Hållbarhetsrapportering för stora företag

Bokslutet ska ge en rättvisande bild av den bokföringsskyldiges verksamhetsresultat och ekonomiska ställning i enlighet med väsentlighetsprincipen och med beaktande av arten och omfattningen av den bokföringsskyldiges verksamhet.

Om inte iakttagande av de förpliktelser som föreskrivs någon annanstans i denna lag leder till en rättvisande bild enligt 1 mom. ska den bokföringsskyldige med beaktande av 2 a § i noterna uppge de omständigheter som behövs för detta. Uppgifter som enligt denna eller någon annan lag ska uppges i verksamhetsberättelsen behöver dock inte uppges.

Om iakttagande av någon annan bestämmelse i denna lag än 3 § på ett betydande sätt skulle äventyra möjligheterna att ge en rättvisande bild, ska den inte tillämpas. Bestämmelsen i fråga ska specificeras i noterna och dessutom ska en utredning ges om grunderna för att den inte tillämpas och hur detta påverkar verksamhetsresultatet och den ekonomiska ställningen.

Närmare bestämmelser om tillämpningen av 1 mom. på mikroföretag utfärdas genom förordning av statsrådet.

En omständighet som framgår av bokslutet är väsentlig då utelämnande av eller felaktigheter i den rimligen kan förväntas påverka de beslut som användarna fattar på grundval av bokslutet. Även om en omständighet i sig är oväsentlig ska väsentlighetsbedömningen avse helheten, om flera liknande omständigheter föreligger.

När det är fråga om en sådan omständighet gällande bokslutet som inte är väsentlig för en rättvisande bild, får avvikelse ske från denna lags bestämmelser om

1) periodisering av inkomster eller utgifter,

2) värdering av tillgångs- eller skuldposter,

3) framställningssätt,

4) uppgifter som ska framgå av bokslutet, eller

5) upprättande av koncernbokslut.

Bestämmelsen i 2 mom. tillämpas inte på skyldigheten enligt 2 kap. 1 § att anteckna varje affärshändelse i bokföringen. En redogörelse för en avvikelse enligt 2 mom. ska ingå i noterna.

När bokslutet upprättas i enlighet med 2 och 2 a § och när den ingående balansen upprättas ska följande principer följas:

1) den bokföringsskyldige ska förutsättas fortsätta sin verksamhet,

2) konsekvens ska iakttas när principerna och metoderna för upprättande av bokslutet tillämpas från en räkenskapsperiod till en annan,

3) uppmärksamhet ska fästas vid affärshändelsernas faktiska innehåll och inte enbart vid deras juridiska form (innehållsbetoning ),

4) försiktighet ska iakttas oberoende av räkenskapsperiodens resultat,

5) den ingående balansen ska basera sig på den föregående räkenskapsperiodens utgående balans,

6) de intäkter och kostnader som hänför sig till räkenskapsperioden ska tas upp utan hänsyn till datum för betalningen (prestationsprincipen ),

7) varje tillgång och annan post som tas upp bland posterna i balansräkningen ska värderas särskilt för sig, och

8) i balansräkningen ska poster bland aktiva respektive passiva och i resultaträkningen intäkter och kostnader tas upp till fullt belopp utan att de dras av från varandra, om inte en sammanställning behövs för att ge en rättvisande bild (nettningsförbud ).

Den försiktighet som avses i 1 mom. 4 punkten förutsätter särskilt att bokslutet tar upp

1) endast sådana vinster som har realiserats under räkenskapsperioden, och

2) alla avskrivningar och nedskrivningar av aktiva samt uppskrivningar av skulder liksom alla förutsebara förpliktelser och möjliga förluster som har uppkommit under den avslutade eller tidigare räkenskapsperioder, även om de blir kända först efter räkenskapsperiodens utgång.

När det är fråga om en sådan väsentlig omständighet som avses i 2 a § får avvikelse från principen i 1 och 2 mom. göras endast av särskilda skäl. En sådan avvikelse ska basera sig på lag eller på en bestämmelse eller föreskrift som utfärdats med stöd av lag. Noterna ska innefatta en redogörelse för grunderna till avvikelsen och en beräkning av hur avvikelsen påverkar räkenskapsperiodens resultat och den ekonomiska ställningen.

Mindre noteringar som gjorts enligt fakturerings- eller kontantprincipen behöver inte rättas och kompletteras enligt prestationsprincipen innan bokslutet upprättas, om inte deras totala inverkan är väsentlig.

Om ett mikroföretag är en förening eller stiftelse får det upprätta sitt bokslut också enligt kontantprincipen, förutsatt att det inte är moderföretag i en koncern för vilken det ska upprättas koncernbokslut. Ett bokslut som upprättas enligt kontantprincipen ska innehålla åtminstone följande noter:

1) en bedömning av förfarandets inverkan på räkenskapsperiodens resultat och på den ekonomiska ställningen,

2) leverantörsskulder och försäljningsfordringar som inte tagits upp i balansräkningen,

3) förändringar i omsättningstillgångar enligt 4 kap. 4 § 2 mom.,

4) förändringar i bestående aktiva enligt 4 kap. 3 §,

5) räntor på främmande kapital enligt prestationsprincipen, och

6) semesterlöneskuld enligt prestationsprincipen.

Om den bokföringsskyldiges bokslut och förvaltning är föremål för sådan revision som avses i revisionslagen (1141/2015), ska den bokföringsskyldige foga en kopia av revisionsberättelsen till sitt bokslut och sin verksamhetsberättelse som ges in för registrering samt till det bokslut och den verksamhetsberättelse som den bokföringsskyldige själv publicerar.

Bokslutet ska bekräftas med specifikationer till balansräkningen.

På specifikationer till balansräkningen tillämpas 2 kap. 7 och 9 § samt 10 § 1 och 3 mom.

Specifikationer till balansräkningen ska inte ges in för registrering.

Ett sådant stort företag av allmänt intresse som avses i 1 kap. 9 § och vars genomsnittliga antal anställda under räkenskapsperioden överstiger 500 personer ska ta in också en icke-finansiell rapport i sin verksamhetsberättelse.

Rapporten ska åtminstone innehålla information om hur den bokföringsskyldige sköter frågor som gäller

1) miljö,

2) sociala förhållanden och personal,

3) respekt för mänskliga rättigheter,

4) bekämpning av korruption och mutor.

Information ska lämnas i den utsträckning som krävs för att konsekvenserna av den bokföringsskyldiges verksamhet ska kunna förstås.

Rapporten ska uppta

1) en kort beskrivning av den bokföringsskyldiges modell för affärsverksamheten,

2) en beskrivning av de verksamhetsprinciper som den bokföringsskyldige följer vid skötseln av de frågor som nämns i 1 mom. samt av de förfaranden som den bokföringsskyldiges iakttaar för att garantera tillbörlig aktsamhet,

3) resultaten av att de verksamhetsprinciper som avses i 2 punkten har iakttagits,

4) en beskrivning av de viktigaste risker som anknyter till de frågor som nämns i 1 mom, och som sannolikt skadar den bokföringsskyldiges verksamhet om de realiseras så att i beskrivningen beaktas den bokföringsskyldiges affärsförbindelser, produkter och tjänster samt verksamhetens art och omfattning i övrigt samt en rapport om hur den bokföringsskyldige hanterar dessa risker,

5) de viktigaste icke-finansiella nyckeltal, som har betydelse för den bokföringsskyldiges affärsverksamhet.

Om den bokföringsskyldige till någon del inte iakttar de verksamhetsprinciper som avses i 3 mom. 2 punken, ska orsaken till att de inte iajttas motiveras i rapporten.

I rapporten ska det vid behov hänvisas till de tal som läggs fram i bokslutet eller lämnas ytterligare information om dem.

Rapporten får utarbetas så att den bokföringsskyldige om denne så vill iakttar också nationella, Europeiska unionens eller internationella verksamhetsramar. Den bokföringsskyldige ska i så fall ange vilka verksamhetsramar som iakttagits då rapporten utarbetats.

Information som hänför sig till förhandlingar eller händelser eller frågor som framkommer under dem behöver inte ges, om den bokföringsskyldige har grundad anledningen att anta att offentliggörande av informationen allvarligt skulle skada den bokföringsskyldiges kommersiella status. En förutsättning är dock att uteblivet offentliggörande av informationen inte utgör ett hinder för en rättvisande uppfattning av utvecklingen och resultatet av den bokföringsskyldiges verksamhet samt av konsekvenserna av den ekonomiska ställningen.

Om den bokföringsskyldige är moderföretag i en koncern, lämnar moderföretaget en rapport enligt 2 § om koncernen. Ett dotterföretag är inte skyldigt att lämna en separat rapport, om information om dotterföretaget ingår i moderföretagets rapport.

Den bokföringsskyldige kan ge den information som avses i 2 § också i form av en rapport som är separat från verksamhetsberättelsen, om den offentliggörs samtidigt som verksamhetsberättelsen. Alternativet kan den separata rapporten offentliggöras på den bokföringsskyldiges webbplats inom sex månader efter den aktuella bokslutsdagen, om det i verksamhetsberättelsen hänvisas till denna separata rapport som publiceras på webbplatsen senare.

Den separata rapporten ska dateras och undertecknas med iakttagande av 3 kap. 7 § 1 mom.

Den bokföringsskyldiges revisor ska kontrollera att den bokföringsskyldige har lämnat en icke-finansiell rapport. Om rapporten lämnas i form av en berättelse som är separat från verksamhetsberättelsen och informationen i bokslutet och den separata rapporten inte stämmer överens, ska revisorn uppge detta i sin revisionsberättelse.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Lagens 3 kap. 2, 2a, 3 och 4 § tillämpas första gången på bokslutet och verksamhetsberättelsen för den räkenskapsperiod som utgår den 31 december 2016.

Lagens 3 a kap. tillämpas första gången på verksamhetsberättelsen och den separata rapporten för den räkenskapsperiod som utgår den 31 december 2017.

Emittenten ska i verksamhetsberättelsen eller i en separat berättelse lägga fram en icke-finansiell rapport med iakttagande av 3 a kap. i bokföringslagen (1336/1997).

Genom förordning av finansministeriet får närmare bestämmelser utfärdas

1) om informationsskyldigheten enligt detta kapitel i syfte att genomföra öppenhetsdirektivet och de rättsakter som kommissionen antagit med stöd av öppenhetsdirektivet,

2) om innehållet i och offentliggörandet av i detta kapitel avsedda halvårsrapporter, bokslut och verksamhetsberättelser samt annan informationsskyldighet,

3) om den bolagsstyrningsrapport som värdepappersemittenten ska lämna och offentliggörandet av den i syfte att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/46/EG om ändring av rådets direktiv 78/660/EEG om årsbokslut i vissa typer av bolag, 83/349/EEG om sammanställd redovisning, 86/635/EEG om årsbokslut och sammanställd redovisning för banker och andra finansiella institut och 91/674/EEG om årsbokslut och sammanställd redovisning för försäkringsföretag, och om lämnande av information om det organ som sköter de uppgifter som värdepappersemittentens revisionskommitté har baserade på Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG om lagstadgad revision av årsbokslut och sammanställd redovisning och om ändring av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG samt om upphävande av rådets direktiv 84/253/EEG,

4) i syfte att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/95/EU om ändring av direktiv 2013/34/EU vad gäller vissa stora företags och koncerners tillhandahållande av icke-finansiell information och upplysningar om mångfaldspolicy,

5) om överensstämmelsen när det gäller regleringen av tredjeländers regelbundna informationsskyldighet, så att förordningen inte står i strid med öppenhetsdirektivet eller Europeiska unionens bestämmelser om bokslut och koncernbokslut.

Denna lag träder i kraft den 20 .

En rapport om mångfaldspolicyn ska utarbetas första gången för den räkenskapsperiod som börjar den 1 januari 2017 så att rapporteringen sker 2018.

Det som föreskrivs i 1 mom. 3 punkten och 2 mom. gäller inte

1) bolag vars moderbolag sköter uppgifterna i fråga,

2) företag (fondföretag) enligt artikel 1.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG om samordning av lagar och andra författningar som avser fondföretag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper eller alternativa investeringsfonder enligt artikel 4.1 a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU om förvaltare av alternativa investeringsfonder samt om ändring av direktiv 2003/41/EG och 2009/65/EG och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 1095/2010, eller

3) sammanslutningar vars enda uppgift är att emittera värdepapper med bakomliggande tillgångar som säkerhet enligt i artikel 2.5 i kommissionens förordning (EG) nr 809/2004 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG i fråga om informationen i prospekt, dessas format, införlivande genom hänvisning samt offentliggörande av prospekt och annonsering.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Om ett andelslag är ett sådant företag av allmänt intresse som avses i 1 kap. 9 § i bokföringslagen har dess styrelse i uppgift att i fråga om andelslagets ekonomiska rapporter och granskning särskilt följa upp och bedöma andelslagets

1) ekonomiska rapporteringssystem,

2) inre övervakning och granskning samt riskhanteringssystem med hänsyn till effektiviteten,

3) revisors oberoende och särskilt dennes tillhandahållande av andra tjänster än revisionstjänster.

Utöver de uppgifter som nämns i 1 mom. ska styrelsen följa andelslagets revision och bereda val av andelslagets revisor.

Det som föreskrivs i 1 mom. 3 punkten och 2 mom. gäller inte

1) en sammanslutning vars modersammanslutning sköter uppgifterna i fråga,

2) företag (fondföretag) enligt artikel 1.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG om samordning av lagar och andra författningar som avser fondföretag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper eller alternativa investeringsfonder enligt artikel 4.1a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU om förvaltare av alternativa investeringsfonder samt om ändring av direktiv 2003/41/EG och 2009/65/EG och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 1095/2010, eller

3) sammanslutningar vars enda uppgift är att emittera värdepapper med bakomliggande tillgångar som säkerhet enligt i artikel 2.5 i kommissionens förordning (EG) nr 809/2004 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG i fråga om informationen i prospekt, dessas format, införlivande genom hänvisning samt offentliggörande av prospekt och annonsering.

Denna lag träder i kraft den 20 .