Reform av väktarutbildningen och fängelseledningen

Brottspåföljdsmyndigheten har till uppgift att övervaka dem som dömts till villkorligt fängelsestraff, att verkställa ungdomsstraff, samhällstjänst, övervakningsstraff, ovillkorligt fängelsestraff, förvandlingsstraff för böter, kombinationsstraff och säkerhetsförvaring, att övervaka villkorligt frigivna samt att verkställa häktning. Brottspåföljdsmyndigheten ska dessutom sköta de andra uppgifter som enligt lagstiftningen ankommer på den.

Inom Brottspåföljdsmyndighetens ansvarsområde för utveckling och styrning finns enheten Brottspåföljdsområdets utbildningscentral, som ger utbildning som leder till examen inom brottspåföljdsområdet och fortbildning inom det området.

Utöver vad som föreskrivs i 1 mom. ska en brottspåföljdscentral även utföra de övriga uppgifter som Brottspåföljdsmyndighetens ansvarsområden särskilt har påfört brottspåföljdscentralen. Brottspåföljdsmyndighetens ansvarsområden kan påföra en brottspåföljdscentral en annan brottspåföljdscentrals eller ett ansvarsområdes uppgifter samt påföra ett ansvarsområde en brottspåföljdscentrals uppgifter, om det behövs för att målen för verkställigheten av straff eller häktning ska nås, för att jämna ut arbetet, för att utnyttja tillgänglig specialkompetens eller av någon annan särskild orsak.

En brottspåföljdscentral leds av en direktör för brottspåföljdscentralen. En byrå för samhällspåföljder leds av en direktör för byrån för samhällspåföljder. Ett fängelse leds av en fängelsedirektör. Andra enheter vid brottspåföljdscentralerna leds av en enhetschef.

Generaldirektören avgör ärenden som gäller hela Brottspåföljdsmyndigheten, direktören för ett ansvarsområde avgör ärenden som gäller ansvarsområdet, direktören för en brottspåföljdscentral avgör ärenden som gäller brottspåföljdscentralen och direktören för en byrå för samhällspåföljder, direktören för ett fängelse och en enhetschef för en annan enhet vid en brottspåföljdscentral avgör ärenden som gäller den egna enheten, om det inte har föreskrivits eller i Brottspåföljdsmyndighetens eller brottspåföljdscentralens arbetsordning bestämts att någon annan tjänsteman ska avgöra dem.

Generaldirektören kan i enskilda fall förbehålla sig beslutanderätten i ärenden som enligt bestämmelser någon annanstans än i lag ska avgöras av en annan tjänsteman vid myndigheten. Direktören för ett ansvarsområde, direktören för en brottspåföljdscentral, direktören för en byrå för samhällspåföljder, direktören för ett fängelse och en enhetschef för en annan enhet vid en brottspåföljdscentral kan i enskilda fall förbehålla sig beslutanderätten i ärenden som enligt bestämmelser någon annanstans än i lag ska avgöras av en tjänsteman som är underställd honom eller henne.

Brottspåföljdsmyndigheten får från privata tjänsteproducenter på grundval av avtal skaffa sådana tjänster i anslutning till arbete, studier, rehabilitering, fritidsverksamhet eller annan motsvarande verksamhet som stöder och bistår myndighetens egen verksamhet och som behövs för att främja målen för en i fängelselagen (767/2005), lagen om övervakad frihet på prov (629/2013), lagen om verkställighet av samhällspåföljder (400/2015) och lagen om verkställighet av kombinationsstraff (801/2017) avsedd plan för strafftiden, vilken utarbetats för en fånge eller en person som avtjänar samhällspåföljd, eller som behövs för att ordna en i häktningslagen avsedd (768/2005) sysselsättningsmöjlighet för en häktad, om tjänsten behöver skaffas av en privat tjänsteproducent för att uppgiften ska skötas på ett ändamålsenligt sätt. I sådan stödjande och biträdande verksamhet som avses ovan sköts inte uppgifter som innefattar beslutanderätt i fråga om verkställighet av straffrättsliga påföljder eller av häktning.

Brottspåföljdsmyndigheten får från privata tjänsteproducenter på grundval av avtal skaffa sådan mathållning och sådan möjlighet för fångarna att köpa livsmedel och personliga bruksföremål som avses i fängelselagen och häktningslagen och sådana transporttjänster och fordon som behövs för transport av fångar och häktade och som avses i de lagarna, om tjänsten behöver skaffas av en privat tjänsteproducent för att uppgiften ska skötas på ett ändamålsenligt sätt. Brottspåföljdsmyndighetens tjänstemän deltar i fångtransporterna, svarar för övervakningen av och bevakningen vid transporten samt utövar de befogenheter som föreskrivs för dem i lag för att säkerställa att transporten sker på ett ändamålsenligt sätt. Den privata tjänsteproducenten svarar för att de anställda som sköter fångtransportuppdragen uppfyller de krav på körskicklighet som uppgiften förutsätter och att de transportmedel som ingår i tjänsten uppfyller de säkerhetstekniska krav som uppgiften förutsätter.

Brottspåföljdsmyndigheten får från privata tjänsteproducenter på grundval av avtal skaffa administrativa tjänster som stöder och bistår myndighetens egen verksamhet, om tjänsten behöver skaffas av en privat tjänsteproducent för att uppgiften ska skötas på ett ändamålsenligt sätt. En sådan anskaffning kan också gälla inhyrd personal som inte står i anställningsförhållande till Brottspåföljdsmyndigheten, men som står under Brottspåföljdsmyndighetens ledning och övervakning på det sätt som avses i 1 kap. 7 § 3 mom. i arbetsavtalslagen (55/2001).

Brottspåföljdsmyndigheten styr och övervakar de tjänster som den skaffar av en privat tjänsteproducent. Brottspåföljdsmyndigheten för en förteckning över sådana tjänsteproducenter som avses i detta kapitel.

Den privata tjänsteproducenten svarar för att tjänsten produceras i enlighet med lag samt i enlighet med upphandlingsavtalet och Brottspåföljdsmyndighetens anvisningar.

En privat tjänsteproducent ska ha tillräcklig kompetens med hänsyn till innehållet i och omfånget av tjänsten, ha den yrkesutbildade personal som verksamheten förutsätter samt även annars ha tillräckliga verksamhetsförutsättningar. Den privata tjänsteproducenten ska utse en ansvarig person som ansvarar för verksamheten och som har till uppgift att säkerställa att kraven enligt lag och avtal uppfylls vid produktionen av tjänsten.

När Brottspåföljdsmyndigheten skaffar en tjänst som avses i 7 a § 1–3 mom. mot vederlag, ska det i avtalet mellan Brottspåföljdsmyndigheten och den privata tjänsteproducenten avtalas om

1) innehållet i, kvantiteten av, kvaliteten på och genomförandet av de tjänster som skaffas,

2) förfaranden som säkerställer att de som utför uppgifterna har tillräcklig yrkesskicklighet,

3) detaljerna för lagenlig behandling av de personuppgifter som uppkommer i samband med tjänsteproducentens verksamhet,

4) praktiska arrangemang genom vilka Brottspåföljdsmyndigheten sköter styrningen och övervakningen av de tjänster som den privata tjänsteproducenten utför,

5) krav som gäller den privata tjänsteproducentens solvens samt om fastställande av dennes solvens,

6) en avtalsenlig ersättning samt om sänkning av ersättningen eller inställning av betalningen av ersättningen om den privata tjänsteproducenten gör sig skyldig till fel,

7) parternas skyldighet att underrätta varandra om sådana ändringar som gäller tjänsten och som väsentligt kan inverka på skötseln av de uppgifter som avses i avtalet,

8) avtalsperioden samt uppsägning och hävning av avtalet,

9) beredskapen och verksamhetens kontinuitet när avtalet upphör att gälla, vid avtalsbrott och störningar i avtalets fullgörande samt vid andra störningssituationer och undantagsförhållanden.

När Brottspåföljdsmyndigheten skaffar en i 7 a § 1 eller 2 mom. avsedd tjänst vederlagsfritt eller som inhyrd personal enligt 3 mom., ska det i avtalet mellan Brottspåföljdsmyndigheten och den privata tjänsteproducenten avtalas om de aspekter som avses i 1 mom. 1, 3, 4, 7 och 8.

När Brottspåföljdsmyndigheten i enstaka fall eller sporadiskt skaffar en i 7 a § 1 eller 2 mom. avsedd tjänst som kan anses vara ringa, ska det i avtalet mellan Brottspåföljdsmyndigheten och den privata tjänsteproducenten med beaktande av tjänstens innehåll kommas överens om tillräcklig övervakning av och tillräckligt integritetsskydd för personer som avtjänar en straffrättslig påföljd och häktade.

I 7 a § avsedda privata tjänsteproducenter och deras personal ska i den verksamhet som de utför enligt denna lag iaktta

1) de krav på verksamhetens innehåll och kvalitet som ställs i den lagstiftning som gäller tjänsteproducentens eget verksamhetsområde och i lagstiftning som gäller verkställighet av straffrättsliga påföljder, verkställighet av häktning och behandling av personuppgifter samt i annan lagstiftning,

2) det avtal som ingåtts om produktionen av tjänsterna,

3) Brottspåföljdsmyndighetens anvisningar.

Tjänsteproducenter är skyldiga att lämna Brottspåföljdsmyndigheten de uppgifter om verksamheten som behövs för övervakningen av att avtalet följs.

Tjänsteproducenter eller personer i deras tjänst får inte för utomstående röja sådan sekretessbelagd information som de fått då de skött uppgifter enligt detta kapitel.

Brottspåföljdsmyndigheten har trots sekretessbestämmelserna rätt att av en anställd hos en privat tjänsteproducent i fråga om en person som avtjänar en straffrättslig påföljd eller som är häktad och som deltar i verksamheten få sådana uppgifter som behövs för att genomföra den verksamhet som Brottspåföljdsmyndigheten ordnar för personen i fråga eller för att säkerställa säkerheten vid verkställigheten av den straffrättsliga påföljden eller häktningen.

En anställd hos en privat tjänsteproducent har trots sekretessbestämmelserna rätt att av Brottspåföljdsmyndigheten i fråga om en person som avtjänar en straffrättslig påföljd eller som är häktad få sådana uppgifter som är nödvändiga för genomförandet av verksamhet som avses i 7 a §.

Bestämmelser om de säkerhetsutredningar som ska göras i fråga om privata tjänsteproducenter och sådana anställda hos dem som utför uppgifter som avses i detta kapitel finns i säkerhetsutredningslagen (726/2014).

När anställda hos en privat tjänsteproducent sköter sådana uppgifter som avses i 7 a § omfattas de av bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar i 40 kap. i strafflagen (39/1889), med undantag av avsättningspåföljden.

Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen (412/1974).

Bestämmelser om upphandlingsförfarandet när tjänster skaffas från en privat tjänsteproducent finns i lagen om offentlig upphandling och koncession (1397/2016).

På Brottspåföljdsmyndighetens vägnar fattas beslutet om anskaffning av en riksomfattande tjänst från en privat tjänsteproducent av direktören för ansvarsområdet i fråga och när det gäller anskaffning av en tjänst som gäller en brottspåföljdscentral av direktören för brottspåföljdscentralen i fråga. I upphandlingsbeslutet ska det motiveras att det är ändamålsenligt att skaffa tjänsten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2027.

Vad som någon annanstans i lag föreskrivs om enhetschefer för byråer för samhällspåföljder gäller de direktörer för byråer för samhällspåföljder som avses i denna lag och vad som någon annanstans i lag föreskrivs om enhetschefer för fängelser gäller de fängelsedirektörer som avses i denna lag.

De ärenden som behandlas av enhetscheferna vid byråerna för samhällspåföljder när denna lag träder i kraft överförs till direktörerna för byråerna för samhällspåföljder för behandling och de ärenden som behandlas av enhetscheferna för fängelserna när denna lag träder i kraft överförs till fängelsedirektörerna för behandling.

Beslut om ändring av tjänster och placering av personalen fattas före ikraftträdandet av denna lag av generaldirektören eller av en annan i Brottspåföljdsmyndighetens arbetsordning förordnad tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndigheten.

De avtal som Brottspåföljdsmyndigheten ingått med privata tjänsteproducenter och som är i kraft vid ikraftträdandet av denna lag ska senast inom ett år från lagens ikraftträdande ändras så att de motsvarar bestämmelserna i 7 c §.

Examen inom brottspåföljdsområdet ger den studerande de kunskaper och färdigheter som krävs för handlednings- och övervakningsuppgifter inom brottspåföljdsområdet. Examen syftar till att ge den studerande färdigheter för sådan verkställighet av straff som är målinriktad, säker och effektfull och som respekterar individens människovärde och mänskliga rättigheter.

Examen inom brottspåföljdsområdet ger i 7 § 1 mom. 6 punkten i statsrådets förordning om Brottspåföljdsmyndigheten (290/2022) avsedd behörighet för en tjänst som väktare.

Brottspåföljdsområdets utbildningscentral, som hör till Brottspåföljdsmyndighetens ansvarsområde för utveckling och styrning, ordnar utbildning som leder till examen inom brottspåföljdsområdet. Bestämmelser om utbildningscentralens förvaltning finns i lagen om Brottspåföljdsmyndigheten (221/2022) samt utfärdas genom förordning av statsrådet.

Den inlärning i arbetet som ingår i den utbildning som leder till examen inom brottspåföljdsområdet ordnas vid en enhet vid en brottspåföljdscentral.

Direktören för Brottspåföljdsmyndighetens ansvarsområde för utveckling och styrning fastställer årligen på förslag av utbildningscentralens enhetschef antalet nybörjarplatser inom den utbildning som leder till examen.

Undervisningsspråk för examen är finska. Undervisning ges också på svenska och tillfälligt även på andra språk.

En studerande får i samband med antagningen av studerande och i proven använda antingen finska eller svenska.

Den utbildning som leder till examen inom brottspåföljdsområdet är avgiftsfri för den studerande.

Bestämmelser om studiesociala förmåner utfärdas genom förordning av justitieministeriet.

Omfattningen av examen inom brottspåföljdsområdet är 90 studiepoäng.

Till examen inom brottspåföljdsområdet hör

1) grundstudier,

2) yrkesstudier och inlärning i arbetet,

3) valfria studier.

Målet för examen är att den studerande uppnår goda kunskaper i frågor som gäller laglighet och etik, rehabilitering och handledning samt säkerhet och övervakning.

Den studerande ska slutföra studierna inom den maximitid som anges i undervisningsplanen och på det sätt som anges i den gällande undervisningsplanen. Enhetschefen för utbildningscentralen kan på en studerandes begäran skjuta upp hans eller hennes studierätt till den tidpunkt då utbildningen följande gång inleds, dock med högst ett år.

I examensstadgan för Brottspåföljdsområdets utbildningscentral fattas beslut om

1) undervisningsplanen,

2) antagningsgrunderna och antagningsförfarandet vid antagningen av studerande samt den utbildning och arbetserfarenhet som ger tilläggspoäng vid antagningen,

3) deltagande i undervisning,

4) tillgodoräknande av andra studier och kompetens,

5) inlärning i arbetet,

6) bedömning,

7) betyg.

I undervisningsplanen för examen inom brottspåföljdsområdet fastställs

1) för varje studieperiod målen för kunnandet, vilken ämneshelhet som ska behandlas och omfattningen i studiepoäng,

2) omfattningen av undervisningen och av inlärningen i arbetet i studiepoäng,

3) vilka prestationer som krävs.

Direktören för Brottspåföljdsmyndighetens ansvarsområde för utveckling och styrning fattar beslut om examensstadgan och undervisningsplanen på framställning av enhetschefen för utbildningscentralen.

Enhetschefen för utbildningscentralen beslutar om ansökningstiderna och ansökningsförfarandena.

Som studerande till utbildning som leder till examen inom brottspåföljdsområdet kan antas den som före utgången av ansökningstiden har avlagt minst

1) andra stadiets yrkesinriktade examen (yrkesinriktad grundexamen, yrkesexamen eller specialyrkesexamen ) enligt lagen om yrkesutbildning (531/2017), gymnasiets lärokurs enligt gymnasielagen (714/2018) eller en examen enligt lagen om studentexamen (502/2019) eller motsvarande tidigare examen eller fullgjort motsvarande studier utomlands samt med godkänt resultat avlagt ett prov eller någon annan prestation enligt antagningsförfarandet, eller

2) andra stadiets yrkesinriktade examen och är anställd hos Brottspåföljdsmyndigheten som väktare i ett tjänsteförhållande för viss tid.

Utöver vad som föreskrivs i 1 mom. förutsätts av sökande som antas till utbildning som leder till examen inom brottspåföljdsområdet att de

1) före utgången av ansökningstiden har fyllt 18 år,

2) i fråga om sin hälsa och övriga egenskaper är lämpliga för arbete inom brottspåföljdsområdet,

3) har giltig körrätt för kategori B,

4) har goda muntliga och skriftliga kunskaper i finska.

Enhetschefen för utbildningscentralen kan bevilja undantag från kraven i 1 mom. 1 punkten, om sökanden i övrigt kan anses ha tillräckliga kunskaper och färdigheter för studierna i fråga.

Den som ansöker om att bli antagen till utbildning ska lämna utbildningscentralen de uppgifter om sitt hälsotillstånd som behövs för bedömningen vid antagningen av studerande. Dessutom ska den som ansöker om att bli antagen till utbildning på begäran lämna de uppgifter som behövs för att bedöma om sökanden på det sätt som förutsätts i 2 mom. 2 punkten är lämplig för arbete inom brottspåföljdsområdet. Sådana uppgifter är uppgifter om sökandens kopplingar till organiserad brottslighet, kriminella grupper och frihetsberövade eller brottsbenägna personer och om sökandens eventuella missbruksproblem samt om andra omständigheter som av grundad anledning kan inverka på bedömningen av om sökanden är lämplig för arbete inom brottspåföljdsområdet.

Bestämmelser om ansökan om säkerhetsutredning finns i säkerhetsutredningslagen (726/2014).

Direktören för Brottspåföljdsmyndighetens ansvarsområde för utveckling och styrning beslutar på framställning av enhetschefen för utbildningscentralen och på det sätt som anges i examensstadgan om antagningsgrunderna och antagningsförfarandet vid antagningen av studerande samt om vilken utbildning och arbetserfarenhet som ger tilläggspoäng vid antagningen.

De studerande väljs av enhetschefen för utbildningscentralen.

Vid offentliggörandet av resultatet av antagningen av studerande ska det anges hur sökanden kan få information om hur antagningsgrunderna har tillämpats på sökanden och hur omprövning av antagningen kan sökas.

Den som har antagits till utbildning som leder till examen ska på det sätt som utbildningscentralen bestämmer anmäla sig till utbildningscentralen, efter vilket han eller hon antecknas som studerande.

Sådana tidigare studier eller sådan på annat sätt förvärvad kompetens som till väsentliga delar motsvarar undervisningsplanens mål och innehåll kan räknas en studerande till godo. Beslut i ärenden som gäller tillgodoräknande fattas av den som är lektor eller lärare i läroämnet i fråga på det sätt som närmare anges i examensstadgan.

En studerande som är missnöjd med ett beslut om tillgodoräknande får muntligen eller skriftligen begära rättelse hos den lektor eller lärare som fattat beslutet. Begäran om rättelse ska framställas inom 14 dagar från det att studeranden fick del av beslutet. Lektorn eller läraren ska avgöra ärendet utan dröjsmål.

En studerande är skyldig att delta i den inlärning i arbetet som ingår i examen vid den enhet vid Brottspåföljdsmyndigheten till vilken studeranden anvisas. Dessutom kan utbildningscentralen förordna att den studerande ska utföra jouruppgifter vid utbildningscentralen och andra motsvarande utbildningsrelaterade uppgifter.

Den inrättning som ordnar inlärning i arbetet ska utse en arbetsplatshandledare åt den studerande.

Under inlärningen i arbetet står den studerande i tjänsteförhållande till inrättningen i fråga.

Brottspåföljdsmyndighetens ansvarsområde för förvaltnings- och stödtjänster beslutar om den lön som betalas under inlärningen i arbetet.

Under tiden för inlärning i arbetet tillämpas på den studerande vad som i denna lag föreskrivs om studerande, och beslut i ärenden som gäller den studerandes inlärning i arbetet fattas av enhetschefen för utbildningscentralen

Den lektor eller lärare som svarar för undervisningen i de studier som ska bedömas beslutar om bedömningen av den studerandes studieprestationer. I bedömningen av inlärningen i arbetet deltar också den arbetsplatshandledare som arbetsgivaren utsett.

En studerande har rätt att få veta hur bedömningsgrunderna har tillämpats på dennes studieprestationer.

En studerande som är missnöjd med bedömningen av sina studieprestationer kan muntligen eller skriftligen begära rättelse hos den lektor eller lärare som utfört bedömningen. Begäran om rättelse ska göras inom 14 dagar från den tidpunkt då den studerande har haft möjlighet att ta del av resultaten av bedömningen och hur bedömningsgrunderna har tillämpats på dennes studieprestationer. Lektorn eller läraren ska avgöra ärendet utan dröjsmål.

Bestämmelser om de studerandes arbetarskydd finns i arbetarskyddslagen (738/2002).

Studerande får inte röja sekretessbelagt innehåll i handlingar eller uppgifter som vore sekretessbelagda om de ingick i handlingar, och inte heller några andra omständigheter som de har fått kännedom om i samband med utbildningen och för vilka tystnadsplikt föreskrivs genom lag. Uppgifter som omfattas av tystnadsplikt får inte heller röjas efter det att utbildningen eller verksamheten hos myndigheten har upphört.

Studerande får inte utnyttja sekretessbelagda uppgifter för att skaffa sig själv eller någon annan fördel eller för att skada någon annan.

Till straff för brott mot tystnadsplikten döms enligt 38 kap. 1 eller 2 § i strafflagen (39/1889), om inte gärningen utgör brott enligt 40 kap. 5 § i strafflagen eller om inte strängare straff för den föreskrivs någon annanstans i lag.

Den studerande är skyldig att på förordnande av utbildningscentralen delta i ett drogtest som utförs av en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården, om det finns grundad anledning att misstänka att den studerande är påverkad av berusningsmedel under utbildningen. En yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården får skriftligen lämna utbildningscentralen slutsatserna av drogtestet. Denna information får endast behandlas av dem som bereder eller fattar beslut om disciplinstraff. Utbildningscentralen svarar för kostnaderna för drogtestningen.

Utbildningscentralen har en ordningsstadga i vilken det kan tas in sådana bestämmelser som är behövliga för tryggheten och trivseln bland de studerande och som kan gälla

1) de praktiska arrangemangen och korrekt uppträdande vid utbildningscentralen samt vid uppdrag och övningar i samband med utbildningen,

2) föremål eller ämnen som enligt någon annan lag inte får medföras till utbildningscentralen eller innehas under arbetsdagen eller med vilka den egna eller någon annans säkerhet kan äventyras eller som särskilt lämpar sig för att skada egendom och i fråga om vilka det inte finns någon godtagbar orsak för att de ska få innehas,

3) beväpningen,

4) hur utbildningscentralens egendom får hanteras, samt

5) hur man får vistas och röra sig i utbildningscentralen och dess närhet.

De studerande vid utbildningscentralen är förpliktade att följa ordningsstadgan när de vistas inom utbildningscentralen eller dess område eller utför uppdrag eller övningar eller deltar i studiebesök i samband med utbildningen.

Enhetschefen för utbildningscentralen fastställer ordningsstadgan.

Enhetschefen för utbildningscentralen kan på ansökan av en studerande på grund av dennes sjukdom eller familjesituation eller av någon annan motsvarande orsak avbryta dennes studier för högst två år.

Enhetschefen för utbildningscentralen kan på eget initiativ för högst ett år åt gången avbryta studierna för en studerande på grund av långvarig sjukdom eller om den studerande inte med godkänt resultat kan genomföra sina studier i enlighet med undervisningsplanen, för den tid förundersökningen av ett brott som den studerande misstänks för pågår eller av något annat motsvarande vägande skäl. Den studerande ska på begäran ge utbildningscentralen de uppgifter som krävs för bedömning av hälsotillståndet.

Ett beslut om avbrott i studierna kan verkställas genast, om inte utbildningscentralen eller förvaltningsdomstolen bestämmer något annat.

En lektor eller lärare i läroämnet i fråga beslutar om tillgodoräknande av den studerandes tidigare studier på det sätt som närmare bestäms i examensstadgan när den studerande fortsätter sina studier. Den i 1 och 2 mom. avsedda tiden för avbrottet i studierna räknas inte in i maximistudietiden.

Enhetschefen för utbildningscentralen kan bestämma att studierätten går förlorad, om

1) den som antagits som studerande inte har anmält sig till utbildningscentralen på det sätt som anges i 11 § och utbildningscentralen av grundad anledning inte godtar anmälan efter den utsatta tiden,

2) en studerande har konstaterats ha en sådan sjukdom eller skada som av grundad anledning kan anses utgöra ett bestående hinder för deltagande i utbildningen och avläggande av examen,

3) en studerande inte har slutfört sina studier inom den maximitid som fastställs i undervisningsplanen, om inte utbildningscentralen av särskilda skäl beviljar den studerande extra tid för att slutföra studierna,

4) om tjänsteförhållandet vid Brottspåföljdsmyndigheten för den som antagits som studerande med stöd av 9 § 1 mom. 2 punkten upphör.

En studerande ska på begäran ge utbildningscentralen de uppgifter som avses i 1 mom. 2 punkten för bedömning av hälsotillståndet.

En studerande som har förlorat studierätten på de grunder som anges i 1 mom. 2 punkten kan hos enhetschefen för utbildningscentralen anhålla om återställande av studierätten. Studierätten ska återställas om den som anhåller om det visar att skälen till förlusten av studierätten inte längre finns.

Enhetschefen för utbildningscentralen kan, om en anmärkning inte anses vara en tillräcklig påföljd, som disciplinär åtgärd ge en studerande en skriftlig varning, om denne under undervisningen har

1) uppträtt på ett sätt som är olämpligt för en tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndigheten,

2) försummat att delta i undervisningen,

3) brutit mot utbildningscentralens ordningsstadga,

4) vägrat genomgå ett drogtest som avses i 17 § eller har lämnat ett prov som visar missbruk av berusningsmedel.

Som olämpligt uppträdande enligt 1 mom. 1 punkten ska betraktas särskilt en gärning eller ett beteende som skulle kunna äventyra förtroendet för att de uppgifter som hör till en tjänsteman inom brottspåföljdsområdet sköts på ett ärligt, tillförlitligt och rättvist sätt.

Enhetschefen för utbildningscentralen kan som disciplinär åtgärd stänga av en studerande från utbildningen, om denne

1) i samband med ansökan om att bli antagen till utbildningen har lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter eller hemlighållit någon sådan väsentlig omständighet om sig själv som kunde ha förhindrat antagning till utbildningen,

2) under utbildningstiden har gjort sig skyldig till ett sådant brott som visar att han eller hon är olämplig för arbete på brottspåföljdsområdet eller i övrigt har uppträtt på ett sätt som är olämpligt för en tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndigheten och en skriftlig varning inte ska anses vara en tillräcklig påföljd,

3) vid avläggandet av examen vägrar genomgå ett drogtest som avses i 17 § eller lämnar ett prov som utvisar missbruk av berusningsmedel, och en skriftlig varning inte ska anses vara en tillräcklig påföljd,

4) inte återupptar studierna efter att den tidsfrist som avses i 19 § löpt ut, eller det inte längre finns grunder för fortsättande av utbildningen,

5) upprepade gånger eller i väsentlig omfattning försummar att delta i undervisningen,

6) upprepade gånger eller i väsentlig omfattning har brutit mot utbildningscentralens ordningsstadga,

7) konstateras vara olämplig för arbete inom brottspåföljdsområdet på grund av att denne har kopplingar till organiserad brottslighet, kriminella grupper eller personer som begår brott, denne har missbruksproblem eller det i dennes livssituation finns andra motsvarande omständigheter som av grundad anledning kan inverka på bedömningen av om denne är lämplig för arbete inom brottspåföljdsområdet.

Som brott eller olämpligt uppträdande enligt 1 mom. 2 punkten ska betraktas särskilt en gärning eller ett beteende som skulle kunna äventyra förtroendet för att de uppgifter som hör till en tjänsteman inom brottspåföljdsområdet sköts på ett ärligt, tillförlitligt och rättvist sätt.

Ett beslut om avstängning kan verkställas genast, om inte utbildningscentralen eller förvaltningsdomstolen bestämmer något annat. Om ett beslut om avstängning från utbildningen upphävs, fattar lektorn eller läraren i läroämnet i fråga beslut om tillgodoräknande av studier som den studerande dittills har slutfört i samband med kommande motsvarande studier.

Ett tjänsteförhållande för viss tid, till vilket en med stöd av 9 § 1 mom. 1 punkten antagen studerande som stängts av har utnämnts i syfte att genomföra en period av inlärning i arbetet, upphör utan särskilt beslut vid den tidpunkt då den studerande stängts av från utbildningen.

Innan ett beslut om förlust eller avbrytande av studierätten fattas, en skriftlig varning tilldelas eller en studerande stängs av, ska det ärende, den gärning eller den försummelse som beslutet grundar sig på specificeras, den studerande höras samt annan behövlig utredning inhämtas.

Bestämmelser om de studerandes rätt att använda finska eller svenska i ärenden som avses i 1 mom. finns i språklagen (423/2003).

Den som är missnöjd med ett i 10 § 2 mom. avsett beslut om antagning som studerande som fattats av enhetschefen för utbildningscentralen kan hos direktören för Brottspåföljdsmyndighetens ansvarsområde för utveckling och styrning skriftligen begära omprövning av beslutet inom 14 dagar från det att antagningen offentliggjorts.

Den som är missnöjd med ett beslut som gäller avbrytande av studier enligt 19 § 2 mom., förlust av studierätten enligt 20 § 1 mom., givande av skriftlig varning enligt 21 § 1 mom. eller avstängning från utbildningen enligt 22 § 1 mom. och som har fattats av enhetschefen för utbildningscentralen kan hos direktören för Brottspåföljdsmyndighetens ansvarsområde för utveckling och styrning skriftligen begära omprövning av beslutet inom 14 dagar från delfåendet av beslutet.

Den som är missnöjd med en lektors eller lärares beslut enligt 12 § 2 mom. med anledning av begäran om rättelse av tillgodoräknande av tidigare studier och kompetens eller en lektors eller lärares beslut enligt 14 § 3 mom. med anledning av begäran om rättelse av bedömning av studieprestationer kan hos enhetschefen för utbildningscentralen skriftligen begära omprövning inom 14 dagar från delfåendet av beslutet.

I ett beslut i vilket omprövning får begäras får ändring inte sökas genom besvär.

I ett beslut enligt 24 § 3 mom. som i ett omprövningsförfarande meddelats om tillgodoräknande av tidigare studier och kompetens eller om bedömning av en studieprestation får ändring inte sökas genom besvär.

Vid sökande av ändring i förvaltningsdomstol tillämpas i övrigt lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). I beslut som förvaltningsdomstolen meddelat i ett ärende som avses i denna lag får ändring dock inte sökas genom besvär.

Genom förordning av statsrådet får närmare bestämmelser utfärdas om

1) utbildningens syfte, mål och innehåll,

2) strukturen och dimensioneringsgrunderna för och omfattningen av examen samt tiden för avläggande av examen,

3) det närmare innehållet i examensstadgan och undervisningsplanen,

4) förfarandet för antagning till utbildningen,

5) undervisningen,

6) den behörighet som examen ger.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2027.

Genom denna lag upphävs lagen om Brottspåföljdsområdets utbildningscentral (1316/2006), nedan den upphävda lagen.

Om det i någon annan lag eller i bestämmelser som utfärdats med stöd av någon annan lag hänvisas till den upphävda lagen, ska hänvisningen anses avse en hänvisning till motsvarande bestämmelse i denna lag.

Sådana studier som leder till en examen inom brottspåföljdsområdet och som har påbörjats innan denna lag träder i kraft ska slutföras i enlighet med de bestämmelser och föreskrifter som gällde vid ikraftträdandet.

Om ett beslut som gäller en studerande har fattats före ikraftträdandet av denna lag, iakttas vid behandlingen av en begäran om omprövning som gäller det beslutet samt vid ändringssökande bestämmelserna i den upphävda lagen.

De tjänstemän vid Brottspåföljdsmyndigheten som utövar den beslutanderätt som avses i denna lag är

1) direktörerna för ansvarsområdena,

2) direktörerna för brottspåföljdscentralerna,

3) enhetschefen för enheten för klientbedömning,

4) enhetschefen för verkställighetsenheten,

5) fängelsedirektörerna,

6) direktörerna för byråerna för samhällspåföljder,

7) biträdande direktörerna,

8) (upphävs)

9) tjänstemän i chefsuppgifter inom styrning eller övervakning,

10) tjänstemän som utför styrnings- eller övervakningsuppgifter,

11) andra tjänstemän vid Brottspåföljdsmyndigheten.

Direktören för det behöriga ansvarsområdet har i enskilda fall rätt att överta avgörandet av ett ärende som i denna lag anförtrotts en tjänsteman som avses i 1 mom. 2–10 punkten. Direktören för en brottspåföljdscentral har i enskilda fall rätt att överta avgörandet av ett ärende som i denna lag anförtrotts en tjänsteman som avses i 1 mom. 5–10 punkten. En fängelsedirektör har i enskilda fall rätt att överta avgörandet av ett ärende som anförtrotts en tjänsteman som avses i 1 mom. 7–10 punkten. En biträdande direktör har i enskilda fall rätt att överta avgörandet av ett ärende som anförtrotts en tjänsteman som avses i 1 mom. 9 eller 10 punkten. En tjänsteman i chefsuppgifter inom styrning eller övervakning har i enskilda fall rätt att överta avgörandet av ett ärende som anförtrotts en tjänsteman som avses i 1 mom. 10 punkten.

För verkställigheten av domar svarar tjänstemän vid verkställighetsenheten (verkställighetsansvariga ). Enhetschefen för verkställighetsenheten har i enskilda fall rätt att överta avgörandet av ett ärende som anförtrotts en annan verkställighetsansvarig.

Den beslutanderätt som utövas av en fängelsedirektör får, om saken inte tål uppskov, utom tjänstetid utövas även av den jourhavande tjänstemannen vid Brottspåföljdsmyndigheten i ärenden som gäller

1) förvägran av vistelse utomhus,

2) överföring av fångar till temporär undersökning eller vård utanför fängelset,

3) permission av viktigt eller synnerligen viktigt skäl,

4) återkallande av permission,

5) förflyttning av en fånge från en öppen anstalt till ett slutet fängelse med stöd av 6 kap. 2 § 2 mom.,

6) specialgranskning,

7) kroppsbesiktning,

8) hållande i förvar,

9) avskildhet som avses i 18 kap. 5 §,

10) anmälningar som avses i 19 kap. 1, 2, 4, 5 eller 8 §,

11) villkorlig frigivning av en fånge eller frigivning av en person som dömts till förvandlingsstraff för böter.

En verkställighetsansvarigs beslutanderätt när det gäller beslut om strafftiden eller efterlysning får, om saken inte tål uppskov, utövas av den jourhavande tjänstemannen vid Brottspåföljdsmyndigheten.

Endast en fängelsedirektör får vara jourhavande tjänsteman.

Enhetschefen för enheten för klientbedömning eller någon annan i Brottspåföljdsmyndighetens arbetsordning förordnad tjänsteman vid enheten för klientbedömning beslutar om i 3 och 4 § avsett uppskov med fängelsestraff och förvandlingsstraff för böter och i 6 § avsett återkallande av uppskov. När det ansöks om uppskov med verkställigheten av hälsoskäl ska utlåtande begäras av Enheten för hälso- och sjukvård för fångar.

Beslut om efterlysning av en dömd eller en fånge och om återkallande av efterlysning fattas av en verkställighetsansvarig eller av en annan i Brottspåföljdsmyndighetens arbetsordning förordnad tjänsteman vid verkställighetsenheten.

Beslut om planen för strafftiden, placeringen av en fånge i fängelse och tidpunkten för anmälan till fängelset fattas av enhetschefen för enheten för klientbedömning eller av en annan i Brottspåföljdsmyndighetens arbetsordning förordnad tjänsteman vid enheten för klientbedömning eller direktör för en byrå för samhällspåföljder.

Direktören för ansvarsområdet för operativ verksamhet fastställer dagordningen på en säkerhetsavdelning. Fängelsedirektören fastställer dagordningen på andra avdelningar.

En biträdande direktör eller en tjänsteman i chefsuppgifter inom styrning eller övervakning eller en i brottspåföljdscentralens arbetsordning förordnad tjänsteman som utför styrnings- eller övervakningsuppgifter beslutar om placering av fångar på avdelningar. Enhetschefen för enheten för klientbedömning eller någon annan i Brottspåföljdsmyndighetens arbetsordning förordnad tjänsteman vid enheten för klientbedömning beslutar dock om placering av en fånge på en avdelning med stöd av 1 § 4 mom. En biträdande direktör eller en tjänsteman i chefsuppgifter inom styrning eller övervakning beslutar om avskilt boende på en fånges egen begäran. Den överläkare som svarar för verksamheten på ett sjukhus vid Enheten för hälso- och sjukvård för fångar eller en av överläkaren förordnad läkare beslutar om intagning på sjukhuset och utskrivning därifrån.

Direktören för ansvarsområdet för operativ verksamhet fattar på förslag av fängelsedirektören eller enhetschefen för enheten för klientbedömning, eller efter att ha hört dessa, beslut om placering och fortsatt placering av fångar på säkerhetsavdelningar.

En fånge som utan giltigt skäl underlåter att anlända till en öppen anstalt inom utsatt tid ska förpassas till ett fängelse som enheten för klientbedömning anvisat.

Enhetschefen för enheten för klientbedömning eller någon annan i Brottspåföljdsmyndighetens arbetsordning förordnad tjänsteman vid enheten för klientbedömning beslutar om förflyttning av fångar. Enhetschefen för enheten för klientbedömning kan också överföra beslutanderätten i frågan till den fängelsedirektör som nämns i planen för strafftiden

Fängelsedirektören eller en biträdande direktör beslutar om en fånge ska tillåtas avlägsna sig från fängelset enligt 5 § 2 mom. Om vistelsen utanför fängelset överskrider sju dygn, ska beslutet fattas av enhetschefen för enheten för klientbedömning eller av någon annan i Brottspåföljdsmyndighetens arbetsordning förordnad tjänsteman vid enheten för klientbedömning.

Direktören för eller en biträdande direktör för det mottagande fängelset beslutar om omedelbar förflyttning av en fånge till ett annat fängelse enligt 2 § 2 mom. och om kortvarig förflyttning av en fånge till ett annat fängelse enligt 3 a §, efter att ha hört direktören för placeringsfängelset.

Med avvikelse från 1 mom. beslutar direktören för ansvarsområdet för operativ verksamhet om förflyttning av en fånge, om fången placeras på en säkerhetsavdelning och placeringen förutsätter att fången förflyttas till ett annat fängelse.

Fängelsedirektören eller en biträdande direktör beslutar om att förvägra en fånge vistelse utomhus.

Direktören för ansvarsområdet för operativ verksamhet beslutar om att begränsa en fånges rätt att använda egna kläder enligt 2 § 2 mom. En biträdande direktör eller en tjänsteman i chefsuppgifter inom styrning eller övervakning beslutar om att förvägra överlämnande av egna kläder till en fånges förfogande enligt 2 § 3 mom. Fängelsedirektören beslutar om att begränsa en fånges rätt att använda egna kläder enligt 2 § 4 mom. En tjänsteman som utför styrnings- eller övervakningsuppgifter får överlämna sådana egna kläder till en fånges förfogande som det är tillåtet att inneha i fängelset.

En biträdande direktör beslutar om avvikelse från den normala kosten. En biträdande direktör eller en i brottspåföljdscentralens arbetsordning förordnad tjänsteman i chefsuppgifter inom styrning eller övervakning beslutar om betalning av matpenning.

Fångarna kan delta i utbildning som ordnas i ett fängelse eller utanför ett fängelse. Bestämmelserna i 9 och 10 § ska iakttas vid deltagande i utbildning utanför fängelset. Brottspåföljdscentralen eller fängelset avtalar med utbildningsanordnarna om att i fängelset ordna utbildning som leder till examen eller annan utbildning. I fråga om den utbildning som ordnas i ett fängelse iakttas dessutom i tillämpliga delar vad som allmänt bestäms om sådan utbildning. De fångar som inte slutfört lärokursen för den grundläggande utbildningen ska ges tillfälle att slutföra den.

Fängelsedirektören, en i brottspåföljdscentralens arbetsordning förordnad biträdande direktör eller en tjänsteman i chefsuppgifter inom styrning eller övervakning beslutar om placering enligt 4 §, deltagande i sysselsättning utanför fängelset enligt 6 och 9 §, tillstånd till eget arbete enligt 7 § samt om återkallande av tillstånd eller placering enligt 11 §.

Direktören för Brottspåföljdsmyndighetens ansvarsområde för operativ verksamhet beslutar dock om tillstånd till civilt arbete, tillstånd till studier, placering i anstalt utanför fängelset och tillstånd till övervakad verksamhet utanför fängelset för fångar som avtjänar livstids fängelse samt för fångar som avtjänar kombinationsstraff enligt 2 c kap. 11 § i strafflagen.

Genom ett beslut av direktören för Brottspåföljdsmyndighetens ansvarsområde för operativ verksamhet kan den beslutanderätt som avses i 2 mom. överföras på en tjänsteman som avses i 1 mom.

Fängelsedirektören, en i brottspåföljdscentralens arbetsordning förordnad biträdande direktör, en tjänsteman i chefsuppgifter inom styrning eller övervakning eller en tjänsteman som utför styrnings- eller övervakningsuppgifter beslutar om befrielse från sysselsättningsplikt enligt 13 §.

En tjänsteman i chefsuppgifter inom styrning eller övervakning fattar beslut om att inte överlämna egendom till en fånges förfogande. En tjänsteman som utför styrnings- eller övervakningsuppgifter får överlämna sådana föremål och ämnen till en fånges förfogande som det är tillåtet att inneha i fängelset.

Fängelsedirektören eller en i brottspåföljdscentralens arbetsordning förordnad biträdande direktör beslutar om i 4 § 4 mom. avsett sändande av pengar eller betalningsmedel till någon utanför anstalten eller till en annan fånge. Fängelsedirektören eller en i brottspåföljdscentralens arbetsordning förordnad biträdande direktör eller en tjänsteman i chefsuppgifter inom styrning eller övervakning beslutar om betalning av brukspenning, sysselsättningspenning, lön och arbetsresekostnader, om att sysselsättningspenning lämnas obetald och om ändring av brukspenning och lön.

Direktören för ansvarsområdet för operativ verksamhet beslutar om begränsning i slutna fängelser av användning av pengar eller andra betalningsmedel som har sitt ursprung utanför fängelset och som avses i 4 § 3 mom.

En biträdande direktör eller en i brottspåföljdscentralens arbetsordning förordnad tjänsteman i chefsuppgifter inom styrning eller övervakning beslutar om den övervakning av användningen av ett av Brottspåföljdsmyndigheten godkänt betalkort som avses i 3 a § 2 mom.

Fängelsedirektören beslutar, efter att om möjligt ha hört en läkare, om att sända en fånge för vård eller undersökning enligt 2 §. Direktören för Brottspåföljdsmyndighetens ansvarsområde för operativ verksamhet beslutar på framställning av fängelset och efter att ha hört den läkare som är föreståndare för Enheten för hälso- och sjukvård för fångar om frigivning från fängelset enligt 3 §.

Tillstånd till fritidsverksamhet som avses i 1 § 2 mom. och sammankomster som avses i 7 § beviljas av fängelsedirektören eller en i brottspåföljdscentralens arbetsordning förordnad biträdande direktör.

En i brottspåföljdscentralens arbetsordning förordnad tjänsteman som utför styrnings- eller övervakningsuppgifter beslutar om granskning av brev och andra postförsändelser med stöd av 1 § 1 mom. samt om öppnande av en sådan försändelse och granskning av dess innehåll med stöd av 1 § 2 mom. eller 4 § 2 mom.

En biträdande direktör eller en tjänsteman i chefsuppgifter inom styrning eller övervakning beslutar om läsning av brev, andra postförsändelser eller meddelanden med stöd av 2 § 1 mom., 8 § 1 mom. eller 9 b §, om utredning av avsändaren enligt 2 § 2 mom., om kopiering enligt 2 § 3 mom., om att underrätta fången om läsning enligt 2 a § 1 mom. samt om kvarhållande av försändelser eller meddelanden enligt 5 §. Ett meddelande får dock även lämnas för läsning till en sådan tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndigheten som har rätt att behandla uppgifter i säkerhetsregistret. Beslut om avlyssning och inspelning av telefonsamtal fattas av en biträdande direktör eller en tjänsteman i chefsuppgifter inom styrning eller övervakning. Beslut om avbrytande eller förvägran av användning av telefon fattas av en tjänsteman i chefsuppgifter inom styrning eller övervakning eller av en tjänsteman som utför styrnings- eller övervakningsuppgifter.

Fängelsedirektören eller en biträdande direktör beslutar om tillstånd till användning av mobiltelefon och om återkallande av sådana tillstånd samt om överlämnande av en mobiltelefon till en fånges förfogande.

Fängelsedirektören eller en biträdande direktör beslutar om tillstånd till användning av e-post och av internet och om återkallande av sådana tillstånd samt om överlämnande av en dator till en fånges förfogande.

En biträdande direktör eller en tjänsteman i chefsuppgifter inom styrning eller övervakning beslutar om oövervakade besök, besök av ombud, besök av barn, besök fångar emellan, övervakade besök enligt 3 § 2 mom., kontakter via videolänk samt om återkallande av tillstånd till dessa. En biträdande direktör beslutar om avlyssning av ett övervakat besök med en teknisk anordning och upptagning vid ett övervakat besök enligt 2 § 3 mom. Fängelsedirektören eller en biträdande direktör beslutar om besöksförbud.

Beslut om beviljande och återkallande av permission samt om tidigareläggning enligt 3 § 3 mom. och betalning av kostnader för resor under permission enligt 10 § 2 mom. fattas av fängelsedirektören eller av en i brottspåföljdscentralens arbetsordning förordnad biträdande direktör.

Direktören för Brottspåföljdsmyndighetens ansvarsområde för operativ verksamhet beslutar dock om permission och betalning av kostnader för resor under permission, om

1) den som avtjänar fängelse på livstid eller ett kombinationsstraff ansöker om permission med stöd av 2–5 §, eller

2) permissionen gäller vistelse i någon annan stat än Finland.

Direktören för Brottspåföljdsmyndighetens ansvarsområde för operativ verksamhet kan besluta att den beslutanderätt som avses i 2 mom. överförs på fängelsedirektören.

Direktören för ansvarsområdet för operativ verksamhet fastställer ordningsstadgan.

Fängelsedirektören eller, om saken inte tål uppskov, en biträdande direktör eller en tjänsteman i chefsuppgifter inom styrning eller övervakning beslutar om övervakning och låsning av fängelselokalerna.

Fängelsedirektören beslutar om disciplinstraff. Direktören beslutar också om huruvida ett brott ska överlämnas till polisen för utredning i stället för att ett disciplinstraff påförs.

En biträdande direktör beslutar om utredning av ordningsförseelser, om avslutande av behandlingen av disciplinärenden under utredningen med stöd av 9 § 4 mom. och om givande av anmärkning med stöd av 9 § 5 mom. En biträdande direktör eller, om saken inte tål uppskov, en tjänsteman i chefsuppgifter inom övervakningen beslutar om avskildhet enligt 11 §.

I fråga om jäv tillämpas bestämmelserna i 2 kap. 7 och 8 § i förundersökningslagen (805/2011).

En tjänsteman i chefsuppgifter inom styrning eller övervakning eller en tjänsteman som utför styrnings- eller övervakningsuppgifter beslutar om säkerhetskontroll av en fånge. En tjänsteman i chefsuppgifter inom styrning eller övervakning eller, om saken inte tål uppskov, en tjänsteman som utför styrnings- eller övervakningsuppgifter beslutar om ingripande i obemannade fordons eller farkosters färd, kroppsvisitation av en fånge och om annan kontroll av drogfrihet än sådan blodprovstagning som avses i 7 §. Fängelsedirektören, en i brottspåföljdscentralens arbetsordning förordnad biträdande direktör eller en tjänsteman i chefsuppgifter inom styrning eller övervakning beslutar om sådant blodprov som avses i 7 §.

Fängelsedirektören eller en i brottspåföljdscentralens arbetsordning förordnad biträdande direktör beslutar om specialgranskning. Direktören för ansvarsområdet för operativ verksamhet eller en i Brottspåföljdsmyndighetens arbetsordning förordnad tjänsteman inom ansvarsområdet för operativ verksamhet har i enskilda fall rätt att besluta om specialgranskning.

Fängelsedirektören beslutar om kroppsbesiktning.

Fängelsedirektören eller en biträdande direktör beslutar om att en hund som är skolad för att söka efter narkotika samt dess förare ska ställas till en annan myndighets förfogande.

Fängelsedirektören, en biträdande direktör, en tjänsteman i chefsuppgifter inom övervakningen samt en tjänsteman som utför styrnings- eller övervakningsuppgifter har rätt att gripa en person som befinner sig i fängelset eller på dess område, om gripandet är nödvändigt för att avvärja en fara som hotar en person eller egendom eller för att förhindra eller utreda ett brott.

En tjänsteman i chefsuppgifter inom övervakningen beslutar om kroppsvisitation av besökare och om avlägsnande av besökare från fängelset. Fängelsedirektören beslutar om att en person som gripits ska hållas i förvar.

Beslut om användning av fängsel fattas av en tjänsteman i chefsuppgifter inom övervakningen eller, om saken inte tål uppskov, av en tjänsteman som utför styrnings- eller övervakningsuppgifter. Beslut om ställande under observation och observation i isolering fattas av en biträdande direktör eller, om saken inte tål uppskov, av en tjänsteman i chefsuppgifter inom övervakningen. Beslut om avskildhet fattas av fängelsedirektören.

Beslut om vapenhot och avlossande av skott ska fattas av en biträdande direktör eller, om saken inte tål uppskov, en tjänsteman i chefsuppgifter inom övervakningen eller en tjänsteman som utför styrnings- eller övervakningsuppgifter.

Fängelsedirektören eller en i brottspåföljdscentralens arbetsordning förordnad biträdande direktör beslutar om anmälningar och lämnande av upplysningar enligt 1, 2, 4, 8 och 8 a §. Dessutom kan direktören för ansvarsområdet för operativ verksamhet eller en annan i Brottspåföljdsmyndighetens arbetsordning förordnad tjänsteman inom ansvarsområdet för operativ verksamhet besluta om anmälningar och lämnande av upplysningar enligt 1 §.

Fängelsedirektören, en i brottspåföljdscentralens arbetsordning förordnad biträdande direktör eller en tjänsteman i chefsuppgifter inom styrning eller övervakning beslutar om anmälningar enligt 5 § 1 mom. En verkställighetsansvarig eller en annan i Brottspåföljdsmyndighetens arbetsordning förordnad tjänsteman vid verkställighetsenheten beslutar om anmälningar enligt 5 § 2 mom.

Begäran om omprövning ska framställas skriftligen inom sju dagar från delfåendet av beslutet. Begäran om omprövning lämnas till direktören för ansvarsområdet för utveckling och styrning eller till fängelsedirektören. Begäran om omprövning ska behandlas skyndsamt.

Fängelsedirektören beslutar om uppskov med villkorlig frigivning enligt 2 c kap. 9 § 1 mom. i strafflagen. Fängelsedirektören beslutar om ställande under övervakning enligt 70 § i lagen om verkställighet av samhällspåföljder. Direktören för Brottspåföljdsmyndighetens ansvarsområde för operativ verksamhet beslutar om uppskov med villkorlig frigivning utan fångens samtycke enligt 2 c kap. 9 § 2 mom. i strafflagen.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Fängelsedirektören eller en i brottspåföljdscentralens arbetsordning förordnad biträdande direktör beslutar om att förvägra en häktad vistelse utomhus. En i brottspåföljdscentralens arbetsordning förordnad biträdande direktör eller en tjänsteman i chefsuppgifter inom styrning eller övervakning beslutar om att förvägra överlämnande av egna kläder till en häktads förfogande enligt 3 § 2 mom. Fängelsedirektören beslutar om att begränsa en häktads rätt att använda egna kläder enligt 3 § 3 mom. En tjänsteman som utför styrnings- eller övervakningsuppgifter får överlämna sådana egna kläder till en häktads förfogande som det är tillåtet att inneha i fängelset. En i brottspåföljdscentralens arbetsordning förordnad biträdande direktör beslutar om avvikelse från den normala kosten.

En i brottspåföljdscentralens arbetsordning förordnad biträdande direktör eller en tjänsteman i chefsuppgifter inom styrning eller övervakning beslutar om avskilt boende på en häktads egen begäran och om placering på kontraktsavdelning. Enhetschefen för enheten för klientbedömning eller någon annan i Brottspåföljdsmyndighetens arbetsordning förordnad tjänsteman vid enheten för klientbedömning beslutar om placering av en häktad på en avdelning med stöd av 1 § 5 mom. och om förflyttning av en häktad. Direktören för det mottagande fängelset eller en i brottspåföljdscentralens arbetsordning förordnad biträdande direktör för det mottagande fängelset beslutar om kortvarig förflyttning av en häktad enligt 6 a §, efter att ha hört direktören för placeringsfängelset.

Fängelsedirektören eller en i brottspåföljdscentralens arbetsordning förordnad biträdande direktör beslutar om en häktad ska tillåtas avlägsna sig från fängelset enligt 8 §. Om vistelsen utanför fängelset varar över sju dygn, fattas beslutet av enhetschefen för enheten för klientbedömning.

Direktören för ansvarsområdet för operativ verksamhet fattar på förslag av fängelsedirektören eller enhetschefen för enheten för klientbedömning, eller efter att ha hört dessa, beslut om placering och fortsatt placering av häktade på säkerhetsavdelningar.

Fängelsedirektören, en i brottspåföljdscentralens arbetsordning förordnad biträdande direktör eller en tjänsteman i chefsuppgifter inom styrning eller övervakning beslutar om en häktads deltagande i sysselsättning och om eget arbete som avses i 2 §.

En tjänsteman i chefsuppgifter inom styrning eller övervakning fattar beslut om att inte överlämna egendom till en häktads förfogande. En tjänsteman som utför styrnings- eller övervakningsuppgifter får överlämna sådana föremål och ämnen till en häktads förfogande som det är tillåtet att inneha i fängelset.

Fängelsedirektören eller en i brottspåföljdscentralens arbetsordning förordnad biträdande direktör beslutar om i 4 § 3 mom. avsedd begränsning av rätten att använda pengar eller betalningsmedel och om i 4 § 4 mom. avsett sändande av pengar eller betalningsmedel till någon utanför anstalten eller till en annan fånge. Fängelsedirektören eller en i brottspåföljdscentralens arbetsordning förordnad biträdande direktör eller en tjänsteman i chefsuppgifter inom styrning eller övervakning beslutar om betalning av brukspenning och sysselsättningspenning.

En i brottspåföljdscentralens arbetsordning förordnad biträdande direktör eller en tjänsteman i chefsuppgifter inom styrning eller övervakning beslutar om den övervakning av användningen av ett av Brottspåföljdsmyndigheten godkänt betalkort som avses i 3 a § 2 mom.

Fängelsedirektören beslutar, efter att om möjligt ha hört en läkare, om att sända en häktad till vård eller undersökning enligt 2 §.

En i brottspåföljdscentralens arbetsordning förordnad tjänsteman som utför styrnings- eller övervakningsuppgifter beslutar om granskning av brev och andra postförsändelser med stöd av 1 § 2 mom. samt om öppnande av en sådan försändelse och granskning av dess innehåll med stöd av 1 § 3 mom. eller 4 § 2 mom.

En biträdande direktör eller en tjänsteman i chefsuppgifter inom styrning eller övervakning beslutar om läsning av brev, andra postförsändelser eller meddelanden med stöd av 2 § 1 mom., om utredning av avsändaren enligt 2 § 2 mom., om kopiering enligt 2 § 3 mom., om att underrätta den häktade om läsning enligt 2 a § 1 mom. samt om kvarhållande av försändelser eller meddelanden enligt 5 §. Ett meddelande får dock även lämnas för läsning till en sådan tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndigheten som har rätt att behandla uppgifter i säkerhetsregistret. Beslut om avlyssning och inspelning av telefonsamtal fattas av en biträdande direktör. Beslut om avbrytande eller förvägran att använda telefon fattas av en tjänsteman i chefsuppgifter inom styrning eller övervakning eller av en tjänsteman som utför styrnings- eller övervakningsuppgifter.

Fängelsedirektören eller en biträdande direktör beslutar om tillstånd till användning av e-post och internet och om återkallande av sådana tillstånd.

En biträdande direktör eller en tjänsteman i chefsuppgifter inom styrning eller övervakning beslutar om oövervakade besök, besök av ombud, besök av barn, besök häktade och fångar emellan, övervakade besök enligt 1 § 4 mom. och kontakter via videolänk samt om återkallande av tillstånd till dessa. En biträdande direktör beslutar om avlyssning av ett övervakat besök med en teknisk anordning och upptagning vid ett övervakat besök enligt 1 § 3 mom. Fängelsedirektören eller en biträdande direktör beslutar om besöksförbud.

Direktören för ansvarsområdet för operativ verksamhet fastställer ordningsstadgan.

Fängelsedirektören eller, om saken inte tål uppskov, en biträdande direktör eller en tjänsteman i chefsuppgifter inom styrning eller övervakning beslutar om övervakning och låsning av fängelselokalerna.

Fängelsedirektören beslutar om disciplinstraff. Direktören beslutar också om huruvida ett brott ska överlämnas till polisen för utredning i stället för att ett disciplinstraff påförs.

En biträdande direktör beslutar om utredning av ordningsförseelser, om avslutande av behandlingen av disciplinärenden under utredningen med stöd av 9 § 4 mom. och om givande av anmärkning med stöd av 9 § 5 mom. En biträdande direktör eller, om saken inte tål uppskov, en tjänsteman i chefsuppgifter inom övervakningen beslutar om avskildhet enligt 11 §.

I fråga om jäv tillämpas bestämmelserna i 2 kap. 7 och 8 § i förundersökningslagen (805/2011).

En tjänsteman i chefsuppgifter inom styrning eller övervakning eller en tjänsteman som utför styrnings- eller övervakningsuppgifter beslutar om säkerhetskontroll av en häktad. En tjänsteman i chefsuppgifter inom styrning eller övervakning eller, om saken inte tål uppskov, en tjänsteman som utför styrnings- eller övervakningsuppgifter beslutar om kroppsvisitation av en häktad och om annan kontroll av drogfrihet än sådan blodprovstagning som avses i 7 §.

Fängelsedirektören, en i brottspåföljdscentralens arbetsordning förordnad biträdande direktör eller en tjänsteman i chefsuppgifter inom styrning eller övervakning beslutar om sådant blodprov som avses i 7 §.

Fängelsedirektören eller en i brottspåföljdscentralens arbetsordning förordnad biträdande direktör beslutar om specialgranskning. I enskilda fall har direktören för ansvarsområdet för operativ verksamhet eller en i Brottspåföljdsmyndighetens arbetsordning förordnad tjänsteman inom ansvarsområdet för operativ verksamhet rätt att besluta om specialgranskning.

Fängelsedirektören beslutar om kroppsbesiktning.

Fängelsedirektören, en biträdande direktör, en tjänsteman i chefsuppgifter inom övervakningen samt en tjänsteman som utför styrnings- eller övervakningsuppgifter har rätt att gripa en person som befinner sig i fängelset eller på dess område, om gripandet är nödvändigt för att avvärja en fara som hotar en person eller egendom eller för att förhindra eller utreda ett brott.

En tjänsteman i chefsuppgifter inom övervakningen beslutar om kroppsvisitation av besökare och om avlägsnande av besökare från fängelset. Fängelsedirektören beslutar om att en person som gripits ska hållas i förvar.

Beslut om användning av fängsel fattas av en tjänsteman i chefsuppgifter inom övervakningen eller, om saken inte tål uppskov, av en tjänsteman som utför styrnings- eller övervakningsuppgifter. Beslut om ställande under observation och observation i isolering fattas av en biträdande direktör eller, om saken inte tål uppskov, av en tjänsteman i chefsuppgifter inom övervakningen. Beslut om avskildhet fattas av fängelsedirektören.

Beslut om vapenhot och avlossande av skott ska fattas av en biträdande direktör eller, om saken inte tål uppskov, en tjänsteman i chefsuppgifter inom övervakningen eller en tjänsteman som utför styrnings- eller övervakningsuppgifter.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Direktören för byrån för samhällspåföljder beslutar om åtgärder som föranleds av grovt brott mot skyldigheter enligt 24 a § 2 eller 3 mom.

Direktören för byrån för samhällspåföljder beslutar om

1) uppskov med och avbrott i verkställigheten samt återkallande av uppskovet med och avbrott i verkställigheten enligt 16 §,

2) blodprov enligt 22 §,

3) en i 24 a § 1 mom. avsedd anmärkning och varning,

4) förbud mot att inleda verkställighet eller om avbrytande av verkställigheten enligt 25 § 2 mom.,

5) avslutande av övervakning enligt 60 § 4 mom. och 76 §.

Direktören för byrån för samhällspåföljder eller en i brottspåföljdscentralens arbetsordning förordnad ansvarig brottspåföljdsanställd beslutar om

1) begynnelsetidpunkten för avtjänandet av straff enligt 15 §,

2) en preciserad plan för strafftiden enligt 17 och 46 §,

3) begäran om hämtning enligt 24 §.

Om ett ärende som omfattas av beslutanderätten för direktören för byrån för samhällspåföljder inte tål uppskov, kan beslut i ärendet fattas av en ansvarig brottspåföljdsanställd eller av en i brottspåföljdscentralens arbetsordning förordnad fängelsedirektör.

En tjänsteman som svarar för verkställigheten beslutar om beräknandet av strafftiden för övervakningsstraff och om villkorlig frigivning från övervakningsstraff. En tjänsteman som svarar för verkställigheten eller någon annan i Brottspåföljdsmyndighetens arbetsordning förordnad tjänsteman vid verkställighetsenheten beslutar om utfärdande och återkallande av en efterlysning enligt 34 §.

Övervakaren eller en i brottspåföljdscentralens arbetsordning förordnad annan tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndigheten beslutar om

1) ändring av en preciserad plan för strafftiden enligt 18 §,

2) annan i 22 § avsedd kontroll av drogfrihet än blodprov,

3) rätten enligt 23 § att på grund av förhinder inte fullgöra en skyldighet som ingår i den preciserade planen för strafftiden,

4) anmärkning enligt 24 a § 1 mom.,

5) ersättning för resekostnader enligt 32 §,

6) säkerhetskontroll enligt 50 §.

Begäran om omprövning ska framställas skriftligen inom sju dagar från delfåendet av beslutet. Begäran om omprövning ska lämnas till direktören för ansvarsområdet för utveckling och styrning, direktören för byrån för samhällspåföljder eller fängelsedirektören. Begäran om omprövning ska behandlas skyndsamt.

Begäran om omprövning eller anförande av besvär avbryter inte verkställigheten av beslut som avses i 86 § 7 eller 8 punkten, om inte direktören för ansvarsområdet för utveckling och styrning i egenskap av den som behandlar begäran om omprövning eller den domstol som behandlar besvären beslutar något annat.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Vid beredningen av övervakad frihet på prov för fångar som avtjänar fängelsestraff på livstid ska fängelset ge ett utlåtande om huruvida förutsättningarna för frihet på prov uppfylls. Till utlåtandet ska det fogas ett förslag till plan för strafftiden för friheten på prov, en bedömning av genomförandet av planen för strafftiden samt andra handlingar som behövs. Förslaget till plan för strafftiden ska innehålla de uppgifter som avses i 14 §. Till handlingarna fogas skriftliga samtycken av fången och den person eller de personer som avses i 3 § 2 mom. Förslaget till plan för strafftiden, de övriga behövliga handlingarna och fängelsets utlåtande sänds till enheten för klientbedömning.

Enheten för klientbedömning ska vid behov stå i kontakt med de myndigheter, inrättningar, sammanslutningar och enskilda personer som berörs av verkställigheten av friheten på prov. Enheten för klientbedömning ska ge sitt utlåtande om huruvida den övervakade friheten på prov i fråga om fången som avtjänar ett fängelsestraff på livstid upprätthåller och främjar fångens färdigheter för anpassning i samhället samt reda ut huruvida de övriga förutsättningarna för övervakad frihet på prov uppfylls. Särskilda bestämmelser gäller för utlåtandet från Enheten för hälso- och sjukvård för fångar.

Direktören för Brottspåföljdsmyndighetens ansvarsområde för klientprocesser fattar beslut om placering av en fånge som avtjänar fängelse på livstid i övervakad frihet på prov. Direktören för Brottspåföljdsmyndighetens ansvarsområde för klientprocesser fattar beslut om tillstånd enligt 21 § 1 mom. att tillfälligt låta bli att följa planen för strafftiden, om tillståndet gäller att personen i fråga avlägsnar sig från Finlands territorium.

Fängelsedirektören fattar beslut om placering i övervakad frihet på prov av andra fångar än de som avses i 1 mom. Fängelsedirektören fattar också beslut om de verkningar som ett i 22 § 3 mom. avsett nytt straff som ska verkställas har på fortsatt verkställighet av frihet på prov samt om återkallelse av övervakad frihet på prov för viss tid eller helt och hållet och om återförpassning till fängelse enligt 25 § och 25 a § 2 eller 3 mom.

En läkare vid Enheten för hälso- och sjukvård för fångar fattar beslut om påbörjande, övervakning och upphörande av sådan läkemedelsbehandling och annan behandling och stöd som avses i 4 §. I brådskande fall kan också en läkare vid ett sjukhus eller en enhet inom den specialiserade sjukvården som avses i 20 § avbryta läkemedelsbehandlingen tillfälligt. En läkare vid Enheten för hälso- och sjukvård för fångar ska omedelbart informeras om att behandlingen avbrutits tillfälligt. Denna läkare fattar det slutliga beslutet om läkemedelsbehandlingen.

Fängelsedirektören, direktören för byrån för samhällspåföljder eller en i brottspåföljdscentralens arbetsordning förordnad biträdande direktör eller överväktare fattar beslut om planen för strafftiden enligt 14 §, ändring av planen för strafftiden enligt 16 §, blodprov enligt 19 §, tillstånd enligt 21 § 1 mom. att tillfälligt låta bli att följa planen för strafftiden, följderna av återkallelse av samtycke enligt 23 § och anmärkning och varning enligt 25 a § 1 mom.

Enhetschefen för verkställighetsenheten eller någon annan i Brottspåföljdsmyndighetens arbetsordning förordnad tjänsteman fattar beslut om beräkningen av strafftiden och om inräkningen i strafftiden enligt 28 §. En tjänsteman som svarar för verkställigheten eller en annan i Brottspåföljdsmyndighetens arbetsordning förordnad tjänsteman vid verkställighetsenheten beslutar om utfärdande och återkallande av en efterlysning enligt 37 §.

En tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndigheten fattar beslut om annan kontroll av drogfrihet enligt 19 § än blodprov, tillstånd enligt 21 § 2 mom. att tillfälligt låta bli att följa planen för strafftiden, säkerhetskontroll enligt 24 § och fråntagande av föremål och ämnen som påträffats vid säkerhetskontroll enligt 24 §, förpassning till fängelse enligt 22 § 2 mom. och 26 §, användning av fängsel enligt 31 b § samt ersättning för resekostnader enligt 33 §.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Brottspåföljdsmyndighetens enhet för klientbedömning beslutar om planen för strafftiden enligt 8 § och om ändring av planen för strafftiden enligt 15 §.

Enhetschefen för verkställighetsenheten eller någon annan i Brottspåföljdsmyndighetens arbetsordning förordnad tjänsteman vid verkställighetsenheten beslutar om beräknande av strafftiden och om i 22 § avsedd inräkning i strafftiden. En tjänsteman som svarar för verkställigheten eller någon annan i arbetsordningen förordnad tjänsteman vid verkställighetsenheten beslutar om utfärdande och återkallande av en efterlysning enligt 34 §.

Fängelsedirektören, en i brottspåföljdscentralens arbetsordning förordnad biträdande direktör, direktören för byrån för samhällspåföljder eller en i brottspåföljdscentralens arbetsordning förordnad ansvarig brottspåföljdsanställd beslutar om

1) tagande av blodprov enligt 13 § 2 mom.,

2) tillstånd enligt 14 § 1 mom. att tillfälligt låta bli att följa planen för strafftiden,

3) utredning och framställning till åklagaren enligt 16 §,

4) anmärkning och varning enligt 17 a § 1 mom.,

5) lämnande av utredning om grovt brott mot skyldigheter enligt 19 § 2 mom. till åklagaren,

6) anmälan till tingsrätten enligt 24 § 2 mom.

En tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndigheten beslutar om annan kontroll av drogfrihet enligt 13 § än blodprov, om tillstånd enligt 14 § 2 mom. att tillfälligt låta bli att följa planen för strafftiden, om säkerhetskontroll enligt 17 §, om fråntagande av föremål och ämnen som påträffats vid säkerhetskontrollen enligt 17 §, om utredning enligt 18 § 1 mom., om användning av fängsel enligt 21 b § och om ersättning av resekostnader enligt 33 §.

En tjänsteman som enligt 2 kap. 9 § i tvångsmedelslagen är anhållningsberättigad beslutar på begäran av Brottspåföljdsmyndigheten om hämtning enligt 20 § i denna lag samt om tagande i förvar enligt 16 och 18 § i denna lag.

Direktören för Brottspåföljdsmyndighetens ansvarsområde för operativ verksamhet beslutar på framställning av fängelsedirektören om att den dömde ska avtjäna återstoden av övervakningstiden enligt 28 §.

Begäran om omprövning av ett beslut ska framställas skriftligen inom sju dagar från delfåendet av beslutet. Begäran om omprövning ska lämnas till direktören för ansvarsområdet för utveckling och styrning, direktören för byrån för samhällspåföljder eller fängelsedirektören. Begäran om omprövning ska behandlas skyndsamt. På behandlingen av begäran om omprövning tillämpas i övrigt vad som föreskrivs i 91 och 92 § i lagen om verkställighet av samhällspåföljder.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Fängelsedirektören eller direktören för byrån för samhällspåföljder får av grundad anledning i enskilda fall bevilja tillstånd till smärre undantag från en skyldighet som anges i ett avgörande om häktningsarrest. Den som ålagts häktningsarrest får föra ett ärende som gäller vägran av tillstånd till undantag till den domstol som är behörig att behandla åtal i saken.

Om Brottspåföljdsmyndigheten utifrån sin utredning konstaterar att den som ålagts häktningsarrest lindrigt men utan i 12 h § 2 mom. avsett skäl har brutit mot de skyldigheter som han eller hon blivit ålagd att fullgöra, ger Brottspåföljdsmyndigheten honom eller henne en skriftlig varning. Beslut om att ge en skriftlig varning fattas av direktören för byrån för samhällspåföljder.

Beslut om begränsning av kontakter under gripandet och anhållandet ska fattas av en anhållningsberättigad tjänsteman. Beslut om begränsning av kontakter i samband med häktning och om dess fortsatta giltighet ska på framställning av en anhållningsberättigad tjänsteman eller av fängelsedirektören fattas av den domstol som beslutar om häktningen. Före domstolens avgörande kan fängelsedirektören på framställning av en anhållningsberättigad tjänsteman eller, om den häktade har placerats i en förvaringslokal hos polisen, den anhållningsberättigade tjänstemannen temporärt besluta om begränsning av kontakter.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Utöver vad som föreskrivs om utlämnande av patientuppgifter i 8 kap. i kunduppgiftslagen eller i någon annan lag får en läkare som svarar för hälso- och sjukvården för fångar eller häktade, eller enligt läkarens instruktion någon annan yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården, lämna ut uppgifter som förts in i patientregistret enligt följande:

1) till enhetschefen för enheten för klientbedömning, direktören för ett fängelse eller en i Brottspåföljdsmyndighetens eller brottspåföljdscentralens arbetsordning angiven tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndigheten, sådana uppgifter om risk för våld, självmord eller smittsam sjukdom eller andra motsvarande, sjukdomsrelaterade risker som gäller en fånge eller en häktad och som är nödvändiga för att skydda personens liv, hälsa eller säkerhet eller för att förhindra att andra personers liv, hälsa eller säkerhet äventyras,

2) till enhetschefen för enheten för klientbedömning, direktören för ett fängelse eller en i Brottspåföljdsmyndighetens eller brottspåföljdscentralens arbetsordning angiven biträdande direktör, sådana uppgifter som anknyter till säkerställandet av arbetarskyddet och som är nödvändiga för bedömning av arbetsförmågan hos en fånge eller en häktad när han eller hon ska placeras i arbete samt sådana uppgifter som är nödvändiga för bedömningen av funktionsförmågan hos en fånge eller en häktad när han eller hon ska placeras i studier eller annan verksamhet,

3) till enhetschefen för enheten för klientbedömning eller en i Brottspåföljdsmyndighetens arbetsordning angiven tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndigheten sådana uppgifter om en fånges hälsotillstånd och vård som är nödvändiga för bedömningen av en sådan risk för återfall i vålds- eller sexualbrott som avses i 70 § 1 mom. 5 och 6 punkten i lagen om verkställighet av samhällspåföljder (400/2015),

4) till direktören för ett fängelse sådana uppgifter ur den i 3 punkten avsedda bedömningen av risken för återfall i vålds- eller sexualbrott som gäller fångens hälsotillstånd och vård och som är nödvändiga vid beslut enligt 70 § i lagen om verkställighet av samhällspåföljder om att ställa en fånge som friges villkorligt under övervakning för den tid prövotiden pågår,

5) till en tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndigheten i vars tjänsteuppgifter ingår behandling av ett sådant frigivningsärende i fråga om en fånge som avses i 1 § 2 mom. i lagen om förfarandet vid frigivning av livstidsfångar (781/2005), en bedömning av risken för våld för behandlingen av ärendet, samt till enhetschefen för enheten för klientbedömning, till direktören för ett fängelse eller för en byrå för samhällspåföljder eller till en i brottspåföljdscentralens arbetsordning angiven biträdande direktör, ett skriftligt utlåtande om slutsatserna av bedömningen av risken för våld för planering och genomförande av den verksamhet som ordnas med stöd av den bedömda risken för våld,

6) till en tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndigheten i vars tjänsteuppgifter ingår behandling av ett frigivningsärende i fråga om en fånge som avtjänar hela strafftiden och som avses i 2 c kap. 11 § i strafflagen, sådan paragrafen lyder i lagarna 780/2005, 735/2015 och 1718/2015, en farlighetsbedömning för behandlingen av ärendet, samt till enhetschefen för enheten för klientbedömning, till direktören för ett fängelse eller för en byrå för samhällspåföljder eller till en i brottspåföljdscentralens arbetsordning angiven biträdande direktör, ett skriftligt utlåtande om slutsatserna av farlighetsbedömningen för planering och genomförande av den verksamhet som ordnas med stöd av den bedömda risken för våld,

7) till en tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndigheten i vars tjänsteuppgifter ingår beredning av övervakningstiden för en fånge som dömts till kombinationsstraff, för beredningen en bedömning av risken för att fången begår ett våldsbrott.

Till yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården som är anställda vid Brottpåföljdsmyndigheten får utan patientens samtycke sådana uppgifter i patientregistret lämnas ut som är nödvändiga för skötseln av de yrkesutbildade personernas uppgifter inom hälso- och sjukvården.

Till andra anställda vid Brottspåföljdsmyndigheten än yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården får utan skriftligt samtycke av den registrerade personen röjas endast sådana i 1 mom. 1 och 2 punkten avsedda uppgifter som inte anger sjukdomens art eller någon annan detalj om personens hälsotillstånd eller vård.

Ett skriftligt utlåtande om slutsatserna i en i 1 mom. 3 punkten avsedd bedömning av risken för återfall i vålds- eller sexualbrott som utarbetats av enheten för klientbedömning får i samband med planering och genomförande av sådan i övervakning av villkorlig frihet ingående verksamhet som bedömningen förutsätter lämnas till direktören för byrån för samhällspåföljder eller till en i brottspåföljdscentralens arbetsordning angiven tjänsteman vid Brottspåföljdmyndigheten.

För ändamål som avses i 1 mom. 5 punkten får också uppgifter som ingår i utlåtandet om en i 17 kap. 37 § i rättegångsbalken avsedd undersökning av sinnestillståndet hos en svarande i brottmål lämnas ut till den del där bedöms om den åtalade ska anses vara synnerligen farlig för någon annans liv, hälsa eller frihet.

Denna lag träder i kraft den 20 .

En häktad eller en person som avtjänar fängelse- eller förvandlingsstraff får i brottmål anmäla missnöje hos fängelsedirektören. Om tiden för missnöjesanmälan går ut medan en sådan person till följd av en rättegång eller fångtransport befinner sig utanför straffanstalten, får personen anmäla missnöje dagen efter den dag då han eller hon anlänt till fängelset.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Den dagordning som avses i 5 kap. 8 § i fängelselagen (767/2005) bereds av Brottspåföljdsmyndigheten i samarbete med personalen vid fängelsets familjeavdelning och fastställs av fängelsedirektören.

För att barnskyddet ska kunna genomföras ordnas diskussioner i enlighet med 31 § i barnskyddslagen. Om det sker sådana förändringar i förälderns situation som kan kräva justering i barnets klientplan, ska fängelsedirektören genast meddela den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter om detta.

Denna lag träder i kraft den 20 .