Studiestödsreform och ökad låneandel
Lagar om ändring av lagen om studiestöd och 127 d § i inkomstskattelagen
Studiepenningen för högskolestuderande skärs ner och statsborgen för studielån höjs, och dessutom överförs studerandena i regel till det allmänna bostadsbidraget. Samtidigt förkortas den maximala stödtiden för högskolestudier och behovsprövningen av studiestödet slopas för en del av studerandena på andra stadiet.
- Status
- Godkänd
- Överlämnad
- 3.11.2016
- Senaste händelse
- 19.12.2016
- Omröstningar
- 2
- Anföranden
- 76
- Stadfäst
- 13.1.2017
- Författning
- 4/2017
- Källa
- eduskunta.fi ↗
Vad som föreslås
Nivån på studiepenningen för högskolestuderande sänks och förenhetligas med andra stadiet till högst 250,28 euro i månaden, medan statsborgen för studielån höjs från 400 euro till 650 euro i månaden (utomlands från 700 euro till 800 euro). Studerandena flyttas från studiestödets bostadstillägg till det allmänna bostadsbidraget, den maximala stödtiden för högskolestudier förkortas från 64 månader till 54 månader, beaktandet av föräldrarnas inkomster slopas för självständigt boende 18–19-åriga studerande på andra stadiet och kontrollen av betalningsanmärkningar som hindrat beviljande av studielån avskaffas.
Vad det betyder
Ändringarna träder i kraft i huvudsak den 1 augusti 2017 och påverkar hundratusentals studerande. En högskolestuderandes månatliga studiepenning minskar med cirka 86 euro, men det sammanlagda beloppet av studiepenning och låneborgen stiger till 900,28 euro i månaden, vilket gör försörjningen mer lånebetonad än tidigare. Övergången till bostadsbidrag förbättrar stödet särskilt för dem som hyr och bor ensamma, och slopandet av föräldrarnas inkomstprövning förbättrar stödet för cirka 9 800 studerande på andra stadiet med i genomsnitt 34 euro i månaden.
Så röstade riksdagen
2:a behandlingen · 13.12.2016Riksdagen godkände lagen med rösterna 101–64.
Regeringen ja, oppositionen nej. 34 ledamöter var frånvarande. Protokoll ↗
Fylld cirkel = ja, ring = nej, grå = frånvarande. Placeringen vid tidpunkten för denna omröstning är inte arkiverad, så ledamöterna har grupperats per parti på riktgivande platser.
En godkänd lag träder inte i kraft genast: republikens president stadfäster lagen, och den träder i kraft den dag som anges i lagen. Denna lag stadfästes 13.1.2017.
Debatten i salen
Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.
76 anföranden · 3 debatter
Debattens huvudpunkter
I debatten tvistades det om nedskärningen av högskolestuderandenas studiepenning, ökningen av låneandelen och begränsningen av stödmånaderna. Regeringspartierna försvarade reformen med anpassningen av statsfinanserna och betonade att bostadsbidragsreformen och höjningen av låneborgen förbättrar de studerandes totala försörjning. Oppositionen motsatte sig propositionen kraftigt och ansåg att den försvagar den utbildningsmässiga jämlikheten och tvingar låginkomsttagande studerande att skuldsätta sig.
- Försvagar lånebetoningen den utbildningsmässiga jämlikheten?
- Ökar eller minskar de studerandes faktiska försörjning?
- Förlänger eller förkortar nedskärningen av studiestödet studietiderna?
Besparingarna i studiestödet är nödvändiga för att bryta statens skuldsättning, och lånebetoningen understryker studier som en investering i den egna framtiden utan att den avgiftsfria utbildningen äventyras.
”Nuorten sukupolvien kannalta on aivan ratkaisevaa, että pystymme kääntämään taloutemme suunnan ja vahvistamaan työllisyyttä.”
— Sanni Grahn-Laasonen Även om den direkta nedskärningen i studiepenningen svider förenhetligar reformen stöden på olika utbildningsstadier, och övergången till det allmänna bostadsbidraget samt den nordiska lånestrukturen tryggar studiemöjligheterna.
”Meillä ei ole näyttöä siitä, että lainapainotteisempaan suuntaan meneminen aiheuttaisi epätasa-arvoa.”
— Laura Huhtasaari - CenternFör
Reformen förbättrar de flesta studerandes försörjning genom det allmänna bostadsbidraget och höjningen av låneborgen samt genomför det efterlängtade slopandet av behovsprövningen på andra stadiet.
”Vaikka opintorahaan toki kohdistuu leikkauksia, niin kokonaisopintotukihan siis kasvaa hallitusohjelman mukaisesti noin 1 100 euroon.”
— Marisanna Jarva - SDPEmot
Den kännbara nedskärningen av studiepenningen och tvånget att ta lån ökar de studerandes försörjningsbörda, förlänger studietiderna på grund av förvärvsarbete och försvagar den utbildningsmässiga jämlikheten.
”Opintotuen näin merkittävä leikkaus on kohtuuton ja ristiriidassa niiden tavoitteiden kanssa, joita opintojen etenemiselle on jo pidemmän aikaa asetettu.”
— Sanna Marin - De GrönaEmot
Att skära ner studiepenningen med en fjärdedel drabbar samhällets mest låginkomsttagande hårt, och lånebetoningen höjer tröskeln att söka sig till högskoleutbildning från mindre bemedlade förhållanden.
”Niin kuin tässä edellä on kerrottu, kyllähän tämä leikkaus opintotukeen on historiallisen suuri ja se näkyy kyllä opiskelijoiden kukkarossa todella suurena lovena.”
— Krista Mikkonen - VänsterförbundetEmot
Det är fråga om en historiskt stor nedskärning i de studerandes försörjning, vilket driver unga in i en skuldsättningsspiral och försvagar den utbildningsmässiga jämlikheten.
”Tämä hallituksen esitys on tietääkseni suurin leikkaus, joka tässä maassa on koskaan tehty nykymuotoiseen opintotukeen.”
— Li Andersson - SFPEmot
Att försämra de studerandes utkomst och tvinga dem att leva på skuld undergräver ungas framtidstro och jämlika möjligheter, varför lagförslagen måste förkastas.
”Det är väldigt krävande att be att de ska ta stora beslut om att leva på skuld under hela sin studietid.”
— Eva Biaudet Att öka lånebetoningen är inte ansvarsfullt på en osäker arbetsmarknad, och de föreslagna lagändringarna borde förkastas till förmån för en studiestödsmodell som är mer sporrande och höjer inkomstgränserna.
”Ensiksi haluan ilmoittaa, että kannatan edustaja Nylanderin esittämää hallituksen esityksen 1. ja 2. lakiehdotuksen hylkäämistä ja vastalauseen lausumaehdotusta.”
— Sari Tanus
Sammandraget är AI-genererat utifrån 76 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet. De längsta anförandena förkortades i sammandragets källmaterial.
Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin sivistysvaliokuntaan, jolle perustuslakivaliokunnan on annettava lausunto.
Yleiskeskustelu päättyi. Eduskunta hyväksyi hallituksen esitykseen HE 229/2016 vp sisältyvien 1.-2. lakiehdotuksen sisällön mietinnön mukaisena. Eduskunta yhtyi valiokunnan ehdotukseen lakialoitteisiin LA 87, 101/2016 vp sisältyvien lakiehdotusten hylkäämisestä. Lakiehdotusten ensimmäinen käsittely päättyi.
Keskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.
Behandlingens skeden
Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.
- 3.11.2016Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Opetus- ja kulttuuriministeriö
- 8.11.2016Lähetekeskustelu · Täysistunto
- 7.12.2016Valiokunnan mietintö tai lausunto · sivistysvaliokunta
- 8.12.2016Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
- 13.12.2016Toinen käsittely · Täysistunto
- 16.12.2016Eduskunnan vastaus ja kirjelmä
Beslut per lagförslag2
- 1Laki opintotukilain muuttamisestaHyväksytty · 4/2017 · 13.1.2017
- 2Laki tuloverolain 127 d §:n muuttamisestaHyväksytty · 5/2017 · 13.1.2017
Föreslagen lagtext
Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.
1.Lag om ändring av lagen om studiestöd
I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om studiestöd (65/1994) 11 a, 12 och 14 a §, sådana de lyder, 11 a § i lag 1402/2015, 12 § i lagarna 345/2004 och 1402/2015 och 14 a § i lagarna 408/2005, 399/2006 och 1078/2012, ändras 7 § 2—4 mom., 11, 14 och 15 §, 15 a § 3 mom., 15 f § 2 mom., 16 § 1 mom., 19 §, 27 § 5 mom. samt 38, 39 och 40 §, sådana de lyder, 7 § 2 och 3 mom., 15 f § 2 mom. och 16 § 1 mom. i lag 1243/2013, 7 § 4 mom. i lag 52/2011, 11 § i lag 1402/2015, 14 § i lagarna 792/2007,1078/2012 och 1402/2015, 15 § i lagarna 52/2011 och 1243/2013, 15 a § 3 mom. i lag 345/2004, 19 § i lagarna 1427/2001, 345/2004, 792/2007 och 1402/2015, 27 § 5 mom. i lag 1099/2000, 38 § delvis ändrad i lag 1237/2004, 39 § i lag 30/2007 och 40 § i lag 344/2002, samt fogas till lagen en ny 17 a § som följer:
7 §Tidsbegränsningar
Studiestöd för högskolestudier kan fås för högst 54 stödmånader. Den tid som berättigar till stöd är dock 57 månader när den sammanlagda omfattningen av en lägre och högre högskoleexamen är 360 studiepoäng.
Den tid som berättigar till stöd för avläggande av en högskoleexamen bestäms enligt den omfattning som föreskrivs för examen i fråga så att den tid som berättigar till stöd är högst nio stödmånader per läsår som ingår i examens omfattning, förlängd med tre stödmånader. Den tid som berättigar till stöd för ett halvt läsår som överskrider de fulla läsåren är dock fem stödmånader.
Om en studerande antagits för att avlägga både en lägre och en högre högskoleexamen, beviljas studiestödet separat för avläggandet av den lägre och den högre högskoleexamen. Den tid som berättigar till stöd uppgår dock sammanlagt till högst den stödtid som bestäms i enlighet med 3 mom. utifrån dessa examinas sammanlagda omfattning.
11 §Studiepenningens belopp
Studiepenningen per månad är
1) för en studerande som bor hos sin förälder 38,66 euro, när den studerande är yngre än 20 år, och 81,39 euro, när den studerande har fyllt 20 år,
2) för en studerande som bor någon annanstans än hos sin förälder 101,74 euro, när den studerande är yngre än 18 år, samt 250,28 euro, när den studerande har fyllt 18 år,
3) för en studerande som är gift eller underhållsskyldig 250,28 euro.
Om föräldrarnas sammanlagda nettoförvärvs- och nettokapitalinkomster enligt 30 § i inkomstskattelagen (1535/1992) är högst 20 700 euro per år, höjs den i 1 mom. föreskrivna studiepenningen enligt följande:
1) en studiepenning på 38,66 euro med högst 59,01 euro,
2) en studiepenning på 81,39 euro med högst 101,74 euro,
3) en studiepenning på 101,74 euro med högst 101,74 euro.
Höjningen enligt 2 mom. minskas med 10 procent för varje helt belopp av 2 070 euro som överskrider inkomstgränsen. Ingen höjning betalas om det sammanlagda beloppet av de inkomster som avses i 2 mom. överstiger 39 000 euro.
Om en studerande bor i en bostad som han eller hon hyr av sin förälder eller som ägs av föräldern och den finns i samma fastighet som förälderns stadigvarande bostad, är den studerande berättigad till studiepenning till samma belopp som en studerande som bor hos sin förälder.
Rätten till åldersrelaterad högre studiepenning uppkommer vid ingången av den månad då stödtagaren uppnår den föreskrivna åldern.
14 §Bostadstillägg
Rätt till bostadstillägg har studerande som bor på hyra och studerar utomlands och har boendeutgifter. Bostadstilläggets belopp är 210 euro per månad. Rätt till bostadstillägg har dock inte en studerande som bor utomlands som bor hos sin förälder eller i en bostad som ägs av en förälder eller av maken. Genom förordning av statsrådet kan föreskrivas om bostadstilläggets belopp i länder med låg hyresnivå.
En studerande som studerar i Finland på en avgiftsbelagd linje vid en folkhögskola eller ett idrottsutbildningscenter eller vid Sameområdets utbildningscentral och bor i läroanstaltens elevhem har rätt till bostadstillägg på 88,87 euro i månaden.
15 §Statsborgen för studielån
Statsborgen för studielån beviljas studerande som får studiepenning enligt denna lag eller vuxenutbildningsstöd enligt lagen om vuxenutbildningsstöd.
Statsborgen beviljas även studerande
1) som har fyllt 18 år och som på basis av föräldrarnas inkomster inte har rätt till studiepenning,
2) som bor någon annanstans än hos sin förälder, för vars underhåll betalas barnbidrag och som på basis av sina föräldrars inkomster är berättigad till studiepenning, eller
3) som enligt 20 § inte beviljas studiepenning.
Högskolestuderande som får studiepenning beviljas statsborgen för studielån utan särskild ansökan. Den som får vuxenutbildningsstöd kan beviljas statsborgen också för andra studier än sådana som avses i 4 §.
Statsborgen beviljas inte studerande
1) som avtjänar frihetsstraff, eller
2) vars studielån drivs in av Folkpensionsanstalten på grundval av borgensansvar, om inte Folkpensionsanstalten av särskilda skäl beslutar annat.
Statsborgen för studielån beviljas för högst ett läsår i sänder. Beslutet om beviljande av statsborgen kan dock omfatta statsborgen för juni och juli före läsåret. Om studierna varar högst 12 månader kan statsborgen för studielån beviljas genom ett enda beslut för hela studietiden.
15 a §Lyftande av studielån
Den andel av lånet som är avsedd för höstterminen kan lyftas tidigast den 1 augusti och den andel som är avsedd för vårterminen tidigast den 1 januari. Ett studielån som beviljats för avläggande av examen vid en utländsk läroanstalt, för vetenskapliga påbyggnadsstudier eller en person som får vuxenutbildningsstöd eller för studier som varar högst 12 månader kan lyftas i en rat.
15 f §Studielånskompensationens belopp
Studielånskompensationens belopp beräknas på högst det lånebelopp som motsvarar studielånebeloppet enligt den tid som motsvarar den målsatta tiden för avläggande av examen eller examens omfattning. När studielånskompensationens belopp beräknas, beaktas studielån på högst 400 euro per stödmånad om examen har avlagts vid en högskola i Finland, eller studielån på högst 700 euro per stödmånad om examen har avlagts vid en högskola utomlands. Studielån beaktas för nio månader per läsår. Till den del som den målsatta tiden för avläggande av examen eller examens omfattning inte är hela år, beaktas studielånet för fem månader per halvt läsår när kompensationens maximibelopp beräknas.
16 §Statsborgens belopp
Beloppet av statsborgen för studielån per stödmånad är
1) 650 euro för högskolestuderande och för den som får vuxenutbildningsstöd,
2) 650 euro för andra än högskolestuderande, om den studerande har fyllt 18 år, och 300 euro om den studerande är yngre än 18 år; rätten till högre statsborgen börjar vid ingången av den månad då den studerande fyller 18 år,
3) 800 euro för studerande som studerar utomlands.
17 a §Justering av inkomstgränserna för studerandes egna inkomster
De inkomstgränser som föreskrivs i 17 § justeras vartannat år den 1 januari i överensstämmelse med förändringen i det allmänna inkomstnivåindexet, men endast om inkomstgränserna höjs till följd av förändringen i indexet. Justeringarna av inkomstgränserna motsvarar den förändring som inträffat före utgången av det tredje kvartalet under den gångna tvåårsperioden. Beloppet enligt det allmänna inkomstnivåindexet avrundas till närmaste hela euro.
19 §Beaktande av föräldrarnas inkomster
Föräldrarnas inkomster då det gäller andra studerande än högskolestuderande beaktas när studiepenning beviljas, om den studerande är yngre än 20 år och bor hos sin förälder, samt när bostadstillägg beviljas, om den studerande är yngre än 18 år. Inkomsterna beaktas till utgången av den kalendermånad som föregår den månad under vilken åldersgränsen uppnås. Föräldrarnas inkomster beaktas dock inte, om den studerande är gift eller underhållsskyldig. Om föräldrarna är frånskilda eller varaktigt bor åtskilda till följd av söndring, beaktas bara inkomsterna för den förälder som den studerande bor eller senast har bott hos. Om den studerande är yngre än 18 år och försörjs av sin förälder och dennas nya äkta make i deras gemensamma hem, beaktas även den nya äkta makens inkomster.
En studerande har rätt till studiepenning och bostadstillägg till fullt belopp, om föräldrarnas sammanlagda nettoförvärvs- och nettokapitalinkomster enligt 30 § i inkomstskattelagen är högst 40 800 euro per år. Studiepenningen och bostadstillägget minskas med fem procent för varje helt belopp av 1 010 euro som överskrider inkomstgränsen.
27 §Återkrav
Det studiepennings- och bostadstilläggsbelopp som ska återkrävas på basis av den studerandes egna inkomster höjs med 7,5 procent, om inte genom förordning av statsrådet föreskrivs om en lägre höjning.
38 §Borgensfordran på studielån
Studielåntagaren är skyldig att betala till Folkpensionsanstalten det belopp som ett kreditinstitut betalats på grundval av statsborgen (borgensfordran). På borgensfordran ska betalas ränta enligt 4 § 1 mom. i räntelagen (633/1982), om det inte genom förordning av statsrådet föreskrivs om en lägre ränta.
Folkpensionsanstalten kan avtala med studielåntagaren om betalningsarrangemang för borgensfordran. Borgensfordran och räntan på borgensfordran är direkt utsökbara. Bestämmelser om indrivning av borgensfordran och räntan finns i lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007). Vad som i den lagen föreskrivs om preskription av fordringar ska dock inte gälla den regressrätt som staten har enligt 1 mom.
39 §Beviljande av betalningsbefrielse
Studielåntagaren har rätt att få befrielse från att betala ränta på borgensfordran för den tid låntagarens genomsnittliga skattepliktiga inkomster inte överstiger inkomstgränserna för beviljande av ränteunderstöd enligt 16 a §.
Studielåntagaren har rätt att få befrielse från att betala borgensfordran och räntorna på borgensfordran om
1) låntagaren är varaktigt arbetsoförmögen eller har varit arbetsoförmögen oavbrutet i minst fem år, och
2) låntagarens skattepliktiga inkomster inte överstiger inkomstgränserna enligt 1 mom.
Betalningsbefrielse beviljas på ansökan. Befrielse från att betala ränta i enlighet med 1 mom. beviljas inte retroaktivt för en längre tid än ett år före ansökan utan särskilt vägande skäl.
40 §Avstående från indrivning av borgensfordran
Indrivningen av en borgensfordran som grundar sig på statsborgen för ett studielån samt av räntorna på fordran kan underlåtas helt, om
1) det belopp som ska drivas in är litet,
2) det med beaktande av låntagarens ekonomiska situation inte längre är ändamålsenligt att fortsätta indrivningen, eller
3) det med hänsyn till det belopp som inte drivits in medför oskäliga kostnader att fortsätta indrivningen.
Indrivningen av borgensfordran och av räntorna på borgensfordran frångås helt om låntagaren har avlidit.
§
Denna lag träder i kraft den 20 . Lagens 17 a § och 19 § träder dock i kraft den 1 januari 2018.
Den maximala stödtiden enligt 7 § 2 mom. tillämpas på högskolestuderande som avlagt högskoleexamen och som tar emot en studieplats eller anmäler sig som närvarande för högskolestudier den 1 augusti 2017 eller därefter. På högskolestudier som har inletts före ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser om maximal stödtid som gällde vid ikraftträdandet.
Lagens 7 § 3 mom. tillämpas på studerande som första gången tagit emot en studieplats vid en högskola den 1 augusti 2017 eller därefter. Det momentet ska också tillämpas på en studerande som tagit emot en studieplats före den 1 augusti 2017, om han eller hon har anmält sig som närvarande första gången den 1 augusti 2017 eller därefter. På studerande som tagit emot en studieplats och anmält sig som närvarande vid en högskola första gången före lagens ikraftträdande tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av denna lag.
Den första i 17 a § avsedda justeringen av inkomstgränser enligt inkomstnivåindexet görs den 1 januari 2018, och den motsvarar den ändring i inkomstnivåindexet som skett från ingången av oktober 2015 till utgången av september 2017.
Bestämmelserna i 27 § tillämpas första gången vid inkomstkontrollen för 2016 som görs år 2018.
En studielåntagare som tar emot en studieplats för att avlägga sin första högskoleexamen som berättigar till avdrag, eller som anmäler sig som närvarande för dessa studier första gången den 1 augusti 2019 eller därefter, är inte berättigad till studielånsavdrag.
2.Lag om ändring av 127 d § i inkomstskattelagen
I enlighet med riksdagens beslut ändras i inkomstskattelagen (1535/1992) 127 d § 3 mom., sådant det lyder i lag 409/2005, som följer:
127 d §Studielånsavdrag
Studielånsavdragets maximibelopp beräknas på basis av högst det lånebelopp som motsvarar studielånebeloppet enligt den omfattning som föreskrivs för examen i fråga med stöd av universitetslagen eller yrkeshögskolelagen. När studielånsavdragets belopp beräknas, beaktas studielån på högst 400 euro per stödmånad om examen har avlagts vid en högskola i Finland, eller studielån på högst 700 euro per stödmånad om examen har avlagts vid en högskola utomlands. Studielån beaktas för nio månader per läsår. Till den del examens omfattning inte utgör hela år, beaktas vid beräkning av maximibeloppet studielånet för fem månader per ett halvt läsår.
§
Denna lag träder i kraft den 20 .
Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 2.9.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.