HE 35/2026 vpGodkänd med ändringarÖverlämnad 26.3.2026

Enhetligare bedömning och kunskapskrav i grundskolan

Lag om ändring av lagen om grundläggande utbildning

Grunderna för elevbedömningen och reglerna för uppflyttning till följande årskurs i den grundläggande utbildningen föreslås bli enhetliga i hela landet. I fortsättningen ska uppflyttning förutsätta att eleven uppnår minimikunskaperna i läroämnena.

Status
Godkänd med ändringar
Överlämnad
26.3.2026
Senaste händelse
17.6.2026
Omröstningar
0
Anföranden
39
Stadfäst
26.6.2026
Författning
619/2026

Vad som föreslås

I lagen om grundläggande utbildning skrivs det direkt in nationellt enhetliga principer för bedömningen av elevens kunnande, lärande, arbete och uppförande, för betyg samt för uppflyttning till följande årskurs. I fortsättningen ska uppflyttning till nästa årskurs förutsätta att eleven uppnår minimikunskaperna i läroämnena, och Utbildningsstyrelsen ska fastställa riksomfattande kriterier för dessa. Samtidigt preciseras bestämmelserna om elevspecifika stödåtgärder för elever som omfattas av tidigarelagd läroplikt och för elever med funktionsnedsättning.

Vad det betyder

Ändringen gäller grundskoleelever, deras vårdnadshavare, lärare och utbildningsanordnare, det vill säga främst kommuner. Betygens jämförbarhet och elevernas likställdhet förbättras i den gemensamma ansökan till andra stadiet när skillnaderna i bedömningen mellan skolor minskar. Det införs en skyldighet att ge niondeklassare ett mellanbetyg för ansökan till fortsatta studier. Lagen ska i allmänhet träda i kraft den 1 augusti 2027, men bestämmelserna om elevspecifika stödåtgärder träder i kraft redan den 1 augusti 2026 och de nya läroplanerna för bedömning tas i bruk den 1 augusti 2028.

Så röstade riksdagen

Propositionen godkändes utan omröstning – ingen ledamot föreslog att den skulle förkastas eller ändras i plenum.

Debatten i salen

Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.

39 anföranden · 3 debatter

Debattens huvudpunkter

Att förenhetliga bedömningen i grundskolan och införa en kunskapsgaranti ansågs i riksdagen vara ett brett understött sätt att stärka elevernas grundläggande färdigheter och främja en likvärdig bedömning. Oppositionen påminde dock om att strängare bedömningskriterier eller kvarstannande i årskursen inte ensamt förbättrar inlärningsresultaten utan tillräckligt stöd för lärandet. I debatten lyftes även oro fram över kommunernas ekonomiska resurser, lärarnas arbetsbörda och tidtabellen för läroplansarbetet.

  • Förbättrar enhetliga bedömningskriterier och kvarstannande i årskursen inlärningsresultaten utan tilläggsresurser?
  • Räcker kommunernas resurser till för att trygga utbildningens kvalitet och stödet för lärandet?
  • Har det reserverats tillräckligt med tid och resurser för att dela upp läroplanerna årskursvis?
  • Enligt gruppen ger ett nationellt fastställande av minimikunskaperna lärarna ryggtäckning i bedömningen och garanterar barnens rättsskydd. Att trygga de grundläggande färdigheterna ses också som en grund för samhällets övergripande säkerhet och för att förebygga utslagning.

    Kun vähimmäisosaaminen määritellään selkeästi ja valtakunnallisesti, opettaja saa selkänojan arviointiin.
    Juha Hänninen
  • Gruppen ansåg att lagförslaget är en nödvändig kursändring som sätter stopp för att elever släpps igenom utan tillräckliga kunskaper och återställer grundskolans fokus på att läsa, skriva och räkna.

    Tässä tehdään loppu niin sanotuille armovitosille ja varmistetaan, että luokka-asteelta seuraavalle ei siirrytä erityisesti nivelvaiheissa, jos sille ei ole edellytyksiä.
    Ari Koponen
  • SFPFör

    Gruppen betonade att kunskapsgarantin medför tydliga nationella mål och enhetliga bedömningskriterier för att säkerställa de grundläggande färdigheterna. Det stöd eleven behöver ska alltid tryggas som en primär åtgärd innan eleven lämnas kvar på klassen.

    Osaamistakuulla tähdätään siihen, että perusopetuksessa on selkeät kansalliset tavoitteet osaamiselle ja osaamisen arviointi perustuu yhtenäisiin kriteereihin.
    Anders Adlercreutz
  • SDPFör

    Gruppen ansåg att en enhetlig bedömning och en nationell miniminivå behövs för att garantera färdigheterna för studier på andra stadiet. Samtidigt påminde gruppen om betydelsen av fortbildning för lärare, informationsinsamling och tillräcklig finansiering för kommunerna.

    On hyvä, että tämä peruskoulun osaamistakuu on nyt lanseerattu, ja valiokunta korostikin tässä tarvetta määritellä kansallinen vähimmäisosaamisen taso.
    Johanna Ojala-Niemelä
  • Gruppen understödde enhetligare kriterier och bättre verktyg för lärarna, men påpekade att strängare kriterier eller kvarstannande i årskursen inte i sig löser de bredare problemen med lärandet utan en totalreform av läroplanen och tillräckliga resurser.

    Kyllä tämä laki parantaa työkaluja, voi sanoa, maailman parhaille suomalaisille opettajille tehdä sitä työtä entistä paremmin siellä suomalaisissa kouluissa.
    Markku Siponen
  • De GrönaFör med reservationer

    Gruppen ansåg att målet om en enhetligare bedömning är värt att understöda, men uttryckte allvarlig oro över bristen på resurser, nedskärningarna i kommunerna och den strama tidtabellen för läroplansarbetet. Gruppen betonade att kvarstannande på klassen inte hjälper utan tillräckligt stöd och mindre gruppstorlekar.

    Tästä syntyy iso huoli, minkälaista laatua pystymme sitten tässä osaamistakuussa turvaamaan.
    Inka Hopsu

Sammandraget är AI-genererat utifrån 39 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet.

Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin sivistysvaliokuntaan.

Yleiskeskustelu päättyi. Eduskunta hyväksyi hallituksen esitykseen HE 35/2026 vp sisältyvän lakiehdotuksen sisällön mietinnön mukaisena. Lakiehdotuksen ensimmäinen käsittely päättyi.

Keskustelu päättyi. Eduskunta hyväksyi ensimmäisessä käsittelyssä sisällöltään päätetyn, hallituksen esitykseen HE 35/2026 vp sisältyvän lakiehdotuksen. Lakiehdotuksen toinen käsittely päättyi. Eduskunta hyväksyi mietintöön sisältyvän lausumaehdotuksen. Asian käsittely päättyi.

Behandlingens skeden

Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.

  1. 26.3.2026Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Opetus- ja kulttuuriministeriö
  2. 23.4.2026Lähetekeskustelu · Täysistunto
  3. 3.6.2026Valiokunnan mietintö tai lausunto · sivistysvaliokunta
  4. 9.6.2026Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
  5. 12.6.2026Toinen käsittely · Täysistunto
  6. 16.6.2026Eduskunnan vastaus ja kirjelmä

Beslut per lagförslag1

  • 1Laki perusopetuslain muuttamisestaHyväksytty muutettuna · 619/2026 · 26.6.2026

Föreslagen lagtext

Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.

Lag om ändring av lagen om grundläggande utbildning

I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om grundläggande utbildning (628/1998) 1 § 2 mom., 20 c § 1 mom., 20 i § 1 mom., 22 §, 36 a § 1 mom., 42 c 1 mom. och 46 § 1 mom., sådana de lyder, 1 § 2 mom., 20 c § 1 mom. och 20 i § 1 mom. i lag 1090/2024, 22 § delvis ändrad i lagarna 477/2003 och 245/2025, 36 a § 1 mom. och 46 § 1 mom. i lag 245/2025 samt 42 c § 1 mom. i lag 959/2015, samt fogas till lagen nya 22 a och 22 b § samt till 46 §, sådan den lyder i lagarna 1507/2016, 1216/2020, 716/2022, 245/2025 och 1369/2025, ett nytt 10 mom. som följer:

1 §Tillämpningsområde

Denna lag innehåller dessutom bestämmelser om den förskoleundervisning som i regel ges året innan läroplikten börjar, om den förberedande undervisning som ordnas för invandrare före den grundläggande utbildningen samt om morgon- och eftermiddagsverksamhet. Om förskoleundervisning enligt denna lag ordnas på ett sådant daghem eller i ett sådant familjedaghem som avses i 1 § 2 mom. 1 eller 2 punkten i lagen om småbarnspedagogik (540/2018), tillämpas på förskoleundervisningen dessutom, om inte något annat föreskrivs i denna lag eller i en förordning med stöd av den, vad som föreskrivs i lagen om småbarnspedagogik eller i en förordning med stöd av den. Bestämmelserna i 18 a §, 20 g § 2 mom., 20 h och 20 i §, 22 § 1–4 mom. samt 22 a och 22 b § i denna lag tillämpas inte på förskoleundervisning.

20 c §Elevspecifika stödåtgärder och ordnande av sådana

En elev har rätt att få elevspecifika stödåtgärder utan dröjsmål om de gruppspecifika stödformerna enligt 20 b § 2 mom. är otillräckliga, elevens läroplikt har tidigarelagts med stöd av 2 § 3 mom. i läropliktslagen eller undervisningen av eleven ordnas med stöd av 20 i § i denna lag. Elevspecifika stödåtgärder ges utifrån individuella behov och regelbundet. Genomförandet av elevspecifika stödåtgärder ska ske genom samarbete mellan lärarna.

20 i §Ordnande av grundläggande utbildning för en elev med en funktionsnedsättning, sjukdom eller begränsad funktionsförmåga som påverkar inlärningsförmågan

Om en elev har haft ett beslut om tidigarelagd läroplikt enligt 2 § 3 mom. i läropliktslagen och elevens stödbehov fortsätter i den grundläggande utbildningen som ett behov av elevspecifika stödåtgärder och avvikelse från den grundläggande utbildningens lärokurs eller målen i läroplanen eller om en funktionsnedsättning, sjukdom eller begränsad funktionsförmåga som påverkar inlärningsförmågan och som framkommer under den grundläggande utbildningen är av sådan art att den hade lett till tidigareläggning av elevens läroplikt när eleven var 5 eller 6 år, ska elevens undervisning ordnas med stödåtgärder enligt detta kapitel.

5 kap. – Utvärdering

22 §Bedömning av elevens lärande och kunnande

Syftet med elevbedömningen är att ange hur eleven har uppnått målen för de i 11 § avsedda läroämnen och valfria ämnen som ingår i den grundläggande utbildningens lärokurs eller målen för de verksamhetsområden som avses i 20 i § 2 mom. Bedömningen gäller elevens lärande, kunnande och arbete. Dessutom bedöms elevens uppförande.

Elevens lärande, kunnande, arbete och uppförande ska bedömas på lika grunder, mångsidigt och i förhållande till de mål som ställts upp och de bedömningskriterier som härletts ur dem.

I bedömningen av eleven under läsårets gång ska det ingå handledande respons. Dessutom ska eleven och dennes vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare för eleven regelbundet informeras om elevens framsteg i studierna.

Vid läsårets slut och i slutet av den grundläggande utbildningen, ska elevens kunnande och arbete bedömas i förhållande till de i 11 § avsedda läroämnena och valfria ämnena, eller till målen för de verksamhetsområden som avses i 20 i § 2 mom.

I förskoleundervisning bedöms elevens lärande i förhållande till målen för förskoleundervisningen med iakttagande av de allmänna principerna för elevbedömning. I bedömningen av eleven ska det ingå handledande respons. Dessutom ska eleven och dennes vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare för eleven regelbundet informeras om elevens framsteg i studierna.

Närmare bestämmelser om läsårs- och slutbedömning av elever samt om bedömning inom förskoleundervisningen, den undervisning enligt 10 § 4 mom. som meddelas på ett främmande språk, den förberedande undervisningen före den grundläggande utbildningen, den undervisning som ordnas utomlands samt den grundläggande utbildningen för vuxna utfärdas genom förordning av statsrådet.

Utbildningsstyrelsen meddelar närmare föreskrifter i grunderna för läroplanen om

1) de allmänna principerna för elevbedömning,

2) de mål för och det innehåll i lärokursen för respektive årskurs i de i 1 mom. avsedda läroämnena och i lärokursen för hela den grundläggande utbildningen som eleverna åtminstone ska uppnå eller avlägga med godkänt resultat samt om den lägsta kunskapsnivå i varje läroämne i varje årskurs,

3) kriterierna för läsårs- och slutbedömningen, principerna vid bedömningen av uppförandet samt bedömningen av studieprestationerna genom siffervitsord eller verbala omdömen,

4) de läroämnen som kan bedömas gemensamt,

5) lämnande av den information som avses i 3 mom.,

6) genomförandet av bedömningar inom förskoleundervisningen, inom den undervisning enligt 10 § 4 mom. som meddelas på ett främmande språk, inom den undervisning som ordnas utomlands samt inom den grundläggande undervisningen för vuxna.

22 a §Beslut som gäller bedömning av en elev och dennes framsteg i studierna

Beslut som gäller bedömningen av en elevs lärande, kunnande och arbete fattas av elevens lärare, eller om lärarna är många, av dem gemensamt. Beslut som gäller bedömningen av en elevs uppförande fattas av elevens lärare eller, om lärarna är många, av lärarna gemensamt.

Eleven och dennes vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare för eleven har rätt att få information om de grunder på vilka beslutet har fattats och om hur dessa grunder har tillämpats på bedömningen av eleven.

Eleven uppflyttas till följande årskurs, om han eller hon med godkänt resultat har uppnått eller avlagt målen för de läroämnen som ingår i lärokursen eller målen för respektive verksamhetsområde.

Eleven stannar kvar i årskursen, om eleven trots de stödåtgärder som erbjudits honom eller henne på grund av de stödbehov han eller hon har, och om vilka det föreskrivs i 4 a kap. inte har uppnått målen för årskursens lärokurs i ett eller flera läroämnen, och prestationen i det läroämnet eller dessa läroämnen har underkänts. En elev som fått underkänt resultat ska ges möjlighet att utan att delta i undervisningen påvisa att han eller hon med godkänt resultat har uppnått målen för läroämnet i fråga. En elev kan hållas kvar i årskursen trots att han eller hon inte har en enda underkänd prestation, om det är ändamålsenligt med tanke på elevens allmänna framgång i skolan. Beslut om att en elev ska hållas kvar i årskursen fattas gemensamt av elevens samtliga lärare och rektorn.

Om det övervägs att en elev ska hållas kvar i årskursen på grund av dennes allmänna skolframgång, ska elevens vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare för eleven samt eleven själv, om denne fyllt 15 år, ges tillfälle att bli hörda innan ett beslut fattas.

Närmare bestämmelser om elevers framsteg i studierna och uppflyttning från årskursen utfärdas genom förordning av statsrådet.

Utbildningsstyrelsen meddelar närmare föreskrifter om beslutsfattande som gäller bedömningen.

22 b §Betyg

En elev som har fullgjort lärokursen för den grundläggande utbildningen ska ges ett avgångsbetyg.

I slutet av varje läsår ska eleven ges ett läsårsbetyg av vilket det ska framgå om eleven med godkänt resultat har uppnått målen för lärokursen för den årskurs som ingår i elevens studieprogram. Elever i årskurs nio ska ges ett mellanbetyg. Utbildningsanordnaren kan besluta ge eleverna i årskurs 1–8 ett mellanbetyg.

Den som med stöd av 46 a § anses ha avgått från skolan eller läroanstalten ska ges ett skiljebetyg.

Den som med stöd av 38 § har avlagt en särskild examen ska ges ett betyg över att den grundläggande utbildningens lärokurs har fullgjorts i sin helhet eller delvis. En i 46 § 2 mom. avsedd studerande inom grundläggande utbildning för vuxna kan vid behov ges ett betyg över att denne fullgjort lärokursen i ett eller flera läroämnen.

Närmare bestämmelser om betyg utfärdas genom förordning av statsrådet.

Utbildningsstyrelsen meddelar närmare föreskrifter i grunderna för läroplanen om de uppgifter som ska antecknas i betyg.

36 a §Förfarande i disciplinärenden och vid förvägrande av undervisning samt verkställighet av avstängning

Innan en elev ges kvarsittning, ges en skriftlig varning eller avstängs för viss tid, ska den handling eller försummelse som åtgärden grundar sig på preciseras, eleven höras samt annan behövlig utredning skaffas. Utbildningsanordnaren ska när den överväger ovan nämnda åtgärder beakta gärningens art samt elevens ålder och utvecklingsnivå. Innan beslut fattas om skriftlig varning eller avstängning för viss tid, ska elevens vårdnadshavare ges tillfälle att bli hörd. I fråga om andra åtgärder enligt 36 och 36 b § ska elevens vårdnadshavare underrättas, och om eleven förvägras undervisning enligt 36 c §, ska dessutom den myndighet som sköter uppgifter i samband med verkställigheten av socialvården i den kommun där skolan är belägen underrättas vid behov. Beträffande avstängning för viss tid och skriftlig varning ska ett beslut meddelas och andra åtgärder enligt 36 eller 36 c § ska registreras.

42 c §Sökande av ändring i ett beslut som gäller bedömningen av en elev

Beslut enligt 22 a § som gäller bedömning av en elev får inte överklagas genom besvär. Elevens vårdnadshavare eller en annan laglig företrädare, eller eleven själv om han eller hon har fyllt 15 år, kan hos rektor begära ny bedömning av studieframstegen eller kvarstannande i årskurs eller ny slutbedömning inom två månader från delfåendet. I fråga om den nya bedömningen beslutar skolans rektor och elevens lärare gemensamt.

46 §Grundläggande utbildning för vuxna

I grundläggande utbildning enligt denna paragraf kan man delta efter att fullgörandet av den grundläggande utbildningen enligt 26 § 1 mom. har upphört. På grundläggande utbildning för vuxna tillämpas 2 §, 3 § 1 och 2 mom., 9 § 1 mom., 10, 12–15, 18 a, 19, 20 och 21 §, 22 § 2, 3, 6 och 7 mom., 22 a § 1, 2, 6 och 7 mom., 22 b § 1 och 3–6 mom., 29 §, 30 § 1 mom. samt 35, 37, 38, 40, 41, 41 a–41 d, 42, 42 a–42 d, 43 och 44 §. Undervisning, läroböcker och andra läromedel, arbetsredskap och arbetsmaterial är avgiftsfria för den studerande. I sådan utbildning som på basis av ett beslut av kommunen eller samkommunen eller en bestämmelse som ingår i ett tillstånd enligt 7 § har ordnats vid en internatskola, har den studerande rätt till avgiftsfritt boende och till avgiftsfria, tillräckliga måltider varje dag. De som studerar på heltid har rätt till en avgiftsfri måltid de arbetsdagar då läroplanen förutsätter att den studerande är närvarande på ett utbildningsställe som utbildningsanordnaren anvisat. En studerande kan på de grunder som anges i 36 § 2 mom. ges en skriftlig varning eller avstängas för högst ett år. En läropliktig kan dock avstängas från läroanstalten för högst tre månader. Bestämmelser om fullgörande av läroplikten under tiden för avstängning för viss tid finns i 8 § i läropliktslagen. En studerande som har fyllt 18 år får välja mellan religionsundervisning och undervisning i livsåskådningskunskap.

Syftet med bedömningen inom den grundläggande utbildningen för vuxna är att ange hur väl den studerande har uppnått målen för de läroämnen i den studerandes eget studieprogram som ingår i lärokursen för den grundläggande utbildningen för vuxna. Bedömningen gäller den studerandes lärande, kunnande och arbete.

§

Denna lag träder i kraft den 20 . Lagens 20 c § 1 mom., 20 i § 1 mom. och 36 a § 1 mom. träder dock i kraft redan den 1 augusti 2026. Lagens 1 § 2 mom., 22 § 1–5 mom., 22 a § 1–5 mom., 22 b § 1–4 mom., 42 c § 1 mom. samt 46 § 1 och 10 mom. träder dock i kraft först den 1 augusti 2028.

Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
I denna proposition föreslås det att lagen om grundläggande utbildning ändras så att den innehåller enhetliga förfaranden vid bedömningen av eleverna och deras framsteg i studierna. Enligt propositionen ska grunderna för elevbedömningen samt de förfaranden som tillämpas för att eleverna ska uppnå en minimikunskapsnivå inom den grundläggande utbildningen förenhetligas för att säkerställa att alla elever får grundläggande färdigheter. I propositionen föreslås det att elevernas lärande och kunnande ska bedömas i förhållande till målen för de olika läroämnena och till de bedömningskriterier som härletts ur dem. Dessutom föreslås det bestämmelser om enhetliga principer för uppflyttning av en elev från en årskurs till nästa. Syftet med propositionen är att stärka en likvärdig bedömning av elevernas lärande och kunnande. Propositionen genomför avsiktsförklaringen i statsminister Orpos regerings regeringsprogram enligt vilken regeringen genomför en kunskapsgaranti. Kunskapsgarantin innebär att det fastställs en minimikunskapsnivå som ska ha uppnåtts när en elev i grundskolan går vidare från en klass till följande. I propositionen föreslås det att bestämmelserna i lagen om grundläggande utbildning om bemyndigande att utfärda förordningar och om föreskrifter som kan meddelas av Utbildningsstyrelsen uppdateras så att de motsvarar de krav på exakthet och noggrann avgränsning som grundlagen förutsätter. I lagen föreslås också annan författningsöversyn. Lagen avses träda i kraft den 1 augusti 2027. Preciseringarna i fråga om rätten till elevspecifika stödåtgärder, ordnande av grundläggande utbildning för en elev med en sådan funktionsnedsättning, sjukdom eller begränsad funktionsförmåga som påverkar inlärningsförmågan samt preciseringarna av förfarandena i disciplinärenden avses dock träda i kraft redan den 1 augusti 2026. Bestämmelserna gällande elevbedömning avses huvudsakligen träda i kraft först den 1 augusti 2028.

Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 13.9.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.