HE 21/2024 vpGodkänd med ändringarÖverlämnad 4.4.2024

Kortare betalningstid för integrationsersättningar

Lag om ändring av lagen om främjande av integration och till lagar som har samband med den

Staten förkortar tiden för de integrationsersättningar som betalas till kommunerna och välfärdsområdena med ett år och sänker den övre åldersgränsen för stödet till unga som kommit utan vårdnadshavare till 23 år. Dessutom kan en invandrare debiteras en avgift om personen uteblir från en bokad tjänst och detta ger upphov till tolkningskostnader.

Status
Godkänd med ändringar
Överlämnad
4.4.2024
Senaste händelse
5.6.2024
Omröstningar
5
Anföranden
90
Stadfäst
13.6.2024
Författning
322/2024

Vad som föreslås

Betalningstiden för den kalkylmässiga ersättning som betalas till kommuner och välfärdsområden förkortas från tre till två år för personer som får internationellt skydd och från fyra till tre år för kvotflyktingar. Den övre åldersgränsen för stödet för vuxenblivande och de ersättningar som betalas för detta till personer som anlänt till landet som minderåriga utan vårdnadshavare sänks från 25 till 23 år. Kommunerna och arbetskraftsmyndigheterna kan i fortsättningen ta ut en avgift på högst 56,70 euro för tolkningskostnader som orsakas av ett uteblivet möte som inte har avbokats. Samtidigt styrs en årlig tilläggsfinansiering på 5 miljoner euro via statsandelssystemet till integration av invandrarföräldrar som sköter barn i hemmet.

Vad det betyder

Förkortningen av den kalkylmässiga ersättningstiden sparar staten uppskattningsvis 12,6 miljoner euro år 2027 och 26,6 miljoner euro år 2028, men minskar kommunernas och välfärdsområdenas finansiering, vilket kan minska de integrationstjänster som invandrarna får. Sänkningen av åldersgränsen för stödet för vuxenblivande till 23 år träder i kraft den 1 juli 2024 och stänger årligen cirka 280–400 unga utanför tjänsten. Avgiften för outnyttjade tider och förkortningarna av ersättningstiderna träder i kraft den 1 januari 2025, och de ökar invandrarnas eget ansvar för kontakterna men kan orsaka ekonomisk belastning för låginkomstfamiljer.

Så röstade riksdagen

2:a behandlingen · 28.5.2024

Riksdagen godkände lagen med rösterna 9278.

92
Jaa · godkändes
78
Ei

Regeringen ja, oppositionen nej. 29 ledamöter var frånvarande. Protokoll ↗

Så röstade salen
VFSDPGrönaCSFPRNKDSamlSannfTVTalman

Fylld cirkel = ja, ring = nej, grå = frånvarande. Peka på en cirkel för att se ledamoten. Platserna enligt den nuvarande placeringen (uppdaterad 18.9.2026). 15 ledamöter som röstade finns inte i den nuvarande placeringen.

En godkänd lag träder inte i kraft genast: republikens president stadfäster lagen, och den träder i kraft den dag som anges i lagen. Denna lag stadfästes 13.6.2024.

Debatten i salen

Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.

90 anföranden · 3 debatter

Debattens huvudpunkter

I riksdagen debatterades regeringens proposition om att förkorta tiden för de integrationsersättningar som betalas till kommunerna, sänka åldersgränsen för stödet till unga som anlänt utan vårdnadshavare och ta ut avgifter för outnyttjade tolkningar. Regeringspartierna försvarade propositionen med att individens eget ansvar ökar och att statsfinanserna sparar pengar. Oppositionen motsatte sig propositionen och ansåg att det rör sig om kortsiktiga nedskärningar som försvagar integrationen och vältrar över kostnader på kommunerna.

  • Flyttar förkortningen av ersättningstiden över den ekonomiska bördan på kommunerna utan att lätta på skyldigheterna?
  • Främjar nedskärningar i tjänsterna invandrarnas egen aktivitet eller försvagar de integrationen och sysselsättningen?
  • Är det motiverat att sänka åldersgränsen för stödet för vuxenblivande till unga som anlänt utan vårdnadshavare?
  • Är det ändamålsenligt att ta ut en avgift för outnyttjade tolktjänster?
  • Samlingspartiet ansåg att propositionen är en bra del av regeringsprogrammets reformer, som betonar arbete, studier i finska och att följa regler.

    Kuten todettu, tämä ensimmäinen osa kotoutumisen kokonaisuutta on erittäin kannatettava.
    Heikki Vestman
  • Sannfinländarna understödde propositionen eftersom den ökar invandrarens eget ansvar och initiativförmåga samt sparar pengar i den offentliga ekonomin.

    Kotoutumista tuetaan parhaiten henkilön omatoimisuuden vahvistamisella.
    Mari Rantanen
  • SFPFör

    SFP stödde propositionen och ansåg det särskilt positivt att tilläggsfinansiering anvisas för att stärka invandrarmödrars ställning och integration.

    Elikkä en huomannut, että kukaan olisi kiittänyt siitä, että maahanmuuttajaäitien asemaa halutaan parantaa viidellä miljoonalla eurolla vuositasolla vuodesta 2025 eteenpäin.
    Joakim Strand
  • SDPEmot

    SDP motsatte sig propositionen eftersom partiet ansåg att den skär ner på integrationstjänsterna, flyttar över ansvaret och kostnaderna på kommunerna samt försvårar invandrarnas sysselsättning.

    Te leikkaatte kotoutumisen palveluiden rahoituksesta ja siirrätte tosiasiassa vastuun kunnille jatkossa rahoittaa näitä palveluja ilman valtion rahoitusta.
    Eveliina Heinäluoma
  • Centern motsatte sig nedskärningen av kommunersättningarna och ansåg att propositionen strider mot finansieringsprincipen för kommunerna, även om partiet i sig understödde ökade skyldigheter.

    Toisin kuin hallitus, emme tekisi uudistusta leikkaamalla kotouttamisen kuntakorvauksia ja rapauttamalla kotouttamispalveluja.
    Hanna Räsänen
  • De Gröna motsatte sig propositionen och påpekade att nedskärningar i integrationen försvårar språkinlärning och sysselsättning samt ökar de offentliga utgifterna på lång sikt.

    Nyt meillä on hallitus, joka sanoo kantavansa huolta maahanmuuttajien kotoutumisen ongelmista mutta kuitenkin esittää ratkaisuksi kotoutumispalveluista leikkaamista.
    Tiina Elo
  • Vänsterförbundet motsatte sig försämringen av tjänsterna och begränsningen av stödet för vuxenblivande till unga, eftersom åtgärderna drabbar personer i sårbar ställning och ökar kostnaderna senare.

    Kotoutumisesta leikkaamalla kurjistetaan heikommassa asemassa olevien tilannetta ilman merkittäviä säästöjä.
    Laura Meriluoto

Sammandraget är AI-genererat utifrån 90 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet. De längsta anförandena förkortades i sammandragets källmaterial.

Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin hallintovaliokuntaan.

Yleiskeskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.

Keskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.

Behandlingens skeden

Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.

  1. 4.4.2024Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Työ- ja elinkeinoministeriö
  2. 10.4.2024Lähetekeskustelu · Täysistunto
  3. 8.5.2024Valiokunnan mietintö tai lausunto · hallintovaliokunta
  4. 22.5.2024Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
  5. 29.5.2024Toinen käsittely · Täysistunto
  6. 3.6.2024Eduskunnan vastaus ja kirjelmä

Beslut per lagförslag4

  • 1Laki kotoutumisen edistämisestä annetun lain muuttamisestaHyväksytty muutettuna · 322/2024 · 13.6.2024
  • 2Laki kotoutumisen edistämisestä annetun lain muuttamisestaHyväksytty muutettuna · 323/2024 · 13.6.2024
  • 3Laki kunnan peruspalvelujen valtionosuudesta annetun lain 29 §:n muuttamisestaHyväksytty · 324/2024 · 13.6.2024
  • 4Laki työttömyysturvalain 14 luvun 3 a §:n muuttamisestaHyväksytty · 325/2024 · 13.6.2024

Föreslagen lagtext

Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.

1.Lag om ändring av lagen om främjande av integration

I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om främjande av integration (681/2023) det inledande stycket i 2 § 6 mom., 3 § 1 mom., 5 § 6 punkten, 8 §, 11 § 2 mom., 32 § 1 mom., 34 § 2 mom., 39 § 1 mom., 44 § 1 mom., 56 och 60 §, 61 § 3 mom., 62 § 3 mom., 68 och 69 §, 71 § 2 mom., 84 och 86 §, den svenska språkdräkten i 87 och 89 §, 90 §, den svenska språkdräkten i 92 och 93 §, 94 §, 95 § 2 och 4 mom. och 97 § samt fogas till lagen en ny 32 a § och till 102 § ett nytt 6 mom. som följer:

2 §Tillämpningsområde

Bestämmelserna i 3 kap. och bestämmelserna om ersättning av kostnader i 69 § tillämpas på en person under 23 år som

3 §Tillämpning av lagen på arbetssökande

Vid tillämpning av 12–32 och 32 a § på en arbetssökande som avses i 3 § 1 mom. 3 punkten i lagen om ordnade av arbetskraftsservice (380/2023) ska ansvaret för genomförandet av de åtgärder och tjänster som i denna lag har ålagts kommunen ankomma på den arbetskraftsmyndighet som avses i 1 punkten i det momentet, om inte något annat följer av annan lagstiftning.

5 §Definitioner

I denna lag avses med

6) arbetssökande en person som avses i 3 § 1 mom. 3 punkten i lagen om ordnande av arbetskraftsservice,

8 §Kommunernas samarbete

Vad som i denna lag föreskrivs om kommunens uppgifter kan även genomföras av den arbetskraftsmyndighet som avses i 3 § 1 mom. 1 punkten i lagen om ordnande av arbetskraftsservice, om inte något annat föreskrivs i denna eller någon annan lag.

2 kap. – Integrationsfrämjande tjänster

11 §Basinformation om det finländska samhället

Varje myndighet som tillämpar denna lag svarar för sin del för att ta fram och uppdatera den information som avses i 1 mom. Närings-, trafik- och miljöcentralernas utvecklings- och förvaltningscenter ( utvecklings- och förvaltningscentret ) svarar för att samordna, översätta och distribuera uppgifterna för myndigheternas bruk.

32 §Tillämpning av lagen om ordnande av arbetskraftsservice på frivilliga studier

I fråga om frivilliga studier som stöds med arbetslöshetsförmån enligt 28 § och som ingår i en integrationsplan, en sektorsövergripande integrationsplan eller, i den situation som avses i 31 § 2 mom., en annan sådan plan som avses i 3 mom. i den paragrafen tillämpas 75–80 § i lagen om ordnande av arbetskraftsservice på överenskommelsen om studierna, på stödtiden, på integrationskundens skyldigheter, på uppföljningen och avbrytandet av studierna och på skyldigheten för integrationskunden och producenten av utbildningstjänster att lämna information. Frivilliga studier som stöds med arbetslöshetsförmån kan i en situation som avses i 31 § 2 mom. inkluderas i planen trots vad som i 75 § i lagen om ordnande av arbetskraftsservice föreskrivs om överenskommelse i planen innan studierna inleds.

32 a §Avgift för oanvända tjänster

Om en invandrare eller en integrationskund har bokat en mottagningstid eller om en mottagningstid har bokats för invandraren eller integrationskunden för vägledning eller rådgivning enligt 10 §, bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster enligt 14 §, sektorsövergripande bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster enligt 15 §, utarbetande av en integrationsplan eller en sektorsövergripande integrationsplan enligt 20 §, utarbetande av en integrationsplan för familjen enligt 21 § eller översyn av integrationsplanen eller den sektorsövergripande integrationsplanen enligt 22 § och invandraren eller integrationskunden utan godtagbart skäl och utan att ha avbokat tiden inte har kommit till mottagningen vid bokad tid, får kommunen eller arbetskraftsmyndigheten av invandraren eller integrationskunden ta ut kostnaderna för ordnandet av tolkning, dock högst 56,70 euro. Avgiften får emellertid tas ut endast om uttaget av avgiften inte ska anses oskäligt och kommunen eller arbetskraftsmyndigheten i samband med bokningen har meddelat att en avgift kan komma att tas ut samt på förhand gett anvisningar om avbokning av tiden. Uppgifter om uttag av avgift samt om avbokning av tid ska lämnas så att kunden tillräckligt väl förstår innehållet i dem. Avgift får inte tas ut hos en kund under 18 år.

Om den avgift som bestämts för den oanvända tjänsten inte har betalats på förfallodagen, får det från förfallodagen tas ut dröjsmålsränta enligt den räntesats som bestäms i enlighet med 4 § 1 mom. i räntelagen (633/1982). Den förfallodag som ligger till grund för uttaget av dröjsmålsränta får infalla tidigast två veckor efter den bokade tiden.

Avgifter som har bestämts med stöd av 1 mom. samt dröjsmålsränta som tas ut med stöd av 2 mom. är direkt utsökbara. Bestämmelser om indrivningen av dem finns i lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007).

Det belopp som anges i 1 mom. justeras vartannat år utifrån förändringen i folkpensionsindex enligt 2 § i lagen om folkpensionsindex (456/2001). Beräkningen görs på grundval av det poängtal för folkpensionsindex enligt vilket folkpensioner med betalningsdag i januari månad av justeringsåret har räknats ut. Justeringsåret är året före det år vid vars ingång indexjusteringen görs. Det indexjusterade beloppet avrundas till närmaste 0,1 euro. Det indexjusterade beloppet träder i kraft vid ingången av året efter justeringsåret.

Bestämmelser om det belopp som avses i denna paragraf utfärdas vartannat år genom förordning av arbets- och näringsministeriet.

34 §Stöd för barn och unga personer som har kommit till landet som minderåriga och utan vårdnadshavare

Ett barn eller en ung person som avses i 2 § 6 mom. har rätt till det stöd som avses i 1 mom. tills han eller hon fyller 23 år.

39 §Arvodet till företrädaren och kostnader

Utvecklings- och förvaltningscentret betalar på ansökan ett arvode av statens medel till en företrädare som förordnats för ett barn på basis av den tid som företrädaren har använt till uppgifterna och ersättning för kostnaderna för företrädandet, när företrädaren har förordnats med stöd av denna lag eller lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd och om identifiering av och hjälp till offer för människohandel och den minderårige har beviljats uppehållstillstånd.

44 §Kommunens uppgifter som gäller mottagande av personer som anvisats till kommunplats

En annan kommun än en kommun som hör till landskapet Åland ansvarar för uppgifterna i anslutning till mottagandet av en person som anvisas till en kommunplats till den del det inte är fråga om sådana social- och hälsovårdsuppgifter som välfärdsområdet ansvarar för.

56 §Utvecklings- och förvaltningscentrets uppgifter

Utvecklings- och förvaltningscentret ansvarar för följande uppgifter i anknytning till främjandet av integration och etableringen av invandrare:

1) uppföljning och utvärdering av integrationsfrämjandets resultat och hur väl integrationsfrämjandet fungerar samt produktion av information om det,

2) stödjande av utvecklingen av kompetens och tjänster för främjande av integration och av samordningen av tjänsterna på nationell nivå, juridisk rådgivning i anknytning till genomförandet av denna lag samt annat stödjande av kommuner och andra integrationsfrämjande aktörer i främjandet av integration och etablering på nationell nivå,

3) skötsel av de uppgifter i anknytning till behandling och betalning av ersättningsansökningar som anges i 8 kap.,

4) skötsel av de uppgifter i anknytning till registerföring i informationssystem som anges i 9 kap., och

5) skötsel av andra än i 1–4 punkten avsedda uppgifter enligt denna lag.

Dessutom kan utvecklings- och förvaltningscentret vara statsbidragsmyndighet beträffande integrationsfrämjande i sådana uppgifter som avses i 12, 19, 21 och 22 § i statsunderstödslagen. Utvecklings- och förvaltningscentret sköter, vid sidan av närings-, trafik- och miljöcentralen, även tillsynsuppgifter i enlighet med 15 § i statsunderstödslagen.

Närmare bestämmelser om utvecklings- och förvaltningscentrets uppgifter enligt denna lag får utfärdas genom förordning av statsrådet.

60 §Statsandel

Kommunen beviljas statsandel för ordnandet av följande tjänster och för skötseln av följande uppgifter:

1) vägledning och rådgivning enligt 10 §,

2) när det gäller andra än i 2 § 3 eller 4 mom. avsedda personer samt arbetssökande, utarbetandet av en bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster enligt 14 §, en sektorsövergripande bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster enligt 15 §, utarbetandet av en integrationsplan, en sektorsövergripande integrationsplan eller en integrationsplan för familjer samt översyn av en plan enligt 22 §,

3) ordnande av flerspråkig samhällsorientering enligt 25 § för andra personer än de som avses i 2 § 3 eller 4 mom.,

4) främjande av integrationen av personer som avses i 14 § 1 mom. 3 punkten,

5) sektorsövergripande samarbete som främjar integration.

Bestämmelser om beviljande av statsandel finns i lagen om statsandel för kommunal basservice (618/2021).

61 §Kalkylerad ersättning till kommunen

Ersättning betalas för två år från den tidpunkt som avses i 59 §. För en person som har tagits till Finland inom en flyktingkvot som avses i 90 § i utlänningslagen och dennes i 2 § 4 mom. i denna lag avsedda familjemedlemmar och andra anhöriga betalas kalkylerad ersättning dock för tre år från den tidpunkt som avses i 59 §.

62 §Kalkylerad ersättning till välfärdsområdet och hälso- och sjukvårdsmyndigheten i landskapet Åland

Ersättning betalas för två år från den tidpunkt som avses i 59 §. För en person som har tagits till Finland inom en flyktingkvot som avses i 90 § i utlänningslagen och dennes i 2 § 4 mom. i denna lag avsedda familjemedlemmar och andra anhöriga betalas kalkylerad ersättning dock för tre år från den tidpunkt som avses i 59 §.

68 §Ersättning för kostnader för tjänster och stödåtgärder till offer för människohandel

Kommunen och välfärdsområdet ska ersättas för kostnader som orsakas av åtgärder och tjänster som tillhandahålls offer för människohandel på grund av deras specialbehov till följd av deras ställning som offer.

Närings-, trafik- och miljöcentralen ska säkerställa att ett offer för människohandel är en sådan person som avses i 3 § 7 punkten i lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd och om identifiering av och hjälp till offer för människohandel.

En förutsättning för betalning av ersättning är dessutom att närings-, trafik- och miljöcentralen har fattat beslut om detta.

69 §Ersättning för ordnande av boende eller stöd för barn och unga personer som har kommit till landet som minderåriga utan vårdnadshavare

Välfärdsområdet ska ersättas för kostnaderna för de tjänster enligt 33 och 34 § som ordnas för ett barn eller en ung person som kommit till landet som minderårig utan vårdnadshavare.

En kommun som hör till landskapet Åland ska ersättas för kostnader som motsvarar de kostnader som avses i 1 mom. för tjänster som ordnas för ett barn eller en ung person som kommit till landet som minderårig utan vårdnadshavare.

Kostnaderna ersätts till dess personen fyller 23 år.

En förutsättning för betalning av ersättning är dessutom att närings-, trafik- och miljöcentralen har fattat beslut om detta.

71 §Skyldighet att betala tillbaka ersättning

På det belopp som betalas tillbaka ska det betalas dröjsmålsränta enligt den räntesats som bestäms i enlighet med 4 § 1 mom. i räntelagen.

84 §Rätt att få information för att nå personer som ska omfattas av tjänster i enlighet med integrationsprogrammet

Kommunen har rätt att av Migrationsverket och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna få de uppgifter som är nödvändiga för genomförandet av en bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster enligt 14 § i fråga om personer som avses i 2 § 3 eller 4 mom.

Kommunen har rätt att av Folkpensionsanstalten, Migrationsverket och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna få de uppgifter som är nödvändiga för genomförandet av en bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster enligt 14 § i fråga om invandrare på vilka denna lag tillämpas och som får stöd för hemvård av barn enligt lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn. Folkpensionsanstalten ska samköra de ovan avsedda uppgifterna från Migrationsverket och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata med uppgifterna om stöd för hemvård och lämna ut de samkörda uppgifterna till kommunen avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna. Folkpensionsanstalten har rätt att av Migrationsverket och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna få de uppgifter om ovan avsedda invandrare som är nödvändiga för samkörningen och utlämnandet av uppgifterna.

Folkpensionsanstalten ska till kommunen för genomförandet av en sektorsövergripande bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster enligt 15 § avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna lämna nödvändiga uppgifter om invandrare på vilken denna lag tillämpas och som annat än tillfälligt får utkomststöd enligt lagen om utkomststöd.

Migrationsverket ska till kommunen för genomförandet av en sektorsövergripande bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster enligt 15 § avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna lämna nödvändiga uppgifter om i 2 § 3 eller 4 mom. avsedda personer och offer för människohandel.

86 §Rätt att få information för tillhandahållande av integrationsfrämjande tjänster

Kommunen har rätt att av Migrationsverket, förläggningen, flyktingslussen och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna få de uppgifter som är nödvändiga för utarbetandet av en bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster enligt 14 § och en integrationsplan enligt 16 § i fråga om invandrare för vilka en sådan bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster som avses i 14 § ska utarbetas.

Kommunen, välfärdsområdet och arbetskraftsmyndigheten har rätt att av varandra, Folkpensionsanstalten, Migrationsverket, förläggningen, flyktingslussen och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna få de uppgifter som är nödvändiga för utarbetandet av en sektorsövergripande bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster enligt 15 §, en sektorsövergripande integrationsplan enligt 17 § och en integrationsplan för familjer enligt 21 § i fråga om invandrare för vilka en sådan sektorsövergripande bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster som avses i 15 § ska utarbetas.

Kommunen och välfärdsområdet har rätt att av varandra, invandrarens föregående hemkommun, närings-, trafik- och miljöcentralen, en serviceproducent som avses i denna lag och en sådan företrädare för en minderårig som avses i 35 § avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna få de uppgifter som är nödvändiga för skötseln av de uppgifter som avses i 20 och 22 § i fråga om barn och unga personer som avses i 2 § 6 mom.

Kommunen, välfärdsområdet och arbetskraftsmyndigheten har rätt att av varandra, andra kommuner och andra arbetskraftsmyndigheter samt av en serviceproducent som avses i denna lag avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna få de uppgifter som är nödvändiga för översynen av en integrationsplan eller sektorsövergripande integrationsplan enligt 22 § i fråga om invandrare för vilka en integrationsplan eller sektorsövergripande integrationsplan har utarbetats och som uppfyller det villkor som avses i 20 § 3 eller 4 mom.

87 §Rätt till information för ordnande av tjänster för barn och unga personer som har kommit till landet som minderåriga utan vårdnadshavare

Välfärdsområdet har rätt att av kommunen, Migrationsverket, förläggningen och den företrädare som avses i 35 § avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna få de uppgifter som är nödvändiga för skötseln av uppgifter enligt 33–35 och 38 § i fråga om ett barn eller en ung person som avses i 2 § 6 mom.

Kommunen har rätt att av välfärdsområdet och den företrädare som avses i 35 § avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna få de uppgifter som är nödvändiga för skötseln av de uppgifter som avses i 34 § i fråga om ett barn eller en ung person som avses i 2 § 6 mom.

89 §Rätt till information för behandling av kalkylerad ersättning

Arbets- och näringsministeriet och utvecklings- och förvaltningscentret har rätt att av Migrationsverket och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna få de uppgifter som är nödvändiga för skötseln av de uppgifter som avses i 61 och 62 § i fråga om personer som avses i 2 § 3 eller 4 mom.

Kommunen har rätt att av Migrationsverket och Myndigheten för digitalisering- och befolkningsdata avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna få de uppgifter som är nödvändiga för att kontrollera ersättningar enligt 61 § och som gäller personer som avses i 2 § 3 eller 4 mom.

Välfärdsområdet och hälso- och sjukvårdsmyndigheten i landskapet Åland har rätt att av Migrationsverket och Myndigheten för digitalisering- och befolkningsdata avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna få de uppgifter som är nödvändiga för att kontrollera ersättningar enligt 62 § och som gäller personer som avses i 2 § 3 eller 4 mom.

90 §Rätt till information för ansökan om och behandling av andra ersättningar

Utvecklings- och förvaltningscentret har rätt att av Migrationsverket och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna få de uppgifter som är nödvändiga för behandlingen av ersättningsansökningar enligt 63–65, 68 och 69 § och som gäller personer som avses i 2 § 3 eller 4 mom., offer för människohandel och barn eller unga personer som avses i 6 mom. i den paragrafen.

Närings-, trafik- och miljöcentralen har rätt att av Migrationsverket, Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, kommunen och välfärdsområdet avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna få de uppgifter som är nödvändiga för beslutsfattande enligt 64, 65, 68 och 69 § och som gäller personer som avses i 2 § 3 eller 4 mom. och barn eller unga personer som avses i 6 mom. i den paragrafen. Närings-, trafik- och miljöcentralen har rätt att av Migrationsverket och förläggningen få de uppgifter om offer för människohandel som är nödvändiga för skötseln av de uppgifter som avses i 68 §.

Välfärdsområdet har rätt att av Migrationsverket och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna få de uppgifter som är nödvändiga för ansökan om ersättningar enligt 63 och 65 § och ansökan om beslut enligt 65 § i fråga om personer som avses i 2 § 3 eller 4 mom. Välfärdsområdet och kommunen har rätt att av Migrationsverket och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna få de uppgifter som är nödvändiga för ansökan om ersättning enligt 68 § och som gäller offer för människohandel. Välfärdsområdet har rätt att av Migrationsverket och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna få de uppgifter som är nödvändiga för ansökan om ersättningar och ansökan om beslut enligt 69 § och som gäller barn eller unga personer som avses i 2 § 6 mom. Välfärdsområdet har för ansökan om ersättningar enligt 65, 68 och 69 § rätt att av det välfärdsområde inom vars område invandraren senast bodde, hälso- och sjukvårdsmyndigheten i landskapet Åland eller en kommun i landskapet Åland få det beslut av närings-, trafik- och miljöcentralen som avses i 65, 68 eller 69 § och övriga nödvändiga uppgifter om personer som avses i 2 § 3 eller 4 mom., offer för människohandel och barn eller unga personer som avses i 6 mom. i den paragrafen.

Hälso- och sjukvårdsmyndigheten i landskapet Åland har rätt att av Migrationsverket och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna få de uppgifter som är nödvändiga för ansökan om ersättning och ansökan om beslut enligt 65 § i fråga om personer som avses i 2 § 3 eller 4 mom. Hälso- och sjukvårdsmyndigheten i landskapet Åland har för ansökan om ersättning enligt 65 § rätt att av välfärdsområdet få det beslut av närings-, trafik- och miljöcentralen som avses i den paragrafen och övriga nödvändiga uppgifter om personer som avses i 2 § 3 eller 4 mom.

Kommunen har rätt att av Migrationsverket och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna få de uppgifter som är nödvändiga för ansökan om ersättning enligt 64 § i fråga om personer som avses i 2 § 3 eller 4 mom.

Kommunen har rätt att av välfärdsområdet, Migrationsverket och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna få de uppgifter som är nödvändiga för ansökan om ersättning enligt 65 § 2 mom. och ansökan om beslut enligt 4 mom. i den paragrafen i fråga om personer som avses i 2 § 3 eller 4 mom. Kommunen har för ansökan om ersättningar enligt 64, 65 och 68 § rätt att av invandrarens föregående hemkommun få det beslut av närings-, trafik- och miljöcentralen som avses i de paragraferna och övriga nödvändiga uppgifter om personer som avses i 2 § 3 eller 4 mom. eller offer för människohandel.

En kommun som hör till landskapet Åland har rätt att av Migrationsverket och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna få de uppgifter som är nödvändiga för ansökan om ersättning enligt 65 § 3 mom. i fråga om invandrare som är föremål för ersättningen.

92 §Närings-, trafik- och miljöcentralens övriga rätt till information

Närings-, trafik- och miljöcentralen har rätt att avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna av kommunen, arbetskraftsmyndigheten, välfärdsområdet, en företrädare som avses i 35 § och en serviceproducent som avses i denna lag få de uppgifter som är nödvändiga för skötseln av de uppgifter som avses i 55 § 1 mom. 1 och 2 punkten.

93 §Rätt till information för en företrädare för en minderårig

En företrädare som avses i 35 § har rätt att av Migrationsverket, välfärdsområdet, förläggningen, flyktingslussen, kommunen, Folkpensionsanstalten, familjegrupphemmet och en serviceproducent som avses i denna lag avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna få de uppgifter som är nödvändiga för skötseln av de uppgifter som avses i 37 §.

94 §Serviceproducentens rätt till information för produktion av integrationsfrämjande tjänster

En offentlig eller privat läroanstalt eller annan serviceproducent som tillhandahåller de tjänster som avses i 2 kap., och till vilken integrationskunden hänvisas som kund i enlighet med integrationsplanen, har för skötseln av de uppgifter som avses i 2 kap. rätt att av kommunen, arbetskraftsmyndigheten och tidigare serviceproducenter avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna få följande uppgifter om integrationskunden samt dennes integrationsplan och behov av integrationstjänster:

1) namn,

2) födelsedatum och födelseort,

3) personbeteckning,

4) modersmål,

5) kontaktspråk,

6) medborgarskap eller avsaknad av medborgarskap och nationalitet,

7) hemvist och bostadsort,

8) kontaktuppgifter,

9) tjänstemannens namn,

10) datum för utarbetande av integrationsplanen och dess giltighet,

11) antecknad utbildningsrekommendation och övrig kartläggning i anknytning till utbildning som framkommit vid bedömningen av kompetens och behovet av integrationstjänster,

12) resultatet från testningen av utgångsnivån på språkkunskaperna,

13) tidigare genomförd utbildning eller avlagd examen,

14) tidigare yrke eller arbetserfarenhet,

15) kundens målyrke,

16) studieplanen för eventuell tidigare integrationsfrämjande utbildning eller eventuella tidigare integrationsfrämjande studier och en bedömning av planens genomförande,

17) åtgärder och mål för fortsättningen som avtalats i eventuell tidigare integrationsfrämjande utbildning eller eventuella tidigare integrationsfrämjande studier, och

18) andra än i 1–17 punkten avsedda uppgifter som är nödvändiga för deltagande i undervisning eller tjänster.

95 §Sökande av ändring

Vid sökande av ändring i förvaltningsdomstol tillämpas lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019), om inte annat föreskrivs någon annanstans i lag. Bestämmelser om sökande av ändring i kommunens beslut enligt lagen om ordnande av arbetskraftsservice finns i 17 kap. i lagen om ordnande av arbetskraftsservice.

Omprövning får inte begäras eller besvär anföras när det gäller ett avgörande av en arbetskraftsmyndighet att inte stödja den arbetssökandes frivilliga studier eller att inte godkänna ett meddelande om avbrott i studerandet med stöd.

97 §Försäkringsskydd

Kommunen och arbetskraftsmyndigheten ska se till att deltagarna i tjänster enligt det integrationsprogram som avses i 13 § försäkras med en försäkring enligt 3 § 1 mom. i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (459/2015) samt med en gruppansvarsförsäkring. Med avvikelse från 58 och 59 § i den lagen är dagpenningen 1/360 av årsarbetsinkomsten.

102 §Övergångsbestämmelser

För personer som avses i 2 § 3 och 4 mom. betalas kalkylerad ersättning enligt 61 § till kommunen eller kalkylerad ersättning enligt 62 § till välfärdsområdet eller hälso- och sjukvårdsmyndigheten i landskapet Åland i tre år från den tidpunkt som avses i 59 §, om tidpunkten har infallit före ikraftträdandet av denna lag. För en person som har tagits till Finland inom en flyktingkvot som avses i 90 § i utlänningslagen betalas kalkylerad ersättning dock för fyra år från den tidpunkt som avses i 59 § i denna lag, om tidpunkten har infallit före ikraftträdandet av denna lag.

§

Denna lag träder i kraft den 20 .

2.Lag om ändring av 27 och 49 § i lagen om främjande av integration

I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om främjande av integration (1386/2010) 27 § 2 mom. och 49 § 1 mom. 1 punkten, sådana de lyder, 27 § 2 mom. i lag 1083/2022 och 49 § 1 mom. 1 punkten i lag 936/2022, som följer:

27 §Stöd för barn och unga personer som bor i landet utan vårdnadshavare

Ett barn eller en ung person som avses i 1 mom. kan omfattas av stödåtgärder tills han eller hon fyller 23 år eller tills han eller hon har en vårdnadshavare i Finland.

49 §Ersättning för specialkostnader

Kommunen och välfärdsområdet ersätts i fråga om en person som avses i 2 § 2 eller 3 mom. för

1) kostnader som kommunen eller välfärdsområdet orsakas av placeringen av en minderårig utan vårdnadshavare i ett familjegrupphem eller någon annan bostadsenhet enligt 28 § och för familjevård, stödtjänster för boende, socialvårdstjänster och andra stödtjänster till dess att den unga personen fyller 23 år,

§

Denna lag träder i kraft den 20 .

Om kommunen eller välfärdsområdet före ikraftträdandet av denna lag har gett en ung person, som vid ikraftträdandet är 23 år eller äldre, ett beslut om en stödåtgärd som avses i 27 §, ska kommunen eller välfärdsområdet ordna stödåtgärden för den unga personen i enlighet med beslutet. Kommunen och välfärdsområdet ersätts också för de i 49 § 1 mom. 1 punkten avsedda kostnader som föranleds av detta.

3.Lag om ändring av 29 § i lagen om statsandel för kommunal basservice

I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om statsandel för kommunal basservice (618/2021) 29 § 2 mom. som följer:

29 §Minskning av statsandelen för kommunal basservice med det belopp av grundläggande utkomststöd som betalats till kommunen

För beräkning av minskningen av statsandelen för det grundläggande utkomststödet lämnar Folkpensionsanstalten finansministeriet årligen före utgången av april uppgift om grundläggande utkomststöd som det föregående året betalats ut i respektive kommun, minskat med grundläggande utkomststöd som avses i 7 och 63 § i lagen om främjande av integration och som gäller tidsperioden i fråga.

§

Denna lag träder i kraft den 20 .

4.Lag om ändring av 14 kap. 3 a § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa

I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) 14 kap. 3 a § 4 mom., sådant det lyder i lag 385/2023, som följer:

14 kap. – Särskilda bestämmelser

3 a §Finansieringen av arbetsmarknadsstödet

Arbetsmarknadsstödets förhöjningsdel finansieras med statsmedel. Det arbetsmarknadsstöd som betalas till en person som avses i 2 § 1 mom. i lagen om främjande av integration finansieras med statsmedel, och den arbetslöshetsförmån som betalats till personen räknas inte in i arbetslöshetsförmånsdagarna

1) under de tre år som följer efter den första anteckningen om hemkommun, om det är fråga om en person som avses i 3 eller 4 mom. i den paragrafen,

2) under det år som följer efter den första anteckningen om hemkommun, om det är fråga om någon annan än en person som avses i 1 punkten.

§

Denna lag träder i kraft den 20 .

Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
I denna proposition föreslås det ändringar i den lag om främjande av integration som träder i kraft den 1 januari 2025. I propositionen föreslås det också ändringar i den gällande lagen om främjande av integration, i lagen om statsandel för kommunal basservice och i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. Ersättningstiden förkortas för den kalkylerade ersättning som betalas till kommuner och välfärdsområden för ordnande av tjänster för personer som får internationellt skydd och vissa andra som omfattas av lagens tillämpningsområde och deras familjemedlemmar. Arbetsfördelningen mellan kommunen och välfärdsområdet vid mottagandet av personer som anvisas till en kommunplats förtydligas. Vidare föreslås det att kommunen eller arbetskraftsmyndigheten får ta ut en avgift av integrationskunden för oanvända tjänster om detta har orsakat tolkningskostnader för kommunen eller arbetskraftsmyndigheten. Genom den föreslagna lagen ökas invandrarens eget ansvar för sin integration och för skötseln av praktiska ärenden. Den övre åldersgränsen för stöd för vuxenblivande när det gäller unga personer som kommit till landet som minderåriga utan vårdnadshavare sänks från 25 till 23 år. Den gällande lagen om främjande av integration ändras så att den övre åldersgränsen för stöd för vuxenblivande sänks på det ovan beskrivna sättet. En del av de föreslagna lagändringarna är tekniska. Propositionen hänför sig till den andra tilläggsbudgetpropositionen för 2024 och avses bli behandlad i samband med den. Lagarna avses huvudsakligen träda i kraft den 1 januari 2025. Lagen om ändring av 27 och 49 § i lagen om främjande av integration avses dock träda i kraft redan den 1 juli 2024

Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 25.8.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.