Effektivare bekämpning av penningtvätt och terrorismfinansiering

Syftet med denna lag är att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism, att främja avslöjande och utredning av sådan verksamhet samt att effektivisera spårning och återtagande av brottsvinningen.

Denna lag tillämpas på:

1) i 4 § 2 mom. i lagen om Finansinspektionen (878/2008) avsedda:a) auktoriserade tillsynsobjekt, med undantag för börser enligt 2 mom. 6 punkten och centralinstitutet för en sammanslutning enligt 11 punkten i samma moment, b) filialer till utländska sammanslutningar som motsvarar auktoriserade tillsynsobjekt, c) representanter i Finland för utländska sammanslutningar som motsvarar auktoriserade tillsynsobjekt, om sammanslutningen tillhandahåller tjänster i Finland utan att etablera filial,

2) finansiella institut som hör till samma finansiella företagsgrupp som ett kreditinstitut enligt kreditinstitutslagen (610/2014),

3) sådana kontoförvaltare och sådana utländska som kontoförvaltare auktoriserade sammanslutningars verksamhetsställen i Finland som avses i lagen om värdeandelssystemet och om clearingverksamhet (749/2012),

4) fysiska och juridiska personer enligt 7 och 7 a § i lagen om betalningsinstitut (297/2010),

5) försäkringsföreningar enligt lagen om försäkringsföreningar (1250/1987),

6) försäkringsförmedlare enligt lagen om försäkringsförmedling (570/2005),

7) förmedlare av gräsrotsfinansiering enligt lagen om gräsrotsfinansiering (734/2016),

8) sådana finländska förmedlare av krediter och utländska kreditförmedlares filialer i Finland som avses i lagen om förmedlare av konsumentkrediter som har samband med bostadsegendom ( / ),

9) penningspelssammanslutningar enligt 11 § i lotterilagen (1047/2001),

10) penningspelssammanslutningar enligt Ålands landskapslagstiftning,

11) revisorer enligt revisionslagen (1141/2015) när de utför lagstadgad revision enligt 1 kap. 1 § 1 mom. i den lagen,

12) advokater enligt lagen om advokater (496/1958) och på dem som biträder advokaterna, till den del det är fråga om att de handlar i en klients namn eller för en klients räkning vid transaktioner eller att de deltar i planering eller genomförande av följande transaktioner:a) köp eller försäljning av fastigheter eller affärsenheter, b) förvaltning av klienters penningmedel, värdepapper och andra tillgångar, c) öppnande och förvaltning av bank-, spar- eller värdeandelskonton, d) organisering av medel som behövs för bildande eller ledning av bolag eller för förvaltning av företag, eller e) bildande och ledning av stiftelser, bolag och motsvarande sammanslutningar samt att svara för deras verksamhet,

13) andra som affärs- eller yrkesmässigt tillhandahåller juridiska tjänster, till den del det är fråga om att de handlar i en klients namn eller för en klients räkning vid transaktioner eller att de deltar i planering eller genomförande av följande transaktioner:a) köp och försäljning av fastigheter och affärsenheter, b) förvaltning av klienters penningmedel, värdepapper och andra tillgångar, c) öppnande och förvaltning av bank-, spar- och värdeandelskonton, d) organisering av medel som behövs för bildande och ledning av bolag samt för förvaltning av företag, eller e) bildande och ledning av stiftelser, bolag och motsvarande sammanslutningar samt att svara för deras verksamhet,

14) företag som tillhandahåller finansiella tjänste,

15) näringsidkare som omfattas av tillämpningsområdet för lagen om registrering av vissa kreditgivare och kreditförmedlare ( / ) då de förmedlar person-till-person-lån,

16) personer som affärs- eller yrkesmässigt tillhandahåller tjänster enligt 2 kap. 3 § 1—7 punkten i lagen om investeringstjänster (747/2012),

17) pantlåneinrättningar enligt lagen om pantlåneinrättningar (1353/1992),

18) företag enligt lagen om fastighetsförmedlingsrörelser och rörelser för förmedling av hyreslägenheter och hyreslokaler (1075/2000),

19) fastighetsförmedlingsrörelser och rörelser för förmedling av hyreslägenheter och hyreslokaler enligt Ålands landskapslagstiftning,

20) innehavare av koncession för indrivningsverksamhet enligt 1 § 1 mom. i lagen om tillståndsplikt för indrivningsverksamhet (517/1999),

21) dem som tillhandahåller företagstjänster,

22) dem som affärs- eller yrkesmässigt tillhandahåller huvudsakligen skatterådgivningstjänster,

23) dem som affärs- eller yrkesmässigt utför bokföringsuppgifter enligt uppdrag,

24) dem som affärs- eller yrkesmässigt säljer eller förmedlar varor, till den del de kontant får en betalning eller flera med varandra sammanhängande betalningar som sammanlagt uppgår till minst 10 000 euro.

Denna lags 3 och 4 kap. ska tillämpas också på näringsidkare och sammanslutningar som förmedlar deltagaranmälningar och -avgifter för penningspel som tillhandahålls av sådana penningspelssammanslutningar som avses i 1 mom. 9 och 10 punkten, om penningspelssammanslutningen till en sådan annan näringsidkare eller sammanslutning har överfört ansvaret för kundkontroll samt rapporteringsskyldigheten. Denna lags 7 och 8 kap. ska, enligt vad som föreskrivs i respektive kapitel, tillämpas på tillsyn över de nämnda näringsidkarna och sammanslutningarna.

Denna lag ska tillämpas också när de medel som är föremål för en transaktion härrör från åtgärder som vidtagits inom en annan stats territorium.

Bestämmelser om skyldigheten av vissa sammanslutningar, föreningar, religionssamfund och stiftelser att upprätthålla information om sina verkliga förmånstagare finns i kap. 6.

Denna lag tillämpas inte på ekonomisk verksamhet som bedrivs tillfälligt eller i mycket begränsad omfattning och följande förutsättningar uppfylls:

1) verksamheten är obetydlig,

2) verksamheten utgör inte en persons huvudsakliga affärsverksamhet utan består av sidotjänster som direkt har samband med den och sidotjänsternas andel av omsättningen under räkenskapsperioden uppgår till högst fem procent,

3) verksamheten bedrivs av en person som inte bedriver verksamhet enligt 2 § 1 mom. 1—22 punkten som sin huvudsakliga affärsverksamhet,

4) verksamheten tillhandahålls kunder inom den huvudsakliga affärsverksamheten och tillhandahålls inte allmänheten,

5) verksamheten är inte penningförmedling enligt 1 § 2 mom. 5 punkten i lagen om betalningsinstitut.

Denna lag tillämpas inte på ett bolag när i stället för aktieägaren en person som sköter förvaltarregistreringen har införts bolagets aktieägarförteckning , om bolagets värdepapper är föremål för handel på en reglerad marknad enligt 2 § i lagen om handel med finansiella instrument (748/2012).

Denna lag tillämpas inte på verksamhet som gäller skötsel av uppdrag som utförs i egenskap av rättegångsbiträde eller rättegångsombud. Med sådana uppdrag avses i denna lag, utöver egentliga uppdrag i anslutning till en rättegång, också juridisk rådgivning som gäller en klients rättsliga ställning vid förundersökningen av ett brott eller i någon annan fas av behandlingen av ett ärende inför en rättegång samt inledande eller undvikande av rättegång.

Denna lag tillämpas inte på verksamhet som består i att tillhandahålla penningautomater för användning utanför kasinon.

Genom förordning av finansministeriet utfärdas närmare föreskrifter om när finansiell verksamhet ska betraktas som obetydlig på det sätt som avses i 1 mom. 1 punkten.

I denna lag avses med:

1) penningtvätt verksamhet enligt 32 kap. 6—10 § i strafflagen (39/1889),

2) finansiering av terrorism verksamhet enligt 34 a kap. 5 och 5 a § i strafflagen,

3) penningtvättsdirektivet Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG,

4) förordningen om information om betalaren Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/847 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och om upphävande av förordning (EG) nr 1781/2006,

5) rapporteringsskyldiga sammanslutningar och näringsidkare enligt 2 § 1 mom.,

6) identifiering utredning av en kunds identitet på grundval av uppgifter som kunden tillhandahållit,

7) kontroll av identiteten säkerställande av en kunds identitet utifrån handlingar och uppgifter från en tillförlitlig och oberoende källa,

8) kreditinstitut ett kreditinstitut enligt 1 kap. 7 § i kreditinstitutslagen,

9) utländsk trust en trust enligt artikel 3.7 i penningtvättsdirektivet, dock inte sådana tillhandahållare av företagstjänster som avses i den punkten,

10) tillhandahållare av företagstjänster en sammanslutning eller näringsidkare som tillhandahåller tredje parter någon av följande tjänster som affärsverksamhet:a) bildar en sammanslutning för en tredje parts räkning, b) verkar som bolagsrättsligt ansvarig person eller ansvarig bolagsman eller i motsvarande ställning i andra juridiska personer, c) tillhandahåller hemort, företagsadress, postadress eller andra motsvarande tjänster, d) förvaltar i Finland en utländsk klassisk trust enligt artikel 3.7 d i penningtvättsdirektivet eller en liknande juridisk konstruktion, e) sköter förvaltarregistrering, när den som ska sköta registreringen har införts i aktieägarförteckningen för ett annat än ett publikt aktiebolag,

11) person i politiskt utsatt ställning en fysisk person som har eller har haft offentliga uppdrag som:a) statschef, regeringschef, minister, vice minister eller biträdande minister, b) parlamentsledamot, c) medlem av politiska partiers förvaltningsorgan, d) ledamot i en av de högsta domstolarna, i en konstitutionell domstol eller i ett motsvarande rättsorgan vars beslut endast undantagsvis kan överklagas, e) ledamot i det högsta beslutande organ som granskar skötseln av en stats finanser och som motsvaras av revisionsrätten eller av statens revisionsverk, f) ledamot i direktionen för en centralbank, g) ambassadör eller chargé-d'affaires, h) minst sådan officer som hör till generalitetet i försvarsmakten, i) medlem av ett förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorgan i ett företag som är helt statsägt eller som j) direktör, biträdande direktörer eller styrelseledamot i en internationell sammanslutning,

12) familjemedlem till en person i politiskt utsatt ställning hans eller hennes:a) make eller partner som enligt den nationella lagstiftningen i respektive land likställs med make, b) barn och ett barns make eller sådan partner som avses ovan, och c) föräldrar,

13) medarbetare till en person i politiskt utsatt ställninga) varje fysisk person om vilken det är känt att han eller hon är verklig samägare eller förmånstagare i en sammanslutning, näringsidkare eller annan juridisk konstruktion eller har andra nära affärsförbindelser med en person i politiskt utsatt ställning eller med en familjemedlem till honom eller henne, och b) varje fysisk person som är verklig ensamägare till eller förmånstagare i en sammanslutning, näringsidkare eller annan juridisk konstruktion om vilken det är känt att den de facto har upprättats till förmån för en person i politiskt utsatt ställning eller för en familjemedlem till honom eller henne,

14) tillsynsmyndighet en myndighet enligt 7 kap. 1 § 1 mom.,

15) europeiska tillsynsmyndigheter den europeiska bankmyndighet som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/78/EG, den europeiska värdepappers- och marknadsmyndighet som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/77/EG och den europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndighet som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1094/2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/79/EG,

16) finansiellt institut a) ett värdepappersföretag enligt 1 kap. 9 § i lagen om investeringstjänster, b) ett fondföretag enligt 2 § 1 mom. 10 punkten i lagen om placeringsfonder (48/1999), c) ett försäkringsföretag enligt 26 kap. 1 § 1 mom. 7 punkten i försäkringsbolagslagen (521/2008), som bedriver livförsäkringsverksamhet, d) en försäkringsförmedlare enligt 3 § 3 punkten i lagen om försäkringsförmedling, e) inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet etablerade filialer till finansiella institut som avses i a—d punkten, oavsett om de finansiella instituten har hemort inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller inte,

17) företag som tillhandahåller finansiella tjänster företag som inte är kreditinstitut och som bedriver en eller flera verksamheter enligt 5 kap. 1 § 1 mom. 2—11, 13 eller 14 punkten i kreditinstitutslagen,

18) korrespondentförbindelse a) tillhandahållande av banktjänster från en bank som korrespondent till en annan bank som motpart, inbegripet tillhandahållande av ett löpande konto eller annat passivkonto och härtill knutna tjänster, t.ex. likviditetsförvaltning, internationella överföring av medel, checkavräkning, betalningsförmedlingskonton och valutatjänster, b) förbindelser mellan kreditinstitut och finansiella institut där liknande tjänster tillhandahålls av ett korrespondentinstitut eller motpartsinstitut, och inbegripet förbindelse som etablerats för värdepapperstransaktioner eller överföring av medel.

Med en sammanslutnings verkliga förmånstagare avses en fysisk person som ytterst

1) direkt eller indirekt äger mer än 25 procent av aktierna i den juridiska personen eller annars en motsvarande andel i den juridiska personen,

2) direkt eller indirekt utnyttjar mer än 25 procent av rösträtten i den juridiska personen och detta röstetal är baserat på ägande, medlemskap, bolagsordningen, bolagsavtalet eller på motsvarande stadgar, eller som

3) på annat sätt faktiskt utövar ett bestämmande inflytande i den juridiska personen.

En indikation på direkt ägande är att den fysiska personen äger mer än 25 procent i den juridiska person som gransknas.

En indikation på indirekt ägande är att

1) en juridisk person i vilken en eller flera fysiska personer utövar självständig beslutanderätt äger mer än 25 procent eller innehar mer än 25 procent av rösträtten i den juridiska person som gransknas, eller att

2) en fysisk eller juridisk person, i vilken en fysisk person utövar självständig beslutanderätt, på grund av ägande, medlemskap, bolagsordningen, bolagsavtalet eller motsvarande stadgar har rätt att utse eller entlediga en majoritet av ledamöterna i styrelsen för eller i ett jämförbart organ i den juridiska person som gransknas.

Om en verklig förmånstagare inte kan identifieras eller om de förutsättningar som anges i 1 mom. inte uppfylls ska som verklig förmånstagare betraktas styrelsen för eller ansvariga bolagsmän, verkställande direktör eller en person i motsvarande ställning i den juridiska person som gransknas.

Med en utländsk trusts verkliga förmånstagare avses en fysisk person som utövar faktiskt bestämmande inflytande i trusten och som är trustens

1) instiftare eller beskyddare som instiftaren eventuellt har tillsatt,

2) förvaltare, eller

3) förmånstagare.

Utöver det som föreskrivs i 1 mom. betraktas som verkliga förmånstagare också andra fysiska personer som ytterst utövar bestämmande inflytande över en utländsk trust genom direkt eller indirekt ägande eller på något annat sätt.

Som verkliga förmånstagare i ideella föreningar enligt föreningslagen (503/1989) betraktas styrelsemedlemmar som är antecknade i föreningsregistret.

Som verkliga förmånstagare i religionssamfund enligt religionsfrihetslagen (453/2003) betraktas styrelsemedlemmar som är antecknade i registret över religionssamfund.

Som verkliga förmånstagare i stiftelser enligt stiftelselagen (487/2015) betraktas styrelseledamöter och förvaltningsrådsledamöter som är antecknade i stiftelseregistret.

Som verkliga förmånstagare i bostadsaktiebolag och ömsesidiga fastighetsaktiebolag enligt lagen om bostadsaktiebolag (1599/2009) betraktas styrelseledamöter som är antecknade i handelsregistret.

Inrikesministeriet samordnar den nationella bedömningen av riskerna för penningtvätt och finansiering av terrorism. I riskbedömningen ska de risker för penningtvätt och finansiering av terrorism som gäller i Finland identifieras och bedömas samt Europeiska kommissionens bedömning på unionsnivå av riskerna för penningtvätt och finansiering av terrorism beaktas. Den nationella riskbedömningen ska uppdateras regelbundet.

Syftet med riskbedömningen är att

1) specificera riskerna för penningtvätt och finansiering av terrorism inom olika sektorer,

2) stödja och effektivisera bekämpningen av penningtvätt och av finansiering av terrorism samt resursfördelningen,

3) stödja olika sektorer vid upprättandet av enhetliga rutiner för bekämpning av penningtvätt och av finansiering av terrorism,

4) ge behöriga tillsynsmyndigheter, advokatföreningen och rapporteringsskyldiga information som stöd för riskbedömningen enligt 2 och 3 §.

Inrikesministeriet ska offentliggöra en sammanfattning av riskbedömningen.

Tillsynsmyndigheten och advokatföreningen ska göra en bedömning av riskerna för att penningtvätt och finansiering av terrorism bedrivs genom de rapporteringsskyldiga som omfattas av tillsynen (övervakarspecifik riskbedömning) . Tillsynsmyndigheten och advokatföreningen ska när riskbedömningen görs beakta

1) kommissionens bedömning på unionsnivå av riskerna för penningtvätt och finansiering av terrorism samt de risker för penningtvätt och finansiering av terrorism som framgår av bedömningen,

2) den nationella riskbedömningen och de nationella risker för penningtvätt och finansiering av terrorism som den anger,

3) de risker för penningtvätt och finansiering av terrorism som är förenade med rapporteringsskyldiga och deras kunder, produkter och tjänster inom den övervakade sektorn.

Tillsynsmyndigheten och advokatföreningen ska vid planeringen av tillsynens omfattning och frekvens beakta sin riskbedömning, de undantag som tillåts inom en rapporteringsskyldigs verksamhet samt riskerna inom respektive sektor enligt 1 mom. 3 punkten.

Tillsynsmyndigheten och advokatföreningen ska uppdatera den övervakarspecifika riskbedömningen regelbundet eller när det i en rapporteringsskyldigs verksamhet förekommer sådana omständigheter eller förändringar som är relevanta för riskbedömningen.

Tillsynsmyndigheten och advokatföreningen ska offentliggöra ett sammandrag av riskbedömningen.

De rapporteringsskyldiga ska göra riskbedömningar för att kunna identifiera och bedöma riskerna för penningtvätt och finansiering av terrorism. Riskbedömningarna ska uppdateras regelbundet. Bedömningarna och ändringar i dem ska utan obefogat dröjsmål ges in till tillsynsmyndigheten eller advokatföreningen på begäran av dem.

Den rapporteringsskyldig ska i riskbedömningen beakta arten, storleken och omfattningen av sin verksamhet. Den rapporteringsskyldiga ska med beaktande av dessa faktorer ha tillräckliga verksamhetsprinciper, förfaranden och kontroller för att minska och effektivt hantera riskerna för penningtvätt och finansiering av terrorism. Verksamhetsprinciperna, förfarandena och kontrollerna ska åtminstone omfatta

1) utvecklande av interna verksamhetsprinciper, förfaranden och kontroller,

2) intern kontroll, om det är motiverat med tanke på arten och storleken av den rapporteringsskyldigas verksamhet.

Den rapporteringsskyldiga ska följa och utveckla de verksamhetsprinciper, förfaranden och kontroller som avses i 2 mom. samt de åtgärder som anknyter till dem. Om den rapporteringsskyldiga är en juridisk person, ska styrelsen, en ansvarig bolagsman eller någon annan person i motsvarande ställning som hör till den högsta ledningen godkänna de verksamhetsprinciper, förfaranden och kontroller som avses i 2 mom. samt följa och utveckla de åtgärder som anknyter till dem.

Det centralinstitut som avses i lagen om en sammanslutning av inlåningsbanker (599/2010) kan, med tillstånd av Finansinspektionen, upprätta en riskbedömning för medlemskreditinstitut som hör till sammanslutningen.

En rapporteringsskyldig som inte kan vidta i detta kapitel föreskrivna åtgärder för kundkontroll får inte etablera kundförhållanden, genomföra transaktioner eller upprätthålla affärsförhållanden. En rapporteringsskyldig som är ett kreditinstitut får inte heller genomföra betalningstransaktioner via ett betalkonto, om den rapporteringsskyldiga inte kan vidta åtgärder för kundkontroll.

Den rapporteringsskyldiga ska vid bedömningen av riskerna för penningtvätt och finansiering av terrorism i anknytning till kundförhållandet beakta de risker för penningtvätt och finansiering av terrorism som är förenade med kunder, länder och geografiska områden, produkter, tjänster och transaktioner samt distributionskanaler (riskbaserad bedömning ).

De åtgärder för kundkontroll som anges i detta kapitel ska med utifrån den riskbaserade bedömningen iakttas i varje kundförhållande så länge det består.

De rapporteringsskyldiga ska kunna visa tillsynsmyndigheten eller den som ålagts att utöva tillsyn, att deras metoder för kundkontroll och fortlöpande övervakning enligt denna lag är tillräckliga med beaktande av risken för penningtvätt och finansiering av terrorism.

De rapporteringsskyldiga ska identifiera sina kunder och kontrollera deras identitet vid etablering av ett fast kundförhållande. Dessutom ska den rapporteringsskyldiga identifiera sina kunder och kontrollera identiteten, om

1) en enskild transaktion eller flera sammanhängande transaktioner sammanlagt uppgår till minst 10 000 euro och kundförhållandet är tillfälligt, eller om det är fråga om en sådan överföring av medel enligt artikel 3.9 i förordningen om information om betalaren, som överstiger 1 000 euro,

2) en enskild transaktion eller flera sammanhängande transaktioner vid kontantförsäljning av varor sammanlagt uppgår till minst 10 000 euro och kundförhållandet är tillfälligt,

3) det är fråga om en tvivelaktig transaktion eller om den rapporteringsskyldiga misstänker att medel som ingår i transaktionen används för finansiering av terrorism eller för straffbart försök till detta, eller om

4) den rapporteringsskyldiga misstänker att uppgifterna om en kund vars identitet tidigare har kontrollerats inte är tillförlitliga eller tillräckliga.

Med avvikelse från 1 mom. 1 och 2 punkten ska kunden vid penningspelsverksamhet identifieras och identiteten kontrolleras antingen i samband med satsningen eller vinstutdelningen, eller i båda situationerna, om det belopp som spelaren satsar eller den vinst som spelaren löser ut per gång eller som sammanhängande utbetalningar uppgår till sammanlagt minst 2 000 euro.

Om någon handlar för en kunds räkning (representant) ska den rapporteringsskyldiga identifiera representanten och kontrollera också dennas identitet samt förvissa sig om representantens rätt att företräda kunden.

En rapporteringsskyldig ska identifiera sin kund och kontrollera dennas identitet när kundförhållandet etableras eller senast innan kunden får bestämmanderätt över de medel eller annan egendom som ingår i transaktionen eller innan transaktionen har slutförts.

Om kunden ska identifieras och identiteten kontrolleras på grund av att det sammanlagda värdet av enskilda transaktioner i sådana fall som avses i 1 mom. 2 punkten är minst 10 000 euro eller i sådana fall som avses i 2 mom. minst 2 000 euro, ska identiteten kontrolleras när den nämnda gränsen nås.

Bestämmelser om åtgärder för identifiering och om kontroll av identiteten finns dessutom i förordningen om information om betalaren.

Den rapporteringsskyldiga ska bevara uppgifter om kundkontroll på ett tillförlitligt sätt i fem år från det att ett fast kundförhållande har upphört. När det är fråga om en tillfällig transaktion enligt 2 § 1 mom. 1 eller 2 punkten eller 2 mom. i den paragrafen, ska uppgifter om kundkontroll bevaras i fem år från det att transaktionen har slutförts.

Av kundkontrolluppgifterna ska följande bevaras:

1) namn, födelsetid och personbeteckning,

2) representanters namn, födelsetid och personbeteckning,

3) juridiska personers fullständiga namn, registernummer, registreringsdag och registermyndighet,

4) fullständiga namn samt födelsetider och medborgarskap för ledamöterna i juridiska personers styrelser eller i motsvarande beslutande organ,

5) juridiska personers bransch,

6) namn, födelsetid och personbeteckning för verkliga förmånstagare,

7) namnet på dokument som använts för att kontrollera identiteten, dokumentets nummer eller någon annan identifieringsuppgift och dokumentets utfärdare eller en kopia av dokumentet eller, om kunden har identifierats på distans, uppgifter om de förfaranden eller källor som använts,

8) uppgifter om kundens verksamhet, arten och omfattningen av kundens affärsverksamhet, kundens ekonomiska ställning, grunderna för användningen av transaktionen eller tjänsten och uppgifter om medlens ursprung samt övriga i 4 § 1 mom. avsedda behövliga uppgifter som inhämtats för kundkontroll, och

9) nödvändiga uppgifter som inhämtats för fullgörande av utredningsskyldigheten enligt 4 § 3 mom. samt de skärpta åtgärderna för kundkontroll i fråga om personer i politiskt utsatt ställning enligt 13 §.

Om kunden är utländsk och saknar finsk personbeteckning ska, utöver uppgifterna enligt 2 mom., uppgifter om kundens medborgarskap och resedokument bevaras.

De rapporteringsskyldiga ska underrätta sina kunder om att uppgifter om kundkontroll och andra personuppgifter kan användas till att förhindra, avslöja och utreda penningtvätt och finansiering av terrorism och för att inleda undersökning av penningtvätt, finansiering av terrorism och det brott genom vilket de tillgångar eller den vinning av brott har erhållits som är föremål för penningtvätt eller finansiering av terrorism.

Kontrolluppgifter och andra personuppgifter som inhämtats endast för förhindrande och avslöjande av penningtvätt och av finansiering av terrorism, får inte användas för ändamål som strider mot dessa syften.

De rapporteringsskyldiga ska inhämta uppgifter om sina kunders verksamhet, arten och omfattningen av deras affärsverksamhet och om grunderna för att en tjänst eller produkt används.

De rapporteringsskyldiga ska ordna uppföljning som med beaktande av arten och omfattningen av kundernas verksamhet, kundförhållandenas beständighet och varaktighet samt riskerna är tillräcklig för att säkerställa att kundernas verksamhet är förenlig med den rapporteringsskyldigas erfarenheter av och uppgifter om kunden och dennes verksamhet.

De rapporteringsskyldiga ska särskilt fästa vikt vid transaktioner som till sin struktur eller storlek eller i förhållande till den rapporteringsskyldigas storlek eller driftställe avviker från det normala. Samma förfarande ska tillämpas om transaktionerna inte har något uppenbart ekonomiskt syfte eller inte är förenliga med den rapporteringsskyldigas erfarenheter av eller uppgifter om kunden. Vid behov ska ursprunget till medlen i en transaktion utredas.

Kreditinstitut och finansiella institut ska, utöver det som föreskrivs någon annanstans i detta kapitel, i fråga om livförsäkringar och andra placeringsförsäkringar utreda

1) förmånstagarens namn, när en person har identifierats eller nämnts som förmånstagare,

2) tillräckliga identifieringsuppgifter för förmånstagare som delas in på något annat sätt än enligt 1 punkten, för att utbetalning ska kunna ske när försäkringen faller ut.

Förmånstagare som avses i 1 mom. ska identifieras vid utbetalningen.

Kreditinstitut och finansiella institut ska identifiera en tredje part till vilken eller till förmån för vilken en livförsäkring eller placeringsförsäkring överförs när överlåtelsen görs, om institutet hade kännedom om överlåtelsen.

Kreditinstitut och finansiella institut ska se till att de har tillräckliga uppgifter om verkliga förmånstagare i utländska truster och hos dem som tillhandahåller företagstjänster, så att de kan ta reda på sina rättigheter i anslutning till de utländska trusterna och företagstjänsterna.

Kreditinstitut och finansiella institut ska senast vid utbetalningen eller när försäkringen helt eller delvis överförs utreda om förmånstagaren i en livförsäkring eller någon annan placeringsförsäkring är en person i politiskt utsatt ställning. Om en försäkring eller dess förmånstagare är förenad med en större risk för penningtvätt eller finansiering av terrorism än normalt, ska en anställd vid kreditinstitutet eller det finansiella institutet dessutom underrätta institutets ledning om saken före utbetalningen av försäkringsersättningen och iaktta bestämmelserna om skärpta åtgärder för kundkontroll.

De rapporteringsskyldiga ska identifiera och upprätthålla tillräckliga, korrekta och aktuella uppgifter om kundernas verkliga förmånstagare och vid behov kontrollera förmånstagarnas identitet. En sammanslutnings verkliga förmånstagare ska alltid identifieras i sådana situationer som avses i 1 kap. 5 § 2 - 4 mom. och 7 §. Dessutom ska de rapporteringsskyldiga med beaktande av de risker för penningtvätt och finansiering av terrorism som är förenade med en kund, på ett ändamålsenligt sätt och i en tillräcklig omfattning utreda om någon annan utövar sådant bestämmande inflytande över kunden som avses i 1 kap. 5 § 1 mom.

En verklig förmånstagare behöver dock inte identifieras, om kunden är ett bolag vars värdepapper är föremål för handel

1) på en reglerad marknad enligt 2 kap. 5 § i värdepappersmarknadslagen (746/2012), eller

2) på en reglerad marknad som motsvarar en reglerad marknad enligt 1 punkten i ett land utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och om bolaget är informationsskyldigt på ett sätt som motsvarar informationsskyldigheten enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU.

Kreditinstitut behöver inte identifiera de verkliga förmånstagarna för gemensamma konton som förvaltas av en advokat eller någon annan som tillhandahåller juridiska tjänster, om advokaten eller den som tillhandahåller juridiska tjänster är verksam i Finland eller i en annan EES-stat och om uppgifter om en verklig förmånstagares identitet finns tillgängliga för kreditinstitutet på begäran.

Kreditinstitut behöver inte heller identifiera de verkliga förmånstagarna för gemensamma konton som förvaltas av en advokat eller någon annan som tillhandahåller juridiska tjänster, om advokaten eller den som tillhandahåller juridiska tjänster är verksam i någon annan än en EES-stat och om

1) uppgifter om en verklig förmånstagares identitet på begäran finns tillgängliga för kreditinstitutet, och om

2) advokaten eller någon annan som tillhandahåller juridiska tjänster har skyldigheter som motsvarar skyldigheterna enligt denna lag och fullgörandet av skyldigheterna övervakas.

Kreditinstitut behöver inte heller identifiera de verkliga förmånstagarna för gemensamma konton i anslutning till uppdrag som utförs av ett rättegångsbiträde eller rättegångsombud eller sådana uppdrag som utförs av en advokat eller någon annan som tillhandahåller juridiska tjänster och som inte omfattas av tillämpningsområdet för denna lag.

Åtgärder för kundkontroll kan på en rapporteringsskyldigs vägnar vidtas av en annan rapporteringsskyldig enligt 1 kap. 2 § 1 mom. eller av en motsvarande aktör som har beviljats koncession eller registrerats i en annan EES-stat (tredje part) , om denna har sådana skyldigheter i fråga om kundkontroll och bevarande av uppgifter som motsvarar skyldigheterna enligt denna lag och fullgörandet av skyldigheterna övervakas.

Åtgärder för kundkontroll kan vidtas också av en aktör som motsvarar en rapporteringsskyldig enligt 1 kap. 2 § 1 mom. och som har beviljats koncession eller registrerats i någon annan än en EES-stat, om denna aktör är grundad i en stat vars system för förhindrande och utredning av penningtvätt och av finansiering av terrorism enlig kommissionens bedömning inte innebär någon avsevärd risk för EU:s inre marknad.

Med avvikelse från 1 och 2 mom. får en rapporteringsskyldig för att fullgöra sina skyldigheter inte anlita

1) betalningsinstitut vars betaltjänster huvudsakligen består i att tillhandahålla penningförmedling enligt lagen om betalningsinstitut,

2) fysiska eller juridiska personer enligt 7 och 7 a § i lagen om betalningsinstitut, eller

3) någon som bedriver valutaväxlingsverksamhet.

De rapporteringsskyldiga ska se till att de innan en transaktion genomförs får de uppgifter som avses i 3 § 2 mom. 1—6 punkten av en tredje part. En rapporteringsskyldig ska dessutom se till att den har tillgång till alla uppgifter om kundkontroll och att en tredje part på dennas begäran lämnar uppgifterna till den rapporteringsskyldiga.

Tillsynsmyndigheten kan anse att en rapporteringsskyldig uppfyller de förutsättningar i denna paragraf som avser en tredje part, om

1) den rapporteringsskyldiga får uppgifterna av en tredje part som hör till samma koncern som den rapporteringsskyldiga eller till någon annan finansiell sammanslutning,

2) koncernen eller en annan finansiell sammanslutning iakttar sådana interna samt för koncernen eller sammanslutningen gemensamma förfaranden för kundkontroll, bevarande av kunduppgifter samt för förhindrande och avslöjande av penningtvätt och av finansiering av terrorism som motsvarar bestämmelserna i denna lag, samt

3) tillsynsmyndigheten i hemstaten för koncernens eller en annan finansiell sammanslutnings moderbolag övervakar att 2 punkten följs.

När det gäller penningspelsverksamhet kan tillsynsmyndigheten anse att en penningspelssammanslutning i egenskap av rapporteringsskyldig uppfyller de förutsättningar som föreskrivs i denna paragraf, om en näringsidkare eller sammanslutning enligt 1 kap. 2 § 2 mom. som handlar på dess vägnar och förmedlar deltagaranmälningar och -avgifter i anslutning till penningspel iakttar bestämmelserna om kundkontroll i 1, 2 och 10 § i detta kapitel, och om penningspelssammanslutningen på begäran utan dröjsmål av denna får uppgifter om kundkontroll och för kontroll av en kunds identitet. Penningspelssammanslutningen ska upprätthålla uppgifter om sådana näringsidkare och sammanslutningar som avses ovan och på begäran hålla uppgifterna tillgängliga för tillsynsmyndigheten.

De rapporteringsskyldiga ska enligt 4 § 2 mom. fortlöpande följa upp kundförhållanden där en tredje part har vidtagit åtgärder för kundkontroll.

En rapporteringsskyldig befrias inte från ansvar enligt denna lag på den grunden att åtgärder för kundkontroll har vidtagits av en tredje part på den rapporteringsskyldigas vägnar.

De rapporteringsskyldiga kan vid tillämpningen av 2, 3, 4 och 6 § tillämpa ett förenklade åtgärder för kundkontroll, om de utifrån den i 2 kap. 3 § avsedda riskbedömningen bedömer att ett kundförhållande eller en enskild transaktion är förenad med låg risk för penningtvätt och finansiering av terrorism. De rapporteringsskyldiga ska dock följa kundförhållanden på det sätt som anges i 4 § 2 mom. i detta kapitel för att upptäcka exceptionella eller ovanliga transaktioner.

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare föreskrifter om sådana kunder, produkter, tjänster, transaktioner, leveranssätt och geografiska riskfaktorer som kan vara förenade med låg risk för penningtvätt eller finansiering av terrorism samt om förfarandena i sådana situationer.

Om den rapporteringskyldiga utifrån en riskbedömning gör den bedömningen att risken för penningtvätt och finansiering av terrorism i anslutning till elektroniska pengar är låg tillämpas inte bestämmelserna om identifiering av en kund i 2 §, bestämmelserna om uppgifterna om kundkontroll och bevarande av dem i 3 § samt om inhämtande av uppgifter om en kund i 4 § 1 mom. förutsatt att följande förutsättningar för riskhantering är uppfyllda:

1) det elektroniska mediet kan inte laddas på nytt eller i mediet kan enligt lagen om betalningsinstitut lagras elektroniska pengar till ett belopp av högst 250 euro per månad och mediet kan användas endast i Finland,

2) i det elektroniska mediet kan lagras högst 500 euro och mediet kan användas endast i Finland,

3) det elektroniska mediet kan användas endast för köp av varor eller tjänster,

4) det elektroniska mediet kan inte laddas med anonyma elektroniska pengar,

5) utgivaren av det elektroniska mediet har tillgång till tillräckliga tillsynsförfaranden för att upptäcka ovanliga eller tvivelaktiga transaktioner,

6) högst 100 euro i kontanter kan lösas in via det elektroniska mediet.

De rapporteringsskyldiga ska tillämpa ett skärpt förfarande för kundkontroll om de utifrån den i 2 kap. 3 § avsedda riskbedömningen bedömer att den risk för penningtvätt och finansiering av terrorism som är förenad med ett kundförhållande eller en enskild transaktion är högre än vanligt. Detsamma gäller om kunden eller transaktionen har beröringspunkter med en stat vars system för förhindrande och utredning av penningtvätt och av finansiering av terrorism enligt kommissionens bedömning utgör en avsevärd risk för EU:s inre marknad eller inte uppfyller de internationella förpliktelserna.

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare föreskrifter om sådana kunder, produkter, tjänster, transaktioner, leveranssätt och geografiska riskfaktorer som är förenade med extra hög risk för penningtvätt eller finansiering av terrorism samt om förfarandena i sådana situationer.

Om kunden inte är närvarande vid identifieringen och identitetskontrollen (identifiering på distans) ska den rapporteringsskyldiga vidta följande åtgärder för att minska risken för penningtvätt och finansiering av terrorism:

1) kontrollera kundens identitet med hjälp av ytterligare dokument och uppgifter från en tillförlitlig källa,

2) säkerställa att betalningen i samband med en transaktion görs från ett kreditinstituts konto eller betalas in på ett konto som tidigare öppnats i kundens namn, eller

3) kontrollera en kunds identitet med ett identifieringsverktyg enligt lagen om stark autentisering och elektroniska signaturer (617/2009) eller med ett kvalificerat certifikat för elektroniska underskrifter enligt artikel 28 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG, eller med någon annan elektronisk identifieringsteknik som är datasäker och bevislig.

Om ett kreditinstitut eller finansiellt institut ingår avtal om skötsel av betalningar och andra uppdrag (korrespondentförbindelse) med ett kreditinstitut eller finansiellt institut i ett land utanför EES-staterna, ska institutet före avtalsslutet inhämta tillräckliga uppgifter om det kreditinstitut eller finansiella institut som är motpart.

Kreditinstitutet eller det finansiella institutet ska göra en bedömning av motpartens anseende, kvaliteten på den tillsyn som motparten utövar och motpartens åtgärder för förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism. Kreditinstitutets eller det finansiella institutets högre ledning ska godkänna att korrespondentförbindelsen inleds. Avtalet ska uttryckligen avse genomförande av åtgärderna för kundkontroll och lämnande av relevanta uppgifter om dessa åtgärder, på begäran, till det kreditinstitut eller finansiella institut som är motpart.

Ett kreditinstitut eller finansiellt institut får inte inleda eller fortsätta en korrespondentförbindelse med ett institut som är en brevlådebank eller vars konton används i detta syfte.

Om värdepappersföretag, betalningsinstitut, fondbolag, AIF-förvaltare eller försäkringsbolag ingår avtal om arrangemang som motsvarar arrangemangen enligt 1 mom., ska den rapporteringsskyldiga iaktta denna paragraf.

De rapporteringsskyldiga ska ha lämpliga på riskbaserad bedömning grundade förfaranden för att konstatera om en kund är eller har varit en person i politiskt utsatt ställning eller en sådan persons familjemedlem eller medarbetare.

Om en kund är eller har varit en person i politiskt utsatt ställning eller är en sådan persons familjemedlem eller är känd som meddelägare till en sådan person, ska

1) den rapporteringsskyldigas högre ledning godkänna att ett kundförhållande inleds med en sådan person,

2) den rapporteringsskyldiga vidta lämpliga åtgärder för att få reda på ursprunget till den förmögenhet och de medel som hör till kundförhållandet eller transaktionen, och

3) den rapporteringsskyldiga ordna skärpt och fortlöpande övervakning av kundförhållandet.

En person betraktas inte längre som en person i politiskt utsatt ställning när han eller hon inte har haft något betydande offentligt uppdrag under minst ett år.

Med avvikelse från 1 mom. den rapporteringsskyldiga kan tillämpa förenklade åtgärder enligt 8 § om uppdragsavtalet gäller en lagstadgad arbetspensionsförsäkring, företagarpensionsförsäkring, arbetsolycksfallsförsäkring eller yrkessjukdomsförsäkring som ingår i socialskyddet.

Ett betalningsinstitut eller institut för elektroniska pengar enligt lagen om betalningsinstitut som via en representant från området för en EES-stat utan att etablera filial tillhandahåller betaltjänster eller utgivning av elektroniska pengar i Finland, ska utse en central kontaktperson. Den centrala kontaktpersonen svarar på institutets vägnar för att

1) de krav som föreskrivs i denna lag uppfylls,

2) handlingar och information ges in till Finansinspektionen.

Bestämmelserna i detta kapitel om tredje part och skärpta åtgärder för kundkontroll tillämpas inte om den rapporteringsskyldiga har lagt ut en uppgift som gäller kundkontroll på entreprenad eller anlitar en representant på basis av ett avtalsförhållande, och tillhandahållaren av de utlagda tjänsterna eller representanten anses ingå i den rapporteringsskyldiga.

Efter att ha fullgjort utredningsskyldigheten enligt 3 kap. 4 § 3 mom. ska en rapporteringsskyldig enligt lagen om centralen för utredning av penningtvätt ( / ) utan dröjsmål till centralen för utredning av penningtvätt rapportera tvivelaktiga transaktioner eller misstankar av finansiering av terrorism.

En rapporteringsskyldig kan rapportera tvivelaktiga transaktioner också när det är fråga om enskilda betalningar eller andra prestationer eller om flera separata sammanhängande betalningar eller prestationer, om de överskrider det högsta tröskelvärde som den rapporteringsskyldiga anger. Den som tillhandahåller en penningförmedlingstjänst enligt 1 § 2 mom. 5 punkten i lagen om betalningsinstitut ska dock göra en anmälan för varje enskild betalning eller flera sammanhängande betalningar eller prestationer till ett värde av minst 1 000 euro.

Näringsidkare och sammanslutningar enligt 1 kap. 2 § 2 mom. kan genom förmedling av en penningspelssammanslutning rapportera tvivelaktiga transaktioner.

De rapporteringsskyldiga ska avgiftsfritt ge centralen för utredning av penningtvätt alla uppgifter och handlingar som är nödvändiga för att utreda misstankarna. De rapporteringsskyldiga ska inom en rimlig tid som denne anger svara på en uppgiftsbegäran från centralen för utredning av penningtvätt.

Tvivelaktiga transaktioner ska rapporteras elektroniskt med en särskild tillämpning som centralen för utredning av penningtvätt har reserverat för ändamålet. Av särskilda skäl kan rapporteringen också ske via en krypterad anslutning eller på något annat datasäkert sätt.

Rapporter om tvivelaktiga transaktioner ska innehålla de uppgifter om kundkontroll som avses i 3 kap. 3 § samt uppgifter om transaktionens art, beloppet av och valutan för de medel eller övrig egendom som ingår i transaktionen, medlens eller den övriga egendomens ursprung, hur medlen och egendomen avses bli omsatta och de omständigheter som gjorde transaktionen tvivelaktig, samt uppgift om huruvida transaktionen har utförts, avbrutits eller avböjts.

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare föreskrifter om formen för och innehållet i rapporter om tvivelaktiga transaktioner.

De rapporteringsskyldiga ska i fem år bevara de nödvändiga uppgifter som inhämtats för fullgörande av anmälningsskyldigheten enligt 1 §, och handlingarna i anslutning till dessa uppgifter. Uppgifterna och handlingarna ska hållas åtskilda från kundregistret, och de får inte användas för andra ändamål än de som anges i denna lag. Uppgifterna och handlingarna ska avföras fem år från det att kundförhållandet har upphört eller den tvivelaktiga transaktionen har slutförts, om de inte fortfarande behöver bevaras för brottsutredning eller en anhängig rättegång eller för att trygga den rapporteringsskyldigas eller dess anställdas rättigheter. Behovet av fortsatt bevarande uppgifterna och handlingarna ska granskas senast tre år efter att behovet av att bevara dem senast granskades. En anteckning ska göras om granskningen och om tidpunkten för den.

De registrerade har inte rätt till insyn i de uppgifter som avses i 1 mom. eller de uppgifter och handlingar som inhämtats för fullgörande av utredningsskyldigheten enligt 3 kap. 4 § 3 mom. Dataombudsmannen kan på begäran av en registrerad kontrollera att behandlingen av uppgifterna är lagenlig.

De rapporteringsskyldiga får inte för den som misstanken gäller eller för någon annan röja en anmälan enligt 1 § . Tystnadsplikten gäller också den rapporteringsskyldigas anställda och dem som med stöd av denna paragraf har fått uppgifter som omfattas av tystnadsplikten.

En rapporteringsskyldig får trots tystnadsplikten enligt 1 mom. informera en sammanslutning enligt lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat (699/2004) som ingår i samma finans- och försäkringskonglomerat och som har beviljats koncession i Finland eller i en annan EES-stat om att en anmälan enligt 1 § har gjorts och om innehållet i anmälan. Informationen får också delges en sammanslutning som ingår i samma finans- och försäkringskonglomerat och har beviljats koncession i någon annan stat än en EES-stat, om sammanslutningen har skyldigheter som motsvarar skyldigheterna enligt denna lag och fullgörandet av skyldigheterna övervakas.

Trots tystnadsplikten enligt 1 mom. får en rapporteringsskyldig informera om rapporteringen sådana rapporteringsskyldiga som avses i 1 kap. 2 § 1 mom. 1 och 2 punkten och har fått koncession i Finland eller i en annan EES-stat och som medverkar i en enskild transaktion som hänför sig till den kund och den transaktion som en rapport enligt 1 § avser. Under samma förutsättningar får informationen delges också en rapporteringsskyldig enligt 1 kap. 2 § 1 mom. 1 eller 2 punkten som har beviljats koncession i någon annan stat än en EES-stat, om mottagaren av informationen har skyldigheter som motsvarar skyldigheterna enligt denna lag och fullgörandet av skyldigheterna övervakas och mottagaren dessutom har sådana skyldigheter i fråga om skydd för personuppgifter som motsvarar personuppgiftslagen (523/1999).

I samband med utlämnande av information enligt 3 mom. får kundens namn, födelsetid och personbeteckning samt grunden för rapporten lämnas ut. Om personen saknar finsk personbeteckning, får också uppgifter om personens medborgarskap lämnas ut.

En rapporteringsskyldig ska avbryta en transaktion för ytterligare utredningar eller vägra utföra en transaktion, om

1) transaktionen är tvivelaktig, eller om

2) den rapporteringsskyldiga misstänker att medel som ingår i transaktionen används för finansiering av terrorism eller för straffbart försök till detta.

Om transaktionen inte kan avbrytas eller om det sannolikt blir svårare att ta reda på transaktionens verkliga förmånstagare om den avbryts eller förvägras, får den rapporteringsskyldiga slutföra transaktionen.

Bestämmelser om den rätt som centralen för utredning av penningtvätt har att bestämma om avbrytande av en transaktion för viss tid finns i 6 § i lagen om centralen för utredning av penningtvätt.

Detta kapitel tillämpas på sådana rapporteringsskyldiga enligt 1 kap. 2 § 1 mom. 13—18 och 20—24 punkten som inte är auktoriserade tillsynsobjekt eller skyldiga att låta registrera sig i ett annat register som förs av tillsynsmyndigheten än det register som avses i detta kapitel.

Regionförvaltningsverket för ett register över rapporteringsskyldiga enligt 1 §, för förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism (registret för övervakning av penningtvätt).

Användningsändamål för registret för övervakning av penningtvätt är att övervaka åtgärder för förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism.

En rapporteringsskyldig enligt 1 § ska inom 14 dagar från det att den rapporteringsskyldiga omfattas av tillämpningsområdet för denna lag göra en ansökan om att införas i registret för övervakning av penningtvätt.

Regionförvaltningsverket ska registrera en sökande om sökanden

1) har rätt att bedriva näring i Finland,

2) inte har meddelats näringsförbud,

3) lämnar uppgifter enligt 4 §,

4) är rapporteringsskyldig enligt 1 kap. 2 § 21 punkten och bedriver valutaväxlingsverksamhet samt är tillförlitlig på det sätt som avses i 5 §.

Sökanden ska i sin ansökan uppge den näringsverksamhet som bedrivs och som ligger till grund för sökandens rapporteringsskyldighet.

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare föreskrifter om innehållet i en registreringsansökan.

Följande uppgifter ska föras in i registret för övervakning av penningtvätt:

1) en enskild näringsidkares fullständiga namn och personbeteckning eller, om sådan saknas, födelsetid och medborgarskap samt firma, eventuella bifirma, företags- och organisationsnummer eller annan motsvarande beteckning, datum för registreringen och besöksadress för varje driftställe där verksamhet bedrivs,

2) en juridisk persons firma, eventuella bifirma, företags- och organisationsnummer eller annan motsvarande beteckning, datum för registreringen och besöksadress för varje driftställe där verksamhet bedrivs,

3) administrativa påföljder enligt 8 kap. som har påförts enskilda näringsidkare och juridiska personer samt uppmaningar och förbud som har förenats med vite enligt 7 kap. 7 §; sådana uppgifter ska avföras ur registret tre år från utgången av det år då påföljden påfördes, och

4) skälet till och tidpunkten för avförande av en uppgift.

En rapporteringsskyldig ska utan dröjsmål underrätta regionförvaltningsverket om ändringar i de uppgifter som avses i 1 mom.

En rapporteringsskyldig som bedriver valutaväxlingsverksamhet eller verksamhet enligt 1 kap. 2 § 1 mom. 21 punkten anses inte vara tillförlitlig, om

1) han eller hon genom en lagakraftvunnen dom under fem år före bedömningen har dömts till fängelsestraff eller under tre år före bedömningen har dömts till bötesstraff för ett brott som kan anses visa att han eller hon är uppenbart olämplig att bedriva näringsverksamhet som ska registreras i registret för övervakning av penningtvätt, eller

2) han eller hon annars genom sin tidigare verksamhet har visat sig vara uppenbart olämplig för verksamhet som avses i 1 punkten.

Utöver det som föreskrivs i 1 mom. anses en rapporteringsskyldig enligt nämnda moment inte vara tillförlitlig, om

1) han eller hon under tre år före bedömningen upprepade gånger eller i betydande grad har försummat att betala skatter eller andra offentliga avgifter, eller

2) han eller hon enligt utmätning eller någon annan utredning är oförmögen att svara för sina skulder.

Om den som gör anmälan är en juridisk person, gäller kravet på tillförlitlighet verkställande direktören och dennas ställföreträdare, ledamöter och ersättare i styrelsen, förvaltningsrådet och jämförbara organ, ansvariga bolagsmän och andra som hör till den högsta ledningen och även personer som direkt eller indirekt har mer än 25 procent av aktierna i ett aktiebolag eller av den rösträtt som aktierna medför eller motsvarande ägande- eller bestämmanderätt i en annan sammanslutning.

Regionförvaltningsverket har oberoende av sekretessbestämmelserna rätt att ur det bötesregister som avses i 46 § i lagen om verkställighet av böter (672/2002) få uppgifter som är nödvändiga för utredning av den tillförlitlighet som avses i denna paragraf eller för avregistrering enligt 6 §.

Regionförvaltningsverket har, trots sekretessbestämmelserna, rätt att av myndigheter och aktörer som sköter offentliga uppdrag få uppgifter om hur den som ansöker om registrering sköter sina registrerings-, rapporterings- och betalningsåtaganden i anslutning till skatter, lagstadgade pensions-, olycksfalls- och arbetslöshetsförsäkringsavgifter samt avgifter som Tullen tar ut samt sådana uppgifter om sökandens verksamhet, ekonomi och kopplingar som behövs för utredning av den tillförlitlighet som avses i denna paragraf eller för avregistrering enligt 6 §.

Regionförvaltningsverket har rätt att få uppgifter som motsvarar de uppgifter som avses i 5 mom. också om en sådan organisation och en sådan organisationsanknuten person som avses i 2 § i lagen om Enheten för utredning av grå ekonomi (1207/2010) samt om andra organisationer som avses in nämnda lag och har anknytning till sökanden.

Uppgifter som avses ovan i denna paragraf får sökas med hjälp av en teknisk anslutning utan samtycke av den vars intresse skyddas genom sekretessbestämmelsen.

Regionförvaltningsverket ska avregistrera en rapporteringsskyldig i registret för övervakning av penningtvätt, om

1) den rapporteringsskyldiga inte längre uppfyller registreringsvillkoren,

2) det i den rapporteringsskyldigas verksamhet har förekommit väsentliga överträdelser av denna lag eller av föreskrifter som regionförvaltningsverket meddelat med stöd av denna lag, eller om

3) den rapporteringsskyldiga har upphört med sin verksamhet.

Regionförvaltningsverket ska före ett beslut som grundar sig på 1 mom. 2 punkten reservera en rimlig tid för den rapporteringsskyldiga att avhjälpa bristen.

Uppgifterna om registeranteckningar ska bevaras i fem år från utgången av det år då uppgiften har avförts ur registret.

Var och en har rätt att genom att ange företags- och organisationsnummer, firma eller bifirma för ett företag få uppgifter om företaget ur registret för övervakning av penningtvätt.

Trots bestämmelserna i 16 § 3 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) får regionförvaltningsverket lämna ut personuppgifter ur registret i form av utskrifter eller göra dem allmänt tillgängliga i ett elektroniskt datanät eller i övrigt lämna ut dem i elektronisk form. Regionförvaltningsverket får dock lämna ut uppgifter om personbeteckningens slutled ur regionförvaltningsverkets register för övervakning av penningtvätt endast om utlämnandet uppfyller kraven i 16 § 3 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.

Regionförvaltningsverket kan lämna ut uppgifter som avses i denna paragraf genom teknisk anslutning eller på något annat sätt i elektronisk form. För att uppgifter ska lämnas ut krävs det att den som ber om uppgifterna ger regionförvaltningsverket en utredning om att de skyddas på ett ändamålsenligt sätt.

Regionförvaltningsverket har rätt att uppdatera sina register med uppgifter ur befolkningsdatasystemet och att granska personuppgifterna för de personer som har anmälts för registrering, i syfte att konstatera uppgifternas riktighet.

Regionförvaltningsverket har rätt att uppdatera registret för övervakning av penningtvätt med uppgifter ur handelsregistret samt företags- och organisationsdatasystemet.

I detta kapitel föreskrivs om skyldigheten att upprätthålla information om verkliga förmånstagare i sådana sammanslutningar som avses i 3 § 1 mom. 1 och 4—6 punkten i handelsregisterlagen (129/1979), sådana föreningar som är införda i föreningsregistret, sådana religionssamfund som är införda i registret över religionssamfund och sådana stiftelser som är införda i stiftelseregistret.

Vad som föreskrivs i detta kapitel tillämpas dock inte på bolag som är föremål för handel på en reglerad marknad enligt lagen om handel med finansiella instrument.

Sådana sammanslutningar som avses i 3 § 1 mom. 1—2 eller 4—6 punkten i handelsregisterlagen, sådana föreningar som är införda i föreningsregistret, sådana religionssamfund som är införda i registret över religionssamfund samt sådana stiftelser som är införda i stiftelseregistret ska på ett lämpligt sätt inhämta och upprätthålla exakt och uppdaterad information om sina verkliga förmånstagare enligt 1 kap. 5 eller 7 § samt tillhandahålla den rapporteringsskyldiga som avses i 1 kap. 1 § uppgifter om sina verkliga huvudmän, när den rapporteringsskyldiga vidtar åtgärder för kundkännedom.

Utöver vad som föreskrivs i 1 mom. ska sammanslutningar som avses i 3 § 1 mom. 1 och 4—6 punkten i handelsregisterlagen, med undantag för bostadsaktiebolag och ömsesidiga fastighetsaktiebolag enligt lagen om bostadsaktiebolag, på basis av tillgängliga uppgifter upprätthålla exakt och uppdaterad information om sina verkliga förmånstagare enligt 1 kap. 5 § samt om grunden för och omfattningen av deras bestämmande inflytande eller ägarandelar.

En person som är styrelseledamot eller ansvarig bolagsman i en sammanslutning som avses i 1 mom. ska se till att det upprättas en förteckning över sammanslutningens verkliga förmånstagare. I förteckningen antecknas ägarens eller förmånstagarens namn, födelsetid, medborgarskap och bosättningsland samt grunden för och omfattningen av det bestämmande inflytandet eller ägarandelen. Förteckningen ska upprättas utan dröjsmål efter det att den juridiska personen har bildats, och den ska föras på ett tillförlitligt sätt.

Förvaltaren av en utländsk klassisk trust eller liknande juridisk konstruktion enligt artikel 3.7 d i penningtvättsdirektivet ska i enlighet med 1 kap. 6 § inhämta och uppdatera information om trustens verkliga förmånstagare.

Bestämmelser om hur verkliga förmånstagare i företag som avses i 3 § 1 mom. 1 och 4-6 punkten i handelsregisterlagen samt verkliga förmånstagare i utländska truster ska registreras i handelsregistret finns i handelsregisterlagen.

Bestämmelser om registrering av föreningars styrelsemedlemmar finns i föreningslagen.

Bestämmelser om registrering av religionssamfunds styrelsemedlemmar finns i religionsfrihetslagen.

Bestämmelser om registrering av stiftelsers styrelseledamöter och förvaltningsrådsledamöter finns i stiftelselagen.

Uppgifter som avses i 1-4 mom. och som avser förmånstagare ska senast den 30 juni 2019 tillställas handelsregistret enligt handelsregisterlagen, föreningsregistret enligt föreningslagen, registret över religionssamfund enligt religionsfrihetslagen och stiftelseregistret enligt stiftelselagen.

Tillsyn över efterlevnaden av denna lag samt bestämmelser och föreskrifter som utfärdats med stöd av den utövas av följande myndigheter:

1) Finansinspektionen när det är fråga om rapporteringsskyldiga enligt 1 kap. 2 § 1 mom. 1—8 punkten,

2) Polisstyrelsen när det är fråga om penningspelssammanslutningar enligt 1 kap. 2 § 1 mom. 9 punkten samt näringsidkare och sammanslutningar som avses i 1 kap. 2 § 2 mom.,

3) Patent- och registerstyrelsen när det är fråga om rapporteringsskyldiga enligt 1 kap. 2 § 1 mom. 11 punkten,

4) regionförvaltningsverket när det är fråga om rapporteringsskyldiga enligt 1 kap. 2 § 1 mom. 13—18 och 20—24 punkten, till den del de inte med stöd av 1 punkten står under Finansinspektionens tillsyn.

Advokatföreningen utövar tillsyn över rapporteringsskyldiga enligt 1 kap. 2 § 1 mom. 12 punkten.

Tillsynsmyndigheterna, Energimyndigheten, advokatföreningen, en börs enligt lagen om handel med finansiella instrument samt centralinstitutet för den sammanslutning som avses i lagen om en sammanslutning av inlåningsbanker (599/2010) ska underrätta centralen för utredning av penningtvätt ifall de på basis av omständigheter som kommer fram i samband med tillsynen eller annars vid skötseln av sina uppgifter observerar en tvivelaktig transaktion eller misstänker finansiering av terrorism eller straffbart försök till detta.

Utöver vad som föreskrivs någon annanstans i lag ska de rapporteringsskyldiga trots sekretessbestämmelserna utan ogrundat dröjsmål avgiftsfritt på begäran ge tillsynsmyndigheten och advokatföreningen sådana uppgifter och utredningar som är nödvändiga för skötseln av uppgifter som avses i denna lag eller i bestämmelser eller föreskrifter som utfärdats med stöd av den.

En näringsidkare och sammanslutning enligt 1 kap. 2 § 2 mom. ska på begäran av Polisstyrelsen avgiftsfritt ge denna sådana uppgifter som är nödvändiga för tillsynen.

Tillsynsmyndigheten och advokatföreningen har trots sekretessbestämmelserna rätt att på rapporteringsskyldigas andra driftställen än utrymmen som används för boende av permanent natur granska handlingar, upptagningar och datasystem som gäller dessas verksamhet och förvaltning, i den utsträckning som behövs för fullgörandet av tillsynsuppdraget enligt denna lag eller bestämmelser eller föreskrifter som utfärdats med stöd av den. Tillsynsmyndigheten och advokatföreningen har rätt att av rapporteringsskyldiga avgiftsfritt få behövliga kopior av handlingar och upptagningar som avses i denna paragraf.

Polisstyrelsen har rätt att utföra en inspektion som är nödvändig för tillsynen också i utrymmen som innehas av näringsidkare och sammanslutningar som avses i 1 kap. 2 § 2 mom.

Andra tillsynsmyndigheter än Patent- och registerstyrelsen har rätt att för tillsynen över efterlevnaden av denna lag och bestämmelser som utfärdats med stöd av den också utföra inspektioner i utrymmen som används för den rapporteringsskyldigas boende av permanent natur, med undantag av rapporteringsskyldiga som avses i 1 kap. 2 § 2 mom., om det finns grundad anledning att misstänka att den rapporteringsskyldiga uppsåtligen eller av oaktsamhet allvarligt, upprepade gånger eller systematiskt har försummat att iaktta eller brutit mot denna lag på ett sätt som avses i 8 kap. 3 § 1 eller 2 mom. och inspektionen är nödvändig för att utreda omständigheter som är föremål för inspektion.

Vid inspektionen ska 39 § i förvaltningslagen (434/2003) iakttas.

Bestämmelser om polisens skyldighet att ge handräckning finns i 9 kap. 1 § i polislagen (872/2011).

Särskilda bestämmelser utfärdas om begränsning av rapporteringsskyldigas koncessionsenliga verksamhet och återkallande av koncessionen.

Tillsynsmyndigheten kan för viss tid, högst fem år, förbjuda en person att vara ledamot eller ersättare i styrelsen eller verkställande direktör eller dennas ställföreträdare hos en rapporteringsskyldig eller att i övrigt höra till den högsta ledningen, om

1) han eller hon vid skötseln av sina uppgifter har visat uppenbar oskicklighet eller oförsiktighet och om det är uppenbart att detta allvarligt kan äventyra de syften som anges i denna lag, eller

2) han eller hon inte uppfyller de krav på yrkesskicklighet och tillförlitlighet som anges i denna lag.

En förutsättning för att utfärda ett förbud är dessutom att den som avses i 1 mom. tidigare har fått en rättelseuppmaning, anmärkning eller varning som inte har lett till att allvarliga och väsentliga brister i verksamheten har rättats till.

Bestämmelser om Finansinspektionens rätt att besluta att verksamheten inom ledningen för de sammanslutningar som står under dess tillsyn ska begränsas finns i 28 § i lagen om Finansinspektionen.

Tillsynsmyndigheten kan förbjuda verkställighet av rapporteringsskyldigas beslut och av åtgärder som de har planerat eller ålägga dem att upphöra med ett förfarande, om beslutet, åtgärden eller förfarandet strider mot de bestämmelser i denna lag som förpliktar den rapporteringsskyldiga eller mot bestämmelser eller föreskrifter som har utfärdats med stöd av denna lag, mot koncessionsvillkor eller mot stadgar som gäller rapporteringsskyldigas verksamhet. Den behöriga tillsynsmyndigheten ska ge en rapporteringsskyldig tillfälle att inom skälig tid rätta sitt förfarande.

Om en rapporteringsskyldig har verkställt ett beslut enligt 1 mom. eller genomfört andra sådana åtgärder som avses i 1 mom., kan tillsynsmyndigheten ålägga den rapporteringsskyldiga att inom skälig tid vidta åtgärder för att återkalla verkställigheten eller åtgärden eller att inom skälig tid för att göra en rättelse.

Om en rapporteringsskyldig försummar att i sin verksamhet följa denna lag, bestämmelser och föreskrifter som har utfärdats med stöd av den, ett verkställighetsförbud eller en rättelseuppmaning enligt 6 §, villkoren i sin koncession eller stadgarna om sin verksamhet, kan tillsynsmyndigheten vid vite ålägga den rapporteringsskyldiga att fullgöra sin skyldighet, om försummelsen inte är obetydlig.

Vite kan också föreläggas näringsidkare och sammanslutningar enligt 1 kap. 2 § 2 mom., om 3 och 4 kap. tillämpas på dem.

En fysisk persons informationsskyldighet enligt denna lag får inte förenas med vite när det finns anledning att misstänka denna för brott och informationen har samband med det ärende som brottsmisstanken avser.

Till övriga delar finns bestämmelser om föreläggande och utdömande av vite i viteslagen (1113/1990). På vite som förelagts av Finansinspektionen ska dock lagen om Finansinspektionen tillämpas.

De rapporteringsskyldiga ska ha rutiner för att deras anställda eller ombud internt genom en oberoende kanal ska kunna rapportera misstankar om överträdelser av denna lag samt bestämmelser och föreskrifter som utfärdats med stöd av den. En rapporteringsskyldig behöver dock inte ha ovan avsedda rutiner, om tillsynsmyndigheten eller advokatföreningen utifrån den rapporteringsskyldigas riskbedömning enligt 2 kap. 3 § beslutar att tillsynsmyndighetens och advokatföreningens rapporteringskanal är tillräcklig med tanke på den rapporteringsskyldigas storlek och verksamhet samt riskerna för penningtvätt och finansiering av terrorism. Personuppgifter om den rapporterande och den rapporterade personen ska sekretessbeläggas, om inte något annat föreskrivs i lag.

De rapporteringsskyldiga ska bevara information om rapporter som avses i 1 mom. Informationen ska avföras fem år efter rapporteringen, om den inte fortfarande behövs för en brottsutredning, en pågående rättegång eller en myndighetsundersökning eller för att trygga den rapporterande och den rapporterade personens rättigheter. Behovet av fortsatt bevarande ska granskas senast tre år efter den senaste granskningen. En anteckning ska göras om granskningen.

En registrerad person som en rapport avser har inte rätt till insyn i information som avses i 1 och 2 mom., om utlämnande av informationen skulle försvåra utredningen av brott eller missbruk. Dataombudsmannen kan på begäran av en registrerad person granska att de uppgifter om den registrerade som avses i 1 och 2 mom. är lagenliga.

De rapporteringsskyldiga ska vidta lämpliga och tillräckliga åtgärder för att skydda rapporterande personer.

Tillsynsmyndigheten och advokatföreningen ska ha ett system för att ta emot rapporter om misstankar om överträdelser av bestämmelserna i denna lag.

Tillsynsmyndigheten och advokatföreningen ska i fem år bevara nödvändig information som gäller anmälningar enligt 1 mom. Informationen ska avföras fem år efter rapporteringen, om den inte fortfarande behövs för en brottsutredning, en pågående rättegång eller en myndighetsundersökning eller för att trygga rapporterande och rapporterade personess rättigheter. Behovet av fortsatt bevarande ska granskas senast tre år efter den föregående granskningen. En anteckning ska göras om granskningen.

En registrerad person som en rapport avser har inte rätt till insyn i information som avses i 1 och 2 mom., om utlämnande av informationen skulle försvåra utredningen av brott eller missbruk. Dataombudsmannen kan på begäran av en registrerad granska att de uppgifter om den registrerade som avses i 1 och 2 mom. är lagenliga.

Bestämmelser om Finansinspektionens skyldighet att upprätthålla ett system genom vilket den ka ta emot rapporter om misstänkta missbruk som har samband med bestämmelserna om finansmarknaden finns i 71 a § i lagen om Finansinspektionen.

Tillsynsmyndigheten ska påföra rapporteringsskyldiga tillsynsobjekt enligt 7 kap. 1 § 1 mom. en ordningsavgift, med undantag för näringsidkare och sammanslutningar som avses i 1 kap. 2 § 2 mom., om tillsynsobjekten uppsåtligen eller av oaktsamhet

1) försummar eller bryter mot skyldigheten att enligt 3 kap. 1 § att utföra kundkontroll eller specificera och bedöma riskerna för penningtvätt och finansiering av terrorism,

2) försummar eller bryter mot skyldigheten enligt 3 kap. 2 § att identifiera kunder och konstatera deras identitet,

3) försummar eller bryter mot skyldigheten enligt 3 kap. 3 § att bevara uppgifterna om kundkontroll,

4) försummar eller bryter mot skyldigheten enligt 3 kap. 4 § att inhämta uppgifter om kunder, fortlöpande följa kundförhållanden och utreda kundtransaktioner som avviker från det vanliga,

5) försummar eller bryter mot skyldigheten enligt 3 kap. 6 § att identifiera verkliga förmånstagare,

6) försummar eller bryter mot skyldigheten att enligt 3 kap. 10 § vidta skärpta åtgärder för kundkontroll,

7) försummer eller bryter mot skyldigheten enligt 3 kap. 11 § att identifiera kunden när denna inte är närvarande vid identifieringen och vid konstaterande av identiteten,

8) försummar eller bryter mot skyldigheten att enligt 3 kap. 12 § att inhämta tillräckliga uppgifter om det kreditinstitut eller finansiella institut som är motpart,

9) försummar eller bryter mot skyldigheten att enligt 3 kap. 13 § att skapa och iaktta på riskbaserad bedömning grundade förfaranden för att bedöma huruvida en kund är en person i politiskt utsatt ställning eller en sådan persons familjemedlem eller medarbetare,

10) försummar eller bryter mot skyldigheten enligt 4 kap. 1 § att rapportera tvivelaktiga transaktioner till centralen för utredning av penningtvätt,

11) försummar eller bryter mot skyldigheten enligt 5 kap. 3 § att ansöka om registrering i registret för övervakning av penningtvätt,

12) försummar eller bryter mot skyldigheten enligt 7 kap. 8 § att utarbeta rutiner för rapportering om misstanke om överträdelser,

13) försummar eller bryter mot skyldigheten enligt 9 kap. 1 § att ordna utbildning och skydd för de anställda eller att utarbeta anvisningar,

Finansinspektionen ska påföra ordningsavgift också för den

1) som uppsåtligen eller av oaktsamhet, i strid med artiklarna 4—6 i förordningen om information om betalaren, utelämnar uppgifter som krävs om betalare eller betalningsmottagare,

2) upprepade gånger, systematiskt eller allvarligt i strid med artikel 16 i den förordning som nämns i 1 punkten försummar sin skyldighet att se till att uppgifter bevaras,

3) i strid med artikel 8 eller 12 i den förordning som nämns i 1 punkten underlåter att genomföra effektiva riskbaserade förfaranden, eller

4) allvarligt försummar sin skyldighet enligt artikel 11 i den förordning som nämns i 1 punkten att skapa förfaranden som gör det möjligt att upptäcka de uppgifter om betalare eller betalningsmottagare som saknas, eller skyldigheten enligt artikel 12 att fastställa riskbaserade förfaranden för att verkställa, avvisa eller avbryta transaktioner i sådana fall då uppgifterna om dem är bristfälliga.

Ordningsavgiftens belopp ska basera sig på en samlad bedömning. Vid bedömningen av beloppet ska hänsyn tas till förfarandets art, omfattning och varaktighet. För juridiska personer är ordningsavgiften minst 5 000 och högst 100 000 euro. För fysiska personer är ordningsavgiften minst 500 och högst 10 000 euro.

Ordningsavgiften ska betalas till staten.

Ordningsavgift kan påföras under förutsättning att ärendet som helhet betraktat inte ger anledning till strängare åtgärder.

Advokatföreningen gör en framställning till regionförvaltningsverket om att en advokat som avses i 1 kap. 2 § 1 mom. 12 punkten eller advokatens biträde ska påföras ordningsavgift.

Tillsynsmyndigheten ska meddela rapporteringsskyldiga som enligt 7 kap. 1 § 1 mom. står under dess tillsyn en offentlig varning om de uppsåtligen eller av oaktsamhet handlar i strid med andra bestämmelser i denna lag eller i strid med andra bestämmelser och föreskrifter som utfärdats med stöd av den än de som avses i 1 § 1 eller 2 mom. och 3 § 1 och 2 mom. i detta kapitel.

Offentlig varning kan meddelas under förutsättning att ärendet som helhet betraktat inte ger anledning till strängare åtgärder.

Advokatföreningen gör en framställning till regionförvaltningsverket om att meddela en advokat som avses i 1 kap. 2 § 1 mom. 12 punkten eller advokatens biträde en offentlig varning.

Tillsynsmyndigheten ska påföra rapporteringsskyldiga tillsynsobjekt enligt 7 kap. 1 § 1 mom. en påföljdsavgift, med undantag för näringsidkare och sammanslutningar som avses i 1 kap. 2 § 2 mom., om de uppsåtligen eller av oaktsamhet allvarligt, upprepade gånger eller systematiskt

1) försummar eller bryter mot skyldigheten enligt 3 kap. 1 § att utföra kundkontroll eller att specificera och bedöma riskerna för penningtvätt och finansiering av terrorism,

2) försummar eller bryter mot skyldigheten enligt 3 kap. 2 § att identifiera kunder och konstatera deras identitet,

3) försummar eller bryter mot skyldigheten enligt 3 kap. 3 § att bevara uppgifterna om kundkontroll,

4) försummar eller bryter mot skyldigheten enligt 3 kap. 4 § att inhämta uppgifter om kunder, fortlöpande följa kundförhållanden och utreda kundtransaktioner som avviker från det vanliga,

5) försummar eller bryter mot skyldigheten enligt 3 kap. 6 § att identifiera verkliga förmånstagare,

6) försummar eller bryter mot skyldigheten enligt 3 kap. 10 § att vidta skärpta åtgärder för kundkontroll,

7) försummer eller bryter mot skyldigheten enligt 3 kap. 11 § att identifiera kunden när denna inte är närvarande vid identifieringen och vid konstaterande av identiteten,

8) försummar eller bryter mot skyldigheten enligt 3 kap. 12 § att inhämta tillräckliga uppgifter om det kreditinstitut eller finansiella institut som är motpart,

9) försummar eller bryter mot skyldigheten enligt 3 kap. 13 § att skapa och iaktta på riskbaserad bedömning grundade förfaranden för att bedöma huruvida en kund är en person i politiskt utsatt ställning eller en sådan persons familjemedlem eller medarbetare,

10) försummar eller bryter mot skyldigheten enligt 4 kap. 1 § att rapportera tvivelaktiga transaktioner till centralen för utredning av penningtvätt,

11) försummar eller bryter mot skyldigheten enligt 7 kap. 8 § 1 mom. att utarbeta rutiner för rapportering av misstanke om överträdelser,

12) försummar eller bryter mot skyldigheten att enligt 9 kap. 1 § ordna utbildning och skydd för de anställda eller att utarbeta anvisningar,

Finansinspektionen ska påföra en påföljdsavgift också för den som uppsåtligen eller av oaktsamhet:

1) allvarligt, upprepade gånger eller systematiskt, i strid med artikel 4, 5 eller 6 i förordningen om information om betalaren, utelämnar uppgifter som krävs om betalare eller betalningsmottagare;

2) upprepade gånger, systematiskt eller allvarligt i strid med artikel 16 i den förordningen försummar sin skyldighet att se till att uppgifterna bevaras;

3) i strid med artikel 8 eller 12 i förordningen underlåter att genomföra effektiva riskbaserade förfaranden eller allvarligt, upprepade gånger; eller

4) systematiskt i strid med artikel 11 i förordningen underlåter att skapa förfaranden som gör det möjligt att upptäcka de uppgifter om betalare eller betalningsmottagare som saknas eller i strid med artikel 12 i förordningen underlåter att fastställa riskbaserade förfaranden för att verkställa, avvisa eller avbryta medelöverföringar då uppgifterna är bristfälliga.

Tillsynsmyndigheten kan inte påföra en fysisk person påföljdsavgift för en gärning eller försummelse som enligt lag är straffbar. Tillsynsmyndigheten kan dock påföra påföljdsavgift och avstå från att anmäla ärendet till förundersökningsmyndigheten, om gärningen eller försummelsen med hänsyn till dess menlighet, gärningsmannens skuld sådan den framgår av gärningen, den vinning som fåtts och övriga omständigheter i anslutning till gärningen eller försummelsen som helhet betraktad anses vara ringa.

Advokatföreningen gör en framställning till regionförvaltningsverket om att påföra en advokat som avses i 1 kap. 2 § 1 mom. 12 punkten eller advokatens biträde en påföljdsavgift.

Påföljdsavgift kan, utöver eller i stället för en påföljdsavgift som påförs en juridisk person, påföras en sådan person i den juridiska personens ledning som har åsidosatt sina förpliktelser genom en gärning eller försummelse som avses i denna paragraf. En förutsättning för att personen i fråga ska påföras påföljdsavgift är att han eller hon på ett betydande sätt har bidragit till gärningen eller försummelsen.

Beloppet av den påföljdsavgift som Finansinspektionen påför kreditinstitut och finansiella institut baseras på en samlad bedömning. Vid bedömningen av beloppet ska hänsyn tas till förfarandets art, omfattning och varaktighet samt gärningsmannens ekonomiska ställning. Dessutom ska vid bedömningen tas hänsyn till den vinning som erhållits eller den skada som orsakats genom förfarandet, om vinningen eller skadan kan bestämmas, gärningsmannens samarbete med Finansinspektionen för att utreda ärendet, gärningsmannens tidigare överträdelser och försummelser i fråga om bestämmelserna om finansmarknaden samt förfarandets eventuella konsekvenser för det finansiella systemets stabilitet.

En påföljdsavgift som Finansinspektionen påför får uppgå till antingen högst tio procent av kreditinstitutets eller det finansiella institutets omsättning under året före gärningen eller försummelsen eller fem miljoner euro, beroende på vilket belopp som är större. Om kreditinstitutet eller det finansiella institutet hör till en koncern, avses med omsättning den omsättning som framgår av koncernbokslutet för koncernens yttersta moderföretag. Om bokslutet ännu inte är klart när påföljdsavgiften bestäms, ska avgiften bestämmas utifrån omsättningen enligt bokslutet för det föregående året. Om kreditinstitutet eller det finansiella institutet nyligen har inlett sin verksamhet och något bokslut inte finns att tillgå, ska omsättningen uppskattas utifrån någon annan tillgänglig utredning.

En påföljdsavgift som Finansinspektionen påför en fysisk person får uppgå till högst fem miljoner euro.

Trots det som föreskrivs i denna paragraf får påföljdsavgiften emellertid vara högst dubbelt så stor som den vinning som erhållits genom gärningen eller försummelsen, om vinningen kan bestämmas.

Med omsättning avses i denna paragraf

1) ett kreditinstituts, ett värdepappersföretags och ett annat till dessas finansiella företagsgrupp hörande företags intäkter enligt artikel 316 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012,

2) ett försäkringsbolags, en försäkringsförenings, en pensionsanstalts eller ett i 2 kap. 18 b § i försäkringsbolagslagen avsett specialföretags premieinkomst,

3) i fråga om andra företag än sådana som avses i 1 och 2 punkten, omsättningen enligt 4 kap. 1 § i bokföringslagen (1336/1997) eller motsvarande omsättning.

Påföljdsavgiften betalas till staten.

Vad som i denna paragraf föreskrivs om storleken på den påföljdsavgift som påförs kredit- eller finansinstitut ska tillämpas också på påföljdsavgifter som regionförvaltningsverket påför företag som tillhandahåller finansiella tjänster.

Beloppet av den påföljdsavgift som påförs andra rapporteringsskyldiga än de som avses i 4 § baseras på en samlad bedömning. Vid bedömningen av beloppet ska hänsyn tas till förfarandets art, omfattning och varaktighet samt gärningsmannens ekonomiska ställning. Dessutom ska vid bedömningen tas hänsyn till den vinning som erhållits eller den skada som orsakats genom förfarandet, om vinningen eller skadan kan bestämmas, gärningsmannens samarbete med den behöriga tillsynsmyndigheten för att utreda ärendet samt gärningsmannens tidigare försummelser och överträdelser av denna lag eller av bestämmelser som utfärdats med stöd av den.

En påföljdsavgift som den behöriga tillsynsmyndigheten påför en juridisk eller fysisk person får vara antingen högst dubbelt så stor som den vinning som fåtts genom gärningen eller försummelsen, om vinningen kan bestämmas, eller en miljon euro, beroende på vilket belopp som är större.

Påföljdsavgiften betalas till staten.

Tillsynsmyndigheten kan avstå från att påföra ordningsavgift eller från att meddela offentlig varning, om

1) en rapporteringsskyldig enligt 1 eller 2 § i detta kapitel självmant har vidtagit tillräckliga korrigerande åtgärder omedelbart efter att ha upptäckt överträdelsen och utan dröjsmål har anmält överträdelsen till tillsynsmyndigheten,

2) överträdelsen kan anses vara obetydligt, eller om

3) det annars måste anses vara uppenbart oskäligt att påföra en ordningsavgift eller meddela en offentlig varning.

Ordningsavgift eller påföljdsavgift kan inte påföras en person som misstänks för samma gärning i samband med en förundersökning eller en åtalsprövning eller i ett brottmål som är anhängigt vid domstol. Ordningsavgift eller påföljdsavgift kan inte heller påföras den som har dömts för samma gärning genom en lagakraftvunnen dom.

Tillsynsmyndigheten kan avstå från att påföra en juridisk eller fysisk person påföljdsavgift eller skjuta upp påförandet, om myndigheten vidtar någon annan sådan tillsynsåtgärd som föreskrivs i lagen.

Tillsynsmyndigheten får inte påföra ordningsavgift eller meddela offentlig varning och regionförvaltningsverket får inte med anledning av advokatföreningens framställning påföra ordningsavgift eller meddela offentlig varning, om beslutet inte har fattats inom fem år från den dag då överträdelsen eller försummelsen skedde eller, i fråga om en fortsatt överträdelse eller försummelse, inom fem år från den dag då överträdelsen eller försummelsen upphörde.

Tillsynsmyndigheten får inte påföra påföljdsavgift och regionförvaltningsverket får inte med anledning av advokatföreningens framställning påföra påföljdsavgift, om beslutet inte har fattats inom tio år från den dag då överträdelsen eller försummelsen skedde eller, i fråga om en fortsatt överträdelse eller försummelse, inom fem år från den dag då överträdelsen eller försummelsen upphörde.

Tillsynsmyndigheten ska offentliggöra beslut om ordningsavgifter, offentliga varningar eller påföljdsavgifter omedelbart efter att den person som beslutet avser har underrättats om saken. Av offentliggörandet ska framgå huruvida beslutet att meddela påföljden har vunnit laga kraft, överträdelsens art och typ samt den för överträdelsen ansvariga personens identitet. Om besvärsmyndigheten upphäver beslutet helt eller delvis ska tillsynsmyndigheten offentliggöra besvärsmyndighetens beslut på samma sätt som meddelandet av påföljden har offentliggjorts. Information om en påföljd ska finnas tillgänglig på tillsynsmyndighetens webbplats i fem år.

Om det är oskäligt att offentliggöra namnet på en fysisk eller juridisk person som ålagts en påföljd eller om offentliggörandet av påföljden skulle äventyra finansmarknadens stabilitet eller en pågående myndighetsundersökning, kan tillsynsmyndigheten

1) skjuta upp offentliggörandet av ett påföljdsbeslut tills det inte längre finns grunder för att låta bli att offentliggöra beslutet,

2) offentliggöra påföljdsbeslutet utan att ange namnet på den som påförts påföljden,

3) låta bli att offentliggöra beslutet om påföljd, om de åtgärder som anges i 1 och 2 punkten inte är tillräckliga för att säkerställa att finansmarknadens stabilitet inte äventyras.

Om tillsynsmyndigheten offentliggör ett påföljdsbeslut utan att ange namnet på den som påförts påföljden, kan den samtidigt besluta offentliggöra namnet senare efter en skälig tid, om grunderna för att inte offentliggöra namnet upphör under den tiden.

Det som i denna paragraf föreskrivs om att offentliggöra ordningsavgifter, offentliga varningar och påföljdsavgifter ska på motsvarande sätt tillämpas på beslut som avses i 7 kap. 4—7 §. Tillsynsmyndigheten kan dock låta bli att offentliggöra ett beslut om det inte skulle vara skäligt att offentliggöra beslutet på grund av att den åtgärd som beslutet avser är obetydlig.

Regionförvaltningsverket ska också offentliggöra sina beslut om ordningsavgifter, offentliga varningar och påföljdsavgifter som verket meddelat på framställning av advokatföreningen. Den information som offentliggörs får inte innehålla uppgifter om en advokats klienter eller uppgifter som de facto avslöjar en klients identitet.

Rättsregistercentralen sköter verkställigheten av ordningsavgifter och påföljdsavgifter. Närmare bestämmelser om verkställigheten utfärdas genom förordning av statsrådet.

Rättsregistercentralen återbetalar på ansökan redan betalda ordningsavgifter och påföljdsavgifter, om straff med stöd av 32 kap. 6—10 § i strafflagen döms ut för samma gärning som den för vilken ordningsavgiften eller påföljdavgiften har påförts.

Ärenden som gäller påförande av ordningsavgift, offentlig varning och påföljdsavgift för en i 1 kap. 2 § 1 mom. 12 punkten avsedd advokat och dennes biträde inleds vid regionförvaltningsverket på framställning av advokatföreningen. Advokatföreningen ska medan undersökning pågår samarbeta med regionförvaltningsverket innan en framställning görs.

Advokatföreningens framställning om påförande av ordningsavgift, offentlig varning eller påföljdsavgift ska vara skriftlig. Av framställningen ska framgå

1) den persons namn, hemort och adress som yrkandet avser,

2) yrkandet och dess grunder, och

3) de fakta och handlingar som advokatföreningen åberopar.

Advokatföreningen ska trots sekretessbestämmelserna på begäran av regionförvaltningsverket ge verket ytterligare information som är nödvändig för att avgöra ärendet.

Regionförvaltningsverket ska iaktta sekretessplikten enligt 22 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet då verket behandlar uppgifter som omfattas av tystnadsplikten enligt lagen om advokater.

Finansinspektionen ska till den behöriga europeiska tillsynsmyndighet som saken gäller ge in

1) information om påförda och offentliggjorda påföljder enligt detta kapitel för kreditinstitut och finansiella institut, samtidigt som påföljden offentliggörs, samt om eventuellt ändringssökande och resultatet av detta,

2) årligen sammanställda uppgifter om de påföljder som enligt detta kapitel varje år påförts kreditinstitut och finansiella institut.

Det som i 1 mom. föreskrivs om påföljder tillämpas också på beslut enligt 7 kap. 4—7 §.

Regionförvaltningsverket ska ge Finansinspektionen information enligt 1 och 2 mom. om företag som tillhandahåller finansiella tjänster. Finansinspektionen ska vidarebefordra informationen till den europeiska tillsynsmyndigheten.

Genom att se till att de anställda får utbildning ska en rapporteringsskyldig säkerställa att denna lag och de bestämmelser som utfärdats med stöd av den iakttas. Den rapporteringsskyldiga ska utse en person som ansvarar för den interna kontrollen över efterlevnaden av denna lag och de bestämmelser som utfärdats med stöd av den, om det är motiverat med tanke på den rapporteringsskyldigas storlek och art. Om den rapporteringsskyldiga hör till en koncern eller en annan finansiell sammanslutning ska den dessutom iaktta koncernens eller den finansiella sammanslutningens interna förfaranden och anvisningar för att säkerställa att denna lag och de bestämmelser som utfärdats med stöd av den iakttas.

En rapporteringsskyldig ska vidta åtgärder för att skydda anställda som gör en anmälan enligt 4 kap. 1 §.

En rapporteringsskyldig ska dessutom ha för sin verksamhet lämpliga anvisningar om förfaranden för kundkontroll och, i anslutning till förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism, om inhämtande av uppgifter om kunderna, fortlöpande övervakning och utredningsskyldighet samt fullgörande av rapporteringsskyldigheten.

De rapporteringsskyldiga ska också i sina filialer andra än EES-stater fullgöra sin i denna lag föreskrivna skyldighet att utföra kundkontroll.

De rapporteringsskyldiga ska se till att skyldigheterna enligt denna lag fullgörs också i sådana dotterbolag i andra än EES-stater där den rapporteringsskyldiga innehar mer än 50 procent av det röstetal som aktierna eller andelarna i bolaget medför.

Om lagstiftningen i den andra staten inte tillåter att de förfaranden för kundkontroll som anges i denna lag iakttas, ska den rapporteringsskyldiga anmäla detta till tillsynsmyndigheten och till advokatföreningen.

Tillsynsmyndigheter och advokatföreningen ska samarbeta för att förhindra och avslöja penningtvätt och finansiering av terrorism.

Tillsynsmyndigheter och advokatföreningen ska, trots vad som någon annanstans i lag föreskrivs om sekretess, utan dröjsmål utbyta information som de innehar och som är nödvändig för förhindrande och avslöjande av penningtvätt och av finansiering av terrorism.

Tillsynsmyndighetens beslut får överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som anges i förvaltningsprocesslagen, om inte något annat föreskrivs nedan i denna paragraf eller någon annanstans i lag.

Tillsynsmyndigheten har rätt att genom besvär överklaga förvaltningsdomstolens beslut som innebär att domstolen har ändrat eller upphävt tillsynsmyndighetens beslut. Förvaltningsdomstolen ska när den behandlar ett besvärsärende ge advokatföreningen tillfälle att bli hörd med anledning av besvären och att vid behov lägga fram bevisning och annan utredning i de fall då ärendet gäller en rapporteringsskyldig vars verksamhet övervakas av advokatföreningen enligt 7 kap. 1 § 2 mom.

Tillsynsmyndighetens beslut ska iakttas trots att det överklagas, om inte besvärsmyndigheten beslutar något annat eller om inte annat föreskrivs någon annanstans i lag.

På överklagande av Finansinspektionens beslut tillämpas 73 § i lagen om Finansinspektionen.

På överklagande av Patent- och registersstyrelsens beslut tillämpas 11 kap. 1 § i revisionslagen.

Vite som dömts ut i enlighet med denna lag samt ordningsavgift och påföljdsavgift som påförts i enlighet med denna lag får verkställas endast med stöd av beslut som vunnit laga kraft.

Tull-, gränsbevaknings-, skatte- och utsökningsmyndigheterna samt konkursombudsmannen ska i sin verksamhet se till att uppmärksamhet riktas på förhindrande och avslöjande av penningtvätt och av finansiering av terrorism samt att tvivelaktiga transaktioner och misstänkt finansiering av terrorism som uppdagas i samband med skötseln av deras uppgifter anmäls till centralen för utredning av penningtvätt.

I fråga om tull- och gränsbevakningsmyndigheternas uppgifter i egenskap av förundersökningsmyndigheter föreskrivs särskilt.

Tillsynsmyndigheterna kan meddela närmare föreskrifter om riskfaktorer enligt 3 kap. 1 § 3 mom. och som de rapporteringsskyldiga ska beakta samt om de skärpta åtgärder som avses i 3 kap. 10 § och som är förenade med en högre risk än vanligt för penningtvätt och finansiering av terrorism.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Lagens 5 kap. och 6 kap. 2 och 3 § träder dock i kraft den 20 .

Genom denna lag upphävs lagen om förhindrande och utredning av penningtvätt och av finansiering av terrorism (503/2008).

Den rapporteringsskyldigas riskbedömning enligt 2 kap. 3 § ska vara klar före den 30 juni 2017.

Det på riskbaserad bedömning grundade förfarandet enligt 3 kap. 13 § ska vara klart före den 30 juni 2017.

Den som när denna lag träder i kraft är införd i registret över företagstjänster eller i valutaväxlingsregistret ska inom sex månader efter det att lagen har trätt i kraft göra en anmälan enligt 5 kap. 3 § om införande i registret för övervakning av penningtvätt.

Vad som i 3 kap. 2 § 2 mom. föreskrivs om kundidentifiering och identitetskontroll i samband med sammanhängande transaktioner i penningspelsverksamhet tillämpas från och med den 1 januari 2018 på i 14 § 1 mom. i lotterilagen avsedd verksamhet som gäller penningspel som förmedlas elektroniskt.

Bestämmelserna om straffansvar i lagen om förhindrande och utredning av penningtvätt och finansiering av terrorism, som upphävs genom denna lag, ska tillämpas på de brott och förseelser som inträffat innan denna lag träder i kraft.

Denna lag innehåller bestämmelser om centralen för utredning av penningtvätt samt om ett register för förhindrande, avslöjande och utredning av penningtvätt och av finansiering av terrorism.

Vid centralkriminalpolisen finns centralen för utredning av penningtvätt som har till uppgift att

1) förhindra, avslöja och utreda penningtvätt och finansiering av terrorism samt föra sådana ärenden till undersökning,

2) ta emot och analysera rapporter enligt 4 kap. 1 § i lagen om förhindrade av penningtvätt och av finansiering av terrorism ( / ) och ge återkoppling om verkningarna av dem,

3) samarbeta med myndigheterna vid bekämpning av penningtvätt och av finansiering av terrorism,

4) samarbeta och utbyta information med sådana myndigheter i en främmande stat och internationella organisationer som har till uppgift att förhindra och utreda penningtvätt och finansiering av terrorism,

5) samarbeta med rapporteringsskyldiga,

6) föra statistik över antalet rapporter enligt 4 kap. 1 § i lagen om förhindrade av penningtvätt och av finansiering av terrorism och antalet avbrutna transaktioner enligt 5 § i det kapitlet, antalet anmälningar om tvivelaktiga transaktioner som förts till undersökning samt över gjorda, mottagna, avvisade och besvarade informationsförfrågningar,

7) ta emot och behandla anmälningar enligt 3 § 2 mom. i lagen om frysning av tillgångar i syfte att bekämpa terrorism (325/2013), utreda grunderna för frysningsbeslut som avses i 4 § i den lagen och göra framställningar om frysningsbeslut.

Med förhindrande, avslöjande och utredning av penningtvätt och av finansiering av terrorism avses i 1 mom. 1 punkten mottagande, registrering och annan handläggning av rapporter om misstankar om penningtvätt och om finansiering av terrorism och, i anslutning till dessa misstankar, av uppgifter om penningtvätt och finansiering av terrorism samt förhindrande, avslöjande och utredning av penningtvätt, av finansiering av terrorism och av det brott genom vilket den egendom eller den vinning har fåtts eller kan fås som är föremål för penningtvätt eller finansiering av terrorism.

Bestämmelser om befogenheterna för centralen för utredning av penningtvätt finns dessutom i polislagen (872/2011).

Centralkriminalpolisen ska årligen ge Polisstyrelsen en rapport om verksamheten vid centralen för utredning av penningtvätt, om antalet rapporter enligt 4 kap. 1 § i lagen om förhindrade av penningtvätt och av finansiering av terrorism och om antalet förordnanden enligt 6 § i denna lag om att avbryta transaktioner samt om framstegen i allmänhet när det gäller åtgärder som i Finland vidtas mot penningtvätt och mot finansiering av terrorism.

Registret för förhindrande, avslöjande och utredning av penningtvätt och av finansiering av terrorism är ett permanent personregister (penningtvättsregistret) som används av centralen för utredning av penningtvätt och förs med hjälp av automatisk databehandling. Centralen för utredning av penningtvätt är registeransvarig.

I penningtvättsregistret får införas uppgifter och handlingar som har inhämtats för fullgörande av uppdrag enligt 2 § eller fåtts med stöd av 4 och 5 §.

I penningtvättsregistret får registreras följande uppgifter som behövs för syftet med informationssystemet:

1) namnet på den rapporterande och på den rapporterade personen,

2) födelsedatum, hemkommun och hemstat,

3) personbeteckning,

4) uppgifterna i den handling som använts vid identifieringen,

5) kön,

6) modersmål,

7) medborgarskap, avsaknad av medborgarskap eller nationalitet,

8) hemstat,

9) civilstånd,

10) yrke,

11) adress och telefonnummer samt annan kontaktinformation,

12) uppgift om att personen avlidit eller om dödförklaring av personen,

13) klientnummer som en myndighet gett,

14) FO-nummer,

15) bankkontouppgifter,

16) i fråga om en utländsk person föräldrarnas namn och adress, uppgifterna i resedokument samt övrig behövlig information som gäller inresa och passerande av gräns.

Penningtvättsregistret får användas endast av anställda vid centralen för utredning av penningtvätt. Uppgifterna får oberoende av sekretessbestämmelserna användas och lämnas ut för att förhindra, avslöja och utreda penningtvätt, finansiering av terrorism och det brott genom vilket den egendom eller den vinning har fåtts eller kan fås som är föremål för penningtvätt eller finansiering av terrorism samt för att föra ärendet till undersökning.

Namnet på och identiteten hos den som rapporterar tvivelaktiga transaktioner är sekretessbelagd information. Oberoende av sekretessplikten får denna information dock lämnas ut för ändamål som anges i 4 § 4 mom. och 5 § 3 mom..

De registrerade har inte rätt till annan insyn i registret än till uppgifter i anslutning till de frysningsbeslut som avses i 2 § 1 mom. 7 punkten. Dataombudsmannen kan på begäran av en registrerad kontrollera att behandlingen av uppgifterna om den registrerade är lagenlig.

Rapporten och uppgifterna i den stryks i penningtvättsregistret tio år från det att anteckningen om misstänkt penningtvätt eller finansiering av terrorism gjordes. Uppgifter som avses i 2 § 1 mom. 7 punkten ska strykas utan dröjsmål om frysningsbeslutet upphävs med stöd av 12 § i lagen om frysning av tillgångar i syfte att bekämpa terrorism (325/2013).

Logguppgifter och övervakningsuppgifter om databehandling enligt 5 § 5 mom. ska på begäran tillställas dataskyddsombudsmannen för påseende. Logguppgifter ska bevaras endast i syfte att säkerställa skyddet för personuppgifter samt för att trygga datasäkerheten och rättssäkerheten och de ska skyddas mot osaklig hantering. Logguppgifter och övervakningsuppgifter ska bevaras i tio år.

Bestämmelser om polisens personregister och polisens behandling av personuppgifter finns dessutom i lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet (761/2003) och personuppgiftslagen (523/1999).

Trots bestämmelserna om hemlighållande av uppgifter om affärs- och yrkeshemligheter eller uppgifter om en enskild persons, sammanslutnings eller stiftelses ekonomiska förhållanden, ekonomiska ställning eller beskattningsuppgifter har centralen för utredning av penningtvätt rätt att av myndigheter, av sammanslutningar som har ålagts en offentlig uppgift och av rapporteringsskyldiga avgiftsfritt få uppgifter och handlingar som är nödvändiga för förhindrande och utredning av penningtvätt och av finansiering av terrorism. Beslut om inhämtande av sekretessbelagda uppgifter fattas av en polisman som hör till befälet och arbetar vid centralen för utredning av penningtvätt.

Trots tystnadsplikten för en medlem, en revisor, en verksamhetsgranskare, en styrelseledamot eller en anställd har centralen för utredning av penningtvätt på skriftlig begäran av en polisman som hör till befälet och arbetar vid centralen rätt att av en enskild sammanslutning, stiftelse eller person avgiftsfritt få uppgifter som är nödvändiga för förhindrande och utredning av penningtvätt och av finansiering av terrorism.

Uppgifter som avses i 1 och 2 mom. får lämnas ut till centralen för utredning av penningtvätt som en datamängd eller i elektronisk form.

De uppgifter som centralen erhållit får oberoende av sekretessbestämmelserna användas och lämnas ut endast för att förhindra, avslöja och utreda penningtvätt, finansiering av terrorism och det brott genom vilket den egendom eller den vinning har fåtts eller kan fås som är föremål för penningtvätt eller finansiering av terrorism samt för att föra ärendet till undersökning. Centralen för utredning av penningtvätt kan lämna ut uppgifter också utan begäran. Dessutom får uppgifter lämnas ut till utrikesministeriet för skötsel av uppgifter enligt 9 § i lagen om frysning av tillgångar i syfte att bekämpa terrorism och till utmätningsmannen för skötsel av uppgifter enligt 14 § i den lagen och uppgifter enligt 2 b § i lagen om uppfyllande av vissa förpliktelser som grundar sig på Finlands medlemskap i Förenta Nationerna och Europeiska unionen (659/1967). Uppgifter kan lämnas ut också till en behörig tillsynsmyndighet som avses i denna lag, om den uppgift som lämnas ut är nödvändig för att den behöriga tillsynsmyndigheten ska kunna utföra de uppgifter som avses i denna lag. Sådant beslut om utlämnande av uppgifter som avses i detta moment fattas av en polisman som hör till befälet och arbetar vid centralen för utredning av penningtvätt. Uppgifter som avses i detta moment får lämnas ut som en datamängd eller i elektronisk form.

Centralen för utredning av penningtvätt kan sätta begränsningar och ställa villkor för användning av de uppgifter enligt 1, 2 och 4 mom. som lämnas ut. Centralen kan vägra att lämna ut uppgifter till någon annan än en förundersökningsmyndighet, om det i ärendet finns skäl att misstänka penningtvätt eller finansiering av terrorism och målen för utredningen kan äventyras om uppgifter lämnas ut.

De förfrågningar som centralen för utredning av penningtvätt gjort med stöd av den rätt att få uppgifter som anges i 1 och 2 mom. eller innehållet i förfrågningarna får inte avslöjas för den som förfrågningarna gäller. På bevarande och kontroll av förfrågningarna och de svar som getts med anledning av dem tillämpas bestämmelserna om bevarande och kontroll av uppgifter om tvivelaktiga transaktioner i 4 kap. 3 § 1 och 2 mom. i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism.

Centralen för utredning av penningtvätt har rätt att begära uppgifter som avses i 4 § 1 och 2 mom. av en främmande stats finansunderrättelseenhet eller en annan behörig myndighet för att förhindra, avslöja och utreda penningtvätt, finansiering av terrorism och det brott genom vilket den egendom eller den vinning har fåtts eller kan fås som är föremål för penningtvätt eller finansiering av terrorism samt för att föra ärendet till undersökning. I en begäran om utlämnande av uppgifter ska ändamålet med uppgifterna specificeras, och begäran ska innehålla tillräckliga fakta, bakgrundsuppgifter och motiveringar för att begäran ska kunna besvaras.

Uppgifter från en myndighet i en främmande stat får användas och lämnas ut vidare för något annat ändamål än det ändamål för vilket de har lämnats ut endast om den myndigheten har gett sitt samtycke i förväg.

Centralen för utredning av penningtvätt kan efter en motiverad begäran lämna ut uppgifter som avses i 4 § 1 och 2 mom. till finansunderrättelseenheten eller en annan behörig myndighet i en främmande stat för att förhindra, avslöja och utreda penningtvätt, finansiering av terrorism och det brott genom vilket den egendom eller den vinning har fåtts eller kan fås som är föremål för penningtvätt eller finansiering av terrorism samt för att föra ärendet till undersökning. En begäran om utlämnande av uppgifter ska besvaras utan ogrundat dröjsmål. Centralen för utredning av penningtvätt kan sätta begränsningar och ställa villkor för användningen av de uppgifter som lämnas ut. Centralen kan vägra att lämna ut uppgifter om det kan vara till skada för arbetet med att förhindra, avslöja och utreda penningtvätt, finansiering av terrorism eller det brott genom vilket egendom eller vinning har fåtts av penningtvätt eller av finansiering av terrorism, eller om det kan utgöra hinder för att ärendet förs till undersökning, eller av någon annan grundad anledning.

Centralen för utredning av penningtvätt kan lämna ut uppgifter till finansunderrättelseenheten eller en annan behörig myndighet i en främmande stat också utan begäran, om det behövs för ett ändamål som anges i 4 mom.

Uppgifter som avses i denna paragraf får tas emot och lämnas ut som en datamängd eller i elektronisk form i ett gemensamt överenskommet förfarande. Centralen för utredning av penningtvätt kan söka träffar i ett register som förvaltas av finansunderrättelseenheten i någon av Europeiska unionens medlemsstater, om den behöriga myndigheten i den medlemsstaten har gett sitt samtycke. Finansunderrättelseenheten i någon av Europeiska unionens medlemsstater kan ges rätt att söka träffar i ett register som avses i 3 § för att utreda om registret innehåller uppgifter om ett föremål för den statens sökningar. Beslut om utlämnande av uppgifter som avses i denna lag och av uppgifter om sökträffar fattas av en polisman som hör till befälet och arbetar vid centralen för utredning av penningtvätt.

Bestämmelser om internationell rättshjälp i brottmål utfärdas särskilt.

En polisman som hör till befälet och arbetar vid centralen för utredning av penningtvätt kan ålägga en rapporteringsskyldig att avbryta en transaktion för högst tio vardagar, om ett sådant avbrott är nödvändigt för att förhindra, avslöja och utreda penningtvätt, finansiering av terrorism och det brott genom vilket den egendom eller den vinning har fåtts eller kan fås som är föremål för penningtvätt eller finansiering av terrorism samt för att föra ärendet till undersökning.

En polisman som hör till befälet och arbetar vid centralen för utredning av penningtvätt kan på begäran av en utländsk myndighet som ansvarar för bekämpning av penningtvätt eller av finansiering av terrorism meddela en rapporteringsskyldig ett förordnande att avbryta en transaktion för högst tio vardagar, om ett sådant avbrott är nödvändigt för att förhindra, avslöja eller utreda penningtvätt, finansiering av terrorism eller det brott genom vilket den egendom eller den vinning har fåtts eller kan fås som är föremål för penningtvätt eller finansiering av terrorism samt för att föra ärendet till undersökning.

Centralen för utredning av penningtvätt har för ändamål som anges i 1, 2 eller 4 mom. rätt att be den vars tillgångar eller egendom avbrottet gäller inkomma med en utredning om transaktionen. Ett förordnande att avbryta en transaktion ska utan dröjsmål återkallas när avbrottet inte längre behövs.

En polisman som hör till befälet och arbetar vid centralen för utredning av penningtvätt kan för verkställande meddela tullmyndigheten och gränsbevakningsmyndigheten ett förordnande att under högst tio vardagar hålla inne medel som påträffats i samband med en tullåtgärd eller gränskontroll eller gränsövervakning, om en sådan åtgärd är nödvändig för att förhindra, avslöja eller utreda penningtvätt, finansiering av terrorism eller det brott genom vilket den egendom eller den vinning har fåtts eller kan fås som är föremål för penningtvätt eller finansiering av terrorism samt för att föra ärendet till undersökning. Med medel som ska hållas inne avses kontanta medel enligt artikel 2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1889/2005 om kontroller av kontanta medel som förs in i eller ut ur gemenskapen samt annan lös egendom som har ett ekonomiskt värde.

Som vardagar enligt denna paragraf räknas inte lördagar.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Direktionen ska i fråga om tillsynen över finansmarknaden

5) döma ut vite som Finansinspektionen har förelagt och besluta om andra administrativa påföljder enligt 4 kap. samt om administrativa påföljder enligt lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism ( / ),

Bestämmelserna om ordningsavgift, offentlig varning och påföljdsavgift för den som försummar eller överträder lagstiftningen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism eller Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/847 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och om upphävande av förordning (EG) nr 1781/2006 finns i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Var och en har rätt att få uppgifter, utdrag och intyg angående anteckningar i handelsregistret och handlingar som registermyndigheten innehar. Registermyndigheten kan lämna ut information som avses i denna paragraf genom teknisk anslutning eller på något annat elektroniskt sätt.

Trots bestämmelserna i 16 § 3 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) får registermyndigheten lämna ut personuppgifter ur registret i form av utskrifter eller göra dem allmänt tillgängliga i ett elektroniskt datanät.

Registermyndigheten får lämna ut i handelsregistret införda uppgifter om personbeteckningens slutled och en utomlands bosatt fysisk persons hemadress ur registret endast om utlämnandet uppfyller kraven i 16 § 3 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. I övriga fall ska i stället för uppgift om en utomlands bosatt fysisk persons hemadress lämnas ut uppgift om personens bosättningsland. En förutsättning för att i handelsregistret införda uppgifter om personbeteckningens slutled och om en utomlands bosatt fysisk persons hemadress ska lämnas ut ur registret är att den som begär uppgifterna ger registermyndigheten en utredning om att uppgifterna skyddas på ändamålsenligt sätt.

I ett öppet bolags grundanmälan skall nämnas

7) vem eller vilka av bolagsmännen som tecknar bolagets firma,

8) om bolaget har en verkställande direktör, direktörens personuppgifter,

9) om bolaget har en annan verklig förmånstagare enligt 6 kap. 2 § i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism ( / ), denna förmånstagares personuppgifter samt grunden för och omfattningen av det bestämmande inflytandet eller ägarandelen.

I ett kommanditbolags grundanmälan skall nämnas

8) vem eller vilka av de ansvariga bolagsmännen som tecknar bolagets firma,

9) om bolaget har en verkställande direktör, direktörens personuppgifter, och

10) om bolaget har en annan verklig förmånstagare enligt 6 kap. 2 § i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism, denna förmånstagares personuppgifter samt grunden för och omfattningen av det bestämmande inflytandet eller ägarandelen.

I ett aktiebolags eller europabolags grundanmälan skall nämnas

13) bolagsordningens bestämmelse om företrädande av bolaget samt, om någon givits rätt att företräda bolaget ensam eller tillsammans med någon annan, denna persons uppgifter,

14) bolagets räkenskapsperiod,

15) personuppgifterna för en aktieägare som äger mer än 25 procent av aktierna eller om ägaren är en juridisk person, dennas namn, det register där den juridiska personen är införd och FO-nummer eller motsvarande,

16) om aktiebolaget eller europabolaget har en annan verklig förmånstagare enligt 6 kap. 2 § i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism, denna förmånstagares personuppgifter samt grunden för och omfattningen av det bestämmande inflytandet eller ägarandelen.

Vad som föreskrivs i 1 mom. 15 och 16 punkten tillämpas inte på bostadsaktiebolag eller ömsesidiga fastighetsaktiebolag som avses i lagen om bostadsaktiebolag.

I ett andelslags och ett europaandelslags grundanmälan ska nämnas

16) för det fall att det i stadgarna föreskrivs om medlemmarnas tillskottsplikt, de uppgifter som avses i 14 kap. 1 § 2 mom. i lagen om andelslag,

17) ett europaandelslags andelskapital,

18) om andelslaget har en annan verklig förmånstagare enligt 6 kap. 2 § i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism, denna förmånstagares personuppgifter samt grunden för och omfattningen av det bestämmande inflytandet eller ägarandelen.

I sparbanks grundanmälan skall nämnas:

6) bankens verkställande direktörs samt styrelsens ordförandes, vice ordförandes och alla medlemmars och suppleanters personuppgifter samt, om banken har ett förvaltningsråd, ordförandens och alla övriga medlemmars personuppgifter,

7) bestämmelsen i stadgarna om tecknande av sparbankens firma och, om någon givits rätt att teckna firman ensam eller tillsammans med någon annan, dennes personuppgifter,

8) i 6 kap. 2 § i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism avsedda verkliga förmånstagares personuppgifter samt grunden för och omfattningen av det bestämmande inflytandet eller ägarandelen.

I en hypoteksförenings grundanmälan ska, utöver det som i 10 § 1 mom. i lagen om hypoteksföreningar (936/1978) föreskrivs om anmälan till handelsregistret, nämnas

1) föreningens postadress,

2) alla styrelsemedlemmars och suppleanters övriga personuppgifter,

3) bestämmelsen i stadgarna om tecknande av föreningens firma samt, om någon givits rätt att teckna firman ensam eller tillsammans med någon annan, dennes övriga personuppgifter,

4) om hypoteksföreningen har en annan verklig förmånstagare enligt 6 kap. 2 § i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism, denna förmånstagares personuppgifter samt grunden för och omfattningen av det bestämmande inflytandet eller ägarandelen.

I en försäkringsförenings grundanmälan skall nämnas

12) om föreningen har ett förvaltningsråd, ordförandens och alla medlemmars och suppleanters personuppgifter,

13) bestämmelsen i stadgarna om tecknande av föreningens firma samt, om någon givits rätt att teckna firman ensam eller tillsammans med någon annan, denna persons personuppgifter,

14) om föreningen har en annan verklig förmånstagare enligt 6 kap. 2 § i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism, denna förmånstagares personuppgifter samt grunden för och omfattningen av det bestämmande inflytandet eller ägarandelen.

I en bostadsrättsförenings grundanmälan skall nämnas

8) personuppgifterna för varje boendeförvaltningsområdes boendekommittés ordförande, alla medlemmar och suppleanter samt disponenten,

9) bestämmelsen i stadgarna om tecknande av föreningens firma samt, om någon person givits rätt att teckna firman på föreningens eller boendeförvaltningsområdets vägnar ensam eller tillsammans med någon annan, denna persons personuppgifter,

10) om bostadsrättsföreningen har en annan verklig förmånstagare enligt 6 kap. 2 § i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism, denna förmånstagares personuppgifter samt grunden för och omfattningen av det bestämmande inflytandet eller ägarandelen.

I grundanmälan om en europeisk ekonomisk intressegruppering skall nämnas

9) verksamhetsperioden, om en sådan har avtalats,

10) intressegrupperingens driftställen, om sådana finns,

11) om den europeiska ekomiska intressegrupperingen har en annan verklig förmånstagare enligt 6 kap. 2 § i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism, denna förmånstagares personuppgifter samt grunden för och omfattningen av det bestämmande inflytandet eller ägarandelen.

I en sådan anmälan om de verkliga förmånstagarna för en express trust som avses i artikel 31.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG ska nämnas

1) den utländska trustens namn och den stat enligt vars lagstiftning trusten bildats,

2) om den utländska trusten har registrerats, det register där trusten har införts och trustens registernummer i registret,

3) personuppgifterna för de verkliga förmånstagarna enligt 6 kap. 3 § i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism samt grunden för och omfattningen av det bestämmande inflytandet eller ägarandelen.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Denna paragraf tillämpas inte om något annat följer av 18 § eller av lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism ( / ).

Denna lag träder i kraft den 20 .

Bestämmelser om kundkontroll finns dessutom i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism ( /20 ).

Bestämmelser och beslut som avses i 40 § 1 mom. i lagen om Finansinspektionen är, utöver de som anges i 1 mom., dessutom

6) bestämmelserna om kundkontroll och identifiering i 3 kap. 1 och 2 § i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism, om bevarande av uppgifter om kundkontroll i 3 kap. 3 § i den lagen samt om rapporteringsskyldighet i 4 kap. 1 § i den lagen.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Bestämmelser om kundkontroll finns dessutom i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism ( / ).

Denna lag träder i kraft den 20 .

Bestämmelserna i 4 mom. tillämpas inte om något annat följer av 144 § eller av lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism ( / ).

Bestämmelser om kundkontroll finns dessutom i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Betaltjänster får inte tillhandahållas i enlighet med denna paragraf om en fysisk person som deltar i eller ansvarar för tillhandahållandet av tjänsterna inte är tillförlitlig på det sätt som avses i 13 a § eller om betaltjänstleverantören inte uppfyller de krav som ställs i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism ( / ).

Betalningsinstitutet ska underrätta Finansinspektionen om de interna kontrollmetoder med vilka ombudet uppfyller sina skyldigheter enligt lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism och de skyldigheter som föreskrivs med stöd av den.

Denna lag träder i kraft den 20 .

AIF-förvaltaren ska utan dröjsmål göra en anmälan till centralen för utredning av penningtvätt om tvivelaktiga transaktioner eller misstanke om finansiering av terrorism så som föreskrivs i 4 kap. i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism ( / ).

Denna lag träder i kraft den 20 .

På panter av betydande ekonomiskt värde tillämpas med avvikelse från 1 mom. lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism ( / ).

Om koncessionshavaren försummar sina skyldigheter enligt denna lag, lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism eller sin bolagsordning, kan regionförvaltningsverket uppmana koncessionshavaren att fullgöra sina skyldigheter inom en viss tid.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Fullgöranderapporter utarbetas till stöd för

13) förhindrande och avslöjande av penningtvätt och av finansiering av terrorism i enlighet med lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism ( / ) samt bedömning av tillförlitlighet enligt 5 kap. 5 och 6 § i den lagen, samt förhindrande, avslöjande och utredning av penningtvätt och finansiering av terrorism samt förande till undersökning enligt 2 § 1 mom. 1 punkten i lagen om centralen för utredning av penningtvätt ( / );

Denna lag träder i kraft den 20 .

Genom denna lag upphävs i mervärdesskattelagen (1501/1993) 209 s § 2 mom., sådant det lyder i lag 399/2012.

Denna lag träder i kraft den 20 .

En anhållningsberättigad polisman eller åklagare ska vid misstanke eller en dom som avses i 1 mom. 2 punkten göra en anmälan till centralen för utredning av penningtvätt enligt 2 § i lagen om centralen för utredning av penningtvätt ( / ) och som finns vid Centralkriminalpolisen.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Bestämmelser om kundkontroll finns dessutom i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism ( / ).

Denna lag träder i kraft den 20 .

Om en konsument eller den som enligt 3 § 2 mom. kan jämställas med en konsument inte meddelas försäkring ska grunden för avslaget meddelas försäkringssökanden, om inte avslaget grundar sig på 4 kap. 5 § i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism ( / ). Grunden ska meddelas skriftligen. Den ska vara förenlig med lag och god försäkringssed.

Försäkringsgivaren har rätt att säga upp en fortlöpande skadeförsäkring att upphöra i slutet av försäkringsperioden. För uppsägningen ska det finnas en grund som överensstämmer med god försäkringssed. Uppsägningsmeddelandet ska sändas till försäkringstagaren senast en månad före försäkringsperiodens utgång. I meddelandet ska uppsägningsgrunden anges, om inte uppsägningen grundar sig på 4 kap. 5 § i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism. Om uppsägningen inte görs på det sätt som anges i detta moment är uppsägningen ogiltig.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Utan hinder av vad som föreskrivs i 1 mom. får personkreditupplysningar lämnas ut och användas

7) till ett kreditinstitut eller en försäkringsanstalt för att denna på begäran av en registrerad ska kunna upprätta ett intyg eller en rekommendation om den registrerades förmåga att sköta sina åtaganden samt för uppfyllande av förpliktelser i samband med förhindrande eller avslöjande av penningtvätt till dem som är rapporteringsskyldiga enligt lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism ( / ),

Det som i 2 mom. föreskrivs om rätt för en registrerad att få veta till vem personkreditupplysning om honom eller henne har lämnats ut ska dock inte tillämpas om uppgifterna har lämnats ut under de förutsättningar som anges i 19 § 2 mom. 7 punkten för att fullgöra skyldigheter enligt 3 kap. 4 § 3 mom. i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism eller om uppgifter har lämnats ut till centralen för utredning av penningtvätt för att förhindra, avslöja eller utreda penningtvätt eller finansiering av terrorism. Dataombudsmannen kan granska att begränsningen av rätten att få uppgifter är lagenlig.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Bestämmelser om de åtgärder för kundkontroll som hänför sig till förhindrande och avslöjande av penningtvätt och av finansiering av terrorism finns i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism ( / ).

Denna lag träder i kraft den 20 .

Bestämmelser om kundkontroll finns dessutom i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism ( / ).

Denna lag träder i kraft den 20 .

Anmälan om registrering av en förening (grundanmälan) ska på det sätt som föreskrivs i 10 § i företags- och organisationsdatalagen (244/2001) göras på en blankett för etableringsanmälan som har fastställts för detta ändamål.

En anmälan (ändringsanmälan) ska enligt 11 § i företags- och organisationsdatalagen göras till registret när en förenings stadgar har ändrats samt när styrelseordföranden, någon annan i registret antecknad styrelsemedlem eller en namntecknare har bytts ut. Vid stadgeändring ska de ändrade stadgarna fogas till anmälan. På upprättande och undertecknande av anmälan ska i övrigt tillämpas vad som i 48 § föreskrivs om upprättande och undertecknande av grundanmälan. Ändringsanmälan får undertecknas också av en person som är bemyndigad av den som är ansvarig för att anmälningarna görs. Dessutom får den som har avgått från sin i föreningsregistret antecknade post eller vars i registret antecknade uppdrag har upphört själv göra anmälan om detta.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Anmälan om registrering av ett religionssamfund ska göras på en för detta ändamål fastställd blankett så som föreskrivs i 10 § i företags- och organisationsdatalagen (244/2001).

Anmälan om registrering av ett lokalsamfund ska göras på en för ändamålet fastställd blankett så som föreskrivs i 10 § i företags- och organisationsdatalagen.

En ändring av samfundsordningen för ett registrerat religionssamfund och av de lokala stadgarna för ett registrerat lokalsamfund samt byte av styrelseordförande, någon annan i registret antecknad styrelsemedlem och namntecknare för samfundet och det registrerade lokalsamfundet ska anmälas till registret (ändringsanmälan) så som föreskrivs i 11 § i företags- och organisationsdatalagen.

Denna lag träder i kraft den 20 .

I denna lag avses med

7) stamregister handelsregistret, föreningsregistret, registret över religionssamfund och stiftelseregistret som förs av Patent- och registerstyrelsen samt arbetsgivarregistret, förskottsuppbördsregistret och registret över mervärdesskattskyldiga som förs av skatteförvaltningen, vilka samtliga anknyter till företags- och organisationsdatasystemet,

I företags- och organisationsdatasystemet lagras i fråga om de registreringsskyldiga i tillämpliga delar också basuppgifter om

9 a) anmälan till och införande i föreningsregistret,

9 b) anmälan till och införande i registret över religionssamfund,

I etableringsanmälan skall följande uppgifter och handlingar lämnas:

3) i Patent- och registerstyrelsens del av blanketten sådana uppgifter som ska registreras i handelsregistret, föreningsregistret, registret över religionssamfund och stiftelseregistret och som inte har anmälts i grunddelen samt bilagor enligt verksamhetsform.

Trots 1 mom. och 2 mom. 3 punkten ska uppgifter om sammanslutningars verkliga förmånstagare enligt 6 kap. 2 § i lagen omförhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism ( / ) och om utländska trusters verkliga förmånstagare enligt 1 kap. 6 § i den lagen samt om aktiebolags och europabolags aktieägare anmälas elektroniskt.

Uppgifter om en sammanslutnings verkliga förmånstagare enligt 1 kap. 5 § i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism samt om aktiebolags och europabolags aktieägare ska anmälas elektroniskt. När anmälan lämnas ska i övrigt iakttas bestämmelserna i 10 § 1 mom. om lämnande av etableringsanmälan.

Ansvariga för att en anmälan till registret görs är

7 a) för ett religionssamfund de myndiga medlemmar i styrelsen som anmälts till registret över religionssamfund,

Var och en har rätt att få uppgifter, utdrag och intyg över anteckningarna i registret över företags- och organisationsnummer. Trots 16 § 3 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) kan uppgifter ur registret över företags- och organisationsnummer lämnas ut genom teknisk anslutning eller på något annat sätt i elektronisk form.

Vad som föreskrivs i 1 mom. ska tillämpas på anmälan om en sammanslutnings verkliga förmånstagare enligt 6 kap. 2 § i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism, på utländska trusters verkliga förmånstagare enligt 1 kap. 6 § i den lagen samt på uppgifter om aktieägare i aktiebolag och europabolag, endast om den person som ansvarar för registeranmälan faktiskt har haft möjlighet att göra en elektronisk anmälan.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Den som gör en registeranmälan anses inte vara tillförlitlig i den mening som avses i 8 § 1 mom. 3 punkten, om

1) han eller hon genom en lagakraftvunnen dom under de senaste fem åren före bedömningen har dömts till fängelsestraff eller under de senaste tre åren före bedömningen har dömts till bötesstraff för ett brott som kan anses visa att han eller hon är uppenbart olämplig att utöva förmedlingsverksamhet,

2) han eller hon annars genom sin tidigare verksamhet har visat sig vara uppenbart olämplig för verksamhet som avses i 1 punkten.

Om den som gör anmälan är en juridisk person, gäller kravet på tillförlitlighet verkställande direktören och dennes ställföreträdare, medlemmar och suppleanter i styrelsen, medlemmar och suppleanter i förvaltningsrådet och jämförbara organ, ansvariga bolagsmän och andra som hör till den högsta ledningen och även dem som direkt eller indirekt innehar mer än 25 procent av aktierna i ett aktiebolag eller av den rösträtt som aktierna medför eller motsvarande ägande- eller bestämmanderätt i en annan sammanslutning.

Regionförvaltningsverket ska registrera den som gjort en registeranmälan som avses i 7 § 2 mom. som fastighetsförmedlingsrörelse eller rörelse för förmedling av hyreslägenheter och hyreslokaler, om

1) anmälaren har rätt att utöva näring i Finland,

2) anmälaren inte har försatts i konkurs och, när det är fråga om en fysisk person, har uppnått myndighetsåldern och inte har fått sin handlingsbehörighet begränsad,

3) anmälaren är tillförlitlig,

4) anmälaren har en ansvarsförsäkring vars försäkringsbelopp med beaktande av förmedlingsverksamhetens art och omfattning kan bedömas vara tillräckligt för att de skador som verksamheten eventuellt ger upphov till ska kunna ersättas och vilken till sina övriga villkor motsvarar sedvanlig försäkringspraxis i branschen,

5) anmälaren har anmält en ansvarig föreståndare som uppfyller kraven i 5 § 2 och 3 mom.

I förmedlingsrörelseregistret antecknas

1) en enskild näringsidkares fullständiga namn och personbeteckning eller, om sådan saknas, födelsetid samt firma, eventuell bifirma, företags- och organisationsnummer eller annan motsvarande beteckning och besöksadress till varje verksamhetsställe där förmedlingsverksamheten utövas,

2) en juridisk persons firma, eventuella bifirma, företags- och organisationsnummer eller annan motsvarande beteckning och besöksadress till varje verksamhetsställe där förmedlingsverksamheten utövas,

3) fullständigt namn och personbeteckning eller, om sådan saknas, födelsetid för de personer vars tillförlitlighet har kontrollerats i samband med handläggningen av registeranmälan,

4) huruvida förmedlingsrörelsen är en fastighetsförmedlingsrörelse eller en rörelse för förmedling av hyreslägenheter och hyreslokaler,

5) ansvariga föreståndarens fullständiga namn och personbeteckning eller, om sådan saknas, födelsetid,

6) vem som meddelat ansvarsförsäkringen samt försäkringsbeloppet,

7) registerbeteckningen och datum för registreringen,

8) varningar samt sådana uppmaningar och förbud som har förstärkts med vite och som har meddelats förmedlingsrörelsen med stöd av 18 § 2 mom.; en sådan uppgift ska utplånas ur registret när tre år har förflutit från utgången av det år då tvångsmedlet i fråga påfördes,

9) skälet till strykning ur registret samt tidpunkten då detta har skett.

Regionförvaltningsverket ska stryka en förmedlingsrörelse ur registret, om

1) förmedlingsrörelsen har upphört med sin verksamhet,

2) de förutsättningar för registrering som anges i 8 § 1 mom. 1–4 punkten inte längre uppfylls,

3) förmedlingsrörelsen utövar förmedlingsverksamheten som bulvan för någon annan,

4) förmedlingsrörelsen inte längre har en ansvarig föreståndare enligt 8 § 1 mom. 5 punkten och förmedlingsrörelsen inte inom den tidsfrist som regionförvaltningsverket har ställt i sin uppmaning har anmält en ny ansvarig föreståndare, eller om

5) det i förmedlingsrörelsens eller dess ansvariga föreståndares verksamhet förekommer allvarliga eller upprepade försummelser och rörelsen redan tidigare har meddelats ett verksamhetsförbud för viss tid.

Denna lag träder i kraft den 20 .

En förmedlingsrörelse som vid denna lags ikraftträdande är införd i förmedlingsrörelseregistret ska inom ett år från lagens ikraftträdande till regionförvaltningsverket anmäla de uppgifter om tillförlitlighet enligt 5 a § som ska införas i förmedlingsrörelseregistret. I annat fall stryks rörelsen ur registret.

Oberoende av sekretessbestämmelserna har utsläppshandelsmyndigheten rätt att av en kontoinnehavare och de kontoombud som avses i kommissionens registerförordning utan ogrundat dröjsmål få de uppgifter och utredningar som myndigheten begär och som behövs för skötseln av de uppgifter som anges i 7 kap. 1 § 2 mom. i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism ( / ).

Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet

7) försummar att visa upp de handlingar och registreringar som avses i 67 § 4 mom.,

ska, om inte strängare straff för gärningen föreskrivs någon annanstans i lag, för utsläppshandelsförseelse dömas till böter.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Utöver vad som föreskrivs någon annanstans i lag har Tullen trots sekretessbestämmelserna rätt att i enlighet med vad som avtalas om saken med de registeransvariga, ur vissa register och genom teknisk anslutning eller som en datamängd få och i övrigt behandla sådan information som Tullen behöver för att utföra sina uppdrag eller föra sina personregister, enligt följande:

1) ur samfunds och sammanslutningars personregister och övriga register för tullbrottsbekämpning behövliga uppgifter om passagerare, fordons personal samt om fordon och varor som transporteras,

2) ur Skatteförvaltningens datasystem sådana uppgifter jämte identifieringsuppgifter om den skattskyldige som behövs för beskattning, indrivning och tullbrottsbekämpning samt de uppgifter som behövs för tillståndsprövning och som gäller tillståndssökandens fullgörande av skyldighet att betala skatt och skatterelaterade betalningsarrangemang för tillståndssökanden samt, när det är ett krav för att tillstånd ska beviljas, uppgifter om överträdelser av tullagstiftningen eller skattelagstiftningen,

3) ur det fordonstrafikregister som avses i lagen om fordonstrafikregistret (541/2003) sådana uppgifter som behövs för tullövervakning, beskattning och indrivning samt för tullbrottsbekämpning,

4) ur Patent- och registerstyrelsens handelsregister sådana uppgifter om anmälningar och meddelanden som gäller näringsidkare och som behövs för tullövervakning, beskattning och indrivning samt för tullbrottsbekämpning, samt för tullövervakning och brottsbekämpning uppgifter ur handelsregistret om förmånstagare jämte identifieringsuppgifter om dem

5) ur polisens personregister sådana uppgifter som behövs för tullövervakning och för tullbrottsbekämpning samt för Tullens övriga uppdrag i enlighet med de ändamål som uppgifterna har samlats in och registrerats för samt för andra ändamål än de som uppgifterna har samlats in och registrerats för när det gäller fall som avses i 16 § 1 mom.,

6) ur gränsbevakningsväsendets personregister sådana uppgifter som behövs för tullövervakning och för tullbrottsbekämpning samt för Tullens övriga uppdrag i enlighet med de ändamål som uppgifterna har samlats in och registrerats för samt för andra ändamål än de som uppgifterna har samlats in och registrerats för när det gäller fall som avses i 16 § 1 mom.,

7) ur Brottspåföljdsmyndighetens personregister sådana uppgifter som behövs för tullbrottsbekämpning samt för andra ändamål än de som uppgifterna har samlats in och registrerats för när det gäller fall som avses i 16 § 1 mom.,

8) av dem som utövar inkvarteringsverksamhet och av polisen sådana uppgifter som avses i 6 § 1 mom. i lagen om inkvarterings- och förplägnadsverksamhet (308/2006) och som behövs för tullbrottsbekämpning,

9) sådana uppgifter som avses i 13—17 § i lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster (661/2009) och som behövs för tullövervakning, beskattning och indrivning samt för tullbrottsbekämpning,

10) ur det bötesregister som avses i lagen om verkställighet av böter (672/2002) uppgifter om bötesstraff och verkställigheten av dem, ur det straffregister som avses i straffregisterlagen (770/1993) och för de ändamål som nämns i 4 och 4 a § i den lagen uppgifter om personer och juridiska personer och ur det register över avgöranden och meddelanden om avgöranden som avses i lagen om justitieförvaltningens riksomfattande informationssystem (372/2010) uppgifter om avgöranden i brottmål och om avgörandenas laga kraft samt ur det rikssystem för behandling av diarie- och ärendehanteringsuppgifter som avses i den lagen uppgifter om brottmål som är eller har varit anhängiga vid åklagarmyndigheter eller domstolar,

11) av justitieförvaltningsmyndigheterna uppgifter om personer som är efterlysta av justitieförvaltningen,

12) ur utrikesministeriets informationssystem uppgifter om dem som hör till personalen vid diplomatiska beskickningar och konsulat som representerar den utsändande staten i Finland och om dem som hör till personalen vid en internationell organisations organ i Finland eller något annat internationellt organ i samma ställning samt om dessa personers familjemedlemmar och om dem som är i privat tjänst hos dessa personer, för utförande av uppdrag som föreskrivs för Tullen i utlänningslagen (301/2004) och för tullövervakning samt för tullbrottsbekämpning,

13) ur Migrationsverkets informationssystem uppgifter om ärenden som gäller resedokument, visum, vistelse, internationellt skydd, avlägsnande ur landet, inreseförbud och medborgarskap, för utförande av uppdrag som föreskrivs för Tullen i utlänningslagen och för tullövervakning samt för tullbrottsbekämpning,

14) av ett teleföretag de uppgifter enligt 10 kap. 6—8 § i tvångsmedelslagen och 2 kap. 14 § 2 mom. och 3 kap. 4 och 5 § i lagen om brottsbekämpning inom Tullen som behövs för tullbrottsbekämpning och som Tullen endast har rätt att få i enlighet med de förutsättningar som anges i de lagarna,

15) ur det farkostregister som avses i lagen om farkostregistret (424/2014) och ur Ålands fritidsbåtsregister uppgifter om båtar samt om ägare och innehavare av båtar, som behövs för uppdrag som Tullen sköter enligt lagen om sjöfartskydd på vissa fartyg och i hamnar som betjänar dem och om tillsyn över skyddet (485/2004), för påförande av påföljdsavgift för transportör enligt 179 § i utlänningslagen, för tullövervakning, beskattning och indrivning samt för tullbrottsbekämpning,

16) ur kommunikationsministeriets trafiktillståndsregister de uppgifter som behövs för påförande av påföljdsavgift för transportör enligt 179 § i utlänningslagen och för tullövervakning samt för tullbrottsbekämpning,

17) ur det fartygsregister, register över fartyg under byggnad och historikregister som avses i fartygsregisterlagen (512/1993) sådana uppgifter om fartyg samt om ägare och innehavare av fartyg som behövs för uppdrag som Tullen sköter enligt lagen om sjöfartskydd på vissa fartyg och i hamnar som betjänar dem och om tillsyn över skyddet, för påförande av påföljdsavgift för transportör enligt 179 § i utlänningslagen, för tullövervakning, beskattning och indrivning samt för tullbrottsbekämpning,

18) ur det luftfartygsregister som avses i luftfartslagen (864/2014) sådana uppgifter om luftfartyg samt om innehavare och ägare av luftfartyg som behövs för påförande av påföljdsavgift för transportör enligt 179 § i utlänningslagen, för tullövervakning, beskattning och indrivning samt för tullbrottsbekämpning,

19) av trafik-, fiske- och miljömyndigheterna samt av polisen, gränsbevakningsväsendet och försvarsmakten uppgifter om fordon och deras position samt om trafik, för tullövervakning samt för tullbrottsbekämpning,

20) för lämnande av handräckning nödvändiga uppgifter av den myndighet som har begärt handräckning,

21) ur regionförvaltningsverkets register för övervakning av penningtvätt de uppgifter om den registrerade jämte identifieringsuppgifter som behövs för tullövervakning och tullbrottsbekämpning.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Bestämmelser om kundkontroll finns i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism ( / ).

Denna lag träder i kraft den 20 .

Advokatföreningens styrelse ska se till att advokaterna när de uppträder inför domstol eller någon annan myndighet samt även i sin övriga verksamhet uppfyller sina förpliktelser. Advokatföreningens styrelse ska för regionförvaltningsverket göra framställning om ordningsavgift, offentlig varning och påföljdsavgift enligt 8 kap 10 § i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism ( / ). En advokat är skyldig att ge styrelsen de uppgifter som behövs för denna tillsyn. En advokat ska även tillåta en person som har förordnats av styrelsen att göra inspektioner i hans eller hennes byrå, om styrelsen finner att det är nödvändigt för tillsynen, och härvid visa de handlingar som ska granskas vid inspektionen. En styrelsemedlem och den som genomför en inspektion får inte obehörigen röja sekretessbelagda uppgifter som de har fått kännedom om i samband med tillsynen.

Denna lag träder i kraft den 20 .