Elpriskompensation och förlängd betalningstid för elräkningar

Denna lag innehåller bestämmelser om retroaktiv elpriskompensation, genom vilken slutförbrukare som omfattas av lagens tillämpningsområde stöds på grund av ökade kostnader till följd av att priset på elenergi har stigit.

I denna lag avses med

1) slutförbrukare en sådan kund hos ett elbolag som köper elenergi huvudsakligen för eget bruk,

2) elbolag en näringsidkare som bedriver sådan detaljförsäljning av el som avses i 3 § 12 punkten i elmarknadslagen (588/2013),

3) elförsäljningsavtal ett avtal mellan ett elbolag och en slutförbrukare om leverans av elenergi till slutförbrukaren,

4) elleveransavtal med dynamiskt pris ett elförsäljningsavtal mellan ett elbolag och en slutförbrukare som återspeglar prisförändringar på spotmarknaderna, inbegripet dagen före- och intradagsmarknaderna, med ett intervall som minst motsvarar frekvensen för avräkning på marknaden,

5) elenergiräkning den del av slutförbrukarens elräkning som innefattar leverans av elenergi samt därtill hörande fasta avgifter.

En slutförbrukare till vilken ett elbolag levererar elenergi direkt via en distributionsnätsinnehavares distributionsnät och vars elförsäljningsavtal har specificerats med personbeteckning är berättigad till elpriskompensation. För betalning av elpriskompensation krävs det i fråga om granskningsmånaden att

1) slutförbrukarens totalpris inklusive skatt i ett elförsäljningsavtal med fast pris överstiger 10 cent per kilowattimme,

2) slutförbrukarens förbrukningsvägda medelpris inklusive skatt i elförsäljningsavtalet överstiger 10 cent per kilowattimme, om det i elförsäljningsavtalet har avtalats om en tidsfördelning som omfattar minst två olika fasta priser, eller

3) slutförbrukaren har ett elleveransavtal med dynamiskt pris.

En slutförbrukare som är föremål för ekonomiska sanktioner som baserar sig på Europeiska unionens lagstiftning har inte rätt till elpriskompensation.

Elpriskompensationen betalas utöver det hushållsavdrag som beviljas på basis av elenergiräkningar och som avses i 127 g § i inkomstskattelagen (1535/1992) eller det elstöd som avses i lagen om temporärt elstöd (1152/2022). De nämnda stöden inverkar inte på beloppet av elpriskompensationen eller betalningen av den.

Elpriskompensation betalas för en tid som motsvarar fyra kalendermånader för slutförbrukarens varje driftställe på basis av driftställets faktiska förbrukning av elenergi under november och december 2022. Elpriskompensationen betalas i två poster. I den första posten beaktas det kundspecifika priset på elenergi under november och december 2022 och i den andra posten beaktas priset på elenergi under januari 2023.

Beloppet av elpriskompensationen är 50 procent av den andel som överstiger självriskandelen, dock högst 700 euro per månad. Självriskandelen är 90 euro per månad.

Beloppet av elpriskompensationen beräknas enligt följande:

Post 1: (elenergiräkning som gäller förbrukningen under november – självriskandelen) * 0,5 + (elenergiräkning som gäller förbrukningen under december – självriskandelen) * 0,5.

Post 2: (förbrukningen under november * priset under januari månad – självriskandelen) * 0,5 + (förbrukningen under december * priset under januari månad – självriskandelen) * 0,5.

Det pris under januari månad som används vid beräkningen av den andra posten är i fråga om ett elleveransavtal med dynamiskt pris det månatliga medelpriset inklusive skatt för januari 2023 för Finlands områdespris på dagen före-marknaden ökat med elbolagets avgifter enligt elförsäljningsavtalet. I fråga om andra avtalstyper används som pris under januari månad det med förbrukningen i januari 2023 vägda medelpriset inklusive skatt.

Elpriskompensation betalas inte för de månader för vilka dess belopp skulle understiga fem euro.

Elbolaget betalar elpriskompensationen till en slutförbrukare som är kund hos bolaget och som är berättigad till elpriskompensation i form av en kompensation i två poster i elenergiräkningen. Den elpriskompensation som gäller den första posten enligt 4 § ska göras senast i den elenergiräkning som förfaller till betalning i april 2023 eller, om slutförbrukaren inte får någon elenergiräkning som förfaller till betalning i april 2023, i den första elenergiräkning som förfaller till betalning efter april 2023. Den elpriskompensation som gäller den andra posten ska göras i den därpå följande elenergiräkningen. Elpriskompensationen ska specificeras i elenergiräkningen. Elpriskompensationen ska specificeras i elenergiräkningen.

Om slutförbrukaren har bytt elbolag under de granskningsmånader som avser den första posten, svarar både slutförbrukarens tidigare och nya elbolag för betalningen av elpriskompensationen till slutförbrukaren i fråga om giltighetstiden för det egna elförsäljningsavtalet. Elbolaget är då skyldigt att till slutförbrukaren betala den andel av elpriskompensationen som motsvarar giltighetstiden för det egna elförsäljningsavtalet samt beakta den andel av elpriskompensationens månatliga självriskandel och maximibelopp som motsvarar avtalets giltighetstid. Det elbolag som har levererat elenergi till slutförbrukaren den 31 januari 2023 svarar för betalningen av den elpriskompensation till slutförbrukaren som gäller den andra posten. Elbolaget i fråga ska i detta fall bestämma det förbrukningsvägda medelpris som avses i 4 § 4 mom. för den tid under vilken bolaget har levererat elenergi till slutförbrukaren i januari 2023. Den i 3 § 27 a punkten i elmarknadslagen avsedda enheten för centraliserat informationsutbyte inom elhandeln ska lämna elbolaget i fråga uppgifter om slutförbrukarens elenergiförbrukning under november och december 2022 som utgör grund för beräkningen av elpriskompensationen. Om slutförbrukaren inte längre är kund hos det elbolag som är skyldigt att betala elpriskompensation till slutförbrukaren och elpriskompensationen inte kan betalas till slutförbrukaren i form av en kompensation i elenergiräkningen, ska bolaget på slutförbrukarens begäran utan dröjsmål betala sin andel av elpriskompensationen till det bankkonto som slutförbrukaren har uppgett.

Energimyndigheten kan bevilja elbolaget tillstånd att avvika från betalningstidsplanen enligt 1 mom. En förutsättning för undantagstillstånd är att ändringen av informationssystemet i anslutning till utbetalningen av elpriskompensation har fördröjts av någon sådan orsak som elbolaget inte med iakttagande av all omsorgsfullhet skulle ha kunnat undvika eller övervinna. Utbetalningen får fördröjas med högst tre månader från det som föreskrivs i 1 mom. Ansökan om undantagstillstånd ska lämnas in utan dröjsmål efter det att grunden för undantaget har framkommit.

En slutförbrukare har rätt att kräva att elbolaget rättar ett fel, om

1) elbolaget inte har betalat slutförbrukaren den elpriskompensation som slutförbrukaren är berättigad till,

2) elbolaget har betalat slutförbrukarens elpriskompensation till ett felaktigt belopp eller annars felaktigt,

3) betalningen av slutförbrukarens elpriskompensation har fördröjts eller annars skett felaktigt.

Yrkande på rättelse av fel ska framställas inom 30 dagar från förfallodagen för den elenergiräkning i vilken felet har framkommit eller, om utbetalningen av elpriskompensation har fördröjts, inom 30 dagar från utgången av den kalendermånad under vilken elpriskompensationen borde ha betalats.

Elbolaget ska inom en månad från det att yrkandet på rättelse sändes rätta sitt fel eller meddela slutförbrukaren att det inte finns någon grund för dennes yrkande. Meddelandet ska motiveras.

Slutförbrukaren har rätt att till Energimyndigheten lämna in en ansökan om rättelse av ett fel som avses i 1 mom., om slutförbrukaren har iakttagit 1 och 2 mom. och elbolaget inte har rättat felet eller om elbolaget har försummat att ge det meddelande som avses i 3 mom. Till ansökan ska fogas elbolagets meddelande enligt 3 mom.

Energimyndigheten ska avvisa ansökan om slutförbrukaren inte har iakttagit det förfarande som anges i denna paragraf för att rätta felet eller, om ansökan har lämnats in före utgången av den tidsfrist som anges i 3 mom., om inte det finns vägande skäl att pröva ansökan. Om ett elbolag har gjort ett fel som avses i 1 mom., ska Energimyndigheten i sitt beslut med anledning av ansökan ålägga elbolaget att rätta sitt fel. I beslutet kan det bestämmas hur felet ska rättas.

Om ett elbolag som är skyldigt att betala elpriskompensation försätts i konkurs eller upphör med sin verksamhet innan elpriskompensationen betalas till slutförbrukaren, kan en slutförbrukare som är berättigad till elpriskompensation ansöka om kompensationen hos Energimyndigheten. Ansökan ska lämnas in senast den 31 juli 2023.

I ansökan ska uppges sökandens personbeteckning, kontaktuppgifter och det bankkontonummer till vilket elpriskompensationen betalas samt vilka driftställen och poster och perioder av elpriskompensationen som ansökan gäller. Till ansökan ska fogas de uppgifter som behövs för betalningen av kompensationen samt kopior av slutförbrukarens elförsäljningsavtal och elräkningar, av vilka det framgår försäljningspriset på elenergi eller grunden för bestämmande av försäljningspriset för de poster som ansökan gäller samt det att elbolaget inte har betalat elpriskompensation till slutförbrukaren för den tid som ansökan avser. Dessutom ska slutförbrukaren ge den i 3 § 27 a punkten i elmarknadslagen avsedda enheten för centraliserat informationsutbyte inom elhandeln fullmakt att lämna Energimyndigheten uppgifter om slutförbrukarens elenergiförbrukning under november och december 2022 som utgör grund för beräkningen av elpriskompensationen.

Ett elbolag som har levererat elenergi till slutförbrukaren den 1 november 2022 eller därefter men före den 1 februari 2023 är skyldigt att på begäran lämna Energimyndigheten de uppgifter som behövs för behandlingen av ansökan.

Elbolagen ska ersättas av statens medel för den elpriskompensation som de betalar. Ersättningen betalas av Statskontoret på ansökan av elbolaget. Statskontoret betalar ersättningen utan dröjsmål efter det att ansökan inkommit, dock så att ersättning för elpriskompensationer som betalas enligt den i 4 § avsedda första posten betalas senast den 30 april 2023 och ersättning för elpriskompensationer som betalas enligt den andra posten senast den 30 juni 2023. Statskontoret betalar dessutom i en post eller vid behov i flera poster ut ersättningar som kompletterar de nämnda ersättningsposterna. Ersättningarna ska betalas i sin helhet senast den 30 november 2023.

Ansökan om ersättning för elpriskompensationer ska i fråga om den första posten lämnas in till Statskontoret senast den 31 mars 2023 och i fråga om den andra posten senast den 31 maj 2023. Ansökan om kompletterande ersättning ska lämnas in senast den 31 oktober 2023. Sökanden ska i samband med ansökan lämna Statskontoret de uppgifter som är nödvändiga för beviljande och betalning av ersättningen samt riktiga och tillräckliga uppgifter om utbetalningar av elpriskompensationer enligt 5 §. Statskontoret har rätt att av sökanden avgiftsfritt få sådana uppgifter om slutförbrukarens förbrukning av elenergi, uppgifter om faktureringen av elenergi och prisuppgifter i elförsäljningsavtalen som är nödvändiga för att elpriskompensationens riktighet ska kunna säkerställas. Dessutom ska sökanden till Statskontoret lämna in de reviderade boksluten för de räkenskapsperioder under vilka sökanden har betalat elpriskompensationer till slutförbrukarna. Sökanden svarar för att de uppgifter som lämnats in är korrekta.

Tidpunkten för utbetalning av ersättning enligt 1 mom. och ansökningstiden för ersättning enligt 2 mom. senareläggs i enlighet med ett tillstånd till avvikelse som beviljats av Energimyndigheten med stöd av 5 § 3 mom.

På ersättande av elpriskompensationer till elbolag tillämpas statsunderstödslagen (688/2001), med undantag för dess 20 § 2 mom., om inte något annat föreskrivs i denna lag.

Energimyndigheten har till uppgift att utöva tillsyn över att elbolagen iakttar denna lag.

Energimyndigheten ska ålägga elbolaget att rätta till sin överträdelse eller försummelse, om bolaget bryter mot eller försummar sina skyldigheter enligt 5 eller 6 §. I beslutet kan det bestämmas hur överträdelsen eller försummelsen ska rättas.

Energimyndigheten kan förena ett beslut som den fattat med stöd av denna lag med vite. Bestämmelser om föreläggande och utdömande av vite finns i viteslagen (1113/1990).

I beslut som Energimyndigheten fattat med stöd av 5–7 § och 9 § får omprövning begäras. Bestämmelser om begäran om omprövning finns i förvaltningslagen (434/2003). Bestämmelser om sökande av ändring i förvaltningsdomstol finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). Beslutet får verkställas även om omprövning har begärts eller besvär anförts.

Elpriskompensation får inte utmätas.

Denna lag träder i kraft den 20 och gäller till och med den 31 december 2023.

Denna lag tillämpas på elpriskompensation också efter utgången av giltighetstiden för denna lag.

Betalningen av elpriskompensation enligt 5 och 7 § samt ersättandet av elpriskompensationer till elbolagen enligt 8 § får ske först efter det att Europeiska kommissionen har godkänt elpriskompensationen som statligt stöd.

I denna lag föreskrivs om en skyldighet att bevilja slutförbrukarna av elenergi förlängda betalningstider för elenergiräkningar. Syftet med lagen är att stödja slutförbrukarnas förmåga att betala räkningar som uppkommit till följd av de höga elenergikostnader som beror på att priset på elenergi har stigit samt att möjliggöra en utjämning av dessa kostnader under en längre period än normalt.

Denna lag innehåller dessutom bestämmelser om stödjande genom statsborgen av sådana likviditetslån som tas för det behov av driftskapital som till följd av beviljandet av förlängda betalningstider för elenergiräkningsfordringar uppstår hos näringsidkare som i Finland bedriver detaljförsäljning av el.

I denna lag avses med

1) slutförbrukare en kund som köper elenergi huvudsakligen för eget bruk, med undantag för upphandlande enheter enligt 2 § i lagen om betalningsvillkor i kommersiella avtal (30/2013),

2) konsumentkund en sådan kund hos ett elbolag som är konsument enligt 1 kap. 4 § i konsumentskyddslagen (38/1978),

3) näringsidkarkund en sådan kund hos ett elbolag som är en annan organisation än en myndighet när den bedriver självständig ekonomisk verksamhet eller självständig yrkesverksamhet, även om verksamheten bedrivs av en enda person,

3) elbolag en näringsidkare som bedriver detaljförsäljning som avses i 3 § 12 punkten i elmarknadslagen (588/2013).

En slutförbrukare till vilken ett elbolag levererar elenergi direkt via en distributionsnätsinnehavares distributionsnät, är berättigad till förlängd betalningstid för det belopp som fakturerats för elenergi och som uppkommit av förbrukningen av elenergi den 1 januari 2023 eller därefter, men före den 1 maj 2023.

En slutförbrukare som är föremål för ekonomiska sanktioner som baserar sig på Europeiska unionens lagstiftning har inte rätt till förlängd betalningstid.

Med det belopp som fakturerats för elenergi avses det belopp, inklusive skatt, som fakturerats för den elenergi som skaffats till vart och ett av slutförbrukarens driftsställen samt eventuella tillhörande fasta avgifter. För en räkning som gäller eldistribution behöver förlängd betalningstid inte beviljas.

Statsborgen kan beviljas för sådana likviditetslån som tas av näringsidkare som i Finland bedriver detaljförsäljning av el och vars användningsändamål baserar sig på det likviditetsbehov som föranleds av förlängningen av betalningstiderna för elenergiräkningsfordringar enligt denna lag.

Ett elbolag ska på begäran av sina konsumentkunder eller andra kunder som inte bedriver ekonomisk verksamhet enligt artikel 2.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/7/EU om bekämpande av sena betalningar vid handelstransaktioner bevilja förlängd betalningstid för det belopp som fakturerats för elenergi, dock högst 120 dagar från den ursprungliga förfallodagen för varje räkning. Begäran om förlängd betalningstid ska framställas före förfallodagen för räkningen i fråga. I begäran ska sökanden lämna alla uppgifter som behövs för att begäran ska kunna behandlas.

För beviljandet av förlängd betalningstid får det inte tas ut kostnader och för den förlängda betalningstiden får det inte tas ut ränta.

Ett elbolag ska på begäran av sina näringsidkarkunder bevilja förlängd betalningstid för det belopp som fakturerats för elenergi, dock högst 60 dagar sammanlagt. Begäran om förlängd betalningstid ska framställas före förfallodagen för räkningen i fråga.

Elbolaget ska av näringsidkaren ta ut en årlig ränta på 1,53 procent för den förlängda betalningstiden.

Lån som tecknas av elbolag som i Finland bedriver detaljförsäljning av el för att täcka det likviditetsbehov som föranleds av de förlängda betalningstiderna för elenergiräkningsfordringar enligt denna lag, och som beviljas av kreditinstitut eller arbetspensionsförsäkringsbolag, kan beviljas statlig proprieborgen. Statsborgen kan beviljas utan krav på motsäkerhet, om inte något annat föreskrivs i denna lag eller i en förordning som utfärdats med stöd av den.

Statsborgen söks hos Statskontoret, som svarar för beviljande, förvaltning och övervakning av statsborgen i enlighet med denna lag och de bestämmelser som utfärdats med stöd av den. Statsborgen ska sökas skriftligen senast den 31 juli 2023. Borgensbeslutet ska fattas senast den 29 september 2023.

Statsborgen kan beviljas till ett sammanlagt kapitalvärde av högst 600 000 000 euro.

Det företagsspecifika maximibeloppet för statsborgen är det uppskattade likviditetsunderskottet för elbolaget till följd av de förlängda betalningstiderna för elenergiräkningsfordringar. Statsborgen får täcka högst 90 procent av kapitalet vid respektive tidpunkt för det lån som statsborgen gäller, exklusive räntor, dröjsmålsräntor, kostnader och andra accessoriska kostnader för skulden. Närmare bestämmelser om det företagsspecifika maximibeloppet, maximiandelen i fråga om statsborgen, fastställandet av likviditetsunderskottet och andra omständigheter som hänför sig till bedömningen av maximibeloppet får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Ett elbolag som ansöker om statsborgen ska lämna Statskontoret korrekta och tillräckliga uppgifter om sin ekonomiska ställning, det likviditetsunderskott som ligger till grund för beviljandet av statsborgen och det finansieringsarrangemang som statsborgen gäller. Sökanden ska på begäran av Statskontoret lämna kontoret behövliga tilläggsuppgifter och utredningar.

Statsborgen kan inte beviljas om det är uppenbart att elbolaget inte kan fullgöra de betalningsskyldigheter som följer av det lån som omfattas av statsborgen.

Ett lån med statsborgen kan användas endast för att stödja elbolagets likviditet till följd av de förlängda betalningstiderna för elenergiräkningsfordringar enligt denna lag. Ett lån med statsborgen får inte användas för återbetalning i förtid eller med avvikelse från betalningsplanen av elbolagets befintliga finansiering, eller för omförhandling på annat sätt av befintlig finansiering eller befintliga säkerheter.

Statskontoret har rätt att återkalla statsborgen i fråga om ett lån som inte lyfts eller kräva att det lån som statsborgen gäller ska återbetalas omedelbart om elbolaget eller lånebeviljaren på ett väsentligt sätt bryter mot denna lag eller mot bestämmelser som utfärdats med stöd av den eller mot villkoren för borgen eller låneavtalet.

Elbolaget är skyldigt att betala en borgensavgift vars belopp bestäms genom förordning av statsrådet. Genom förordning av statsrådet utfärdas dessutom bestämmelser om borgensvillkor, andra minimivillkor som ska iakttas i finansieringsarrangemang och krav på motsäkerhet.

Lånebeviljaren ska på begäran av Statskontoret lämna kontoret de uppgifter som behövs för beviljande av borgen.

Lånebeviljaren ska sköta det lån som borgen gäller i enlighet med denna lag och de bestämmelser som utfärdats med stöd av den och i enlighet med borgensvillkoren. Under den tid statsborgen är i kraft är lånebeviljaren skyldig att bevaka statens intressen och lämna Statskontoret de uppgifter enligt dess föreskrifter som behövs för uppföljning och övervakning av statsborgen.

Statskontoret betalar av statens medel borgensersättning till lånebeviljaren när ett lån eller en lånepost som omfattas av statsborgen har förfallit till betalning och lånebeviljaren har lämnat in en ansökan om ersättning enligt denna paragraf till Statskontoret. Statskontoret har rätt att av lånebeviljaren få de uppgifter och utredningar som behövs för behandlingen av ansökan om ersättning. Om lånebeviljaren efter att borgensersättning betalats lyckas driva in utestående amorteringar, räntor eller andra avgifter hos låntagaren ska lånebeviljaren redovisa dem till Statskontoret.

Om lånebeviljaren inte har iakttagit denna lag eller bestämmelser som utfärdats med stöd av den eller villkoren för statsborgen och förfarandet har kränkt statens intressen som borgensman, kan Statskontoret besluta att borgensersättningen delvis eller helt och hållet lämnas obetald.

Statskontoret har rätt att hos låntagaren återkräva borgensersättning som betalats till lånebeviljaren inklusive dröjsmålsränta enligt 4 § 1 mom. i räntelagen (633/1982). Dröjsmålsräntan räknas från den tidpunkt då borgensersättningen har betalats till lånebeviljaren. Staten har på basis av sin regressfordran rätt till den säkerhet som ställts för det lån som statsborgen gäller samt rätt att på det sätt som närmare bestäms i borgensbeslutet få sin regressfordran betald ur säkerheten i förhållande till riskfördelningen mellan statens regressfordran och lånebeviljaren.

Lånebeviljaren ska för att vara berättigad till borgensersättning till Statskontoret lämna in en skriftlig ansökan om ersättning som grundar sig på en fordran som förfallit till betalning och som omfattas av statsborgen inom en månad från det att den sista posten av kreditfordran förfallit till betalning, dock senast den 29 december 2023. Statskontoret ska avgöra ansökan om borgensersättning och betala borgensersättningen till lånebeviljaren inom 30 dagar från det att ansökan om ersättning har inkommit till Statskontoret och de tilläggsutredningar som behövs för att avgöra ansökan om ersättning har lämnats in.

På statsborgen enligt denna lag tillämpas dessutom vad som föreskrivs i 2 § 2 mom., 14 § 2 mom., 15 § 3 mom. och 15 a § i lagen om statens långivning samt statsborgen och statsgaranti (449/1988).

Energimyndigheten har till uppgift att utöva tillsyn över att elbolagen fullgör sina skyldigheter enligt 4 och 5 §.

Energimyndigheten ska ålägga elbolaget att rätta till sin överträdelse eller försummelse, om bolaget bryter mot eller försummar sina skyldigheter enligt 4 eller 5 §. I beslutet kan det bestämmas hur överträdelsen eller försummelsen ska rättas.

Energimyndigheten kan förena ett beslut som den fattat med stöd av denna lag med vite. Bestämmelser om föreläggande och utdömande av vite finns i viteslagen (1113/1990).

En part får begära omprövning av ett beslut enligt denna lag. Bestämmelser om begäran om omprövning finns i förvaltningslagen (434/2003).

Bestämmelser om sökande av ändring i förvaltningsdomstol finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019).

Ett beslut om statsborgen enligt denna lag får verkställas trots ändringssökande.

Beslut som gäller borgensavgift enligt 8 § 5 mom. och beslut enligt 10 § 3 mom. om återkrav av den borgensersättning som betalats till en långivare är direkt utsökbara. Bestämmelser om indrivningen av dem finns i lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007).

Denna lag träder i kraft den 20 och gäller till och med den 31 december 2023.

Denna lag tillämpas på statsborgen enligt denna lag också efter utgången av giltighetstiden för denna lag.

Beviljandet av förlängd betalningstid till näringsidkarkunder enligt 5 § samt beviljandet av statsborgen enligt 6 § får ske först efter det att Europeiska kommissionen har godkänt den förlängda betalningstiden och statsborgen som statligt stöd.

Skattepliktig inkomst är inte den elpriskompensation som avses i lagen om temporär retroaktiv elpriskompensation ( / ).

Det avdrag som avses i denna paragraf beviljas inte, om det på basis av det belopp som betalats för elenergi som förbrukats på elförbrukningsplatsen för en skattskyldigs stadigvarande bostad under den i 1 mom. nämnda tiden har beviljats direkt understöd av statens eller något annat offentligt samfunds medel. Det belopp som betalats för elenergi berättigar inte heller till hushållsavdrag till den del kostnaderna hänför sig till näringsverksamhet eller bedrivande av jordbruk eller har dragits av någon annanstans i inkomstbeskattningen. Vid beviljandet av avdraget och beräkningen av dess belopp beaktas inte sådan elpriskompensation som avses i lagen om temporär retroaktiv elpriskompensation ( / ).

Denna lag träder i kraft den 20 och gäller till och med den 31 december 2023.

Lagen tillämpas vid beskattningen för 2023.

Ett hushåll har inte rätt till elstöd, om en skattskyldig som hör till samma hushåll för samma tid har rätt till hushållsavdrag enligt 127 g § i inkomstskattelagen på basis av elenergiräkningen. Vid beviljandet av elstödet och beräkningen av stödbeloppet beaktas inte sådan elpriskompensation som avses i lagen om temporär retroaktiv elpriskompensation ( / ).

Denna lag träder i kraft den 20 .

Denna lag tillämpas på elstöd också efter det att lagens giltighetstid löpt ut.

Energimyndigheten sköter de uppgifter som myndigheten har enligt

19) lagen om främjande av användningen av biobrännolja (418/2019),

20) lagen om temporär retroaktiv elpriskompensation ( / ) samt lagen om förlängning av betalningstiden för elenergiräkningar och om temporärt stödjande av elbolagens likviditet ( / ).

Denna lag träder i kraft den 20 och gäller till och med den 31 december 2023.

Denna lag tillämpas på skötseln av de uppgifter Energimyndigheten har enligt de lagar som nämns i 1 § 2 mom. 20 punkten också efter utgången av giltighetstiden för denna lag.