HE 40/2026 vpGodkänd med ändringarÖverlämnad 26.3.2026

Höjd placeringsavkastning och fondering för arbetspensioner

Ändring av lagstiftningen om arbetspensionssystemet

Arbetspensionsanstalterna får ta större risker i sin placeringsverksamhet för att eftersträva högre avkastning och mer medel fonderas för framtida pensioner. Dessutom kan indexhöjningarna av arbetspensionerna begränsas från och med 2030 om priserna stiger snabbare än lönerna.

Status
Godkänd med ändringar
Överlämnad
26.3.2026
Senaste händelse
3.6.2026
Omröstningar
0
Anföranden
35
Stadfäst
16.6.2026
Författning
560/2026

Vad som föreslås

Solvensregleringen för de privata branschernas pensionsanstalter lindras, placeringarnas aktieavkastningsbundenhet höjs från 20 procent till 30 procent och maximigränsen för aktieplaceringar höjs till 85 procent. Dessutom höjs den årliga fonderingen för ålderspensioner från 0,4 procent till 0,5 procent av arbetsinkomsterna, möjligheterna till upplåning för fastighetsplaceringar utvidgas och en regelbaserad indexbegränsare fogas till arbetspensionsindexet.

Vad det betyder

Ändringen påverkar pensionsanstalter, arbetstagare, arbetsgivare och pensionstagare. Med reformen eftersträvas bättre placeringsavkastning och att hållbarhetsunderskottet i de offentliga finanserna minskar med cirka 0,8 procentenheter i förhållande till bruttonationalprodukten, vilket på lång sikt kan sänka arbetspensionsavgiften men samtidigt öka variationen i avkastning och avgifter. Lagarna ska träda i kraft i huvudsak den 1 juli 2026, ändringarna i fonderingen den 1 januari 2027 och indexbegränsaren som dämpar pensionernas ökning från och med den 1 januari 2030.

Så röstade riksdagen

Propositionen godkändes utan omröstning – ingen ledamot föreslog att den skulle förkastas eller ändras i plenum.

Debatten i salen

Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.

35 anföranden · 3 debatter

Debattens huvudpunkter

Riksdagen behandlade reformen av arbetspensionssystemet, där pensionsanstalternas placeringsrisk och fondering ökas samt en indexbegränsare införs. Debatten var exceptionellt samstämmig och både regerings- och oppositionsgrupperna stödde lösningen som arbetsmarknadsparterna förhandlat fram. I anförandena berömdes reformens bidrag till hållbarheten i de offentliga finanserna och att den stärker förtroendet för de ungas pensionsskydd.

  • Samlingspartiet ansåg att reformen var mycket lyckad och nödvändig för att stärka den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna och pensionssystemet.

    Sijoitus- ja osakeriskin kasvattaminen mahdollistaa pitkällä aikavälillä sijoitusten korkeamman tuoton, turvaa eläkkeiden maksua ja vahvistaa julkista taloutta jopa enemmän kuin ennakoitiin.
    Sanni Grahn-Laasonen
  • Sannfinländarna stödde propositionen, eftersom ökad fondering och högre avkastning tryggar systemets bärkraft och rättvisan gentemot de unga.

    Rahastoinnin vahvistaminen on hyvä asia nuorten oikeudenmukaisuuden kokemuksen ja eläkejärjestelmän uskottavuuden säilyttämisen näkökulmasta.
    Ari Koponen
  • SDPFör

    SDP gav sitt starka stöd till propositionen och ansåg det värdefullt att pensionssystemet åter reformerades ansvarsfullt genom en trepartsuppgörelse.

    Tämä lakiesitys kokonaisuudessaan on kannatettava, ja toivon, että tämä menee läpi tässä järjestyksessä, mitä tässä on esitetty.
    Lauri Lyly
  • Centern ansåg att propositionen var bra och välkomnade den ökade placeringsrisken, men påminde om att finansieringen av pensionerna också kräver förbättrad sysselsättning.

    Tämä esitys on nähdäkseni aivan hyvä ja selkeä.
    Olga Oinas-Panuma
  • Vänsterförbundet stödde att aktierisken och fonderingen ökas, eftersom det minskar trycket på att höja pensionsavgifterna eller skära i förmånerna i framtiden.

    Esitykseen sisältyvää sijoitusriskin kasvattamista on pidetty laajasti kannatettavana.
    Hanna Sarkkinen

Sammandraget är AI-genererat utifrån 35 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet.

Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin sosiaali- ja terveysvaliokuntaan, jolle työelämä- ja tasa-arvovaliokunnan on annettava lausunto.

Yleiskeskustelu päättyi. Eduskunta hyväksyi hallituksen esitykseen HE 40/2026 vp sisältyvien 1.—6. lakiehdotuksen sisällön mietinnön mukaisena. Lakiehdotusten ensimmäinen käsittely päättyi.

Keskustelu päättyi. Eduskunta hyväksyi ensimmäisessä käsittelyssä sisällöltään päätetyt, hallituksen esitykseen HE 40/2026 vp sisältyvät 1.—6. lakiehdotuksen. Lakiehdotusten toinen käsittely päättyi. Eduskunta hyväksyi mietintöön sisältyvän lausumaehdotuksen. Asian käsittely päättyi.

Behandlingens skeden

Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.

  1. 26.3.2026Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Sosiaali- ja terveysministeriö
  2. 7.4.2026Lähetekeskustelu · Täysistunto
  3. 21.5.2026Valiokunnan mietintö tai lausunto · sosiaali- ja terveysvaliokunta
  4. 26.5.2026Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
  5. 29.5.2026Toinen käsittely · Täysistunto
  6. 2.6.2026Eduskunnan vastaus ja kirjelmä

Beslut per lagförslag6

  • 1Laki työntekijän eläkelain muuttamisestaHyväksytty muutettuna · 560/2026 · 16.6.2026
  • 2Laki merimieseläkelain muuttamisestaHyväksytty · 561/2026 · 16.6.2026
  • 3Laki eläkelaitoksen vakavaraisuusrajan laskemisesta ja sijoitusten hajauttamisesta annetun lain muuttamisestaHyväksytty muutettuna · 562/2026 · 16.6.2026
  • 4Laki työeläkevakuutusyhtiöistä annetun lain 5 a §:n muuttamisesta ja 18 §:n väliaikaisesta muuttamisestaHyväksytty · 563/2026 · 16.6.2026
  • 5Laki eläkesäätiöistä ja eläkekassoista annetun lain 8 luvun 3 §:n muuttamisesta ja 7 luvun 7 §:n väliaikaisesta muuttamisestaHyväksytty · 564/2026 · 16.6.2026
  • 6Laki työeläkevakuutusyhtiöistä annetun lain väliaikaisesta muuttamisesta annetun lain voimaantulosäännöksen muuttamisestaHyväksytty · 565/2026 · 16.6.2026

Föreslagen lagtext

Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.

1.Lag om ändring av lagen om pension för arbetstagare

I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om pension för arbetstagare (395/2006) 98 §, 168 § 2 och 3 mom., 170 § 1 mom., 171 § 2 och 4 mom., 174 § 1 punkten och 201 §, av dem 168 § 2 mom., 170 § 1 mom. och 171 § 4 mom. sådana de lyder i lag 950/2021, 168 § 3 mom. sådant det lyder i lag 694/2019, 171 § 2 mom. och 201 § sådana de lyder i lag 357/2022, samt 174 § 1 punkten sådan den lyder i lag 69/2016, som följer:

98 §Indexjustering av pensionerna

En löpande pension justeras årligen från ingången av januari med ett indextal (arbetspensionsindex ).

Vid beräkning av arbetspensionsindexet är vägningskoefficienten för förändringen i lönenivån 0,2 och vägningskoefficienten för förändringen i prisnivån 0,8.

Om förändringen i arbetspensionsindexet som beräknats enligt 2 mom. under en granskningsperiod på två på varandra följande år överstiger förändringen i lönekoefficienten under motsvarande tid, är värdet av arbetspensionsindexet med avvikelse från vad som föreskrivs i 2 mom. det största värde med vilket förändringen i arbetspensionsindexet under granskningsperioden på två på varandra följande år inte överstiger förändringen i lönekoefficienten under motsvarande tid. Med förändring avses den relativa förändringen.

Bestämmelserna i 3 mom. tillämpas, om värdet av det arbetspensionsindex som beräknats enligt 2 mom. är större eller lika stort som värdet av det senaste arbetspensionsindexet. Om värdet av arbetspensionsindexet då efter tillämpningen av 3 mom. är mindre än värdet av det senaste arbetspensionsindexet, är värdet av arbetspensionsindexet detsamma som värdet av det senaste arbetspensionsindexet.

168 §Uppgörande av beräkningsgrunder

Grunderna för beräkning av ansvarsskulden ska omfatta grunderna för det tilläggsförsäkringsansvar som är bundet till aktieavkastningen. Beräkningsgrunderna ska uppgöras så att grunden för det till aktieavkastningen bundna tilläggsförsäkringsansvaret utgörs av andelen enligt aktiernas genomsnittliga årsavkastningsprocent på 30 procent av ansvarsskulden enligt denna lag, från vilken dragits av beloppet av det till aktieavkastningen bundna tilläggsförsäkringsansvaret enligt denna paragraf, det ofördelade tilläggsförsäkringsansvar och det på försäkringstagarna fördelade tilläggsförsäkringsansvar som avses i 14 § 2 mom. i lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag och det tilläggsförsäkringsansvar som avses i 7 kap. 2 § 2 mom. i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor. Före den årliga beräkningen av det till aktieavkastningen bundna tilläggsförsäkringsansvaret görs ett avdrag enligt 171 § 2 mom. i denna lag.

Med aktiernas genomsnittliga årsavkastningsprocent avses den genomsnittliga årsavkastning som pensionsanstalter med verksamhet enligt denna lag och Sjömanspensionskassan får av i 11 § i lagen om beräkning av solvensgränsen för pensionsanstalter och om diversifiering av placeringar (315/2015) avsedda aktier som är föremål för handel på en reglerad marknad, minskad med en procentenhet. Den genomsnittliga årsavkastningsprocenten beräknas som ett viktat genomsnitt av aktieavkastningen för pensionsanstalterna på så sätt att en enskild pensionsanstalts eller Sjömanspensionskassans inverkan på procenten inte blir för stor i förhållande till de andra pensionsanstalterna. Den genomsnittliga årsavkastningsprocenten beräknas av Pensionsskyddscentralen utifrån de uppgifter som pensionsanstalterna lämnat.

170 §Ändring av grunderna för beräkning av ansvarsskulden

Om grunderna för beräkning av ansvarsskulden till följd av de krav som föreskrivs i 168 § ändras så att beloppet av det ansvar som föranleds av pensioner och intjänad pensionsrätt ökar, fogas de kostnader som föranleds av detta till de i 179 § avsedda kostnader som arbetspensionsanstalterna svarar för gemensamt. Om ändringen dock gäller grunderna för beräkning av ansvarsskulden för ålderspensioner, ska de kostnader som föranleds av ändringen i första hand täckas med medel som annars ska användas för utökande av fonderingen enligt 171 §.

171 §Justering av ålderspensionsansvaret

De fonderade delarna av ålderspensionerna justeras utöver justeringen enligt 1 mom. årligen på basis av det sammanlagda beloppet av pensionsanstalternas till aktieavkastningen bundna tilläggsförsäkringsansvar enligt 168 § 2 mom.

Medel avsedda för justeringar enligt 1 och 2 mom. kan användas för att täcka de i 170 § avsedda kostnaderna till följd av ändringar av grunderna för beräkning av den ansvarsskuld som beräknas för ålderspensioner.

174 §Pensionsanstalternas ansvar för ålderspensionen

Varje pensionsanstalt svarar för

1) den del av en arbetstagares och pensionstagares ålderspension som grundar sig på arbetstagarens arbete före utgången av månaden före den månad då den första ålderspensionen börjar och som motsvarar en pensionstillväxt på 0,5 procent per år med 65 år som pensionsålder eller, om ålderspensionsdelen grundar sig på arbetstagarens arbete efter det att han eller hon fyller 65 år, arbetstagarens ålder det år som arbetet utförts, och beräknad enligt de av social- och hälsovårdsministeriet fastställda eller givna beräkningsgrunderna; i pensionsanstaltens ansvar ingår dock inte höjningar till följd av i 96 § avsedd justering av årsinkomsterna med lönekoefficienten eller i 98 § avsedd indexjustering som gjorts efter att pensionen har börjat och inte heller ändringar på grund av livslängdskoefficienten,

201 §Uppgifter för justering av ålderspensionsansvaret

Trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter har Pensionsskyddscentralen rätt att inom den tid och i den form som den bestämmer av pensionsanstalterna få de uppgifter om respektive pensionsanstalts ansvarsskuld och solvenskapital som behövs för beräkningen av den i 171 § 1 mom. avsedda avsättningskoefficienten för pensionsansvaret samt de uppgifter om belopp och avkastning av aktieplaceringar som är föremål för handel på en i 11 § i lagen om beräkning av solvensgränsen för pensionsanstalter och om diversifiering av placeringar avsedd reglerad marknad som behövs för beräkning av den genomsnittliga årsavkastningsprocent som avses i 168 § 3 mom.

§

Denna lag träder i kraft den 20 .

Trots vad som föreskrivs i 168 § 2 mom., utgörs grunden för det till aktieavkastningen bundna tilläggsförsäkringsansvaret i enlighet med aktiernas genomsnittliga avkastning av fjärdedelen av den ansvarsskuld som avses i det momentet fram till den 30 juni 2027.

Bestämmelserna i 98 § 3 och 4 mom. tillämpas på indexjusteringar som görs den 1 januari 2030 och därefter.

Bestämmelserna i 174 § 1 mom. tillämpas på arbete som har utförts från och med den 1 januari 2027.

2.Lag om ändring av lagen om sjömanspensioner

I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om sjömanspensioner (1290/2006) 154 § 1 punkten, 205 § 2 mom. och 215 § 4 mom. 3 punkten, av dem 154 § 1 punkten sådan den lyder i lag 78/2016, och fogas till 205 §, sådan den lyder delvis ändrad i lag 642/2014, nya 5–8 mom. som följer:

154 §Pensionskassans ansvar för ålderspensionen

Pensionskassan svarar för

1) den del av en arbetstagares och pensionstagares ålderspension som grundar sig på arbetstagarens arbete före utgången av månaden före den månad då den första ålderspensionen börjar och som motsvarar en pensionstillväxt på 0,5 procent per år med 65 år som pensionsålder eller, om ålderspensionsdelen grundar sig på arbetstagarens arbete efter det att han eller hon fyller 65 år, arbetstagarens ålder det år som arbetet utförts, och beräknad enligt de av social- och hälsovårdsministeriet fastställda eller givna beräkningsgrunderna; i pensionskassans ansvar ingår dock inte höjningar till följd av justering av årsinkomsterna med lönekoefficienten enligt 101 § eller indexjustering enligt 102 § och inte heller ändringar på grund av livslängdskoefficienten,

205 §Begränsningar som gäller placeringarna

Pensionskassan får inte utan tillstånd av Finansinspektionen förvärva sådan bestämmanderätt som avses i 1 kap. 5 § i bokföringslagen i en sammanslutning som bedriver annan rörelse än försäkringsrörelse, om inte sammanslutningens verksamhet kan anses ha samband med arbetspensionsförsäkringsrörelse och vara ändamålsenlig för denna eller om det inte är fråga om en bostads- eller fastighetssammanslutning.

En pensionskassas dottersammanslutning vars huvudsakliga syfte är att för pensionskassans räkning direkt eller indirekt äga fast egendom får uppta lån i sin fastighetsplaceringsverksamhet.

En pensionskassas dottersammanslutning får använda främmande kapital för ägande och förvärv av fastigheter samt för ägande, förvärv, byggande och underhåll av bostäder och andra byggnader i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Det sammanlagda beloppet av de lån som pensionskassans dottersammanslutningar upptar får utgöra högst 10 procent av pensionskassans samtliga placeringar och 50 procent av pensionskassans samtliga fastighetsplaceringar.

Vad som föreskrivs ovan i denna paragraf om dottersammanslutningar tillämpas också på därmed jämförbara bolag och sammanslutningar i andra stater inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

215 §Tillämpliga bestämmelser

Vid verkställigheten av denna lag tillämpas utöver det som bestäms i detta kapitel vad som i lagen om pension för arbetstagare föreskrivs i

3) 201 § om lämnande av uppgifter till Pensionsskyddscentralen för justering av ålderspensionsåtagandena,

§

Denna lag träder i kraft den 20 .

Bestämmelserna i 154 § 1 punkten och 215 § 4 mom. 3 punkten i denna lag träder i kraft dock den 1 januari 2027.

3.Lag om ändring av lagen om beräkning av solvensgränsen för pensionsanstalter och om diversifiering av placeringar

I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om beräkning av solvensgränsen för pensionsanstalter och om diversifiering av placeringar (315/2015) 7 a, 9 och 12 §, 13 § 1 mom., 15 § 2 mom., 17 § 1 och 2 mom. samt 24 § 1 mom. 4 punkten, av dem 7 a § sådan den lyder i lag 99/2016, 17 § 1 mom. sådant det lyder i lag 359/2022 och 17 § 2 mom. sådant det lyder i lag 956/2021 och fogas till lagen nya 13 a och 13 b § samt till 24 § 1 mom. en ny 5 punkt som följer:

7 a §Aktieplaceringarnas maximibelopp

Av en pensionsanstalts placeringar får högst 85 procent vara aktieplaceringar. Med aktieplaceringar avses det sammanlagda beloppet av placeringar som exponerats för riskklasserna 1–5 som avses i 11 § 1 mom. Om den underliggande tillgången i ett derivatavtal är en aktieplacering, avses med det belopp som exponerats för aktierisken i derivatavtalet derivatavtalets deltaekvivalent som avses i 19 § 3 mom.

9 §Fastställande av värdet av de konstanter som används vid solvensberäkningen

Bestämmelser om värdet av de konstanter som används vid solvensberäkningen utfärdas vart femte år genom förordning av statsrådet på det sätt som föreskrivs nedan. Värdet av konstanterna fastställs så, att ett år från den stund då pensionsanstaltens solvenskapital når solvensgränsen är pensionsanstaltens solvenskapital med 97 procents sannolikhet större än noll. Värdet av konstanterna ska fastställas med beaktande av den empiriska informationen om placeringsmarknaden och om riskerna i olika placeringar. Social- och hälsovårdsministeriet ska höra Finansinspektionen vid beredningen av förordningen.

12 §Beräkning av riskvärdet för riskklassen

Riskvärde beräknas för varje riskklass j med formeln

,

där Ai är beloppet av en enskild placering i som exponerats för den risk som avses i riskklass j och Sj den förväntade förlust som fastställts för riskklass j.

Den förväntade förlusten Sj i riskklass j fastställs genom förordning av statsrådet.

13 §Beräkning av riskklassens förväntade avkastning

Förväntad avkastning beräknas för varje riskklass j med formeln

,

där Ai är beloppet av en enskild placering i som exponerats för den risk som avses i riskklass j och mj väntevärdet av avkastning för riskklass j.

13 a §Beaktande av skuldandelen

En placerings skuldandel beaktas så att utöver vad som föreskrivs i 12, 13 och 14 §

1) vid beräkning av riskvärdet ersätts förväntade förlusten Sj med formeln

,

där Li är den skuldandel som ingår i placeringen och m6 är väntevärdet av avkastning för den ränteriskklass som avses i 11 § 1 mom. 6 punkten,

2) vid beräkning av förväntad avkastning ersätts väntevärdet av avkastning mj med formeln

,

där Li är den skuldandel som ingår i placeringen och m6 är väntevärdet av avkastning för den ränteriskklass som avses i 11 § 1 mom. 6 punkten.

13 b §Beaktande av fastighetsplaceringarnas skuldandel

Utöver vad som föreskrivs i 12 och 14 § beaktas skuldandelen för sådana fastighetsplaceringar enligt 5 a § i lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag som är förenade med borgen som ställts av arbetspensionsförsäkringsbolaget så att vid beräkning av riskvärdet avses som termen Ai beloppet av en enskild placering i som helhet.

Utöver vad som föreskrivs i 13 och 14 § beaktas skuldandelen för fastighetsinvesteringar enligt 5 a § i lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag som är förenade med en borgen som ställts av arbetspensionsförsäkringsbolaget så att vid beräkning av förväntad avkastning ersätts väntevärdet av avkastning mj med formeln

,

där Li är den skuldandel som ingår i placeringen och m6 är väntevärdet av avkastning för den ränteriskklass som avses i 11 § 1 mom. 6 punkten.

15 §Valutarisk

För andra placeringar än de som exponerats för valutarisk enligt 1 mom. beräknas ett riskvärde enligt 12 § samt enligt 13 a § 1 punkten eller 13 b §, och förväntad avkastning enligt 13 § samt 13 a § 2 punkten eller 13 b §.

17 §Risk avseende avkastningskrav och försäkringsrisk

Trots bestämmelserna i 12 § beräknas riskvärdet för klassen för risk avseende avkastningskrav enligt formeln

,

där k är den diskonteringsränta som används vid beräkningen av ansvarsskulden, b är den avsättningskoefficient för pensionsansvaret som avses i 171 § 1 mom. i lagen om pension för arbetstagare (395/2006) som gäller dagen efter beräkningstidpunkten, Sj är den förväntade förlust som fastställts för risk avseende avkastningskrav och Aj är ansvarsskulden, med avdrag för ofördelat och fördelat tilläggsförsäkringsansvar som avses i 14 § 2 mom. i lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag, för tilläggsförsäkringsansvar som avses i 7 kap. 2 § 2 mom. i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor samt för de poster som enligt 139 § 2 mom. i lagen om pension för företagare (1272/2006) inte beaktas i premieansvaret.

Trots bestämmelserna i 13 § beräknas den förväntade avkastningen för klassen för risk avseende avkastningskrav enligt formeln

,

där mj är det väntevärde för avkastning som fastställts för risk avseende avkastningskrav, Aj är den ansvarsskuld som fastställts i 1 mom. och λ är graden av bundenhet till aktieavkastningen som avses i 168 § 2 mom. i lagen om pension för arbetstagare.

24 §De grunder som pensionsanstaltens styrelse ska fastställa

Pensionsanstaltens styrelse ska fastställa och till sin placeringsplan foga

4) grunderna för beräkning av den duration som avses i 14 § för de placeringar som exponerats för ränte- och kreditmarginalrisk,

5) grunderna för användning av den skuldandel som ingår i placeringarna och av den borgen som hänför sig till den, av vilka ska framgå åtminstone det maximala beloppet av skuldandelen och borgen samt den maximala risk som skuldandelen och borgen medför för pensionsanstalten.

§

Denna lag träder i kraft den 20 .

4.Lag om ändring av 5 a § och om temporär ändring av 18 § i lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag

I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag (354/1997) 5 a § och temporärt 18 § 1 mom., sådana de lyder, 5 a § 1353/2014 och 18 § 1 mom. i lag 96/2016, som följer:

5 a §Kreditupptagning och borgen i fastighetsplaceringsverksamhet

Ett arbetspensionsförsäkringsbolags dottersammanslutning vars huvudsakliga syfte är att direkt eller indirekt för arbetspensionsförsäkringsbolagets räkning äga fast egendom, får i sin fastighetsplaceringsverksamhet uppta också annan kredit än sådan som avses i 15 kap. 1 § i försäkringsbolagslagen.

Ett arbetspensionsförsäkringsbolags dottersammanslutning får använda främmande kapital för ägande och förvärv av fastigheter samt för ägande, förvärv, byggande och underhåll av bostäder eller andra byggnader i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Det sammanlagda beloppet av de krediter som ett arbetspensionsförsäkringsbolags dottersammanslutningar upptar får vara högst 10 procent av arbetspensionsförsäkringsbolagets samtliga placeringar och 50 procent av arbetspensionsförsäkringsbolagets samtliga fastighetsplaceringar.

Vad som föreskrivs ovan i denna paragraf om dottersammanslutningar tillämpas också på därmed jämförbara bolag och sammanslutningar i andra stater inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Arbetspensionsförsäkringsbolaget kan ställa borgen som säkerhet för en kredit som föreskrivs i denna paragraf. Dessutom tillämpas vad som i 15 kap. 3 § i försäkringsbolagslagen föreskrivs om ställande av säkerhet för en dottersammanslutning också på en dottersammanslutnings förbindelser i enlighet med denna paragraf.

18 §Överföringar till det fördelade och det ofördelade tilläggsförsäkringsansvaret

Maximibeloppet av ett arbetspensionsförsäkringsbolags solvenskapital är solvensgränsens 3,5-faldiga belopp, dock minst 40 procent av ansvarsskulden, minskat med ofördelat tilläggsförsäkringsansvar och de poster som enligt 139 § 2 mom. i lagen om pension för företagare inte beaktas i premieansvaret. Om ett arbetspensionsförsäkringsbolags solvenskapital två år i följd överskrider solvenskapitalets maximibelopp, ska arbetspensionsförsäkringsbolaget från och med det andra året varje år till det fördelade tilläggsförsäkringsansvaret överföra ett belopp som utgör en tredjedel av det belopp med vilket bolagets solvenskapital överskrider maximibeloppet. Om överskridningen kan betraktas som bestående, ska bolaget organisera sin verksamhet så att bolagets solvenskapital återförs under maximibeloppet.

§

Denna lag träder i kraft den 20 .

Bestämmelserna i 18 § 1 mom. gäller till och med den 31 december 2029.

5.Lag om ändring av 8 kap. 3 § och om temporär ändring av 7 kap. 7 § i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor

I enlighet med riksdagens beslut ändras temporärt i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor (946/2021) 7 kap. 7 § 2 mom. och fogas till 8 kap. 3 § nya 4–7 mom. som följer:

7 kap. – Ansvarsskuld, försäkringsavgifter och solvens

7 §Tilläggsförsäkringsansvar och solvenskapitalets maximibelopp

Maximibeloppet av en pensionsstiftelses solvenskapital är solvensgränsens 3,5-faldiga belopp, dock minst 50 procent av ansvarsskulden, minskat med tilläggsförsäkringsansvaret. Maximibeloppet av en pensionskassas solvenskapital är solvensgränsens 3,5-faldiga belopp, dock minst 50 procent av ansvarsskulden, minskat med tilläggsförsäkringsansvaret och de poster som enligt 139 § 2 mom. i lagen om pension för företagare inte beaktas i premieansvaret. Tilläggsförsäkringsansvaret kan utökas genom försäkringsavgifter upp till solvenskapitalets maximibelopp.

8 kap. – Tillgångar och investering

3 §Begränsningar som gäller lån och borgen

En pensionsanstalts dottersammanslutning vars huvudsakliga syfte är att för pensionsanstaltens räkning direkt eller indirekt äga fast egendom får uppta lån i sin fastighetsplaceringsverksamhet.

En pensionsanstalts dottersammanslutning får använda främmande kapital för ägande och förvärv av fastigheter samt för ägande, förvärv, byggande och underhåll av bostäder och andra byggnader i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Det sammanlagda beloppet av de lån som pensionsanstaltens dottersammanslutningar upptar får utgöra högst 10 procent av pensionsanstaltens samtliga placeringar och 50 procent av pensionsanstaltens samtliga fastighetsplaceringar.

Vad som föreskrivs ovan om dottersammanslutningar tillämpas också på därmed jämförbara bolag och sammanslutningar i andra stater inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

§

Denna lag träder i kraft den 20 .

Lagens 7 kap. 7 § 2 mom. gäller till och med den 31 december 2029.

6.Lag om ändring av ikraftträdandebestämmelsen i en lag om temporär ändring av lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag

I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om temporär ändring av lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag (1353/2014) ikraftträdandebestämmelsen, sådan den lyder i lag 932/2022, som följer:

§

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.

§

Denna lag träder i kraft den 20 .

Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
I denna proposition föreslås det att lagen om pension för arbetstagare, lagen om sjömanspensioner, lagen om beräkning av solvensgränsen för pensionsanstalter och om diversifiering av placeringar, lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag samt lagen pensionsstiftelser och pensionskassor ändras. Syftet med de föreslagna ändringarna är att förbättra arbetspensionssystemets finansiella hållbarhet och att stärka de offentliga finanserna genom att öka pensionsanstalternas placeringsintäkter. Det föreslås att bestämmelserna i lagen om pension för arbetstagare och lagen om beräkning av solvensgränsen för pensionsanstalter och om diversifiering av placeringar ska ändras så, att det är möjligt att öka aktierisken genom att ändra finansieringstekniken. Det föreslås att solvensbestämmelserna ska lättas så att mer placeringsrisker kan tas i alla placeringsklasser. Dessutom föreslås det i propositionen att möjligheten att ta kredit utvidgas till att gälla alla fastighetsplaceringar som görs av arbetspensionsförsäkringsbolag, Sjömanspensionskassan och pensionsstiftelser samt av pensionskassornas dottersammanslutningar. Det föreslås att fonderingen stärks så, att det i fortsättningen årligen fonderas mer för ålderspensioner för finansieringen av kommande pensioner. Stärkandet av fonderingen är rättvist särskilt med tanke på de yngre generationerna, och det bidrar till riskberedskapen. Det föreslås att en indexbegränsning tas i bruk från och med 2030. Indexbegränsningen inverkar på de årliga indexjusteringarna av löpande arbetspensioner så, att arbetspensionsindexet får under två på varandra följande år inte öka mer än lönekoefficienten under samma tid. Arbetspensionerna kan således inte stiga betydligt mer än lönerna. Propositionen baserar sig på en skrivning i regeringsprogrammets för statsminister Orpo enligt vilken det på grund av försämringen av försörjningskvoten och den osäkerhet som är förknippad med den ekonomiska utvecklingen, investeringsavkastningen på pensionsmedlen och den kommande avgiftsutvecklingen bereds på trepartsbasis behövliga ändringar av arbetspensionslagstiftningen så att den finansiella hållbarheten ska kunna säkerställas och en tillräcklig förmånsnivå tryggas. De föreslagna ändringarna minskar hållbarhetsunderskottet i de offentliga finanserna med ca 0,8 procentenheter i förhållande till bruttonationalprodukten. Lagarna avses träda i kraft den 1 juli 2026. Ikraftträdandet ska dock ske stegvis så att ändringarna i lagen om pension för arbetstagare och en del av ändringarna i lagen om sjömanspensioner föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 13.9.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.