Reform av det kommersiella fiskekvotsystemet

Genom förordning av statsrådet får kompletterande eller närmare bestämmelser som är nödvändiga för genomförande av Europeiska unionens gemensamma fiskeripolitik utfärdas om unionens bevarandeåtgärder och fleråriga planer, vilka avses i artiklarna 11, 13, 18.8, 19 och 20 i Europaparlamentets och rådets förordning om den gemensamma fiskeripolitiken.

Sådana närmare bestämmelser om de tekniska egenskaperna för och användningen av fiskeredskap, som tillåts eller krävs enligt bestämmelserna om bevarandeåtgärderna och de mångåriga planerna, får utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

De överlåtbara nyttjanderätterna i fråga om vassbuk och lax samt trålfiske av strömming gäller tills vidare. Bestämmelser om upphörande av giltigheten för de överlåtbara nyttjanderätterna i fråga om vassbuk och lax samt trålfiske av strömming kan utfärdas genom lag. Då ska övergångsperioden vara minst tio år.

De överlåtbara nyttjanderätterna för strömmingsfiske med ryssja gäller till utgången av 2026.

Från och med 2027 ska de promillemängder som innehas av innehavarna av överlåtbara nyttjanderätter för trålfiske av strömming omräknas genom beslut av jord- och skogsbruksministeriet i proportion till de gällande andelar som innehavarna innehar den 1 december 2026 så att den sammanlagda mängden överlåtbara nyttjanderätter för trålfiske av strömming både i Bottniska vikens kvotområde och i Finska vikens och centrala Östersjöns kvotområde blir 1 000 promille.

Till en fiskare som avses i 88 § i lagen om fiske och som har registrerats som en sådan kommersiell fiskare i grupp I som börjar bedriva kommersiellt fiske och som äger ett fiskefartyg som är registrerat för kommersiellt fiske i havsområdet får närings-, trafik- och miljöcentralen på skriftlig ansökan fördela en sådan icke-överlåtbar nyttjanderätt för strömmingsfiske eller laxfiske med ryssja som gäller högst fem kalenderår åt gången och som beviljas per kommersiella fiskare och vars storlek motsvarar högst två promille av den del av Finlands fiskekvot av strömming eller lax som finns kvar efter fördelningen av de kvotmängder till landskapet Åland som avses i 12 § och de särskilda fiskekvoter som avses i 18 § i denna lag. Av fiskekvoterna av strömming fördelas icke-överlåtbara nyttjanderätter så att de gäller högst till utgången av 2026.

Av varje Finlands fiskekvot av strömming och lax får icke-överlåtbara nyttjanderätter fördelas sammanlagt till en andel som högst motsvarar fyra procent av den del av Finlands fiskekvot i fråga som finns kvar efter fördelningen av den kvotmängd till landskapet Åland som avses i 12 § och den särskilda fiskekvot som avses i 18 §. Om alla de sökande som uppfyller kraven i 1 mom. inte kan beviljas icke-överlåtbara nyttjanderätter till två promille utan att maximiandelen på fyra procent överskrids, ska av den ännu inte fördelade andelen av Finlands fiskekvot till de sökande som uppfyller kraven i 1 mom. fördelas lika stora icke-överlåtbara nyttjanderätter.

Bestämmelser om ansökan om de icke-överlåtbara nyttjanderätter som ska fördelas till kommersiella fiskare som börjar bedriva verksamhet, om innehållet i ansökan och beslut samt om de förfaranden som gäller dessa får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Genom förordning av statsrådet kan sådana särskilda fiskekvoter av Finlands fiskekvoter av strömming, vassbuk och lax som gäller små mängder reserveras i syfte att trygga verksamhetsförutsättningarna för de olika fiskeformerna samt tillgodose de behov som gäller bifångster. För strömmingsfiske med ryssja fastställs särskilda fiskekvoter enligt 2 mom. från och med 2027.

De särskilda fiskekvoterna fastställs på basis av de olika fiskeformernas fångststatistik från tidigare år och i så små mängder som möjligt så att de inte onödigt begränsar det fiske som bedrivs genom överlåtbara eller icke-överlåtbara nyttjanderätter och genom de aktörsspecifika fiskekvoter enligt 20 § som fördelas enligt dem. De särskilda fiskekvoterna för strömmingsfiske med ryssja från och med 2027 är 89,690 promille eller minst 4 000 ton eller högst 7 700 ton av det finländska fastlandets kvotmängd av strömming i Bottniska viken samt 132,065 promille eller minst 2 800 ton eller högst 3 400 ton av det finländska fastlandets kvotmängd av strömming i Finska viken och centrala Östersjön.

Genom förordning av statsrådet får det föreskrivas om

1) vilka fiskbestånd och fiskeformer som de i 1 mom. avsedda särskilda fiskekvoterna gäller,

2) storleken på de särskilda fiskekvoterna samt grunderna för beräkningen av storleken,

3) begränsningar av fångsten och av försäljningen av fångsten inom de särskilda fiskekvoterna och om begränsningar av fångstmängderna per kommersiell fiskare.

När förordningar enligt 3 mom. utfärdas får de skyldigheter som följer av dem föreskrivas olika för olika grupper av kommersiella fiskare samt olika för innehavare av aktörsspecifika fiskekvoter och övriga kommersiella fiskare.

Av de särskilda fiskekvoterna för strömmingsfiske med ryssja ska de outnyttjade kvotdelar som finns kvar efter den 1 september årligen fördelas i enlighet med 20 § 3 mom. till innehavare av överlåtbara nyttjanderätter för trålfiske av strömming. Närings-, trafik- och miljöcentralen fördelar kvotmängderna till innehavarna av överlåtbara nyttjanderätter utan skyldighet att betala bruksavgift enligt 26 §.

Innan de aktörsspecifika fiskekvoter som avses i 2 och 3 mom. fördelas enligt de icke-överlåtbara och överlåtbara nyttjanderätterna, ska de i 12 § 2 mom. avsedda kvotmängder som ska överföras till landskapet Åland och de i 18 § avsedda särskilda fiskekvoterna av jord- och skogsbruksministeriet dras av från varje Finlands årliga fiskekvot av strömming, vassbuk och lax. Samtidigt ökas eller minskas kvotmängderna på basis av de i 7 § avsedda byten som jord- och skogsbruksministeriet gör för att garantera att Finland har tillräckliga fiskekvoter. Den kvotmängd som i detta syfte överförs från Finland får uppgå till sammanlagt högst 800 ton per år och bestå helt av strömming eller vassbuk eller av båda arterna tillsammans. De kvotmängder som behövs för dessa ännu inte genomförda byten kan reserveras för statens användning innan de aktörsspecifika fiskekvoter som avses i 2 och 3 mom. fördelas. Vid beräkningen av Finlands fiskekvotsmängder beaktas eventuella överföringar av och avdrag i fiskekvoterna som beror på fiskeverksamheten under det föregående året och sådana avdrag i fiskekvoterna som beror på införandet av den överföringsmöjlighet som avses i 4 § 4 mom.

Enligt en icke-överlåtbar nyttjanderätt ska den aktörsspecifika fiskekvot av Finlands fiskekvot som finns kvar efter de tillägg och avdrag som avses i 1 mom. fördelas av närings-, trafik- och miljöcentralen enligt den andel i promille som den icke-överlåtbara nyttjanderätten anger.

Enligt en överlåtbar nyttjanderätt ska den aktörsspecifika fiskekvot av Finlands fiskekvot som finns kvar efter de tillägg och avdrag som avses i 1 mom. och den fördelning som utförts enligt 2 mom. fördelas av närings-, trafik- och miljöcentralen enligt den andel i promille som den överlåtbara nyttjanderätten anger.

Aktörsspecifika fiskekvoter och outnyttjade kvotdelar som enligt Europeiska unionens bestämmelser inte kan överföras till det följande kalenderåret, återgår den 6 januari det kalenderår som följer på tillämpningsåret för de nämnda bestämmelserna till jord- och skogsbruksministeriet för att förvaltas av det.

Statsrådet kan i syfte att stärka utbudet och försörjningsberedskapen i fråga om inhemsk fisk besluta att de aktörsspecifika fiskekvoterna vid trålfiske eller i vissa fartygsklasser för trålfiske eller vid fiske med ryssja kan överskridas i syfte att säkerställa att Finlands fiskekvot i fråga utnyttjas så fullt ut som möjligt före utgången av kalenderåret. En förutsättning är att utnyttjandegraden och fångstmängderna både i fråga om de aktörsspecifika fiskekvoterna och hela Finlands fiskekvot till följd av en exceptionell situation som inverkar på fiskerinäringen har minskat betydligt med tanke på tidpunkten och att överskridningen av de aktörsspecifika fiskekvoterna inte äventyrar andra innehavares möjligheter att utnyttja sina aktörsspecifika fiskekvoter senare under kalenderåret.

I beslut av statsrådet anges hur mycket de aktörsspecifika fiskekvoterna högst får överskridas och datumet för när rätten att överskrida börjar och upphör.

Hälften av en överlåtbar nyttjanderätt återgår till staten, om dess innehavare under två av tre på varandra följande år inte använder minst hälften av den aktörsspecifika fiskekvot som tilldelats denna på grundval av den överlåtbara nyttjanderätten eller inte överför fiskekvoten till andra kommersiella fiskare i enlighet med 22 § till en del som utöver användningen av minst tio procent av den aktörsspecifika fiskekvoten utgör sammanlagt minst hälften av den aktörsspecifika fiskekvot som tilldelats innehavaren på grundval av den överlåtbara nyttjanderätten.

Innehavarna av överlåtbara och icke-överlåtbara nyttjanderätter och aktörsspecifika fiskekvoter har i den elektroniska tjänst som hör till registret rätt att ta del av sina egna uppgifter och att helt eller delvis överföra sin aktörsspecifika fiskekvot till en annan innehavare av en aktörsspecifik fiskekvot som förts in i registret. Innehavarna av överlåtbara och icke-överlåtbara nyttjanderätter och aktörsspecifika fiskekvoter kan ge närings-, trafik- och miljöcentralen sitt samtycke till att andra innehavare som är införda i registret i den elektroniska tjänsten kan ta del av innehavarens identifieringsbeteckningar samt mängden överlåtbara och icke-överlåtbara nyttjanderätter och aktörsspecifika fiskekvoter i fråga om innehavaren samt innehavarens vid respektive tidpunkt outnyttjade mängder.

För att ta del av uppgifter samt för överföringar i den elektroniska tjänsten krävs det sådan stark autentisering som avses i 2 § 1 mom. 1 punkten i lagen om stark autentisering och betrodda elektroniska tjänster (617/2009).

Insjöfartyg grupperas enligt deras huvudsakliga användningssätt vid fiske i två grupper enligt följande:

1) fartygsgrupp 1: trålare,

2) fartygsgrupp 2: övriga fartyg.

För insjöfartyg ges en identifieringsbeteckning som omfattar tre bokstäver samt en sifferdel. Identifieringsbeteckningens bokstavsdel omfattar bokstäverna KAL och sifferdelen omfattar nummer i löpande ordning. Identifieringsbeteckningen ska anges på båda sidor av fartyget så högt över vattnet som möjligt, så att den syns tydligt och framträder mot den bakgrund den anges på. Bokstäverna och siffrorna ska vara minst tio centimeter höga samt tjockleken på de streck som de bildar och mellanrummet mellan bokstäverna och siffrorna ska vara minst två centimeter.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Bestämmelserna i 27 § 3 mom. i denna lag tillämpas från och med de aktörsspecifika fiskekvoterna för 2023. På de aktörsspecifika fiskekvoterna för 2019–2022 tillämpas de bestämmelser i 27 § 3 mom. som gällde vid ikraftträdandet.