggörs i det allmänna datanätet.
Vad som i denna paragraf föreskrivs om välfärdsområden tillämpas också på HUS-sammanslutningen. I förhandlingarna med HUS-sammanslutningen deltar även Nylands välfärdsområden och Helsingfors stad.
§
Denna lag träder i kraft den 20 .
Den mandatperiod för delegationen för välfärdsområdenas ekonomi och förvaltning som pågår när denna lag träder i kraft upphör när statsrådet har tillsatt den välfärdsområdesdelegation som avses i denna lag.
2.Lag om ändring av lagen om ordnande av social- och hälsovård
I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om ordnande av social- och hälsovård (612/2021) 23 och 24 §, av dem 23 § sådan den lyder delvis ändrad i lag 351/2022, samt ändras 21 och 22 § som följer:
21 §Allmän styrning, planering och utveckling
Den allmänna styrningen, planeringen, utvecklingen och tillsynen av social- och hälsovården ankommer på social- och hälsovårdsministeriet. Social- och hälsovårdsministeriet svarar för den riksomfattande social- och hälsopolitiken samt för sin del för beredningen av de riksomfattande målen och för att dessa beaktas i styrningen av välfärdsområdenas verksamhet.
22 §Riksomfattande mål för ordnandet av social- och hälsovård samt förhandlingar med välfärdsområdena
Bestämmelser om de riksomfattande målen för välfärdsområdenas uppgifter och de mål för ordnandet av social- och hälsovård som ingår i de riksomfattande målen, om behandlingen av dessa mål i välfärdsområdesdelegationen och om de förhandlingar som ska föras med välfärdsområdena finns i lagen om välfärdsområden.
§
Denna lag träder i kraft den 20 .
De riksomfattande mål för social- och hälsovården som gäller när denna lag träder i kraft gäller tills statsrådet med stöd av 12 a § i lagen om välfärdsområden har fastställt de riksomfattande målen för välfärdsområdenas uppgifter.
Den mandatperiod för delegationen för social- och hälsovård som pågår när denna lag träder i kraft upphör när statsrådet har tillsatt den välfärdsområdesdelegation som avses i 13 § i lagen om välfärdsområden.
3.Lag om ändring av lagen om ordnande av räddningsväsendet
I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om ordnande av räddningsväsendet (613/2021) 9 och 10 §, av dem 9 § sådan den lyder delvis ändrad i lag 352/2022, samt ändras 8 § som följer:
8 §Riksomfattande mål för ordnandet av räddningsväsendet samt förhandlingar med välfärdsområdena
Bestämmelser om de riksomfattande målen för välfärdsområdenas uppgifter och de mål för ordnandet av räddningsväsendet som ingår i de riksomfattande målen, om behandlingen av dessa mål i välfärdsområdesdelegationen och om de förhandlingar som ska föras med välfärdsområdena finns i lagen om välfärdsområden.
§
Denna lag träder i kraft den 20 .
De riksomfattande mål för räddningsväsendet som gäller när denna lag träder i kraft gäller tills statsrådet med stöd av 12 a § i lagen om välfärdsområden har fastställt de riksomfattande målen för välfärdsområdenas uppgifter.
Den mandatperiod för delegationen för räddningsväsendet som pågår när denna lag träder i kraft upphör när statsrådet har tillsatt den välfärdsområdesdelegation som avses i 13 § i lagen om välfärdsområden.
4.Lag om ändring av 11 och 17 § i lagen om ordnande av social- och hälsovården och räddningsväsendet i Nyland
I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om ordnande av social- och hälsovården och räddningsväsendet i Nyland (615/2021) 11 § 2 mom. och 17 § 2 mom. som följer:
11 §Godkännande och ändring av organiseringsavtalet för HUS
Parterna ska årligen följa och utvärdera hur organiseringsavtalet för HUS har fullgjorts som en del av de i 13 a § i lagen om välfärdsområden avsedda förhandlingarna mellan HUS-sammanslutningen, finansministeriet, social- och hälsovårdsministeriet och inrikesministeriet. Avtalet ska ändras vid behov. Ändringen kan basera sig på en eller flera parters förslag eller på social- och hälsovårdsministeriets initiativ.
17 §Bestämmelser i lagen om välfärdsområden och kommunallagen som ska tillämpas på Helsingfors stad
När Helsingfors stad ordnar uppgifter inom social- och hälsovården och räddningsväsendet ska bestämmelserna i lagen om välfärdsområden tillämpas i fråga om vad som i den lagens 7 § föreskrivs om organiseringsansvar, i 9 § om produktion av tjänster, i 10 § om uppfyllande av produktionsansvaret och tillsynen över det, i 11 § om uppföljning, styrning och laglighetsövervakning av välfärdsområdena, i 12 § om välfärdsområdenas ekonomi som en del av planen för de offentliga finanserna, i 12 a § om de riksomfattande målen för välfärdsområdenas uppgifter, i 13 § om välfärdsområdesdelegationen, i 13 a § om förhandlingar med välfärdsområdena, i 16 § om investeringsplanen, i 21 § om det nationella kompetenscentret för lokal- och fastighetsförvaltning, i 8 kap. om samarbete mellan välfärdsområden, i 9 kap. om välfärdsområdets affärsverk, i 120 § om uppföljning av välfärdsområdets verksamhet, ekonomi och tjänsteproduktion samt produktion av information och i 16 kap. om begäran om omprövning och ändringssökande samt i 150 § om beredskap för störningssituationer och undantagsförhållanden. I övrigt tillämpas bestämmelserna i kommunallagen, om inte något annat föreskrivs nedan.
§
Denna lag träder i kraft den 20 .
Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 25.8.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.