Pantsättning av fiskekvoter som lånesäkerhet
Lag om ändring av lagen om det nationella genomförandet av Europeiska unionens gemensamma fiskeripolitik
Kommersiella fiskare kan i fortsättningen pantsätta nyttjanderätter till sina fiskekvoter som säkerhet för banklån för investeringar. Samtidigt underlättas villkoren för ryssjefiske efter strömming och förhindras att fiskerättigheter förverkas till staten om fisket har försvårats av fiskeförbud eller svaga fångster.
- Status
- Godkänd
- Överlämnad
- 22.1.2026
- Senaste händelse
- 30.4.2026
- Omröstningar
- 1
- Anföranden
- 16
- Stadfäst
- 22.5.2026
- Författning
- 372/2026
- Källa
- eduskunta.fi ↗
Vad som föreslås
I lagen införs en möjlighet att använda överförbara nyttjanderätter till fiske som säkerhet för kreditinstituts lån under högst tio år för investeringar inom fiskerisektorn. Dessutom höjs minimimängden för den särskilda kvoten för ryssjefiske efter strömming i Bottniska viken från 4 000 ton till 5 000 ton och reglerna om förverkande av kvoter lindras i situationer där den totala utnyttjandegraden för Finlands fiskekvoter understiger 65 procent eller ett fiskeförbud gäller.
Vad det betyder
Ändringen förbättrar kommersiella fiskares och fiskeriföretags möjligheter att få lånefinansiering till exempel för att förnya och utveckla fiskefartyg. Den minskar risken för att fiskare, särskilt laxfiskare i Finska viken, ska förlora sina fiskerättigheter under dåliga fångstår. Lagen träder i kraft våren 2026, och lättnaderna gällande förverkande av kvoter tillämpas retroaktivt från och med 2023.
Så röstade riksdagen
2:a behandlingen · 28.4.2026Riksdagen godkände lagen med rösterna 158–20.
Bara Centern emot. 21 ledamöter var frånvarande. Protokoll ↗
Fylld cirkel = ja, ring = nej, grå = frånvarande. Peka på en cirkel för att se ledamoten. Platserna enligt den nuvarande placeringen (uppdaterad 19.9.2026).
En godkänd lag träder inte i kraft genast: republikens president stadfäster lagen, och den träder i kraft den dag som anges i lagen. Denna lag stadfästes 22.5.2026.
Debatten i salen
Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.
16 anföranden · 9 talare · 3 debatter
Debattens huvudpunkter
Riksdagen debatterade propositionen som tillåter pantsättning av fiskekvoter som säkerhet för investeringslån och ändrar kvoterna för ryssjefiske efter strömming. Regeringspartierna understödde reformen för att förbättra fiskerisektorns verksamhetsförutsättningar och investeringar. Oppositionen motsatte sig propositionen eftersom den ansåg att slopandet av aktörsspecifika kvoter leder till skadligt kappfiske och försämrar ställningen för kustens fiskeriföretagare.
- Leder slopandet av aktörsspecifika kvoter till skadligt kappfiske inom ryssjefisket efter strömming?
- Försämrar ändringen av kvotsystemet verksamhetsförutsättningarna för fiskarna och fiskförädlingen i Skärgårdshavet och Vakka-Suomi?
- SamlingspartietFör med reservationer
Propositionens mål att få fart på investeringarna är goda, men ryssjefiskarnas ställning i Skärgårdshavet och de olägenheter som eventuellt kappfiske orsakar väcker oro.
”Tässä on varmasti hyviä elementtejä, mutta huolestuneita viestejä on tullut tuolta meidän alueelta Saaristomeren rysäkalastajilta, jotka eivät koe, että tämä olisi täysin oikeudenmukainen.”
— Milla Lahdenperä Propositionen förbättrar fiskares verksamhetsförutsättningar och avvecklar byråkrati, och ryssjefiskarnas rättigheter samt eventuella ersättningar tryggas genom utskottets förpliktande uttalanden.
”Tämä hallituksen esitys vahvistaa suomalaisen kaupallisen kalastuksen toimintaedellytyksiä ja tuo järjestelmään kaivattua joustavuutta ja oikeudenmukaisuutta.”
— Ritva Elomaa Pantsättning av fiskekvoter underlättar finansieringen av investeringar inom fiskerisektorn, förbättrar branschens lönsamhet och stöder ungas inträde i branschen.
”Tämä muutos edesauttaisi kalastuselinkeinoon tehtäviä investointeja, kun yrityksillä olisi uusi ja itse hallitsemansa lainan vakuusmuoto käytössä.”
— Sari Essayah - CenternEmot
Propositionen borde förkastas eftersom slopandet av aktörsspecifika kvoter i ryssjefisket leder till kappfiske och äventyrar framtiden för små aktörer och lokal förädlingsverksamhet.
”Toimijakohtaisista kiintiöistä luopuminen johtaisi käytännössä kilpakalastukseen.”
— Eerikki Viljanen
Sammandraget är AI-genererat utifrån 16 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet.
Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin maa- ja metsätalousvaliokuntaan.
Yleiskeskustelu päättyi. Eduskunta hyväksyi hallituksen esitykseen HE 201/2025 vp sisältyvän lakiehdotuksen sisällön mietinnön mukaisena. Lakiehdotuksen ensimmäinen käsittely päättyi.
Keskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.
Behandlingens skeden
Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.
- 22.1.2026Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Maa- ja metsätalousministeriö
- 11.2.2026Lähetekeskustelu · Täysistunto
- 16.4.2026Valiokunnan mietintö tai lausunto · maa- ja metsätalousvaliokunta
- 22.4.2026Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
- 29.4.2026Toinen käsittely · Täysistunto
- 29.4.2026Eduskunnan vastaus ja kirjelmä
Beslut per lagförslag1
- 1Laki Euroopan unionin yhteisen kalastuspolitiikan kansallisesta täytäntöönpanosta annetun lain muuttamisestaHyväksytty · 372/2026 · 22.5.2026
Föreslagen lagtext
Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.
Lag om det nationella genomförandet av Europeiska unionens gemensamma fiskeripolitik
I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om det nationella genomförandet av Europeiska unionens gemensamma fiskeripolitik (1048/2016) 18 §, 27 § 3 och 4 mom. samt 31 §, av dem 18 § sådan den lyder i lagarna 3/2023 och 647/2025, 27 § 3 mom. sådant det lyder i lag 3/2023 och 27 § 4 mom. sådant det lyder i lag 353/2021, samt fogas till lagen en ny 16 a § som följer:
16 a §Användning av överlåtbara nyttjanderätter som säkerhet för lån
En kommersiell fiskare kan som säkerhet för ett lån för utvecklingen av fiskeföretaget pantsätta sina överlåtbara nyttjanderätter eller en del av dem för högst tio år hos ett kreditinstitut. Det kreditinstitut hos vilket de överlåtbara nyttjanderätterna har pantsatts ska antecknas som innehavare av panten på de överlåtbara nyttjanderätterna i fråga i det fiskekvotsregister som avses i 30 §. För de pantsatta överlåtbara nyttjanderätterna tillämpas inte 27 § 2 och 3 mom. Kreditinstitutet ska helt släppa panten på de överlåtbara nyttjanderätterna när den kredit som panten gäller helt har betalats i enlighet med lånevillkoren.
Livskraftscentralen kan på kreditinstitutets ansökan anteckna kreditinstitutet i det i 30 § avsedda fiskekvotsregistret som innehavare av de överlåtbara nyttjanderätter som institutet innehar panten på, om de krediter som hänför sig till de överlåtbara nyttjanderätterna inte betalas i enlighet med lånevillkoren eller gäldenären på annat sätt bryter mot kreditavtalet. Livskraftscentralen fördelar aktörsspecifika fiskekvoter till ett kreditinstitut som antecknats som innehavare av överlåtbara nyttjanderätter utan skyldighet att betala bruksavgift enligt 26 §.
Ett kreditinstitut som har antecknats som innehavare av överlåtbara nyttjanderätter ska inom en tidsfrist på sex månader i enlighet med 16 § överföra de överlåtbara nyttjanderätter som kreditinstitutet har fått i sin besittning och i enlighet med 20 § överföra de aktörsspecifika fiskekvoter som fördelats på basis av nyttjanderätterna. Om kreditinstitutet inte inom tidsfristen på sex månader överför de överlåtbara nyttjanderätter och de aktörsspecifika fiskekvoter som institutet besitter, överförs de överlåtbara nyttjanderätterna och aktörsspecifika fiskekvoterna i fråga till staten genom beslut av livskraftscentralen. Jord- och skogsbruksministeriet fördelar de överlåtbara nyttjanderätter som återgått till staten mellan innehavarna av överlåtbara nyttjanderätter för Finlands fiskekvot i fråga, med undantag för sådana kommersiella fiskare som förlorat dem, i proportion till de överlåtbara nyttjanderätterna med de begränsningar som anges i 14 §.
Innehavaren av en överlåtbar nyttjanderätt kan ge livskraftscentralen sitt samtycke till att bestämda identifieringsbeteckningar för innehavaren som har antecknats i det fiskekvotsregister som avses i 30 § samt uppgifterna om mängderna av de överlåtbara nyttjanderätterna och aktörsspecifika fiskekvoterna i fråga kan överlämnas till det utsedda kreditinstitutet.
18 §Särskilda fiskekvoter
Genom förordning av statsrådet får det föreskrivas att sådana särskilda fiskekvoter av Finlands fiskekvoter av strömming, vassbuk och lax som gäller små mängder reserveras i syfte att trygga verksamhetsförutsättningarna för de olika fiskeformerna samt tillgodose de behov som gäller bifångster. För strömmingsfiske med ryssja fastställs särskilda fiskekvoter enligt 2 mom. från och med 2027.
De särskilda fiskekvoterna fastställs på basis av de olika fiskeformernas fångststatistik från tidigare år och i så små mängder som möjligt så att de inte onödigt begränsar det fiske som bedrivs genom överlåtbara eller icke-överlåtbara nyttjanderätter och genom de aktörsspecifika fiskekvoter enligt 20 § som fördelas enligt dem. De särskilda fiskekvoterna för strömmingsfiske med ryssja från och med 2027 är 89,680 promille eller minst 5 000 ton eller högst 7 700 ton av det finländska fastlandets kvotmängd av strömming i Bottniska viken samt 132,065 promille eller minst 2 800 ton eller högst 3 400 ton av det finländska fastlandets kvotmängd av strömming i Finska viken och centrala Östersjön. Den särskilda fiskekvoten för strömmingsfiske med ryssja kan dock vara högst lika stor som den totala kvoten för strömming som fastställts för Finland genom förordning av rådet, om kvotens totala omfattning understiger de minsta mängder i ton som anges ovan efter fördelningen av kvotmängden till landskapet Åland och mängden av den särskilda fiskekvot som fastställts för annat strömmingsfiske.
Genom förordning av statsrådet får det föreskrivas om
1) vilka fiskbestånd och fiskeformer som de i 1 mom. avsedda särskilda fiskekvoterna gäller,
2) storleken på de särskilda fiskekvoterna samt grunderna för beräkningen av storleken,
3) begränsningar av fångsten och av försäljningen av fångsten inom de särskilda fiskekvoterna och om begränsningar av fångstmängderna per kommersiell fiskare.
När förordningar enligt 3 mom. utfärdas får de skyldigheter som följer av dem föreskrivas olika för olika grupper av kommersiella fiskare samt olika för innehavare av aktörsspecifika fiskekvoter och övriga kommersiella fiskare.
Av de särskilda fiskekvoterna för strömmingsfiske med ryssja ska de outnyttjade kvotdelar som överstiger 20 ton och som finns kvar efter den 30 september årligen från och med 2027 fördelas i enlighet med 20 § 3 mom. till innehavare av överlåtbara nyttjanderätter för trålfiske av strömming. Mängderna av de outnyttjade kvotdelarna av de särskilda fiskekvoterna som överförs från strömmingsfisket med ryssja till trålfisket fastställs genom beslut av jord- och skogsbruksministeriet. Livskraftscentralen fördelar kvotmängderna till innehavarna av överlåtbara nyttjanderätter utan skyldighet att betala bruksavgift enligt 26 §.
27 §Skyldigheter för innehavare av överlåtbara och icke-överlåtbara nyttjanderätter samt påföljder vid underlåtelse att iaktta skyldigheterna
Hälften av en överlåtbar nyttjanderätt återgår till staten, om dess innehavare under två av tre på varandra följande år inte använder minst hälften av den aktörsspecifika fiskekvot som tilldelats denna på grundval av den överlåtbara nyttjanderätten eller inte överför fiskekvoten till andra kommersiella fiskare i enlighet med 22 § till en del som utöver användningen av minst tio procent av den aktörsspecifika fiskekvoten utgör sammanlagt minst hälften av den aktörsspecifika fiskekvot som tilldelats innehavaren på grundval av den överlåtbara nyttjanderätten. En innehavares överlåtbara nyttjanderätt återgår dock inte till staten om mindre än 65 procent av den sammanlagda kvotmängden som har fördelats som aktörsspecifika fiskekvoter av Finlands fiskekvot i fråga har använts under två av de år som granskas. Om fisket dock helt eller till betydande delar har varit förbjudet i havsområden där innehavaren fiskar, anses det inte vid en sådan granskning som avses i detta moment och 2 mom. innebära att innehavaren av en nyttjanderätt inte har använt kvoten under året i fråga.
En i 17 § avsedd icke-överlåtbar nyttjanderätt återgår i sin helhet till staten, om dess innehavare under två av tre på varandra följande år inte använder minst 50 procent av den aktörsspecifika fiskekvot som tilldelats denna på grundval av den icke-överlåtbara nyttjanderätten. En innehavares icke-överlåtbara nyttjanderätt återgår dock inte till staten om mindre än 65 procent av den sammanlagda kvotmängden som har fördelats som aktörsspecifika fiskekvoter av Finlands fiskekvot i fråga har använts under två av de år som granskas. Om fisket dock helt eller till betydande delar har varit förbjudet i havsområden där innehavaren vanligen fiskar, anses det inte vid en sådan granskning som avses i detta moment innebära att innehavaren av en nyttjanderätt inte har använt kvoten under året i fråga.
31 §Fiskekvotsregistrets innehåll
I fiskekvotsregistret kan införas
1) namn och kontaktuppgifter samt personbeteckning eller företags- och organisationsnummer i fråga om innehavare av överlåtbara nyttjanderätter, icke-överlåtbara nyttjanderätter samt aktörsspecifika fiskekvoter,
2) de andelar i promille av de överlåtbara nyttjanderätter och icke-överlåtbara nyttjanderätter som innehas av innehavare av överlåtbara nyttjanderätter och icke-överlåtbara nyttjanderätter samt mängderna av de aktörsspecifika fiskekvoter som innehas av innehavare av aktörsspecifika fiskekvoter samt användningsgraden i anknytning till nyttjandet av dem och fångsterna,
3) namn och kontaktuppgifter samt uppgifter som behövs för autentiseringen i fråga om en kontaktperson som bemyndigats att ta del av uppgifter om, utnyttja, göra anmälningar om och utföra överföringar av aktörsspecifika fiskekvoter i stället för en innehavare av överlåtbara nyttjanderätter, icke-överlåtbara nyttjanderätter samt aktörsspecifika fiskekvoter,
4) uppgifter om överföringar av överlåtbara nyttjanderätter och aktörsspecifika fiskekvoter,
5) uppgifter om observerade aktörsspecifika fiskekvoter som har överskridits eller om fiske utan fiskekvoter,
6) namn och kontaktuppgifter samt företags- och organisationsnummer för ett kreditinstitut som är innehavare av en överlåtbar nyttjanderätt eller pant på en överlåtbar nyttjanderätt samt de promilleandelar av överlåtbara nyttjanderätter som detta kreditinstitut innehar eller innehar panten för,
7) andra än i 1—6 punkten avsedda nödvändiga uppgifter som behövs vid behandlingen av ansökningar.
§
Denna lag träder i kraft den 20 .
Bestämmelserna i 27 § 3 och 4 mom. i denna lag tillämpas från och med ikraftträdandet av de aktörsspecifika fiskekvoterna för 2023.
Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 25.8.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.