Skattereform för aktiesparkonton och försäkringssparande
Regeringens proposition med förslag till lagstiftning om inkomstbeskattning av aktiesparkonton och lagstiftning om revidering av inkomstbeskattningen av vissa försäkringsprodukter
Ett nytt aktiesparkonto införs i Finland. Inom kontot beskattas avkastning från aktieaffärer och utdelningar först när medel tas ut från kontot. Samtidigt revideras skattebehandlingen av sparlivförsäkringar och kapitaliseringsavtal så att den relativa andelen av avkastningen beskattas vid uttag av medel.
- Status
- Godkänd med ändringar
- Överlämnad
- 5.12.2018
- Senaste händelse
- 9.5.2019
- Omröstningar
- 15
- Anföranden
- 35
- Stadfäst
- 7.6.2019
- Författning
- 732/2019
- Källa
- eduskunta.fi ↗
Vad som föreslås
I inkomstskattelagen och lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet införs bestämmelser om beskattningen av aktiesparkonton och kapitaliseringsavtal, och skattereglerna för sparlivförsäkringar och pensionsförsäkringar utan skattestöd revideras. På ett aktiesparkonto och i försäkringsprodukter betraktas den relativa andelen av avkastningen vid tidpunkten för uttaget som skattepliktig kapitalinkomst vid partiella uttag, och slutliga förluster blir avdragsgilla när avtalet eller kontot upphör. Dessutom föreskrivs ett särskilt beskattningsförfarande för att ingripa mot konstlade försäkringsarrangemang.
Vad det betyder
Ändringen berör privatinvesterare, banker, värdepappersföretag och livförsäkringsbolag. En privatperson kan öppna endast ett aktiesparkonto och sätta in högst 50 000 euro i pengar för placering i börsaktier, och innehav av flera konton leder till en skatteförhöjning per dag. För försäkringssparare slopar reformen möjligheten att i första hand ta ut ackumulerade medel skattefritt som återbetalning av kapital. Lagarna träder i kraft den 1 mars 2019, och de nya reglerna tillämpas första gången vid beskattningen för år 2020.
Så röstade riksdagen
Lagen godkändes till slut utan omröstning: ingen ledamot föreslog i den slutliga behandlingen att den skulle förkastas. Omröstningarna gällde detaljer i lagen.
Lausumaehdotus, mietintö / Timo Harakka 4
Ja vann med rösterna 96–77.
KD röstade med regeringen. 26 ledamöter var frånvarande. Protokoll ↗
Fylld cirkel = ja, ring = nej, grå = frånvarande. Placeringen vid tidpunkten för denna omröstning är inte arkiverad, så ledamöterna har grupperats per parti på riktgivande platser.
En godkänd lag träder inte i kraft genast: republikens president stadfäster lagen, och den träder i kraft den dag som anges i lagen. Denna lag stadfästes 7.6.2019.
Debatten i salen
Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.
35 anföranden · 2 debatter
Debattens huvudpunkter
I debatten diskuterades införandet av det nya aktiesparkontot och skattebehandlingen av försäkringssparande. Regeringspartierna och Sannfinländarna ansåg att reformen var ett utmärkt sätt att främja folk-kapitalism och småinvesteringar. Den övriga oppositionen motsatte sig däremot propositionen på grund av urholkning av skattebasen, omfattande förluster av skatteintäkter och utländska skatterisker.
- Urholkar aktiesparkontot skattebasen och orsakar det för stora förluster av skatteintäkter?
- Främjar aktiesparkontot verkligen vanliga medborgares förmögenhetsbildning eller gynnar det höginkomsttagare?
- Innebär modellen en risk för att skatteintäkter läcker ut till utländska investeringsprodukter?
Samlingspartiet ansåg att aktiesparkontot var en utmärkt reform som ger vanliga löntagare och familjer samma skattemässiga möjligheter till långsiktigt sparande som storinvesterare.
”Tämä osakesäästötiliesitys osoittaa vahvasti, että nykyisellä maamme hallituksella on halu kannustaa ihan tavallisia suomalaisia säästämään mutta myös sijoittamaan.”
— Timo Heinonen - CenternFör
Centern understödde aktiesparkontot eftersom det ger medborgarna ett bättre sätt att bygga upp förmögenhet och flytta medel från nollräntekonton till inhemskt ägande.
”Minusta tämä osakesäästötili on erinomainen mahdollisuus sijoittajalle, ei kuitenkaan välttämättä sellainen, että jokaisen sijoittajan tähän kannattaisi tarttua, mutta se on erinomainen yksi vaihtoehto.”
— Esko Kiviranta Sannfinländarna understödde aktiesparkontot eftersom partiet ansåg att det stärker det inhemska ägandet och erbjuder vanliga finländare ett sätt med låg tröskel att samla förmögenhet.
”Positiivisena puolena on myös se, että osakesäästötili nostaa suorien osakesijoitusten houkuttelevuutta esimerkiksi kalliisiin osakerahastoihin verrattuna.”
— Sami Savio - SDPEmot
SDP motsatte sig propositionen eftersom partiet bedömde att skattekrediten gör hål i skattebasen, försvagar statens skatteintäkter och öppnar möjligheter för utländsk skatteplanering.
”Tässä suhteessa osakesäästötili on varsin epäonnistunut esitys.”
— Timo Harakka - De GrönaEmot
De Gröna motsatte sig regeringens lagförslag eftersom partiet ansåg att den föreslagna modellen strider mot ett gott skattesystem, är dyr och ökar inkomstskillnaderna.
”Osakesäästötilin ajatus on kannatettava, mutta itse esitys ei tue tätä kannatettavaa ajatusta ja tulee kalliiksi.”
— Touko Aalto - VänsterförbundetEmot
Vänsterförbundet motsatte sig reformen och konstaterade att den orsakar betydande skatteförluster och utvidgar skatteförmåner, fastän skattebasen i stället borde göras tätare.
”Sen sijaan, että näitä vakuutuskuoria ja muiden veroetuja laajennetaan, niitä pitäisi mieluummin karsia ja tehdä veropohjasta mahdollisimman aukoton.”
— Hanna Sarkkinen
Sammandraget är AI-genererat utifrån 35 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet.
Yleiskeskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.
Keskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.
Behandlingens skeden
Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.
- 5.12.2018Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Valtiovarainministeriö
- 11.12.2018Lähetekeskustelu · Täysistunto
- 5.3.2019Valiokunnan mietintö tai lausunto · valtiovarainvaliokunta
- 8.3.2019Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
- 13.3.2019Toinen käsittely · Täysistunto
- 8.5.2019Eduskunnan vastaus ja kirjelmä
Beslut per lagförslag6
- 1Laki tuloverolain muuttamisestaHyväksytty muutettuna · 732/2019 · 7.6.2019
- 2Laki verotusmenettelystä annetun lain muuttamisestaHyväksytty muutettuna · 733/2019 · 7.6.2019
- 3Laki rajoitetusti verovelvollisen tulon verottamisesta annetun lain 3 §:n muuttamisestaHyväksytty muutettuna · 734/2019 · 7.6.2019
- 4Laki korkotulon lähdeverosta annetun lain 4 §:n muuttamisestaHyväksytty · 735/2019 · 7.6.2019
- 5Laki elinkeinotulon verottamisesta annetun lain muuttamisestaHyväksytty · 736/2019 · 7.6.2019
- 6Laki tulotietojärjestelmästä annetun lain muuttamisestaHyväksytty · 737/2019 · 7.6.2019
Föreslagen lagtext
Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.
1.Lag om ändring av inkomstskattelagen
I enlighet med riksdagens beslut upphävs i inkomstskattelagen (1535/1992) 34 a § 4 och 5 mom. och 81 §, av dem 34 a § 4 och 5 mom. sådana de lyder i lag 1741/2009, ändras 10 § 13 punkten, 32 §, 34 § 1, 3 och 5 mom. och 35 §, av dem 10 § 13 punkten, sådan den lyder i lag 219/2012, 32 § sådan den lyder i lag 716/2004 samt 34 § 1, 3 och 5 mom. sådana de lyder i lag 530/2008, och fogas till 10 §, sådan den lyder i lagarna 1549/1995, 1223/2006, 1741/2009, 219/2012 och 1399/2014, en ny 14 punkt, till 33 a §, sådan den lyder i lagarna 716/2004, 774/2012 och 1237/2013, ett nytt 4 mom., till 33 c §, sådan den lyder i lagarna 1237/2013 och 530/2016, ett nytt 5 mom., till 34 §, sådan den lyder i lag 530/2008, nya 6–8 mom., till lagen nya 35 a och 35 b §, till 45 §, sådan den lyder delvis ändrad i lagarna 1078/2008, 219/2012 och 774/2012, nya 6 och 7 mom., till 50 §, sådan den lyder i lagarna 1128/2005, 774/2012 och 1546/2015, ett nytt 4 mom. och till lagen en ny 53 b § som följer:
10 §Inkomst som förvärvats i Finland
Inkomst som förvärvats i Finland är bland annat
13) sådan överlåtelsevinst vid aktiebyte som är skattepliktig inkomst om inte 52 f § 2 mom. i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (360/1968) ska tillämpas på överlåtelsen i en situation som avses i 52 f § 3 och 4 mom. i den lagen,
32 §Kapitalinkomst
Skattepliktig kapitalinkomst är, enligt vad som närmare bestäms nedan, avkastning av egendom, vinst av egendomsöverlåtelse och annan inkomst som kan anses ha influtit av egendom. Kapitalinkomst är inkomst av bland annat ränta, dividendinkomst i enlighet med vad som bestäms i 33 a—33 d §, hyresinkomst, vinstandel, avkastning av livförsäkring, avkastning av kapitaliseringsavtal, kapitalinkomst av skogsbruk, inkomst av marksubstanser, överlåtelsevinst och avkastning som tagits ut från ett aktiesparkonto. Kapitalinkomst är även kapitalinkomstandelen av den företagsinkomst som skall fördelas, av den inkomstandel som en delägare i en sammanslutning har erhållit och av inkomst av renskötsel.
33 a §Dividender från offentligt noterade bolag
Dividend på aktier på ett aktiesparkonto är med avvikelse från 1 mom. avkastning av aktiesparkontot, som betraktas som skattepliktig kapitalinkomst på det sätt som föreskrivs i 53 b §.
33 c §Dividend från utländska samfund
Dividend på aktier på ett aktiesparkonto är med avvikelse från 1 mom. avkastning av aktiesparkontot, som betraktas som skattepliktig kapitalinkomst på det sätt som föreskrivs i 53 b §.
34 §Skatteplikt för försäkringsersättningar som grundar sig på personförsäkring
Försäkringsutbetalningar som erhållits med stöd av livförsäkring, kapitaliseringsavtal, i 34 a § avsedd frivillig individuell pensionsförsäkring eller i 5 mom. avsedd pensionsförsäkring är skattepliktig kapitalinkomst och utbetalningar som erhållits med stöd av annan personförsäkring är skattepliktig förvärvsinkomst enligt vad som bestäms nedan.
Av en utbetalning som grundar sig på en livförsäkring är endast försäkringens avkastning skattepliktig, om
1) utbetalningen enligt försäkringsavtalet utgörs av en sparsumma, dvs. en engångsbetalning eller flera betalningar under en kortare tid än två år efter det att den försäkrade har uppnått en viss ålder,
2) utbetalningen enligt försäkringsavtalet ska tillfalla försäkringstagaren själv, då det är han eller hon som är den försäkrade, eller hans eller hennes make, en arvinge till försäkringstagaren i rätt upp- eller nedstigande led eller hans eller hennes adoptivbarn eller dettas bröstarvinge, eller fosterbarn eller makens barn,
3) försäkringspremier inte har dragits av vid beskattningen.
Av utbetalningar med stöd av ett kapitaliseringsavtal eller någon annan tidsbegränsad pensionsförsäkring som den försäkrade tecknat än en sådan frivillig pensionsförsäkring som avses i 34 a § är endast avkastningen skattepliktig kapitalinkomst, i det fall att premierna för kapitaliseringsavtalet eller försäkringen inte har dragits av vid beskattningen. På livsvariga pensionsförsäkringar tillämpas vad som föreskrivs i 35 a §.
Avdrag för premier jämställs med att skattepliktig inkomst har kunnat överföras till försäkringen till bruttobelopp.
Om ett försäkringsavtal innehåller flera försäkringar, fördelas försäkringspremien vid beskattningen på försäkringsmatematiska grunder mellan de olika försäkringarna.
Frivillig pensionsförsäkring anses vara sådan ålderspensionsförsäkring och familjepensionsförsäkring samt till sådan försäkring ansluten invalidpensionsförsäkring och arbetslöshetspensionsförsäkring på vilken baserad pension är avsedd att betalas i upprepade poster halvårsvis eller med kortare mellanrum under den försäkrades eller förmånstagarens återstående livstid, eller under minst två års tid.
35 §Avkastning och förlust från sparlivförsäkring, kapitaliseringsavtal och tidsbegränsad pensionsförsäkring
Som avkastning av ett avtal enligt 34 § 3 och 5 mom. anses den del av försäkringens eller kapitaliseringsavtalets sparbelopp som överskrider beloppet av försäkringspremierna eller premierna för kapitaliseringsavtalet. Av prestationer som med stöd av ett avtal har betalats ut som försäkringsutbetalning, betalning av återköpsvärde eller under någon annan benämning betraktas som skattepliktig inkomst för det år prestationen betalades den relativa andel som vid betalningstidpunkten motsvarar den återstående avkastningens andel av det återstående sparbeloppet.
Till premier för sparlivförsäkring och pensionsförsäkring räknas också premier för dödsfallsförsäkring som ingår i ett och samma avtal. Om sparlivförsäkringen har tecknats av den försäkrades arbetsgivare, ska såsom försäkringspremier dras av det belopp som ansetts ingå i den försäkrades lön.
Om beloppet av prestationer som med stöd av ett avtal har betalats ut under avtalsperioden minskat med det belopp som betraktas som inkomst av dem underskrider beloppet av premierna, är den förlust som uppstått till följd av detta avdragsgill från skattepliktiga kapitalinkomster för fysiska personer och dödsbon det år avtalet löper ut och förlust av sparlivförsäkringar och kapitaliseringsavtal för skattskyldiga samfund avdragsgill från inkomst av den förvärvskälla vars medel avtalet gäller. Till den del förlusten inte under skatteåret har dragits av från de skattepliktiga kapitalinkomsterna för fysiska personer eller dödsbon beaktas denna vid fastställandet av förlust som hänför sig till kapitalinkomstslaget enligt 60 §. Förlusten dras av från nettokapitalinkomsten efter avdrag för överlåtelseförluster före övriga avdrag från kapitalinkomsterna. Förlusten beaktas inte vid fastställandet av underskott i kapitalinkomstslaget.
Premier för kapitaliseringsavtal jämställs med vederlag som den skattskyldige har betalat för kapitaliseringsavtalet och anskaffningsutgifter enligt 46 och 47 § för kapitaliseringsavtal som erhållits vederlagsfritt.
Sådana betalningar med stöd av ett kapitaliseringsavtal som gjorts med stöd av en nyttjanderätt enligt 12 kap. i ärvdabalken (40/1965) betraktas med avvikelse från 1 mom. i sin helhet som avkastning.
35 a §Livsvarig pensionsförsäkring
Av pension som betalats under skatteåret med stöd av en livsvarig pensionsförsäkring som den skattskyldige har tecknat betraktas som skattepliktig kapitalinkomst den del som överskrider beloppet av betalda försäkringspremier delat med det förväntade antalet levnadsår för en person i den försäkrades ålder enligt Statistikcentralens dödlighetsstatistik vid ingången av det skatteår som pensionsutbetalningen inleds. Det förväntade antalet levnadsår avrundas till närmaste fulla levnadsår.
Om en del av försäkringspremierna enligt 1 mom. överskrider den pension som betalats under skatteåret, beaktas den överstigande delen under senare år. Som försäkringspremier beaktas under hela avtalsperioden beloppet av premierna. Ett eventuellt belopp som har betalats till den försäkrade på grund av ett partiellt återköp dras av från försäkringspremierna minskad med den andel av dem som betraktas som inkomst.
Skattepliktig inkomst av återköpsvärdet eller ändringsvärdet för en livsvarig pensionsförsäkring som den skattskyldige tecknat är försäkringens avkastning som fastställs i enlighet med 35 § 1 mom.
Med avvikelse från vad som föreskrivs ovan i denna paragraf är utbetalningar med stöd av ett avtal i sin helhet skattepliktig förvärvsinkomst, om försäkringspremierna har dragits av vid inkomstbeskattningen. Detsamma gäller i sådana situationer som avses i 34 § 6 mom.
35 b §Särskilt beskattningsförfarande för vissa försäkringar
Avkastningen av placeringsobjekt som utgör underliggande tillgång enligt ett kapitaliseringsavtal, avtal om sparlivförsäkring eller avtal om pensionsförsäkring beskattas som den skattskyldiges inkomst under det skatteår som intäkterna har flutit in till försäkringsbolaget och som de kan tas ut av den skattskyldige, om den skattskyldige eller en av denne utsedd person har rätt att utöva en eller flera av följande rättigheter som är kopplade till underliggande tillgångar enligt avtalet:
1) rätt att använda bestämmande inflytande eller rösträtt som hänför sig till den underliggande tillgången,
2) rätt att besluta till vem och på vilka villkor den egendom som utgör underliggande tillgång ska överlåtas,
3) rätt att besluta om nyttjande- eller besittningsrätt som hänför sig till den underliggande tillgången,
4) rätt att avtala om uppdrag som gäller den egendom som utgör underliggande tillgång eller ingå andra avtal som gäller den underliggande tillgången för försäkringsbolagets del med en tredje part.
Förutsättningen att utöva en rättighet enligt 1 mom. anses bli uppfylld om försäkringstagaren eller en av denne utsedd person har utövat rättigheten under skatteåret eller om det har avtalats om utövande av en sådan rättighet i ett avtal enligt 1 mom. eller det i övrigt föreligger en faktisk möjlighet att utöva en sådan rättighet.
Avkastningen under skatteåret av placeringsobjekt enligt 1 mom. beskattas som den skattskyldiges inkomst så att från nettoavkastningen av placeringsobjekten under skatteåret avdras de provisioner för försäkringen eller avtalet som den skattskyldige har betalat till försäkringsbolaget under samma skatteår och som har dragits av från avtalets besparing. Nettoavkastningen räknas så att från de bruttoprestationer som betalats till försäkringsbolaget för placeringsobjekten avdras försäkringsbolagets faktiska anskaffningsutgifter och andra realiserade utgifter med direkt anknytning till prestationerna som har uppstått till följd av förvärvandet av denna inkomst, inklusive källskatt som försäkringsbolaget har betalat. Om den skattskyldige inte kan redogöra för de faktiska anskaffningsutgifterna kan det belopp som avses i 46 § 1 mom. dras av från egendomens överlåtelsepris vid beräkningen av nettoavkastningen. Till bruttoprestationer räknas utöver till försäkringsbolaget betalda och krediterade intäkter och vinstandelar även disponibla intäkter och vinstandelar samt övriga belopp som till sin karaktär motsvarar intäkter. Vid beräkningen av nettoavkastningen beaktas inte icke-realiserade kalkylmässiga värdeändringar av placeringsobjekten inom försäkringsavtalet. Om nettoavkastningen för skatteåret är negativ, är nettoförlusten inte avdragsgill.
Av prestationer som försäkringsbolaget med stöd av ett i 1 mom. avsett avtal har betalat till den skattskyldige som försäkringsutbetalning, betalning av återköpsvärde eller under någon annan benämning är den del som fastställs enligt 35 eller 35 a § skattepliktig inkomst minskat med det belopp som med stöd av denna paragraf räknats som samma inkomsttagares inkomst under skatteåret eller tidigare.
Vad som föreskrivs i 35 § 3 mom. om förlust från ett sådant avtal som avses i paragrafen tillämpas på motsvarande sätt på förlust från ett sådant avtal som avses i denna paragraf.
45 §Skatteplikt för överlåtelsevinst
Vinst som erhållits vid överlåtelse av medel på ett aktiesparkonto utgör inte skattepliktig inkomst. På beskattningen av avkastningen av medel på ett aktiesparkonto tillämpas vad som föreskrivs i 53 b §.
Som vinst vid överlåtelse av egendom anses också vinst vid överlåtelse av ett kapitaliseringsavtal. Beloppet av överlåtelsevinsten beräknas dock utan att överlåtelsepriset minskas med det minimibelopp som avses i 46 § 1 mom.
50 §Överlåtelseförlust
Förlust som uppstått till följd av överlåtelse av medel på ett aktiesparkonto är inte avdragsgill. På beskattningen av förluster som uppstått på grund av avslutande av ett aktiesparkonto tillämpas vad som föreskrivs i 53 b §.
53 b §Aktiesparkonton
Som avkastning av ett aktiesparkonto anses den del av det gängse värdet av sparmedlen som överskrider beloppet av inbetalningarna till aktiesparkontot. Avkastningen av ett aktiesparkonto betraktas som skattepliktig kapitalinkomst när avkastningen tagits ut från aktiesparkontot. Som avkastning av uttag av sparmedel betraktas den relativa andel som vid tidpunkten då medlen tas ut motsvarar den återstående avkastningens del av de återstående sparmedlen på aktiesparkontot. Den del av uttag av medel som inte ska betraktas som avkastning minskar det belopp av inbetalningar till kontot som i fortsättningen beaktas när uttag från kontot indelas i avkastning och kapitalåterbäring. Den del av uttag som inte ska betraktas som avkastning minskar också det sammanlagda beloppet av inbetalningar till aktiesparkontot vid beräkningen av maximibeloppet för placeringar på kontot enligt lagen om aktiesparkonton.
Till avkastningen av ett aktiesparkonto räknas dividend på aktier som finns på kontot. Som avkastning betraktas dock inte beloppet av källskatt som källstaten tagit ut på dividend från utlandet. Om källstaten senare har återbetalat källskatt som tagits ut på dividend till den skattskyldige, ska den skattskyldige anmäla ändringen till tjänsteleverantören och Skatteförvaltningen. Beloppet av källskatt på dividend som återbetalats av källstaten betraktas som avkastning som har tagits ut från aktiesparkontot det skatteår som återbäringen har betalats.
Om det gängse värdet av sparmedlen på ett aktiesparkonto är lägre än nettobeloppet av inbetalningarna till aktiesparkontot när kontot avslutas, utgörs förlusten från aktiesparkontot av skillnaden mellan nettobeloppet av inbetalningarna till aktiesparkontot och det gängse värdet av sparmedlen. Förlusten från ett aktiesparkonto är avdragsgill från beskattningsbara kapitalinkomster det år då aktiesparkontot avslutas. Till den del förlusten inte har dragits av från de skattepliktiga kapitalinkomsterna beaktats denna vid fastställandet av förlust som hänför sig till kapitalinkomstslaget enligt 60 §. Förlusten från aktiesparkontot dras av från nettokapitalinkomsten efter avdrag för överlåtelseförluster före övriga avdrag från kapitalinkomsterna. Förlusten från aktiesparkontot beaktas inte vid fastställandet av underskott i kapitalinkomstslaget.
Sparmedel anses inte ha tagits ut och ett aktiesparkonto anses inte ha avslutats om den skattskyldige säger upp avtalet och ingår ett nytt avtal om aktiesparkonto med en annan tjänsteleverantör och om medlen på kontot överförs direkt på det sätt som anges i 13 § i lagen om aktiesparkonton till den tjänsteleverantör som är part i det nya avtalet.
När ett avtal om aktiesparkonto upphör på grund av den skattskyldiges död uppstår inte inkomst som är skattepliktig eller förlust som är avdragsgill vid inkomstbeskattningen.
Den skattskyldige får ha endast ett aktiesparkonto. Om den skattskyldige har flera än ett aktiesparkonto påförs den skattskyldige en förhöjd skatt på aktiesparkontot på det sätt som föreskrivs i 33 b § i lagen om beskattningsförfarande.
§
Denna lag träder i kraft den 20 . Lagens 81 § är dock i kraft till den 31 december 2019.
Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 2020.
På utbetalningar med stöd av ett avtal om pensionsförsäkring som ingåtts före den 1 januari 2020 tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av lagen. Lagens 34 § 5 och 6 mom. tillämpas dock även på utbetalningar med stöd av avtal som har ingåtts tidigare.
2.Lag om ändring av lagen om beskattningsförfarande
I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om beskattningsförfarande (1558/1995) 15 § 6 mom. samt 16 § 2 mom. och 16 § 9 mom., sådana de lyder, 15 § 6 mom. i lag 773/2012, 16 § 2 mom. i lag 1745/2009 och 16 § 9 mom. i lag 181/2014, och fogas till 16 § ett nytt 14 mom., varvid det nuvarande 14 mom. blir 15 mom., till 17 §, sådan den lyder i lagarna 565/2004, 1745/2009, 520/2010, 1498/2011, 773/2012, 452/2016 och 1093/2017, ett nytt 15 mom. och till lagen en ny 32 c § som följer:
15 §Utomståendes allmänna skyldighet att lämna inkomstuppgifter
En värdepapperscentral som avses i lagen om värdeandelssystemet och om clearingverksamhet (348/2017) ska för beskattningen lämna Skatteförvaltningen behövliga uppgifter om avtal som gäller återköp eller lån av värdepapper i eget kapital och som centralen har clearat, om dividendersättningar som avses i 31 § 5 mom. i inkomstskattelagen och som betalas med stöd av dylika avtal samt om utbetalare och mottagare av dividendersättningarna. Värdepappersföretag, utländska värdepappersföretag och andra tillhandhållare av investeringstjänster ska lämna de uppgifter som avses i detta moment om återköps- och låneavtal som de har ingått för sina kunders räkning.
16 §Utomståendes allmänna skyldighet att lämna uppgifter om utgifter och avdrag
Försäkringsanstalterna, pensionsstiftelserna och övriga pensionsanstalter, utländska försäkrings- eller pensionsanstalters representanter eller förmedlare i Finland samt inlåningsbanker, fondbolag och värdepappersföretag ska tillställa Skatteförvaltningen uppgifter om premier för pensionsförsäkringar och inbetalningar som grundar sig på långsiktiga sparavtal, vilka har betalts av skattskyldiga, samt utredning om huruvida premierna och inbetalningarna är avdragsgilla. Dessutom ska försäkringsanstalterna samt utländska försäkringsanstalters representanter eller förmedlare i Finland tillställa Skatteförvaltningen för beskattningen behövliga uppgifter om obligatoriska grupplivförsäkringsavgifter enligt lagen om pension för lantbruksföretagare (1280/2006) samt olycksfallsförsäkringspremier enligt lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare (1026/1981) och lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar (873/2015) som en stipendiat som avses i 1 a § i lagen om pension för lantbruksföretagare har betalt. Motsvarande utredning ska också ges de skattskyldiga.
Värdepappersföretag och filialer till utländska värdepappersföretag som avses i lagen om investeringstjänster, värdepapperscentraler och kontoförvaltare som avses i lagen om värdeandelssystemet och om clearingverksamhet, kreditinstitut och filialer till utländska kreditinstitut som avses i kreditinstitutslagen (610/2014) samt i lagen om placeringsfonder (48/1999) avsedda fondbolag, i Finland etablerade filialer till utländska fondbolag och utländska fondbolag som förvaltar i Finland inrättade placeringsfonder samt i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder (162/2014) avsedda AIF-förvaltare, i Finland etablerade filialer till EES-baserade AIF-förvaltare och sådana EES-baserade AIF-förvaltare som förvaltar AIF-fonder som är inrättade i Finland ska för beskattningen lämna Skatteförvaltningen behövliga uppgifter om avgifter som de tagit ut för förvaltning eller förvaring av egendom.
Försäkringsbolaget och utländska försäkringsbolags representanter eller förmedlare ska lämna Skatteförvaltningen behövliga uppgifter om förlust från sådana sparlivförsäkringar, kapitaliseringsavtal och tidsbegränsade pensionsförsäkringar som avses i 35 och 35 b § i inkomstskattelagen.
17 §Utomståendes allmänna skyldighet att lämna andra uppgifter
Tjänsteleverantörer som tillhandahåller sådana avtal om aktiesparkonto som avses i lagen om aktiesparkonton ska för beskattningen lämna Skatteförvaltningen behövliga uppgifter om datumen för ikraftträdande och avslutande av den skattskyldiges aktiesparkonto, inbetalningar till aktiesparkontot, sparmedel som tagits ut från aktiesparkontot, andelen avkastning på aktiesparkontot av de sparmedel som tagits ut, förlust från aktiesparkontot, det gängse värdet av sparmedlen på aktiesparkontot och om nettobeloppet av penningprestationerna vid utgången av året.
32 c §Förhöjd skatt på aktiesparkonto
Om den skattskyldige har två eller flera avtal om aktiesparkonto i kraft samtidigt, ålägger Skatteförvaltningen den skattskyldige att betala en skatteförhöjning på 10 euro. Skatteförhöjningen påförs för alla de dagar som den skattskyldige har haft flera än ett avtal om aktiesparkonto i kraft samtidigt. Beloppet av skatteförhöjningen fastställs skilt för varje avtal om aktiesparkonto och förhöjningen påförs på basis av alla avtal om aktiesparkonto som är i kraft samtidigt. Skatteförhöjningen påförs genom ett beskattningsbeslut för året i fråga.
På förfaranden, beslut och ändringssökande som gäller skatteförförhöjning tillämpas vad som i denna lag föreskrivs om skatteförhöjning. På uppbörd, indrivning och återbetalning av skatteförhöjning tillämpas vad som i lagen om skatteuppbörd föreskrivs om skatteförhöjning enligt denna lag.
§
Denna lag träder i kraft den 20 .
Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 2020.
3.Lag om ändring av 3 § i lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst
I enlighet med riksdagens beslut fogas till 3 § i lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst (627/1978 ), sådan paragrafen lyder i lagarna 814/2008, 975/2014, 1402/2014, 532/2016 och 1490/2016, ett nytt 10 mom. som följer:
3 §
Källskatt ska inte betalas på dividend som betalats ut på aktier på ett sådant aktiesparkonto som avses i lagen om aktiesparkonton.
§
Denna lag träder i kraft den 20 .
Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 2020.
4.Lag om ändring av 4 § i lagen om källskatt på ränteinkomst
I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om källskatt på ränteinkomst (1341/1990) 4 § 3 punkten, sådan den lyder i lag 777/2016, och fogas till 4 §, sådan den lyder i lag 777/2016, en ny 4 punkt som följer:
4 §Undantag som gäller skatteplikt
Källskatt på ränteinkomst ska inte betalas
3) för ränta på en deposition och ett masskuldebrevslån i vilka spararens medel är placerade genom ett långsiktigt sparavtal enligt 54 d § i inkomstskattelagen,
4) för ränta som influtit på basis av medel på ett inlåningskonto som anslutits till ett sådant aktiesparkonto som avses i 53 b § i inkomstskattelagen.
§
Denna lag träder i kraft den 20 .
Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 2020.
5.Lag om ändring av lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet
I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (360/1968) 5 § 13 punkten och 8 § 1 mom. 20 punkten, sådana de lyder, 5 § 13 punkten i lag 1077/2008 och 8 § 20 punkten i lag 788/2016, samt fogas till 5 §, sådan den lyder i lagarna 1077/2008 och 645/2014, nya 14 och 15 punkter, till 8 § 1 mom., sådant det lyder i lagarna 1539/1992, 321/1997, 1001/1997, 511/1998, 717/2004, 1077/2008, 471/2009, 938/2010, 490/2012, 645/2014, 1087/2014, 1405/2014, 788/2016 och 825/2017, nya 21 och 22 punkter samt till III avdelningen 1 kap. en ny 27 g § som följer:
5 §
Ovan i 4 § avsedda skattepliktiga näringsinkomster är bland andra
13) värdestegring på placeringar som enligt 8 kap. 19 § i försäkringsbolagslagen (521/2008) utgör täckning för fondförsäkringar och som har tagits upp som intäkt i resultaträkningen,
14) inkomster beräknade i enlighet med 35 § 1 mom. i inkomstskattelagen av sådana sparlivförsäkringar och kapitaliseringsavtal som inte bygger på en beräkningsränta,
15) inkomster beräknade i enlighet med 35 b § i inkomstskattelagen av sådana sparlivförsäkringar, kapitaliseringsavtal och pensionsförsäkringar som avses i den paragrafen.
8 §
Ovan i 7 § avsedda avdragbara utgifter äro bland andra:
20) apoteksskatt som ska betalas med stöd av lagen om apoteksskatt (770/2016) samt apoteksavgift som ska betalas med stöd av Landskapslagen om apoteksavgift i landskapet Åland (1947:6),
21) förluster beräknade i enlighet med 35 § 3 mom. i inkomstskattelagen av sådana sparlivförsäkringar och kapitaliseringsavtal som inte bygger på en beräkningsränta,
22) förluster beräknade i enlighet med 35 b § i inkomstskattelagen av sådana sparlivförsäkringar, kapitaliseringsavtal och pensionsförsäkringar som avses i den paragrafen.
1 kap. – Periodiserng av inkomst och utgifter
1 kap. – Allmänna periodiseringsstadgandena
27 g §
På periodisering av inkomster av sådana sparlivförsäkringar och kapitaliseringsavtal som inte bygger på en beräkningsränta och av förluster i anknytning till avtalen tillämpas vad som föreskrivs i 35 § i inkomstskattelagen. På periodisering av inkomster av sådana sparlivförsäkringar och kapitaliseringsavtal som avses i 35 b § i inkomstskattelagen och av förluster i anknytning till avtalen tillämpas vad som föreskrivs i 35 b § i inkomstskattelagen.
§
Denna lag träder i kraft den 20 . Lagen ska första gången tillämpas för den räkenskapsperiod som börjar den 1 januari 2020 eller senare
Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 2.9.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.