Reformerad verkställighet av böter och förverkandepåföljder

Denna lag innehåller bestämmelser om verkställighet av följande andra penningpåföljder, avgifter och ersättningar:

8) på statens regressrätt enligt 31 § i brottsskadelagen (1204/2005) grundad fordran på den som ansvarar för en skada och fordran som staten har på ersättningstagaren enligt beslut om återkrav som avses i 42 § i den lagen,

Tullen och Skatteförvaltningen sörjer med avvikelse från vad som föreskrivs i 1 mom. för indrivningen av sådana skadestånd som grundar sig på brott och sådana ersättningar för rättegångskostnader som tilldömts staten eller den nämnda myndigheten, om de har till uppgift att bevaka statens intresse i ett mål. På Tullen och Skatteförvaltningen tillämpas då det som i 6–9, 21–23 och 23 a § föreskrivs om Rättsregistercentralen.

Andra än justitieförvaltningsmyndigheter informerar om sina avgöranden genom att föra in uppgifter om dem i Rättsregistercentralens informationssystem för verkställighet. I informationssystemet förs in de uppgifter som behövs för verkställigheten.

I de mål som avses i 3 § 2 mom. ska domstolen med avvikelse från vad som föreskrivs i 1 och 2 mom. i denna paragraf i stället för Rättsregistercentralen underrätta Tullen eller Skatteförvaltningen om sitt avgörande.

Den domstol eller myndighet som i första instans bestämmer att en fordran ska betalas ska ge den betalningsskyldige tillfälle att betala fordran. Tillfälle att erlägga betalning ges dock av Rättsregistercentralen när en fordran som avses i 1 § 3 mom. 8 punkten verkställs, av Tullen eller Skatteförvaltningen när en fordran som avses i 3 § 2 mom. verkställs och av den tjänsteman som utfärdar bötesyrkandet när bötesyrkande används.

Rättsregistercentralen ska söka utsökning, om betalningsuppmaning inte sänds eller om fordran inte har betalats inom den tidsfrist som avses i 6 eller 14 § eller den betalningstid som avses i 15 §.

På sådan verkställighet av fordran som sker genom utsökning tillämpas vad som föreskrivs i utsökningsbalken. På verkställbarheten av en fordran och tidpunkten när en fordran förfaller tillämpas dock bestämmelserna i denna lag och i 8 kap. i strafflagen.

I ett sådant meddelande om anhängighet som avses i 3 kap. 33 § i utsökningsbalken ska utöver vad som föreskrivs i utsökningsbalken även anges att om böter eller vite som kan förvandlas till fängelse inte kan drivas in ens genom utsökning, kommer den betalningsskyldige att stämmas in till en rättegång för bestämmande av förvandlingsstraff. Beviljande av betalningstid som avses i 4 kap. 6 § i utsökningsbalken förutsätter inte sökandens samtycke.

Rättsregistercentralen kan på ansökan av den betalningsskyldige fastställa en tidsfrist på högst tre månader för betalning av en fordran, om den betalningsskyldige sannolikt betalar fordran inom tidsfristen.

En tidsfrist får dock inte fastställas, om vite som har dömts ut med stöd av viteslagen ska verkställas. När tidsfristen fastställs ska det ses till att fordran inte förfaller eller preskriberas.

Rättsregistercentralen kan på ansökan av den betalningsskyldige bevilja betalningstid på högst ett år för en fordran, om den betalningsskyldige på grund av sina personliga förhållanden eller sitt hälsotillstånd inte utan betalningstiden förmår betala fordran och om den betalningsskyldige sannolikt betalar fordran inom betalningstiden. Av synnerligen vägande skäl kan betalningstid beviljas även för en längre tid.

Betalningstid får dock inte beviljas, om vite som har dömts ut med stöd av viteslagen ska verkställas. När betalningstid beviljas ska det ses till att fordran inte förfaller eller preskriberas.

När betalningstid beviljas ska det utarbetas en betalningsplan för den betalningsskyldige. Den betalningsskyldige ska iaktta betalningsplanen. Om den betalningsskyldige inte iakttar betalningsplanen, förfaller betalningstiden.

Att en ansökan om en tidsfrist för betalning eller om betalningstid blir anhängig avbryter inte verkställigheten av en fordran, om inte Rättsregistercentralen beslutar att verkställigheten ska avbrytas för den tid ansökan behandlas.

Rättsregistercentralen kan ändra eller återkalla ett beslut om en tidsfrist för betalning eller om betalningstid, om det inte längre finns förutsättningar för beviljande av en tidsfrist för betalning eller betalningstid.

Rättsregistercentralen får lämna verkställighetsåtgärder som avses i detta kapitel vilande, om

1) fordran är högst 10 euro, eller

2) fordran är högst 500 euro och det har förflutit mer än fem år sedan fordran blev verkställbar.

Om det belopp som erlagts för betalning av en fordran helt eller delvis ska betalas tillbaka till den betalningsskyldige till följd av ett lagakraftvunnet avgörande av en högre domstol eller av någon annan orsak, ska Rättsregistercentralen återbetala beloppet och på det återbetalda beloppet betala en ränta som är den i 12 § i räntelagen (633/1982) avsedda gällande referensräntan för den halvårsperiod som föregår kalenderåret i fråga förhöjd med två procentenheter per år från betalningsdagen till dagen för återbetalningen. Återbetalning eller ränta betalas inte om den är högst 10 euro. Den myndighet som har tagit emot beloppet ska utan dröjsmål redovisa det återbetalda beloppet till Rättsregistercentralen.

För kvittning får också användas medel som ska betalas till den betalningsskyldige med stöd av 42 och 45 a § i denna lag eller 10 kap. 11 § 2 mom. i strafflagen.

Omprövning av Rättsregistercentralens beslut som avses i detta kapitel får begäras. Bestämmelser om begäran om omprövning finns i förvaltningslagen (434/2003).

Bestämmelser om sökande av ändring i förvaltningsdomstol finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden.

Begäran om omprövning eller besvär över beslut om fastställande av en tidsfrist för betalning, besvär över beslut om betalningstid eller besvär över beslut om återkallande eller ändring av dessa beslut avbryter inte verkställigheten av en fordran.

Den betalningsskyldige ska stämmas in till en rättegång för bestämmande av förvandlingsstraff, om verkställbara böter eller verkställbart vite kan förvandlas till fängelse med stöd av 2 a kap. 4 § i strafflagen.

Bestämmelser om bestämmande och verkställighet av förvandlingsstraff under pågående skuldsanering för privatpersoner finns i lagen om skuldsanering för privatpersoner (57/1993).

Vid förvandlingsstrafförfarandet iakttas lagen om rättegång i brottmål (689/1997) med de undantag som anges nedan i 25 och 26 §, 28 § 1 mom. samt 29 och 30 §.

En tjänsteman som avses i 1 eller 6 § i lagen om stämningsmän (505/1986) ska genom stämning kalla in den betalningsskyldige till en rättegång för bestämmande av förvandlingsstraff.

I stämningen informeras den betalningsskyldige om

1) att den betalningsskyldige kallas att infinna sig vid domstol för att bemöta åklagarens yrkande på bestämmande av förvandlingsstraff,

2) de obetalda böter och det obetalda vite som utgör grund för yrkandet på förvandlingsstraff,

3) tid och plats för behandlingen,

4) att saken kan avgöras trots den betalningsskyldiges utevaro,

5) att den betalningsskylide kan lämna domstolen ett skriftligt bemötande före ärendets behandling,

6) möjligheten att betala böterna eller vitet före rättegången,

7) de kontouppgifter och andra uppgifter som behövs för betalning av böterna eller vitet och för styrande av betalningen på ett riktigt sätt.

Dagen för behandlingen av ärendet ska sättas ut så att den betalningsskyldige före rättegången har minst en månad på sig att betala de böter eller det vite som kan förvandlas till fängelse.

Om den betalningsskyldige redan har stämts in till en rättegång för bestämmande av förvandlingsstraff, kan denne stämmas in till samma rättegång på grund av andra böter också med en kortare tid än den som nämns i 1 mom. Också utan stämning kan ett yrkande på bestämmande av förvandlingsstraff riktas mot en betalningsskyldig som är närvarande vid en rättegång.

Åklagaren ska hos tingsrätten framställa ett yrkande på att obetalda böter eller obetalt vite ska förvandlas till fängelse, när den betalningsskyldige har stämts in till en rättegång för bestämmande av förvandlingsstraff.

Åklagaren kan avstå från att yrka på att förvandlingsstraff ska bestämmas i stället för obetalda böter, om förvandlingsstraffet ska anses oskäligt eller oändamålsenligt med hänsyn till

1) den bötfälldes personliga förhållanden eller hälsotillstånd,

2) den bötfälldes deltagande i social- och hälsovårdsåtgärder, eller

3) fängelsestraff eller samhällspåföljd som den bötfällde dömts till för något annat brott.

Åklagaren kan avstå från att yrka på att förvandlingsstraff ska bestämmas i stället för ett obetalt vite, om förvandlingsstraffet ska anses oskäligt eller oändamålsenligt med hänsyn till

1) den bötfälldes personliga förhållanden eller hälsotillstånd, eller

2) straff som den bötfällde dömts till i samma rättegång där vitet har dömts ut.

Ett ärende som gäller bestämmande av förvandlingsstraff behandlas av tingsrätten på den ort där den betalningsskyldige är bosatt eller påträffas.

I ett ärende som gäller bestämmande av förvandlingsstraff är tingsrätten domför med ordföranden ensam.

Ett ärende som gäller bestämmande av förvandlingsstraff behandlas av tingsrätten i en muntlig huvudförhandling. Den betalningsskyldige ska infinna sig till den muntliga huvudförhandlingen i tingsrätten om denne önskar bli hörd. Om den betalningsskyldige uteblir utan att ha meddelat laga hinder, kan saken avgöras trots dennes utevaro. Den betalningsskyldige kan före behandlingen av ärendet lämna ett skriftligt bemötande till tingsrätten.

Målsägande i det brottmål som föranledde att böter dömdes ut är inte målsägande i den rättegång som gäller bestämmande av förvandlingsstraff.

Domstolen kan skjuta upp behandlingen av ett ärende som gäller bestämmande av förvandlingsstraff

1) för att situationen i fråga om betalningen av böterna ska kunna utredas, eller

2) för att omständigheter som avses i 2 a kap. 6 eller 7 § i strafflagen ska kunna utredas.

Då behandlingen skjutits upp med stöd av 1 mom. ska domstolen meddela den betalningsskyldige en ny tidpunkt för behandlingen och påföljderna vid utevaro. Ett meddelande behöver inte lämnas till en betalningsskyldig som uteblivit från behandlingen om ärendet skjuts upp för att betalningssituationen ska kunna utredas.

Domstolens avgörande i ett ärende som gäller bestämmande av förvandlingsstraff är ett beslut.

Bestämmelser om domstolens skyldighet att meddela sitt avgörande till Rättsregistercentralen finns i 4 §.

Efter att ett förvandlingsstraff bestämts får verkställighet av de böter eller det vite som förvandlats till fängelse inte fortsätta i ett utsökningsförfarande.

Om åklagaren avstår från att yrka på bestämmande av förvandlingsstraff med stöd av 28 § 2 eller 3 mom. eller domstolen avstår från att förvandla böter eller vite till fängelse med stöd av 2 a kap. 6 eller 7 § i strafflagen, fortsätter verkställigheten i ett förfarande enligt 2 kap. Den som dömts till sådana böter eller sådant vite får inte på nytt stämmas in till ett förvandlingsstrafförfarande.

Ett förvandlingsstraff förfaller om den som dömts till förvandlingsstraff innan denne börjar avtjäna straffet betalar hela det obetalda beloppet av de böter som förvandlats till fängelse. Om flera förvandlingsstraff ska verkställas, har den dömde rätt att betala sina böter till fullt belopp också i fråga om ett av förvandlingsstraffen, varvid detta förvandlingsstraff förfaller.

Bestämmelser om hur böter eller vite som förvandlats till fängelse betalas i ett fängelse finns i 2 kap. 7 § i fängelselagen (767/2005).

När ett avgörande som gäller bestämmande av förvandlingsstraff har vunnit laga kraft eller kan verkställas som en lagakraftvunnen dom, ska Rättsregistercentralen sända den betalningsskyldige ett meddelande om förvandlingsstraffet med iakttagande av vad som i 7 § föreskrivs om betalningsuppmaning. Innan verkställigheten av ett förvandlingsstraff som avses i 2 mom. inleds kan Rättsregistercentralen med iakttagande av bestämmelserna i 15–17 § bevilja den betalningsskyldige en betalningstid på högst sex månader.

Rättsregistercentralen ska utan obefogat dröjsmål ansöka om verkställighet av förvandlingsstraffet hos Brottspåföljdsmyndigheten, om den betalningsskyldige inte fullgör hela sin betalningsskyldighet inom den tidsfrist som anges i det i 1 mom. avsedda meddelandet eller inom den betalningstid som har beviljats med stöd av 1 mom. Rättsregistercentralen ska uppmana den betalningsskyldige att kontakta Brottspåföljdsmyndigheten för verkställigheten av ett förvandlingsstraff. Brottspåföljdsmyndigheten ska inleda verkställigheten av förvandlingsstraffet med iakttagande av vad som föreskrivs i 2 kap. i fängelselagen.

Om Rättsregistercentralen har ansökt om verkställighet av ett förvandlingsstraff hos Brottspåföljdsmyndigheten, ska centralen till den betalningsskyldige återbetala en delvis erlagd betalning. Bestämmelser on betalning finns i 22 §. På det belopp som återbetalas betalas dock inte den ränta som avses i den paragrafen.

På verkställighet av en förverkandepåföljd som avser ett penningbelopp tillämpas bestämmelserna i 2 kap. i denna lag. På verkställigheten av en förverkandepåföljd som avser ett beslagtaget penningbelopp tillämpas dock de bestämmelser i detta kapitel som gäller förverkandepåföljd som avser ett föremål.

Rättsregistercentralen ska hos den i 2 mom. avsedda myndighet som sörjer för verkställighetsåtgärderna ansöka om verkställighet av en förverkandepåföljd som avser ett föremål, av ett föreläggande om att ett nätmeddelande ska utplånas och av ett föreläggande om att avliva ett djur, när påföljden har blivit verkställbar.

Utsökningsverket sörjer för verkställigheten av förverkandepåföljder som avser fast egendom, inteckningsbara fartyg, inteckningsbara luftfartyg, inteckningsbara bilar eller andra värdepapper eller sådana aktier i aktiebolag som medför rätt att besitta lägenheter eller byggnader samt av förelägganden om att nätmeddelanden ska utplånas. Polisen, Tullen, Gränsbevakningsväsendet eller Försvarsmakten sörjer för verkställigheten av andra förverkandepåföljder som avser föremål och förelägganden om att avliva djur i de brottmål som respektive myndighet utreder. Försvarsmakten har rätt att av polisen få handräckning vid verkställigheten av en förverkandepåföljd under de förutsättningar som anges i 186 § i lagen om militär disciplin och brottsbekämpning inom Försvarsmakten (89/2025).

På verkställigheten av en förverkandepåföljd som avses i denna paragraf tillämpas 39–43, 43 a–43 d, 44, 45 och 45 a–45 c §. I de ärenden som Utsökningsverket verkställer tillämpas dessutom bestämmelserna i utsökningsbalken. På förtullning av föremål som dömts förverkade tillämpas dessutom 80 § 2 mom., 82 § 3 mom. och 84 § i tullagen (304/2016).

Den myndighet som innehar ett föremål som dömts förverkat kan inleda verkställigheten av en förverkandepåföljd fastän avgörandet om förverkandepåföljden inte är verkställbart, om föremålet lätt förfars eller förflyktigas eller snabbt sjunker i värde eller föremålet föranleder avsevärda förvarings- eller skötselkostnader.

Om en förverkandepåföljd som avser ett föremål har verkställts med stöd av ett icke lagakraftvunnet avgörande, återgår inte verkställigheten på grund av ett senare avgörande innan avgörandet har vunnit laga kraft.

Ett föremål som dömts förverkat till staten, ett nätmeddelande som det bestämts att ska utplånas eller ett djur som det bestämts att ska avlivas ska värderas innan verkställighetsåtgärder vidtas, om avgörandet om ärendet inte har vunnit laga kraft eller om saken gäller tredje mans rätt, och om det inte i någotdera fallet har nåtts en överenskommelse om föremålets, nätmeddelandets eller djurets värde mellan den behöriga myndigheten och egendomens ägare eller tredje man.

Det ska upprättas ett protokoll över värderingen.

Om en domstol genom en lagakraftvunnen dom har förkastat ett yrkande på en förverkandepåföljd som avser ett föremål eller ett föreläggande om att avliva djur, ska föremålet eller det djur som det bestämts att ska avlivas återställas till ägaren eller till den som annars har rätt till det.

En 1 mom. avsedd person har rätt att få ersättning för föremålet eller det djur som det bestämts att ska avlivas, om det inte längre är möjligt att återställa det på grund av en verkställighetsåtgärd eller av någon annan orsak. Rättsregistercentralen fattar beslut om ersättningen och betalar av statens medel ut ersättning till den person som saken gäller. Den som är missnöjd med ett beslut om ersättning har rätt att föra talan vid tingsrätten på sin hemort eller vid Helsingfors tingsrätt. Talan ska väckas inom 30 dagar från det att beslutet om ärendet har delgetts personen. Staten är svarande i målet och företräds av Rättsregistercentralen.

Den myndighet som sörjer för verkställighetsåtgärderna kan sälja ett föremål som dömts förverkat. Ett föremål kan förstöras, om det inte kan säljas på grund av lagstiftning som begränsar användningen och försäljningen av det eller av någon annan orsak som hänför sig till föremålets art eller om försäljning av föremålet är oändamålsenlig. Ett föremål kan också tas i statens bruk, om det är motiverat för utbildning, forskning eller museiverksamhet eller av någon annan motsvarande orsak.

Den myndighet som sörjer för verkställighetsåtgärderna sälja ett djur som dömts förverkat. Ett djur kan också överlåtas på annat sätt eller avlivas, om djurets värde i pengar är litet eller om försäljning är oändamålsenlig av någon annan orsak. Ett djur som det bestämts att ska avlivas ska avlivas. Bestämmelser om avlivning av djur finns i lagen om djurvälfärd (693/2023). Bestämmelser om kommunalveterinärens handräckning finns i 90 § 2 mom. i lagen om djurvälfärd.

Ett nätmeddelande som det bestämts att ska utplånas ska utplånas i enlighet med domstolens föreläggande.

Staten svarar inte för brister eller fel i föremål eller hos djur som sålts eller överlåtits på annat sätt med stöd av denna lag eller för andra egenskaper.

Den myndighet som sörjer för verkställighetsåtgärderna ska omhänderta ett föremål som dömts förverkat eller ett djur som det bestämts att ska avlivas. Om det inte medför avsevärd olägenhet för den dömde kan föremålet lämnas i ett låst utrymme eller i lås hos den dömde. Om ingen uppenbar skingringsrisk eller risk för att brottet fortsätter föreligger, kan föremålet eller det djur som det bestämts att ska avlivas också lämnas hos den dömde.

Också ett föremål som dömts förverkat eller ett djur som det bestämts att ska avlivas och som finns hos en utomstående ska omhändertas av myndigheten för verkställigheten av en förverkandepåföljd. Myndigheten kan alternativt förbjuda den utomståendes att överlämna föremålet vidare eller avtala med den utomstående om förvaring av föremålet eller förvaring av det djur som det bestämts att ska avlivas.

Myndigheten ska även omhänderta handlingar som tillhör den dömde och som utvisar äganderätten till det föremål som dömts förverkat eller det djur som det bestämts att ska avlivas, samt skriftliga pantbrev och andra motsvarande handlingar som gäller den egendom som dömts förverkad.

Det omhändertagande som sker för verkställigheten ska registreras.

Den tjänsteman som utför ett verkställighetsuppdrag får, för omhändertagande enligt 43 a §, i utrymmen som tillhör eller används av den dömde eftersöka ett föremål som dömts förverkat eller ett djur som det bestämts att ska avlivas. Eftersökning får ske också i utrymmen som tillhör eller används av en utomstående, om det finns skäl att anta att det föremål som dömts förverkat eller det djur som det bestämts att ska avlivas finns där.

I utrymmen som används för boende av permanent natur och som tillhör eller används av den dömde får eftersökning ske endast om det finns grundad anledning att anta att det föremål som dömts förverkat eller det djur som det bestämts att ska avlivas finns där. I en utomståendes utrymmen som används för boende av permanent natur och som tillhör eller används av den dömde får eftersökning ske endast om det finns grundad anledning att anta att det föremål som dömts förverkat eller det djur som det bestämts att ska avlivas finns där. Den dömde eller den utomstående ska före eftersökningen ges tillfälle att överlämna föremålet eller det djur som det bestämts att ska avlivas, om inte omedelbara eftersökningsåtgärder kan anses vara nödvändiga.

Den tjänsteman som utför ett verkställighetsuppdrag får uppmana den dömde att överlämna ett föremål som dömts förverkat och som den dömde bär på sig eller i sina kläder. Om uppmaningen inte iakttas får tjänstemannen omhänderta föremålet, om tjänstemannen vet eller det finns grundad anledning att anta att den dömde bär det föremål som dömts förverkat på sig eller i sina kläder och omhändertagandet kan ske utan kränkande av den dömdes personliga integritet.

Vad som föreskrivs i 1 mom. gäller också ett föremål som dömts förverkat och som den tjänsteman som utför verkställighetsuppdraget vet att en utomstående bär på sig eller i sina kläder.

En tjänsteman som utför ett verkställighetsuppdrag har för omhändertagandet av ett föremål som dömts förverkat eller ett djur som det bestämts att ska avlivas rätt att vid behov öppna eller låta öppna lås och dörrar samt att använda andra motsvarande maktmedel i den mån de med hänsyn till omständigheterna kan anses motiverade. Den person som är föremål för maktmedel ska dock ges tillfälle att handla själv, om inte verkställigheten äventyras på grund av det.

En tjänsteman som utför ett verkställighetsuppdrag har rätt att för utförande av verkställighetsuppdraget använda maktmedel med iakttagande av vad som föreskrivs i den lagstiftning som gäller respektive myndighet.

Efter det att den som dömts till en förverkandepåföljd avlidit ska verkställigheten avbrytas efter att staten omhändertagit föremålet. Verkställigheten ska fortsätta om inte den myndighet som sörjer för verkställighetsåtgärderna inom fyra månader efter omhändertagandet tillställs ett intyg över att frågan huruvida verkställigheten ska förfalla har förts till tingsrätten för avgörande i enlighet med 8 kap. 16 § i strafflagen, eller om en ansökan om att verkställigheten ska förfalla har avslagits genom ett lagakraftvunnet avgörande.

Verkställigheten ska trots vad som föreskrivs 1 mom. fortsätta efter att föremålet värderats, om 39 § tillämpas på verkställigheten.

Ett föremål som dömts förverkat kan säljas på offentlig auktion, enligt uppdrag, i minut eller på annat sätt.

Vid försäljningen ska ett bra resultat eftersträvas. Vid valet av försäljningssätt ska beaktas det pris som kan erhållas, försäljnings- och förvaringskostnaderna och den tid som åtgår till försäljningen.

Försäljningen ska ske utan obefogat dröjsmål.

Innan en förverkandepåföljd som avser ett föremål verkställs ska den myndighet som sörjer för verkställighetsåtgärderna utreda de pant- och säkerhetsrätter och särskilda rättigheter som har antecknats i det berörda registret, om det som ska säljas är ett föremål som en registrerad rätt kan avse, samt motsvarande rättigheter som inte har antecknats i registret, om det är sannolikt att en sådan rätt avser föremålet.

Den som har förvärvat en panträtt eller annan säkerhetsrätt i ett föremål som avses i 10 kap. 4, 5 eller 5 a § i strafflagen och som dömts förverkat får betalning ur föremålets värde, oberoende av om fordringen har förfallit eller inte. Bestämmelser om erhållande av betalning finns i 45 b §.

Den myndighet som sörjer för verkställighetsåtgärderna fattar beslut om att panträtten eller någon annan säkerhetsrätt förfaller och gör inte den avräkning som avses i 2 mom., om myndigheten anser att pant- eller säkerhetsrätten grundar sig på ett sådant förmögenhetsarrangemang eller annat arrangemang vars juridiska form inte motsvarar sakens egentliga natur eller syfte och att en sådan juridisk form uppenbart används i syfte att undvika verkställighet av förverkandepåföljden. Vid bedömningen av arrangemangets natur ska beaktas att den som dömts till en förverkandepåföljd har en bestämmanderätt som är jämförbar med en ägares och kan vidta åtgärder som är jämförbara med dem som en ägare kan vidta samt de fördelar den som dömts till en förverkandepåföljd har fått av arrangemanget och andra motsvarande omständigheter.

Ett ärende som gäller beslut om att rätten förfaller kan på talan behandlas som ett tvistemål vid Helsingfors tingsrätt eller vid tingsrätten på kärandens hemort. Staten är svarande i målet och företräds av den myndighet som sörjer för verkställighetsåtgärderna. Talan som gäller beslut om att rätten förfaller ska väckas inom 30 dagar från delfåendet av beslutet, annars förfaller panträtt eller annan säkerhetsrätt. Den myndighet som sörjer för verkställighetsåtgärderna kan på en skriftlig ansökan förlänga tidsfristen av godtagbara skäl. Ett beslut genom vilket tidsfristen har förlängts får inte överklagas.

Den myndighet som sörjer för verkställighetsåtgärderna ska redovisa medlen från en eventuell försäljning av ett föremål till Rättsregistercentralen.

Innan medlen redovisas till Rättsregistercentralen får de kostnader för förvaring och försäljning av föremålet som orsakats under verkställigheten av förverkandepåföljden dras av från medlen.

Om en rätt som avses i 45 a § har avsett föremålet, ska den myndighet som sörjer för verkställighetsåtgärderna redovisa betalning till innehavaren av rätten efter de avdrag som avses i 2 mom.

Verkställigheten av en förverkandepåföljd som avses i 38 a § avslutas när

1) verkställighetsåtgärderna har slutförts, en eventuell försäljningsintäkt har redovisats till Rättsregistercentralen och avgörandet om bestämmande av förverkandepåföljden har vunnit laga kraft,

2) förverkandepåföljdens verkställbarhet har förfallit, eller

3) det finns någon annan lagstadgad grund för att verkställigheten avslutas än en grund som avses i 1 eller 2 punkten.

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om

1) de uppgifter som med stöd av 4 § 3 mom. ska antecknas i meddelanden om verkställighet,

2) de uppgifter som med stöd av 5 § 2 mom. och 6 § 3 mom. ska lämnas den betalningsskyldige,

3) myndigheternas ömsesidiga anmälningsplikt och utredning av ärenden,

4) hur de uppgifter som behövs för bestämmande av förvandlingsstraff ska sändas till åklagaren och från åklagaren vidare till tingsrätten,

5) diarieföring av och meddelande om verkställighetsåtgärder.

Denna lag träder i kraft den 20 . Lagens 39 § och 43 a–43 d § träder dock i kraft redan den 23 november 2026.

På betalningstid som har beviljats före ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde före ikraftträdandet. På ärenden som avser verkställighet av förvandlingsstraff för böter och som har blivit anhängiga före ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde före ikraftträdandet, om förpassningen av den dömde till fängelse har behandlats av en utmätningsman vid ikraftträdandet av denna lag eller om den som dömts till förvandlingsstraff redan har förelagts en tidpunkt för anmälan till fängelset vid ikraftträdandet av denna lag. Verkställighetsåtgärderna som avser förverkandepåföljder som har blivit anhängiga före ikraftträdandet av denna lag sköts av den myndighet som skulle verkställa förverkandepåföljderna före ikraftträdandet.

Domstolen kan avstå från att bestämma ett förvandlingsstraff som ska dömas ut i stället för ett obetalt vite, om förvandlingsstraffet ska anses oskäligt eller oändamålsenligt med hänsyn till

1) den bötfälldes personliga förhållanden eller hälsotillstånd,

2) straff som den bötfällde dömts till i samma rättegång där vitet har dömts ut.

När domstolen avgör ett yrkande på förverkande kan den med svarandens samtycke bestämma att förverkandepåföljden förfaller, om det i föremål eller egendom som avses i 4 eller 5 § inom utsatt tid görs de ändringar som nämns i domen och genom vilka egendomen görs lagenlig på så sätt att det endera på egendomen anges att den är förfalskad, den falska ursprungsmärkningen eller annan märkning avlägsnas eller rättas till eller egendomen görs oanvändbar.

Den i 38 § 2 mom. i lagen om verkställighet av böter avsedda myndighet som sörjer för verkställighetsåtgärderna ska övervaka att de skyldigheter som nämns i domen fullgörs och besluta om förverkandepåföljden ska förfalla. Den som har dömts till en förverkandepåföljd kan överklaga beslutet genom att väcka talan i saken vid Helsingfors tingsrätt eller vid tingsrätten på kärandens hemort. Talan ska väckas inom 30 dagar från delfåendet av beslutet. Staten är svarande i målet och företräds av den myndighet som sörjer för verkställighetsåtgärderna. Den myndighet som sörjer för verkställighetsåtgärderna kan av särskilda skäl förlänga den tidsfrist som avses i 1 mom. Rättsregistercentralen ska underrättas om att förverkandepåföljden har förfallit.

Den som har dömts till förverkandepåföljden ansvarar för de kostnader som ändringsarbetena och verkställigheten av domen i övrigt medför.

Domstolen kan förordna att berörda person ska ges tillfälle att själv sälja eller på annat sätt överlåta de djur som denne äger och som avses i förbudet. Om en förverkandepåföljd gäller djur som helt eller delvis ägs av någon annan än den som har meddelats djurhållningsförbud, kan den personen ges tillfälle att utan ersättning avhämta djuren. I domen ska det sättas ut en tid inom vilken djuren ska överlåtas eller avhämtas. Om djuren avhämtas eller överlåts i enlighet med domen, förfaller förverkandepåföljden. I fråga om tidpunkten när förverkandepåföljden förfaller tillämpas dessutom 10 kap. 7 § 2 och 3 mom.

Egendom som har varit föremål för ett brott som avses i 6, 7 eller 9 § ska dömas förverkad till staten. På förverkandepåföljden tillämpas vad som i 10 kap. och i lagen om verkställighet av böter föreskrivs om förverkandepåföljder.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Ett föremål kan inte utmätas om det har dömts förverkat till staten med stöd av 10 kap. i strafflagen. Om ett föremål som har dömts förverkat har utmätts, förfaller utmätningen.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Tullen säljer på offentlig tullauktion varor som

1) har överlåtits till staten,

2) har lagrats tillfälligt och inte har hänförts till ett tullförfarande eller återexporterats inom den tidsfrist som föreskrivs i artikel 149 i kodexen,

3) är under tullkontroll och inte kan överlåtas av de orsaker som nämns i artikel 198.1 b i kodexen,

4) inte har avhämtats inom sex månader efter det att Tullen har fattat beslut om att varorna ska övergå till fri omsättning,

5) genom ett lagakraftvunnet beslut har omhändertagits av Tullen.

Bestämmelser om verkställighet av förverkandepåföljder finns i lagen om verkställighet av böter (672/2002). På verkställigheten av föremål som dömts förverkade tillämpas dessutom 2 mom. i denna paragraf och 84 § i denna lag.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Bestämmelser om verkställighet av förverkandepåföljder finns i lagen om verkställighet av böter.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Bestämmelser om förverkandepåföljder finns i 10 kap. i strafflagen. Bestämmelser om verkställighet av förverkandepåföljder finns i lagen om verkställighet av böter (672/2002).

Verksamhetsutövaren ska till staten betala de kostnader som lagringen av timret eller trävarorna medför under den tid de är beslagtagna.

De kostnader som avses i 2 mom. får dras av från priset för det timmer eller de trävaror som sålts. Verksamhetsutövaren ska dock till staten betala de kostnader som inte kan täckas med medlen från försäljningen.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Om en bil som är införd i registret utmäts, beläggs med kvarstad eller döms förverkad till staten eller om ägarens egendom upplåts till konkurs, ska åtgärden samt dagen då utmätning skedde, bilen belades med kvarstad, förverkandepåföljd dömdes ut eller konkurs inleddes antecknas i registret.

Denna lag träder i kraft den 20 .

I registret antecknas även inteckningar som har fastställts i fartyget samt uppgifter om sådan utmätning, förverkandepåföljd eller kvarstad som gäller fartyget, uppgifter om ägarens konkurs samt ändringar i dessa uppgifter. Om det är fråga om ett fartyg som avses i 2 mom. 6 punkten antecknas dock inte inteckningar som har fastställts i fartyget.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Uppgift om utmätning, förverkandepåföljd och säkerhetsåtgärd som avser en aktie antecknas i aktielägenhetsregistret efter anmälan från den behöriga myndigheten. Registeranteckningen ska specificera den grund utifrån vilken uppgiften antecknats i registret.

Denna lag träder i kraft den 20 .

I registret får dessutom i fråga om fysiska personer, juridiska personer och trafikmedel föras in för registrets syfte nödvändiga uppgifter om

4) konkurs, skuldsanering, företagssanering, utsökning, beslag, kvarstad och förverkandepåföljder,

Denna lag träder i kraft den 20 .

Domstolarna ska genast informera

1) den berörda registermyndigheten om att fastigheter och inskrivna särskilda rättigheter samt annan inteckningsbar egendom dömts förverkade,

2) Lantmäteriverket om att aktier som ingår i det aktielägenhetsregister som avses i lagen om ett bostadsdatasystem (1328/2016) dömts förverkade,

3) den berörda registermyndigheten om att patent och andra registrerade immateriella rättigheter dömts förverkade,

4) den som för värdeandelsregistret om att värdeandelar och rättigheter som hänför sig till värdeandelar dömts förverkade,

5) den förmedlare som sköter options- och terminskontot i fråga och i annat fall det berörda optionsföretaget om att standardiserade optioner och terminer dömts förverkade,

6) även något annat offentligt register om att annan än i 1–5 punkten avsedd egendom dömts förverkad, om uppgifter om förverkandet kan föras in i ett sådant register.

Det ska också informeras om upphävande av ett avgörande som gäller förverkande, när avgörandet har vunnit laga kraft.

Denna lag träder i kraft den 20 .