Reform av bassamfundslagstiftningen
Lag om ändring av lagen om beskattning av delägare i utländska bassamfund
I lagstiftningen om beskattning av utländska bassamfund görs de ändringar som ett EU-direktiv förutsätter för att förhindra skatteflykt. Reglerna gäller situationer där inkomster överförs till företag eller andra enheter som har etablerats i länder med låg beskattning.
- Status
- Godkänd
- Överlämnad
- 1.11.2018
- Senaste händelse
- 20.12.2018
- Omröstningar
- 6
- Anföranden
- 7
- Stadfäst
- 28.12.2018
- Författning
- 1364/2018
- Källa
- eduskunta.fi ↗
Vad som föreslås
Tröskeln för bestämmande inflytande sänks från 50 procent till 25 procent och bedöms i fortsättningen utifrån de sammanräknade andelarna för närstående inhemska och utländska parter. Det tidigare allmänna branschundantaget och förteckningen i förordning över skatteavtalsländer stryks ur lagen, och undantaget för ekonomisk verksamhet utvidgas till att under vissa förutsättningar även gälla länder utanför EES, om de inte finns upptagna på EU:s förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet.
Vad det betyder
Lagen träder i kraft den 1 januari 2019 och tillämpas från och med skatteåret 2019. Regleringen gäller finländska företag och företag med fast driftställe i Finland samt fysiska personer som har andelar i utländska enheter etablerade i lågskatteområden. Ändringen ökar utrednings- och deklarationsbördan för vissa internationella företag och investerare samt Skatteförvaltningens tillsynsuppgifter.
Så röstade riksdagen
Lagen godkändes till slut utan omröstning: ingen ledamot föreslog i den slutliga behandlingen att den skulle förkastas. Omröstningarna gällde detaljer i lagen.
Förslag till uttalande, betänkandet / Timo Harakka 3
Ja vann med rösterna 97–84.
Regeringen ja, oppositionen nej. 18 ledamöter var frånvarande. Protokoll ↗
Fylld cirkel = ja, ring = nej, grå = frånvarande. Placeringen vid tidpunkten för denna omröstning är inte arkiverad, så ledamöterna har grupperats per parti på riktgivande platser.
En godkänd lag träder inte i kraft genast: republikens president stadfäster lagen, och den träder i kraft den dag som anges i lagen. Denna lag stadfästes 28.12.2018.
Debatten i salen
Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.
7 anföranden · 6 talare · 3 debatter
Debattens huvudpunkter
I debatten behandlades reformen av bassamfundslagstiftningen, som baserar sig på ett EU-direktiv och syftar till att förhindra skatteflykt och användningen av brevlådeföretag. Regeringen ansåg att lagen var en nödvändig och modern uppdatering av regleringen, medan oppositionen ansåg att den var otillräcklig och kritiserade att lagutkastet urvattnats. Det rådde principiell enighet om att propositionen behövdes, men det uppstod oenighet om hur strikt den borde vara och om undantagsbestämmelserna.
- Är lagförslagets åtgärder tillräckligt strikta för att förhindra aggressiv skatteplanering?
- Lämnar de föreslagna undantagen för många kryphål för bolag som etablerats i lågskatteländer?
- CenternFör
Centern ansåg att propositionen var en bra och tidsenlig uppdatering som genomför EU-direktivet och skärper regleringen av bassamfund.
”Tämä on hyvä laajennus moderneja liiketoimintamalleja, kuten digitaalisia palveluja, ajatellen.”
— Esko Kiviranta - SDPFör med reservationer
SDP ansåg att lagen behövdes, men ansåg att propositionen förblir för verkningslös och lämnar kvar kryphål som möjliggör skatteflykt.
”Olennaiset porsaanreiät jäävät voimaan, sentään uusia ei avata.”
— Timo Harakka - De GrönaFör med reservationer
De Gröna stödde oppositionens gemensamma reservationer och krävde att luckorna i skattebasen täpps till med en striktare reglering.
”Näiden tarkoituksenahan on se, että pystymme estämään aggressiivista verosuunnittelua ja veronvälttelyä.”
— Krista Mikkonen - VänsterförbundetFör med reservationer
Vänsterförbundet såg lagen som ett steg framåt, men var besviket över att regleringen hade mildrats från det ursprungliga utkastet genom att branschundantagen utvidgades.
”Lakiesitys on siis joiltain osin hieman eteenpäinmenoa, mutta ei läheskään riittävästi.”
— Hanna Sarkkinen
Sammandraget är AI-genererat utifrån 7 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet.
Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin valtiovarainvaliokuntaan.
Yleiskeskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.
Keskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.
Behandlingens skeden
Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.
- 1.11.2018Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Valtiovarainministeriö
- 6.11.2018Lähetekeskustelu · Täysistunto
- 5.12.2018Valiokunnan mietintö tai lausunto · valtiovarainvaliokunta
- 12.12.2018Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
- 18.12.2018Toinen käsittely · Täysistunto
- 19.12.2018Eduskunnan vastaus ja kirjelmä
Beslut per lagförslag1
- 1Laki ulkomaisten väliyhteisöjen osakkaiden verotuksesta annetun lain muuttamisestaHyväksytty · 1364/2018 · 28.12.2018
Föreslagen lagtext
Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.
Lag om ändring av lagen om beskattning av delägare i utländska bassamfund
I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om beskattning av delägare i utländska bassamfund (1217/1994) 2 a § sådan den lyder i lagarna 680/2008 och 1491/2016, och ändras 1, 2, 3 och 4 § samt 6 § 1 mom. , av dem 2 § sådan den lyder delvis ändrad i lagarna 1091/1998 och 680/2008, 4 § sådan den lyder delvis ändrad i lag 680/2008 och 6 § 1 mom. sådant det lyder i lag 1361/2009, som följer:
1 §Tillämpningsområde
En andel av ett utländskt bassamfunds inkomst är skattepliktig inkomst så som stadgas i denna lag. En andel av ett utländskt bassamfunds inkomst är skattepliktig inkomst för en begränsat skattskyldig, om andelen hänför sig till ett i 13 a § i inkomstskattelagen (1535/1992) avsett fast driftställe som den begränsat skattskyldige har i Finland.
2 §Utländskt bassamfund
Ett utländskt subjekt anses vara ett i denna lag avsett utländskt bassamfund, om
1) den skattskyldige ensam eller tillsammans med ett subjekt eller en fysisk person som är i intressegemenskap med den skattskyldige direkt eller indirekt innehar en andel på minst 25 procent av rösträtten i subjektet, direkt eller indirekt äger minst 25 procent av subjektets kapital eller har rätt att ta emot minst 25 procent av subjektets vinst eller av avkastningen på subjektets tillgångar, och
2) den verkliga beskattningsnivån för subjektet inom den jurisdiktion där det har sin skatterättsliga hemvist är lägre än 3/5 av beskattningsnivån i Finland för ett samfund med hemvist här.
Med ett utländskt bassamfund jämställs ett utländskt subjekts fasta driftställe i utlandet som, om det vore ett självständigt subjekt, skulle uppfylla villkoren i denna lag. Dessutom förutsätts att det fasta driftstället är beläget inom en annan jurisdiktion än det utländska subjektet och att den inkomst som hänför sig till driftstället inte har beskattats inom den jurisdiktion där subjektet är beläget.
Vid fastställandet av beskattningsnivån för ett utländskt bassamfund beaktas inte
1) bassamfundets fasta driftställe, om driftstället inte är skattepliktigt eller om det är befriat från skatt inom det utländska bassamfundets jurisdiktion, eller
2) dividend som bassamfundet har erhållit från ett annat bassamfund och som delats ut av vinst som för något av de fem skatteår som omedelbart föregår dividendutdelningen har beaktats i Finland vid bedömningen av nivån på inkomstbeskattningen för det sistnämnda bassamfundet.
I intressegemenskap med den skattskyldige på det sätt som avses i 1 mom. är
1) ett subjekt eller en fysisk person som direkt eller indirekt har en andel på minst 25 procent av rösträtten i den skattskyldige eller av den skattskyldiges kapital eller har rätt att ta emot minst 25 procent av den skattskyldiges vinster,
2) ett subjekt i vars rösträtt eller kapital den skattskyldige direkt eller indirekt har en andel på minst 25 procent eller av vars vinster den skattskyldige har rätt att ta emot minst 25 procent,
3) ett subjekt som har samband med den skattskyldige genom att en fysisk person eller ett subjekt direkt eller indirekt har en andel på minst 25 procent i både subjektet och den skattskyldige, och
4) om den skattskyldige är en fysisk person, en annan fysisk person som hör till den skattskyldiges närmaste krets.
3 §Ekonomisk verksamhet
Trots vad som föreskrivs i 2 § betraktas som utländskt bassamfund inte ett utländskt subjekt som har sin hemvist i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och som faktiskt har etablerat sig i sin hemviststat och där de facto bedriver ekonomisk verksamhet.
Bestämmelsen i 1 mom. tillämpas även på subjekt som har sin skatterättsliga hemvist inom en jurisdiktion utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om
1) jurisdiktionen i de slutsatser som antagits av Europeiska unionens råd inte anges som en icke samarbetsvillig jurisdiktion på skatteområdet, varken vid utgången av den skattskyldiges skatteår eller vid utgången av det skatteår som föregår skatteåret,
2) det med jurisdiktionen har avtalats om ett sådant informationsutbyte i skatteärenden mellan myndigheterna som möjliggör ett tillräckligt informationsutbyte för tillämpningen av denna lag och informationsutbytet med jurisdiktionen de facto äger rum, och
3) subjektets inkomst enligt utredning huvudsakligen har influtit av industriell produktionsverksamhet, därmed jämförbar annan produktions- eller tjänsteverksamhet eller rederiverksamhet som subjektet bedrivit inom sin jurisdiktion eller av sådan försäljnings- eller marknadsföringsverksamhet som bedrivits där och som omedelbart tjänar ett subjekt som bedriver industriell produktionsverksamhet, annan därmed jämförbar produktions- eller tjänsteverksamhet eller rederiverksamhet, eller från betalningar erlagda av ett sådant subjekt, inom samma i 8 kap. 12 § i aktiebolagslagen (624/2006) avsedda koncern, vilket har sin hemvist inom denna jurisdiktion och där bedriver sådan verksamhet.
Ett utländskt subjekt har på det sätt som avses i 1 mom. etablerat sig inom den jurisdiktion där det har sin skatterättsliga hemvist och bedriver ekonomisk verksamhet där när subjektet med beaktande av verksamhetens art
1) inom den jurisdiktion där det är beläget förfogar över sådana lokaler och sådan utrustning som behövs för verksamheten samt över tillgångar,
2) inom den jurisdiktion där det är beläget förfogar över en tillräcklig personal som är behörig att självständigt bedriva subjektets affärsverksamhet, och
3) har en personal som självständigt fattar beslut om subjektets dagliga verksamhet.
4 §Skattepliktig inkomst
Skattepliktig inkomst är den andel av ett utländskt bassamfunds inkomst som svarar mot den skattskyldiges direkta och utländska indirekta ägoandel eller mot dennes ställning som förmånstagare. Till den del som en i 9 § i inkomstskattelagen (1535/1992) avsedd begränsat skattskyldig är skyldig att betala skatt på ett bassamfunds inkomst med stöd av 10 § i inkomstskattelagen, räknas inkomsten inte som en allmänt skattskyldigs skattepliktiga inkomst. Dividend som delats ut av vinst beaktad enligt 2 § 3 mom. 2 punkten betraktas inte som skattepliktig inkomst.
Dividend eller annan vinstutdelning som delägare som avses i 1 mom. fått från ett utländskt bassamfund utgör skattepliktig inkomst endast till den del den överstiger det belopp som under samma skatteår eller de fem föregående skatteåren enligt 1 mom. har räknats som skattepliktig inkomst för delägaren.
Sådan inkomst som en i 1 mom. avsedd delägare fått från ett utländskt bassamfund och som uppstått när den skattskyldige överlåtit sin andel i bassamfundet utgör skattepliktig inkomst endast till den del den överstiger det belopp som tidigare med stöd av denna lag har räknats som skattepliktig inkomst. Från det belopp som tidigare med stöd av denna lag har räknats som skattepliktig inkomst ska den i 2 mom. avsedda vinstutdelning som inte varit skattepliktig inkomst då dras av.
En andel av ett bassamfunds inkomst räknas som inkomst från den förvärvskälla till vilken bassamfundets aktier hör. Skattepliktig inkomst bibehåller också sitt ursprungliga inkomstslag vid beskattningen av delägaren.
Vid beskattningen av delägaren beaktas ett bassamfunds inkomst under skatteåret för utgången av det utländska bassamfundets skatteår.
6 §Avräkning av utländsk skatt
Från skatten på inkomst som beskattas enligt denna lag avräknas beloppet av de inkomstskatter som det utländska bassamfundet har betalat på samma inkomst till en främmande stat samt beloppet av de källskatter som betalats till en främmande stat på dividend som det utländska bassamfundet har delat ut, till den del dividenden enligt 4 § 2 mom. är skattefri i beskattningen av den skattskyldige. En avräkning får inte överstiga beloppet av de skatter som i Finland ska betalas för samma bassamfundsinkomst. Om beloppet av de skatter som det utländska bassamfundet betalat eller av de källskatter som betalats på dividenden inte kan avräknas i sin helhet, ska på den skattskyldiges yrkande det belopp som inte avräknats dras av från den skatt som de fem följande skatteåren ska betalas på inkomst som beskattas enligt denna lag. På oanvänd avräkning tillämpas bestämmelserna i 5 § i lagen om undanröjande av internationell dubbelbeskattning (1552/1995).
§
Denna lag träder i kraft den 20 .
Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 2019.
Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 2.9.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.