Reform av exportgarantiernas särskilda risktagande

I denna proposition föreslås det att lagen om statliga exportgarantier ändras. Syftet med den föreslagna lagen är att förtydliga beslutsförfarandet i fråga om specialrisktagning vid statens specialfinansieringsbolag och förbättra bolagets möjligheter att fullgöra sin näringspolitiska uppgift att främja export och företags internationalisering. Specialrisktagning är ett förfarande där statens specialfinansieringsbolag kan bevilja exportgaranti på näringspolitiska eller konkurrenskraftsrelaterade grunder även när den risk som sammanhänger med projektet i fråga är så stor att bolaget inte utifrån normal riskprövning skulle kunna bevilja exportgaranti. Enligt förslaget ska beslutsförfarandet i fråga om specialrisktagning förtydligas så att statens specialfinansieringsbolag ansvarar för riskbedömningen av exportprojekt och beslutsfattandet i samband med beviljande av exportgaranti. Arbets- och näringsministeriet ska ansvara för den näringspolitiska och konkurrenskraftsrelaterade bedömningen av exportprojekt och för beslutsfattandet i samband med bedömningen. Det föreslås att fullmaktsförfarandet i fråga om högriskländer slopas. Enligt förslaget förenhetligas kraven för beviljande av exportgaranti på grundval av specialrisktagning genom att indelningen av grunderna för specialrisktagning i länder med hög politisk risk och i höginkomstländer frångås. Därutöver kopplas i förslaget styrningen av specialrisktagning till arbets- och näringsministeriets ägarstyrning av statens specialfinansieringsbolag. Det föreslås att det maximala ansvarsbeloppet för specialrisktagningen höjs till 8 miljarder euro. Lagen avses träda i kraft den 1 februari 2023.