Höjd avgångsålder vid Gränsbevakningsväsendet och EU-gränssamarbete

Gräns- och sjöbevakningsskolans undervisning är offentlig, om inte något annat följer av lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999). Gräns- och sjöbevakningsskolan kan även begränsa tillträdet till undervisningen för att garantera tjänstgöringssäkerheten eller på grund av begränsade undervisningslokaler eller av någon annan motsvarande grundad anledning.

De som utbildas för en militär tjänst vid Gränsbevakningsväsendet ska använda Gränsbevakningsväsendets uniform enligt 23 § när de deltar i utbildningen.

På skyldigheten i fråga om uppträdande för dem som utbildas för en militär tjänst vid Gränsbevakningsväsendet tillämpas vad som föreskrivs i 20 § och vad som utfärdas genom ett reglemente vilket utfärdas som militärt kommandomål i enlighet med 57 § i värnpliktslagen.

En tjänsteman vid Gränsbevakningsväsendet kan förordnas att delta i undervisning vid Gräns- och sjöbevakningsskolan. En tjänstemans studier vid Gräns- och sjöbevakningsskolan genomförs som tjänsteuppdrag. Gräns- och sjöbevakningsskolan beslutar om rätten att delta i undervisningen.

För att få delta i sådan minst två månaders utbildning till vilken man godkänns på basis av Gräns- och sjöbevakningsskolans urvalsprov förutsätts att den studerande i början av studierna ger en skriftlig förbindelse att han eller hon kommer att tjänstgöra vid Gränsbevakningsväsendet under en minimitid på högst två år räknat från den dag studierna avslutas (tjänstgöringsförbindelse ).

De som utbildas eller hör till personal som flyger luftfartyg vid Gränsbevakningsväsendet ska om så krävs ge en tjänstgöringsförbindelse för högst 14 år. Bestämmelser om den tjänstgöringsförbindelse som gäller i fråga om utbildningsprogrammet för officerare finns i 29 § i lagen om Försvarshögskolan.

Om en studerande på grundkursen för gränsbevakare eller den som utbildas till flygande personal avbryter sina studier, vägrar ta emot en tjänst vid Gränsbevakningsväsendet eller hans eller hennes studier avbryts av någon av personen själv beroende annan orsak än sjukdom eller avsaknad av flygaregenskaper, ska han eller hon i ersättning till staten betala ett belopp som beror på examens art eller utbildningens innehåll och som uppgår till högst hälften av de kostnader som utbildningen orsakat staten. Beslut om uttagande av ersättning fattas av Gräns- och sjöbevakningsskolan.

Bestämmelserna i 3 mom. gäller också situationer där en tjänsteman vid Gränsbevakningsväsendet under den tid tjänstgöringsförbindelsen gäller säger upp sig, tar emot en tjänst som avses i 65 § i statstjänstemannalagen eller sägs upp av någon av personen själv beroende annan orsak än sjukdom eller där hans eller hennes tjänsteförhållande hävs. Beslut om uttagande av ersättning fattas av förvaltningsenheten.

Ersättningen är direkt utsökbar. Bestämmelser om indrivning av ersättning finns i lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007).

Närmare bestämmelser om bestämmande av ersättning enligt 3 och 4 mom. utfärdas genom förordning av inrikesministeriet.

Gräns- och sjöbevakningsskolan kan återkalla rätten för en studerande att delta i utbildningen och undervisningen, om den studerande

10) inte har slutfört sina studier inom den i 25 a § 3 mom. eller undervisningsplanen angivna maximitiden och Gräns- och sjöbevakningsskolan inte beviljar tilläggstid av särskilda skäl för att slutföra studierna,

11) skriftligen meddelar att han eller hon avslutar sina studier.

Avgångsåldern i en militär tjänst vid Gränsbevakningsväsendet är enligt födelseår

1) när det gäller chefen för Gränsbevakningsväsendet a) 63 år för den som är född 1954 eller tidigare, b) 63 år och 3 månader för den som är född 1955, c) 63 år och 6 månader för den som är född 1956, d) 63 år och 9 månader för den som är född 1957, e) 64 år för den som är född 1958, f) 64 år och 3 månader för den som är född 1959, g) 64 år och 6 månader för den som är född 1960, h) 64 år och 9 månader för den som är född 1961, i) 65 år för den som är född något av åren 1962–1964,

2) när det gäller biträdande chefen för Gränsbevakningsväsendet, general, amiral, överste och kommodor a) 60 år för den som är född 1957 eller tidigare, b) 60 år och 3 månader för den som är född 1958, c) 60 år och 6 månader för den som är född 1959, d) 60 år och 9 månader för den som är född 1960, e) 61 år för den som är född 1961, f) 61 år och 3 månader för den som är född 1962, g) 61 år och 6 månader för den som är född 1963, h) 61 år och 9 månader för den som är född 1964, i) 62 år för den som är född något av åren 1965–1967,

3) när det gäller andra officerare än de som avses i 1 eller 2 punkten samt för specialofficerare, institutofficerare, gränsbevakare och sjöbevakare a) 55 år för den som är född 1962 eller tidigare, b) 55 år och 3 månader för den som är född 1963, c) 55 år och 6 månader för den som är född 1964, d) 55 år och 9 månader för den som är född 1965, e) 56 år för den som är född 1966, f) 56 år och 3 månader för den som är född 1967, g) 56 år och 6 månader för den som är född 1968, h) 56 år och 9 månader för den som är född 1969, i) 57 år för den som är född något av åren 1970–1972,

Avgångsåldern när det gäller specialofficerare, yngre officerare, stabsofficerare och institutofficerare som tjänstgör i uppgifter som förutsätter flygarutbildning är med avvikelse från 1 mom.

a) 50 år för den som är född 1967 eller tidigare, dock 55 år i generals- och överstetjänster i en uppgift som förutsätter flygarutbildning, b) 50 år och 3 månader för den som är född 1968, dock 55 år och 3 månader i generals- och överstetjänster i en uppgift som förutsätter flygarutbildning, c) 50 år och 6 månader för den som är född 1969, dock 55 år och 6 månader i generals- och överstetjänster i en uppgift som förutsätter flygarutbildning, d) 50 år och 9 månader för den som är född 1970, dock 55 år och 9 månader i generals- och överstetjänster i en uppgift som förutsätter flygarutbildning, e) 51 år för den som är född 1971, dock 56 år i generals- och överstetjänster i en uppgift som förutsätter flygarutbildning, f) 51 år och 3 månader för den som är född 1972, dock 56 år och 3 månader i generals- och överstetjänster i en uppgift som förutsätter flygarutbildning, g) 51 år och 6 månader för den som är född 1973, dock 56 år och 6 månader i generals- och överstetjänster i en uppgift som förutsätter flygarutbildning, h) 51 år och 9 månader för den som är född 1974, dock 56 år och 9 månader i generals- och överstetjänster i en uppgift som förutsätter flygarutbildning, i) 52 år för den som är född något av åren 1975–1977, dock 57 år i generals- och överstetjänster i en uppgift som förutsätter flygarutbildning.

Avgångsåldern när det gäller en chef för Gränsbevakningsväsendet som är född 1965 eller senare, en biträdande chef för Gränsbevakningsväsendet, general, amiral, överste och kommodor som är född 1968 eller senare, en tjänsteman som är född 1973 eller senare och som tjänstgör i någon annan militär tjänst, en tjänsteman som är född 1973 eller senare och som tjänstgör i en generals- eller överstetjänst i en uppgift som förutsätter flygarutbildning och en annan tjänsteman som är född 1978 eller senare och som tjänstgör i en uppgift som förutsätter flygarutbildning fastställs genom förordning av inrikesministeriet. Avgångsåldern fastställs genom en förordning av inrikesministeriet som utfärdas för det år då en tjänsteman som tjänstgör i tjänsten som chef för Gränsbevakningsväsendet fyller 62 år, en tjänsteman som tjänstgör i en tjänst som biträdande chef för Gränsbevakningsväsendet, general, amiral, överste och kommodor fyller 59 år, en tjänsteman som tjänstgör i en annan militär tjänst eller i en generals- eller överstetjänst i en uppgift som förutsätter flygarutbildning fyller 54 år och en annan tjänsteman som tjänstgör i en uppgift som förutsätter flygarutbildning fyller 49 år. För en tjänsteman som tjänstgör i en militär tjänst ändras avgångsåldern från och med avgångsåldrarna 57–65 år, för en tjänsteman i en generals- eller överstetjänst i en uppgift som förutsätter flygarutbildning från och med avgångsåldern 57 år och för en annan tjänsteman som tjänstgör i en uppgift som förutsätter flygarutbildning från och med avgångsåldern 52 år med lika många månader som den lägsta åldern för ålderspension ändras enligt 102 § 4 mom. i pensionslagen för den offentliga sektorn (81/2016).

Bestämmelser om avgångsåldern för tjänstemän som tjänstgör i andra än militära tjänster finns i statstjänstemannalagen.

Trots det som föreskrivs ovan i denna paragraf gäller följande, om inte något annat följer av 6 mom.:

1) för en tjänsteman som den 31 december 1992 eller före det har tjänstgjort i en tjänst som sjöbevakare och som till utgången av 1994 hade till pensionstid hänförbar tjänstgöringstida) minst 16 år är avgångsåldern 53 år, b) minst 13 år är avgångsåldern 53 år och 4 månader, c) minst 10 år är avgångsåldern 53 år och 8 månader, d) minst 7 år är avgångsåldern 54 år, e) minst 3 år är avgångsåldern 54 år och 4 månader,

2) för en tjänsteman som den 31 december 1992 eller före det har tjänstgjort i en tjänst som gränsbevakare och som till utgången av 1994 hade till pensionstid hänförbar tjänstgöringstida) minst 16 år är avgångsåldern 50 år, b) minst 13 år är avgångsåldern 51 år, c) minst 10 år är avgångsåldern 52 år, d) minst 7 år är avgångsåldern 53 år, e) minst 3 år är avgångsåldern 54 år,

3) för en tjänsteman som den 31 december 1992 eller före det har tjänstgjort i en annan än en militär tjänst och som till utgången av 1994 hade till pensionstid hänförbar tjänstgöringstida) minst 16 år är avgångsåldern 60 år, b) minst 13 år är avgångsåldern 61 år, c) minst 10 år är avgångsåldern 62 år, d) minst 7 år är avgångsåldern 63 år, e) minst 3 år är avgångsåldern 64 år.

Avgångsåldern enligt 5 mom. stiger årligen från och med 2018, så att om den uppnås år

1) 2018 höjs avgångsåldern med tre månader,

2) 2019 höjs avgångsåldern med sex månader,

3) 2020 höjs avgångsåldern med nio månader,

4) 2021 höjs avgångsåldern med ett år,

5) 2022 höjs avgångsåldern med ett år och tre månader,

6) 2023 höjs avgångsåldern med ett år och sex månader,

7) 2024 höjs avgångsåldern med ett år och nio månader,

8) 2025 eller senare höjs avgångsåldern med två år.

I 2 mom. avsedda uppgifter som förutsätter flygarutbildning är uppgiften som ledare för flygverksamhet, utbildningschef vid bevakningsflygdivisionen, chefsflyglärare, chefsteorilärare, flyglärare, chef för flygdivision, biträdande chef för flygdivision, flygsäkerhetschef, flygverksamhetsofficer, testpilot, flyggruppchef, chef för helikoptergrupp, flygofficer, pilotofficer, befälhavare på luftfartyg, styrman på luftfartyg och pilot på luftfartyg.

Chefen för Gränsbevakningsväsendet kan av vägande skäl och med tjänstemannens samtycke besluta att en tjänsteman som utnämnts av någon annan än republikens president får kvarstå i sin tjänst en viss tid efter avgångsåldern, dock högst till utgången av den månad då en tjänsteman född 1957 eller tidigare fyller 68 år, en tjänsteman född något av åren 1958–1961 fyller 69 år och en tjänsteman född senare än det fyller 70 år. En tjänsteman i en militär tjänst kan under ovan nämnda förutsättningar fortsätta högst till utgången av den månad då han eller hon uppnår den avgångsålder som bestäms i enlighet med 35 §.

Beslutet om rätt för en tjänsteman att kvarstå i tjänsten eller ett tjänsteförhållande för viss tid ska fattas innan tjänstemannen uppnår avgångsåldern. Ett tjänsteförhållande upphör utan uppsägning, när den i 1 mom. avsedda tiden löper ut.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Gränsbevakningsväsendets uppgift är att upprätthålla gränssäkerheten. Gränsbevakningsväsendet samarbetar med andra myndigheter samt med organisationer och invånare för att upprätthålla gränssäkerheten. Gränsbevakningsväsendet ansvarar för samarbetet med Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån och sköter det internationella samarbete som Gränsbevakningsväsendets uppgifter omfattar.

Statsrådets allmänna sammanträde fattar beslut om framställning av begäran till Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån om en snabb gränsinsats som avses i artikel 15.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1624 om en europeisk gräns- och kustbevakning och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/399 och upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 863/2007, rådets förordning (EG) nr 2007/2004 och rådets beslut 2005/267/EG (gräns- och kustbevakningsförordningen). Om ett hot som riktas mot den allmänna ordningen, den inre säkerheten eller folkhälsan emellertid ovillkorligen förutsätter att begäran framställs utan dröjsmål, får begäran framställas av inrikesministern innan frågan avgörs av statsrådets allmänna sammanträde.

Statsrådets allmänna sammanträde fattar beslut om åtgärder när Finland tar emot bistånd som avses i artikel 19 i gräns- och kustbevakningsförordningen i en situation som kräver brådskande insatser vid den yttre gränsen.

Beslut om att enligt artikel 17.9 i gräns- och kustbevakningsförordningen till Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån ställa gränsbevakningsmän till förfogande för en snabb gränsinsats fattas av chefen för Gränsbevakningsväsendet inom gränserna för Finlands kvot, som fastställs i gräns- och kustbevakningsförordningen.

Gränsbevakningsväsendet beslutar om sitt deltagande i Europeiska gräns- och kustbevakningsbyråns andra insatser och övriga verksamhet samt inom sitt ansvarsområde om lämnande av eller begäran om i gräns- och kustbevakningsförordningen avsett tekniskt eller operativt bistånd.

Staben för gränsbevakningsväsendet är den nationella kontaktpunkt som avses i artikel 23 i gräns- och kustbevakningsförordningen.

Gränsbevakningsväsendet beslutar om sitt deltagande i andra än i 15 b § avsedda internationella uppdrag.

De som hör till en snabb gränsinsatsenhet som är utplacerad i Finland på Finlands begäran eller med stöd av artikel 19 i gräns- och kustbevakningsförordningen och gästande tjänstemän som deltar i gemensamma insatser och pilotprojekt i Finland har när de följer anvisningar av en behörig finsk tjänsteman samma befogenheter att utföra uppgifter enligt kodexen om Schengengränserna som gränsbevakningsmännen har enligt denna lag med undantag för beslut enligt artikel 14 att neka inresa. De ovan avsedda tjänstemännen har även rätt att använda maktmedel enligt 35 § 1 mom. i en behörig finsk tjänstemans närvaro, om deras hemmedlemsstat har gett sitt samtycke och rätten inte har begränsats i den operativa plan som avses i artikel 16 i gräns- och kustbevakningsförordningen eller i de anvisningar enligt artikel 21 i gräns- och kustbevakningsförordningen som Finland har meddelat.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Gränsbevakningsväsendet får trots sekretessbestämmelserna lämna ut uppgifter ur sina personregister med hjälp av teknisk anslutning eller som en datamängd till

3) Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån på det sätt som anges i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1624 om en europeisk gräns- och kustbevakning och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/399 och upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 863/2007, rådets förordning (EG) nr 2007/2004 och rådets beslut 2005/267/EG, till de tjänstemän i en medlemsstat som deltar i sådana av byrån samordnade gemensamma insatser och pilotprojekt i Finland som avses i den förordningen samt till en sambandsman som avses i artikel 12 i den förordningen,

Denna lag träder i kraft den 20 .

Polisstyrelsen beslutar om

1) ställande av polismän till Europeiska gräns- och kustbevakningsbyråns förfogande som sådana eskortörer vid återvändande med tvång som avses i artikel 30.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1624 om en europeisk gräns- och kustbevakning och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/399 och upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 863/2007, rådets förordning (EG) nr 2007/2004 och rådets beslut 2005/267/EG (gräns- och kustbevakningsförordningen ),

2) att till Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån framställa en begäran enligt artikel 30.4 i gräns- och kustbevakningsförordningen om att i Finland till förfogande få eskortörer vid återvändande med tvång,

3) att sända ut polismän till Europeiska gräns- och kustbevakningsbyråns insatser och övriga verksamhet.

Inrikesministeriet beslutar om att till Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån framställa en begäran om att i Finland inleda en återvändandeintervention som avses i artikel 33.1 och en snabb återvändandeintervention som avses i artikel 33.2 i gräns- och kustbevakningsförordningen.

Polisstyrelsen ska utan dröjsmål underrätta inrikesministeriet om en begäran och utsändning av polismän som avses i 1 mom. 2 och 3 punkten. I en exceptionell situation kan inrikesministeriet besluta att dra tillbaka en begäran som framställts eller avsluta samarbete som inletts av Polisstyrelsen.

När en polisman utför ett i gräns- och kustbevakningsförordningen avsett uppdrag, ska på polismannens befogenheter tillämpas de bestämmelser som gäller för tjänsteuppdrag som utförs i Finland, om inte något annat följer av gräns- och kustbevakningsförordningen.

Utöver vad som föreskrivs om beslutsfattande i 2 mom. finns det bestämmelser om beslutsfattandet vid begäran om internationellt bistånd i lagen om beslutsfattandet vid lämnande av och begäran om internationellt bistånd ( / ).

När en främmande stats behöriga tjänsteman deltar i Finland i verksamhet som avses i artikel 30.1 och 30.3 samt artikel 33.1 och 33.2 i gräns- och kustbevakningsförordningen, har tjänstemannen rätt att enligt anvisningar från en finsk polisman utöva en polismans sådana befogenheter som en finsk polisman med stöd av sina befogenheter anvisar tjänstemannen. En främmande stats behöriga tjänsteman har rätt att under en finsk polismans uppsikt använda sådana maktmedel som polismannen med stöd av sina befogenheter anvisar tjänstemannen.

En främmande stats behöriga tjänsteman som deltar i verksamhet som avses i 1 mom. har med den utsändande statens samtycke rätt att bära vapen, ammunition och annan utrustning.

En behörig tjänsteman från en främmande stat har rätt att använda ett maktmedelsredskap endast om en finsk polisman inom ramen för sina befogenheter bemyndigar den behöriga tjänstemannen till det i ett enskilt fall, om inte något annat följer av artikel 40 i gräns- och kustbevakningsförordningen.

På främmande staters behöriga tjänstemän som med bemyndigande av en finsk tjänsteman använder maktmedel eller tar till nödvärn tillämpas 2 kap.17 § 1 och 2 mom. Bestämmelser om excess vid användning av maktmedel finns i 4 kap. 6 § 3 mom. och 7 § i strafflagen. Bestämmelser om excess i nödvärn finns i 4 kap. 4 § 2 mom. och 7 § i strafflagen.

Vad som i 1 och 3 mom. föreskrivs om en finsk polisman tillämpas också på en finsk gränsbevakningsman.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Denna lag gäller inte

13) överföring till eller från Finland och innehav av skjutvapen, vapendelar, patroner och särskilt farliga projektiler som innehas av sådana tjänstemän från Europeiska unionens medlemsstater som är verksamma på finskt territorium och som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1624 om en europeisk gräns- och kustbevakning och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/399 och upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 863/2007, rådets förordning (EG) nr 2007/2004 och rådets beslut 2005/267/EG,

Denna lag träder i kraft den 20 .