Fingeravtryck på identitetskort

På ett identitetskort antecknas kortinnehavarens efternamn, förnamn, kön, födelsetid och personbeteckning, dag för utfärdande av identitetskortet och sista giltighetsdag, den myndighet som utfärdat identitetskortet, kortets nummer och i fråga om finska medborgare uppgift om nationalitet. På identitetskortet finns dessutom kortinnehavarens fotografi och namnteckning.

Om identitetskortet är försett med medborgarcertifikat, antecknas på kortet uppgift om den som utfärdat certifikatet.

På ett identitetskort för minderårig, ett identitetskort för utlänningar, ett temporärt identitetskort och ett identitetskort som avses i 17 § 3 mom. antecknas dessutom uppgift om att kortet inte kan användas som resedokument.

Närmare bestämmelser om hur den namnteckning som avses i 1 mom. antecknas på identitetskortet får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Identitetskortet har en teknisk del i vilken det lagras uppgifter om medborgarcertifikat, de uppgifter för identifiering av kortinnehavaren som behövs vid elektronisk kommunikation och andra nödvändiga tekniska uppgifter som hänför sig till medborgarcertifikatet.

I identitetskortets tekniska del kan också de uppgifter som avses i 4 § 1 mom. lagras.

I den tekniska delen på ett identitetskort som avses 2 § 1 mom. lagras utöver de uppgifter som avses i 1 mom. även kortinnehavarens ansiktsbild och fingeravtryck, inklusive nödvändiga tilläggsuppgifter och annan information. Bestämmelser om lagring av uppgifter finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1157 om säkrare identitetskort för unionsmedborgare och uppehållshandlingar som utfärdas till unionsmedborgare och deras familjemedlemmar när de utövar rätten till fri rörlighet, nedan EU:s förordning om identitetskort.

Ett identitetskort för minderårig och ett temporärt identitetskort har inte någon sådan teknisk del som avses i denna paragraf.

De fingeravtryck och den ansiktsbild som har lagrats i identitetskortets tekniska del får avläsas endast på det sätt som föreskrivs i EU:s förordning om identitetskort. Fingeravtryck får avläsas av en utfärdande myndighet som avses i 18 §, av polisen och av Gränsbevakningsväsendet. Dessutom får fingeravtryck avläsas av Tullen när den fullgör uppgifter som gränskontrollmyndighet.

Vid avläsning av fingeravtryck och ansiktsbild får kortinnehavarens fingeravtryck eller an-siktsbild tas, och dessa får jämföras med de fingeravtryck och den ansiktsbild som lagrats i identitetskortets tekniska del för konstaterande av identitetskortets äkthet och fastställande av kortinnehavarens identitet. De uppgifter som tagits för att göra jämförelsen får användas endast när jämförelsen görs och ska därefter förstöras omedelbart.

Inrikesministeriet beslutar om beviljande av rätt för utländska myndigheter att avläsa fingeravtryck och om att dra in denna rätt.

Polisstyrelsen ska se till att de uppgifter som lagras i den tekniska delen på ett identitetskort skyddas mot intrång och mot olovlig avläsning, modifiering och användning och övrig olovlig behandling i enlighet med EU:s förordning om identitetskort och de bestämmelser som utfärdats för tillämpning av den.

Utrikesministeriet ska se till att de uppgifter som lagras i den tekniska delen på ett identitetskort som utfärdats av en finsk beskickning som avses i 9 § skyddas mot intrång och mot olovlig avläsning, modifiering och användning och övrig olovlig behandling i enlighet med EU:s förordning om identitetskort och de bestämmelser som utfärdats för tillämpning av den.

Certifikat som hänför sig till säkerställandet av äktheten och integriteten hos uppgifterna i den tekniska delen eller som behövs för avläsning av fingeravtryck utfärdas av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska se till att medborgarcertifikatet är informationssäkert.

Av den som ansöker om identitetskort ska det tas fingeravtryck. Den myndighet som utfärdar identitetskortet tar fingeravtrycken.

Fingeravtryck av sökanden tas dock inte om

1) sökanden är under 12 år,

2) fingeravtryck inte kan tas på grund av sökandens ålder eller på grund av en skada, en sjukdom eller ett fysiskt hinder eller av andra motsvarande skäl.

Sökanden ska på begäran lägga fram tillförlitlig utredning om skälet till att fingeravtryck inte kan tas och en uppskattning av hur länge hindret varar.

Fingeravtrycken lagras i identitetskortets tekniska del och i identitetskortsregistret. Finger-avtryck som införts i identitetskortsregistret ska hållas åtskilda från signalementen på personer som är misstänkta för brott.

Närmare bestämmelser om tagande av fingeravtryck får utfärdas genom förordning av inrikesministeriet.

Den som ansöker om identitetskort på elektronisk väg behöver inte personligen infinna sig hos myndigheten, om

1) ett sådant identitetskort eller pass som avses i 2 § 1 mom. har utfärdats för sökanden under de sex år som föregår ansökan om identitetskort och sökanden vid den ansökan personligen har besökt myndigheten och lämnat fingeravtryck,

2) sökanden har varit äldre än 12 år när en handling som avses i 1 punkten har utfärdats, och

3) sökanden under de sex år som föregår ansökan om identitetskort har lämnat ett namnteckningsprov för identitetskort eller pass, och sökandens efternamn eller förnamn inte har ändrats efter detta.

Den som ansöker om identitetskort för utlänningar på elektronisk väg behöver inte personligen infinna sig hos myndigheten, om

1) ett identitetskort för utlänningar har utfärdats för sökanden under de sex år som föregår ansökan om identitetskort och sökanden vid den ansökan personligen har besökt myndigheten,

2) sökanden har varit äldre än 12 år när den handling som avses i 1 punkten har utfärdats, och

3) sökanden under de sex år som föregår ansökan om identitetskort har lämnat ett namnteckningsprov för identitetskort för utlänningar, och sökandens efternamn eller förnamn inte har ändrats efter detta.

Sökanden ska dock personligen infinna sig hos myndigheten om det behövs för att identifiera sökanden, för att lämna ett nytt namnteckningsprov eller av någon annan särskild orsak.

Vad som föreskrivs i 1–3 mom. tillämpas inte vid ansökan om identitetskort hos en finsk beskickning eller vid ansökan om ett identitetskort för minderårig eller ett temporärt identitetskort.

Till ansökan ska fogas sökandens ansiktsbild, på vilken sökanden utan svårighet kan kännas igen.

Till en minderårig sökandes ansökan om identitetskort ska vårdnadshavarnas samtycke fogas. Om den minderårige har omhändertagits i Finland av det organ som ansvarar för socialvården, ska samtycke från en tjänsteinnehavare som avses i 45 § 1 och 2 mom. i barnskyddslagen (417/2007) fogas till ansökan. Om det för en minderårig utländsk sökande har förordnats en företrädare enligt 39 § i lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd och om identifiering av och hjälp till offer för människohandel (746/2011), ska företrädarens samtycke fogas till ansökan. Vid ansökan om identitetskort för minderårig behöver inget samtycke enligt detta moment fogas till ansökan.

En värnpliktig ska vid ansökan om identitetskort lägga fram utredning om att det inte föreligger något sådant hinder för utfärdande av identitetskort som avses i 17 § 1 mom. 3 punkten eller 19 § 4 mom. Det intyg genom vilket en värnpliktig kan visa att det inte föreligger något hinder för utfärdande av identitetskort kan vara ett militärpass, ett uppbådsintyg för den som är befriad från tjänstgöring under fredstid eller annat motsvarande beslut, ett uppbådsintyg för den som är helt befriad från värnplikt, ett hinderlöshetsintyg som utfärdats av en militärmyndighet, eller ett civiltjänstgöringsintyg.

Den som ansöker om ett temporärt identitetskort ska lägga fram tillförlitlig utredning om den orsak som kräver att ett temporärt identitetskort utfärdas och om för hur lång tid han eller hon behöver identitetskortet.

Närmare bestämmelser om de bilagor som ska fogas till ansökan får utfärdas genom förordning av statsrådet. Närmare bestämmelser om tekniska krav och andra krav på ansiktsbilden får utfärdas genom förordning av inrikesministeriet.

Ett identitetskort kan beviljas som temporärt, om fingeravtryck inte tas av sökanden av skäl som avses i 9 a § 2 mom. 2 punkten och skälet är av tillfällig natur.

Identitetskort utfärdas för en tid av fem år om inte något annat föreskrivs i 2–6 mom.

Ett identitetskort för utlänningar utfärdas för en tid av fem år, dock högst för den tid som sökandens uppehållstillstånd eller uppehållskort gäller.

För personer som avses i 17 § 1 mom. kan identitetskort utfärdas för en kortare tid än fem år.

För en värnpliktig kan identitetskort utfärdas högst till utgången av det år då han fyller 28 år, om inte den värnpliktige visar att skyldigheten att försvara landet inte utgör ett hinder för utfärdande av identitetskort för längre tid eller om inte särskilt vägande skäl ger anledning till något annat.

Ett temporärt identitetskort utfärdas för den tid som det särskilda skäl för vilket det utfärdades kräver, dock högst för en tid av fyra månader.

Om fingeravtryck inte tas av sökanden av skäl som avses i 9 a § 2 mom. 2 punkten och skälet är av tillfällig natur, utfärdas identitetskortet för en tid av högst tolv månader.

Ett identitetskort ska dras in, om

1) kortinnehavaren förlorar sitt finska medborgarskap eller befrias från detta,

2) kortinnehavaren begär det,

3) kortet förkommer innan det överlämnas till sökanden eller kortinnehavaren anmäler att kortet har förkommit eller stulits,

4) vårdnadshavarnas samtycke har utgjort villkor för utfärdande av ett identitetskort för en minderårig sökande, och en vårdnadshavare återtar sitt samtycke, eller

5) en minderårig har omhändertagits och det organ som ansvarar för socialvården återtar sitt samtycke eller kräver att identitetskortet ska dras in.

Ett identitetskort kan dras in, om

1) kortet innehåller ett uppenbart fel,

2) kortet har blivit fördärvat eller anteckningar på kortet eller uppgifter i kortets tekniska del har ändrats,

3) kortet används eller innehas av någon annan än kortinnehavaren, eller

4) det sedan kortet utfärdades har framkommit omständigheter som sannolikt enligt 17 § skulle leda till förvägrande av ett sådant identitetskort som godkänns som resedokument.

När det prövas om ett identitetskort ska dras in med stöd av 2 mom. 4 punkten, ska de omständigheter som nämns i 17 § 4 mom. beaktas.

Om ett identitetskort har dragits in med stöd av 1 mom. 3 punkten innan det har överlämnats till sökanden eller med stöd av 2 mom. 1 eller 2 punkten av orsaker som inte beror på kortinnehavarens vårdslösa förfarande, har kortinnehavaren rätt att avgiftsfritt få ett nytt identitetskort för återstoden av det indragna kortets giltighetstid. Om identitetskortet har dragits in på grund av att det blivit fördärvat, har kortinnehavaren dock rätt att få ett nytt identitetskort avgiftsfritt endast om identitetskortet har fördärvats av orsaker som berott på en myndighet.

Ett identitetskort för utlänningar ska dras in, om

1) kortinnehavarens uppehållstillstånd, registreringen av kortinnehavarens uppehållsrätt eller kortinnehavarens uppehållskort dras in eller kortinnehavaren utvisas ur landet,

2) kortinnehavaren inte längre har hemkommun i Finland,

3) kortinnehavaren begär det,

4) kortet förkommer innan det överlämnas till sökanden eller kortinnehavaren anmäler att kortet har förkommit eller stulits,

5) vårdnadshavarnas samtycke har utgjort villkor för utfärdande av ett identitetskort för en minderårig sökande, och en vårdnadshavare återtar sitt samtycke, eller

6) en minderårig har omhändertagits och det organ som ansvarar för socialvården återtar sitt samtycke eller kräver att identitetskortet ska dras in.

Ett identitetskort för utlänningar kan dras in, om

1) kortet innehåller ett uppenbart fel,

2) kortet har blivit fördärvat eller anteckningar på kortet eller uppgifter i kortets tekniska del har ändrats,

3) kortet används eller innehas av någon annan än kortinnehavaren, eller

4) det sedan kortet utfärdades har framkommit omständigheter som vid prövning av om ett sådant identitetskort kan utfärdas sannolikt skulle ha lett till förvägrande av kortet.

Om ett identitetskort har dragits in med stöd av 1 mom. 4 punkten innan det har överlämnats till sökanden eller med stöd av 2 mom. 1 eller 2 punkten av orsaker som inte beror på kortinnehavarens vårdslösa förfarande, har kortinnehavaren rätt att avgiftsfritt få ett nytt identitetskort för återstoden av det indragna kortets giltighetstid. Om identitetskortet har dragits in på grund av att det blivit fördärvat, har kortinnehavaren dock rätt att få ett nytt identitetskort avgiftsfritt endast om identitetskortet har fördärvats av orsaker som berott på en myndighet.

Ett identitetskort för utlänningar upphör att gälla om kortinnehavaren blir finsk medborgare. Kortinnehavaren ges då inte något separat förvaltningsbeslut eller någon besvärsanvisning.

För utförande av de uppgifter som enligt denna lag ankommer på polisen och finska beskickningar ska polisen föra ett identitetskortsregister där det förs in

1) de behövliga grundläggande personuppgifter som avses i 4 § i lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet (616/2019),

2) uppgifter om ansökningar, beslut, tillstånd, polisens och finska beskickningars åtgärder, hinder, anmärkningar och anmälningar som gäller identitetskort,

3) de fotografier av personer och namnteckningsprov, som personerna lämnat till polisen, utrikesministeriet eller en myndighet inom utrikesförvaltningen vid ansökan om identitetskort, samt

4) fingeravtryck som tagits av sökanden vid ansökan om identitetskort.

Bestämmelser om användning av uppgifterna i registret finns i 11–15 § i lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet. Bestämmelser om utlämnande och radering av uppgifter finns i 4 kap. och i 38 § i den lagen.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Ett identitetskort som utfärdats före ikraftträdandet av denna lag upphör att gälla när kortets giltighetstid löper ut.

Finska medborgare styrker sin rätt att resa ut ur landet och komma in i landet med pass, om inte något annat följer av denna lag, Europeiska unionens lagstiftning eller internationella fördrag som är bindande för Finland. Utan pass får finska medborgare resa till Danmark, Island, Norge och Sverige. Genom förordning av statsrådet anges de övriga länder till vilka finska medborgare får resa så att som resedokument i stället för pass används ett sådant identitetskort som avses i 1 § 1 mom. i lagen om identitetskort (663/2016).

I ett pass antecknas sökandens efternamn och förnamn, kön, födelsetid och personbeteckning, nationalitet, födelsehemkommun, den dag passet utfärdats och sista giltighetsdag, den myndighet som utfärdat passet och passets nummer. I passet finns dessutom passinnehavarens ansiktsbild och namnteckning. I ett pass med begränsat giltighetsområde antecknas de länder som passet berättigar innehavaren att resa till eller de länder som passet inte berättigar innehavaren att resa till. I stället för födelsehemkommunen antecknas ”utlandet”, om sökandens födelsehemkommun inte tillförlitligt kan utredas eller om antecknandet av födelsehemkommunen i passet sannolikt skulle äventyra passinnehavarens säkerhet.

Närmare bestämmelser om den namnteckning som avses i 1 mom. utfärdas genom förordning av statsrådet.

Om sökanden ansöker om nytt pass på elektronisk väg inom sex år från utfärdandet av ett tidigare pass eller identitetskort och det för ett tidigare pass eller ett tidigare sådant identitetskort som avses i 2 § 1 mom. i lagen om identitetskort har tagits fingeravtryck och lämnats namnteckningsprov, behöver sökanden inte vara personligen närvarande när han eller hon ansöker om pass. Då tas inga fingeravtryck för det nya passet.

När sökanden ansöker om nytt pass på elektronisk väg ska han eller hon dock personligen infinna sig hos myndigheten, om det behövs för att sökanden ska kunna identifieras, lämna nya fingeravtryck, lämna ett nytt namnteckningsprov eller av någon annan särskild orsak.

Det förfarande som avses i 1 mom. tillämpas inte på ansökan om nytt pass hos en finsk ambassad eller ett konsulat som leds av en utsänd tjänsteman eller hos någon annan finsk beskickning med en anställd finsk medborgare som utrikesministeriet har bemyndigat att utfärda pass och inte heller på ansökan om nytt diplomatpass, tjänstepass, sjömanspass eller i 8 kap. i utlänningslagen (301/2004) avsett resedokument som beviljas utlänningar.

Till ansökan om pass för en minderårig ska det fogas samtycke från den minderåriges vårdnadshavare. En vårdnadshavare kan ge sitt samtycke med begränsningar i fråga om passets giltighetsområde eller giltighetstid.

Om en minderårig har omhändertagits i Finland av det organ som ansvarar för socialvården, ska en tjänsteinnehavare som avses i 45 § 1 och 2 mom. i barnskyddslagen (417/2007) lämna samtycke enligt 1 mom.

För en minderårig utfärdas pass, om den minderåriges vårdnadshavare ger samtycke till det.

Om en minderårigs vårdnadshavare på grund av resa eller sjukdom eller annat motsvarande skäl inte kan ge ett sådant samtycke som avses i 7 § 1 mom. och om dröjsmål med avgörandet skulle medföra oskäligt men, behövs inte vårdnadshavarens samtycke. Om en vårdnadshavare vägrat ge sitt samtycke kan pass ändå utfärdas för en minderårig, om det klart skulle strida mot barnets bästa att inte utfärda pass och om det kan anses uppenbart att barnet inte i strid med någon vårdnadshavares samtycke annat än tillfälligt förs till en annan stat.

Det organ som avses i 45 § 1 mom. i barnskyddslagen är skyldigt att på begäran av den myndighet som utfärdar pass ge ett utlåtande om huruvida förvägrande av pass klart strider mot barnets bästa. Myndigheten ska ge sitt utlåtande i sådana fall då den sedan tidigare har uppgifter om den minderåriga eller dennes vårdnadshavare. Utlåtandet kan även innehålla sådana uppgifter som enligt lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000) ska hållas hemliga, om detta är nödvändigt med tanke på barnets bästa.

Ett beslut genom vilket en minderårig har beviljats pass med stöd av 2 mom. ska iakttas även om ändring sökts.

Ett pass berättigar till utresa ur Finland.

Giltighetsområdet för ett pass ska begränsas på det sätt som sökanden begär eller i enlighet med det sätt på vilket en vårdnadshavare med stöd av 7 § 1 mom. eller det organ som ansvarar för socialvården i fråga om ett omhändertaget barn har begränsat sitt samtycke. Pass med begränsat giltighetsområde kan utfärdas även för den som avses i 15 § 1 mom. och när pass utfärdas för en minderårig i de fall som avses i 11 § 2 mom.

Ett pass är giltigt i fem år från den dag då passet utfärdades, om inte något annat följer av 2–7 mom.

Pass utfärdas för kortare tid än fem år på det sätt som sökanden begär eller i enlighet med det sätt på vilket en vårdnadshavare med stöd av 7 § 1 mom. eller det organ som ansvarar för socialvården i fråga om ett omhändertaget barn har begränsat sitt samtycke. Pass kan utfärdas för kortare tid än fem år även för den som avses i 15 § 1 mom. och när pass utfärdas i de fall som avses i 11 § 2 mom. Om fingeravtryck inte kan tas av sökanden av skäl som avses i 6 a § 2 mom. och som är av tillfällig natur, utfärdas passet för en tid av högst tolv månader.

För en sökande som också är medborgare i någon främmande stat och som med stöd av 34 § i medborgarskapslagen (359/2003) eventuellt kommer att förlora sitt finska medborgarskap utfärdas pass högst till dess sökanden fyller 22 år.

När ett pass i de fall som avses i 18 § utfärdas utan att ett giltigt pass dras in, utfärdas det nya passet för den tid som krävs med hänsyn till den omständighet som utfärdandet grundar sig på, dock för högst fem år.

För en värnpliktig kan pass utfärdas högst till utgången av det år då han fyller 28 år, om inte den värnpliktige visar att skyldigheten att försvara landet inte utgör hinder för utfärdande av pass för längre tid eller om inte särskilt vägande skäl ger anledning till något annat.

Ett tillfälligt pass utfärdas för en tid av högst tolv månader. Ett nödpass utfärdas i enlighet med vad som följer av den omständighet som kräver att pass utfärdas, dock för en tid av högst tolv månader.

Diplomatpass och tjänstepass kan av särskilda skäl utfärdas för kortare tid än fem år.

Ett pass dras in, om

1) innehavaren förlorar sitt finska medborgarskap eller befrias från detta,

2) innehavaren anhåller om att hans eller hennes pass ska dras in,

3) passet förkommer innan det överlämnas till sökanden eller innehavaren anmäler att passet har förkommit eller stulits,

4) en minderårigs vårdnadshavare har återtagit sitt i 7 § 1 mom. avsedda samtycke eller det organ som ansvarar för socialvården har återtagit det samtycke som avses i 7 § 2 mom. och något annat inte följer av 2 mom. i denna paragraf,

5) det organ som ansvarar för socialvården kräver att en omhändertagen minderårigs pass ska dras in, eller

6) passet ska förstöras i enlighet med hittegodslagen (778/1988).

Även om en vårdnadshavare har återtagit det samtycke som avses i 7 § 1 mom. behöver passet inte dras in, om ett indragande klart skulle strida mot barnets bästa och det kan anses uppenbart att barnet inte i strid med vårdnadshavarens samtycke förs till en annan stat annat än tillfälligt. Det organ som avses i 45 § 1 mom. i barnskyddslagen är skyldigt att ge ett utlåtande om huruvida en indragning av passet klart strider mot barnets bästa. På utlåtandet tillämpas också i övrigt vad som i 11 § 3 mom. föreskrivs om det utlåtande som ges i fråga om förvägrande av pass.

Ett pass kan dras in, om

1) passet innehåller ett uppenbart fel,

2) passet har blivit fördärvat eller om anteckningarna i passet har ändrats eller om det innehåller andra anteckningar än sådana som en myndighet har gjort,

3) det sedan passet utfärdats har framkommit omständigheter som vid prövning av om pass kan utfärdas sannolikt skulle leda till att pass förvägras med stöd av 15 §,

4) passet används av någon annan än den som det har utfärdats för, eller

5) Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata av särskilda skäl har återtagit ett certifikat som avses i 5 c § 2 mom.

Diplomatpass och tjänstepass kan även dras in när passinnehavaren har övergått till andra uppgifter eller förutsättningar för utfärdande annars inte längre föreligger.

När det prövas om ett pass ska dras in med stöd av 3 mom. 3 punkten ska de omständigheter som nämns i 16 § beaktas.

Ett beslut enligt 2 mom. om att inte dra in passet för en minderårig ska iakttas även om ändring sökts.

Om ett pass dragits in med stöd av 1 mom. 3 punkten innan det har överlämnats till sökanden eller med stöd av 3 mom. 1, 2 eller 4 punkten av orsaker som inte beror på passinnehavarens förfarande, har passinnehavaren rätt att avgiftsfritt få ett nytt pass för återstoden av det indragna passets giltighetstid. Om ett pass dragits in på grund av att det blivit fördärvat, har passinnehavaren dock rätt att avgiftsfritt få ett nytt pass endast om passet har fördärvats av orsaker som berott på en myndighet. Om ett pass dragits in med stöd av 3 mom. 5 punkten, har passinnehavaren rätt att avgiftsfritt få ett nytt pass för återstoden av det indragna passets giltighetstid.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Polisen får behandla uppgifter som hör till särskilda kategorier av personuppgifter endast om det är nödvändigt för ändamålet med behandlingen.

Biometriska uppgifter som behandlas för utförande av de uppgifter som föreskrivs i lagen om identitetskort och passlagen får användas för andra ändamål än det ursprungliga ändamålet med behandlingen av uppgifterna endast om det är nödvändigt för att identifiera ett offer för en naturkatastrof, storolycka eller någon annan katastrof eller ett offer för ett brott eller ett offer som annars förblivit oidentifierat. Rätt att använda uppgifterna har endast den som nödvändigtvis måste använda dem för skötseln av sina arbetsuppgifter. Uppgifter som tagits för att göra en jämförelse får endast användas när jämförelsen görs och ska därefter omedelbart förstöras.

Biometriska uppgifter som behandlas för utförande av uppgifter enligt lagen om identitetskort och passlagen får dessutom användas om det är nödvändigt för att identifiera en person som ansökt om identitetskort eller pass när han eller hon senare ansöker om en identitetshandling, och får med samtycke av den berörda personen användas också för framställning av en sådan handling.

Biometriska uppgifter som behandlas för utförande av uppgifter enligt 131 § i utlänningslagen (301/2004) får användas för andra ändamål än det ursprungliga ändamålet med behandlingen av uppgifterna endast i de fall som avses ovan i 2 mom. samt om det är nödvändigt att använda uppgifterna för att förebygga, avslöja eller utreda ett brott som avses i 11–14 kap., 17 kap. 2–4, 7, 7 c eller 8 a §, 34 kap. 3 eller 5 §, 34 a kap. eller 46 kap. 1 eller 2 § i strafflagen. Rätt att använda uppgifterna har endast den som nödvändigtvis måste använda dem för skötseln av sina arbetsuppgifter. Uppgifter som insamlats för att göra en jämförelse får endast användas när jämförelsen görs och ska därefter omedelbart förstöras.

Uppgifter som behandlas för kvalitetssäkring av DNA-prov får endast användas för det ursprungliga ändamålet med behandlingen. Uppgifterna får dessutom behandlas för laglighetsövervakning, planering och utveckling samt för utbildning, om de är nödvändiga för att utbildningen ska kunna genomföras.

Uppgifter i en skjutvapenanmälan enligt 114 § i skjutvapenlagen (1/1998) får inte användas för andra ändamål än för behandling av uppgifter som gäller vapentillstånd.

Personuppgifter som behandlas för utförande av tillståndsförvaltnings- och tillsynsuppgifter ska raderas senast 20 år från det att beslutet fattades eller förföll eller den i beslutet angivna giltighetstiden gick ut eller personuppgiften infördes.

Med avvikelse från vad som anges i 1 mom. ska

1) uppgifterna i en skjutvapenanmälan enligt skjutvapenlagen raderas senast 3 år från det att uppgiften infördes,

2) personuppgifter som behandlas med stöd av 42 c § i skjutvapenlagen raderas 30 år efter det att föremålet förstördes; uppgifterna får dock behandlas för de ändamål som föreskrivs i 11 § i denna lag i endast 10 år efter det att föremålet förstördes,

3) personuppgifter som anknyter till hittegodsverksamhet raderas senast ett år från det att uppgiften infördes,

4) personuppgifter som ingår i sådana rapporter om misstanke om överträdelser som avses i 7 kap. 9 § i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism raderas i enlighet med 2 mom. i den paragrafen samt övriga personuppgifter som anknyter till tillsyn enligt det kapitlet senast 5 år från det att anteckningen infördes,

5) uppgifter om administrativa påföljder raderas senast 5 år från det att anteckningen infördes,

6) personuppgifter som ska behandlas för övervakning enligt lotterilagen eller lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism och som gäller kunder hos en i de lagarna avsedd penningspelssammanslutning, näringsidkare eller sammanslutning som ska övervakas raderas genast när de inte längre behövs för tillsynsuppdraget,

7) fingeravtrycksuppgifter som tagits av sökanden vid ansökan om identitetskort som avses i 17 § 3 mom. i lagen om identitetskort raderas senast 30 dygn från det att identitetskortet beviljades.

Personuppgifter som avses i 1 mom. och 2 mom. 1 punkten ska dock raderas senast ett år efter den registrerades död, om det inte finns särskilda skäl att fortfarande bevara dem. Behovet av fortsatt bevarande av personuppgifterna ska bedömas minst vart femte år.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Som intyg på uppehållstillstånd utfärdas ett uppehållstillståndskort. I rådets förordning (EG) nr 1030/2002 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredjeland (EU:s uppehållstillståndsförordning ) finns bestämmelser om uppehållstillståndskortets form, egenskaper och säkerhetsdetaljer, om biometriska kännetecken som lagras i den tekniska delen och om hur de ska tas fram, om begränsningar och användningsändamål när det gäller biometriska kännetecken samt om innehavarens rätt att kontrollera de uppgifter om sig själv som finns lagrade i uppehållstillståndskortets tekniska del.

En unionsmedborgare som vistas i Finland över tre månader ska registrera sin vistelse genom att lämna in en registreringsansökan till Migrationsverket inom tre månader från inresan.

När unionsmedborgaren lämnat utredning om att han eller hon uppfyller kraven för registrering ska ett bevis om registrering utfärdas omedelbart.

Bestämmelser om sakinnehållet i bevis om registrering finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1157 om säkrare identitetskort för unionsmedborgare och uppehållshandlingar som utfärdas till unionsmedborgare och deras familjemedlemmar när de utövar rätten till fri rörlighet.

Denna lag träder i kraft den 20 .