HE 44/2017 vpFörfallenÖverlämnad 4.5.2017

Samernas språkliga rättigheter i landskapsreformen

Lag om ändring av samiska språklagen

Samiska språklagen ändras så att samernas språkliga och kulturella rättigheter bevaras i samband med social- och hälsovårdsreformen och landskapsreformen. Samtidigt stryks lagens hänvisning till samedefinitionen i sametingslagen, så att rätten att uträtta ärenden på samiska inte är beroende av en officiell registerdefinition.

Status
Förfallen
Överlämnad
4.5.2017
Senaste händelse
18.4.2019
Omröstningar
0
Anföranden
18

Vad som föreslås

Skyldigheterna i samiska språklagen utvidgas till att utöver kommunerna gälla de nya landskapen och särskilt Lapplands landskap, så att samma språkliga rättigheter bevaras i de tjänster som överförs från kommunerna. Dessutom stryks lagens hänvisning till lagen om sametinget när det gäller definitionen av same, och föråldrade författningshänvisningar uppdateras.

Vad det betyder

Ändringen gäller samiskspråkiga invånare, Lapplands landskap och kommunerna i samernas hembygdsområde (Enontekis, Enare, Utsjoki och norra delen av Sodankylä). Samerna behåller rätten att uträtta ärenden på samiska och få handlingar och tolkning även hos landskapets organ och i dess tjänster när uppgifter överförs från kommunerna till landskapet. Lagen avsågs träda i kraft den 1 juli 2017 som en del av helheten för landskapsreformen.

Så röstade riksdagen

Inga omröstningar hölls om propositionen i plenum.

Debatten i salen

Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.

18 anföranden · 1 debatt

Debattens huvudpunkter

Debatten behandlade uppdateringen av samiska språklagen så att samernas språkliga rättigheter bevaras i social- och hälsovårdsreformen och landskapsreformen samt att hänvisningen till sametingslagens definition stryks. Samtliga riksdagsgrupper stödde propositionen enhälligt och ansåg att den var ett nödvändigt steg för att trygga de språkliga rättigheterna. I anförandena betonades särskilt resurserna för samiskspråkiga tjänster och barnens språkbon även utanför det traditionella hembygdsområdet.

  • Samlingspartiet anser att lagändringen är nödvändig för att samernas grundläggande språkliga rättigheter inte ska försvagas när tjänsterna överförs till landskapen.

    Lain muuttaminen on välttämätöntä, jotta saamelaisten kielelliset oikeudet eivät heikenny sote- ja maakuntauudistuksen yhteydessä.
    Antti Häkkänen
  • Sannfinländarna stöder propositionen och betonar vikten av tjänster på modersmålet för äldre och minnessjuka i olika delar av landet.

    Saamen kielen turvaaminen on ehdottoman tärkeää, ja näin ollen tämä hallituksen esitys on kannatettava.
    Ritva Elomaa
  • Centern ser det som en hederssak att trygga samernas rättigheter och betonar vikten av språkets livskraft och undervisningen.

    Saamelaisten oikeuksien turvaaminen on meille suomalaisille toki kunnia-asia, ja siitä pidetään huoli, aivan kuten tässä sote-uudistuksessakin.
    Hannu Hoskonen
  • SDPFör

    SDP välkomnar propositionen varmt och hoppas på uppmärksamhet även för språkundervisningen för barn som bor utanför sameområdet.

    On tervetullutta, että hallitus uudistaessaan sosiaali- ja terveydenhuollon järjestelmää kiinnittää huomiota saamelaisten oikeuksiin saada palveluja omalla äidinkielellään.
    Tytti Tuppurainen
  • De Gröna anser att propositionen är nödvändig och hoppas att regeringen mer övergripande främjar samernas rättigheter och språkboverksamheten.

    Hallituksen esitys on ehdottomasti tarpeellinen siinä, että meidän täytyy turvata saamelaisten asema tässä sote- ja maakuntauudistuksessa.
    Emma Kari
  • Vänsterförbundet stöder att de språkliga rättigheterna tryggas, men påminner om att kommunernas resurser måste vara tillräckliga och om språkets koppling till traditionella näringar.

    Oleellista on siis turvata kielelliset ja kulttuuriset oikeudet.
    Markus Mustajärvi

Sammandraget är AI-genererat utifrån 18 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet.

Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin perustuslakivaliokuntaan.

Behandlingens skeden

Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.

  1. 4.5.2017Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Oikeusministeriö
  2. 9.5.2017Lähetekeskustelu · Täysistunto

Beslut per lagförslag1

  • 1Laki saamen kielilain muuttamisesta

Föreslagen lagtext

Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.

Lag om ändring av samiska språklagen

I enlighet med riksdagens beslut upphävs i samiska språklagen (1086/2003) 3 § 2 punkten, ändras 2 § 1 mom., 6 § 1 mom., 8 § 3 mom., 14 § 2 och 3 mom., 16 och 17 §, 22 § 2 mom., 23 §, 25 § 1 och 2 mom. samt 31 och 32 §, av dem 2 § 1 mom. sådant det lyder i lag 1340/2014, samt fogas till 11 § ett nytt 2 mom. som följer:

2 §Lagens tillämpningsområde

De myndigheter som denna lag tillämpas på är

1) de kommunala organen i Enare, Enontekis, Sodankylä och Utsjoki kommuner, landskapet Lappland, sådana i 51 § i kommunallagen (410/2015) avsedda gemensamma organ i vilkas verksamhet någon av de nämnda kommunerna deltar samt organen i sådana samkommuner till vilka någon av dessa kommuner hör,

2) de domstolar och myndigheter inom den statliga region- och lokalförvaltningen vilkas ämbetsdistrikt helt eller delvis omfattar de ovannämnda kommunerna,

3) de regionförvaltningsverk och närings-, trafik- och miljöcentraler vilkas verksamhetsområde helt eller delvis omfattar de ovannämnda kommunerna, och organ som är verksamma vid dem,

4) sametinget, samedelegationen samt byastämmor som avses i 42 § i skoltlagen (253/1995), skoltråd som avses i 45 § i den lagen och den förtroendeman för skoltarna som avses i 46 § i den lagen,

5) justitiekanslern i statsrådet och riksdagens justitieombudsman,

6) konsumentombudsmannen, konsumenttvistenämnden, diskrimineringsombudsmannen, jämställdhetsombudsmannen, barnombudsmannen, diskriminerings- och jämställdhetsnämnden, dataombudsmannen och datasekretessnämnden,

7) Skatteförvaltningen, Folkpensionsanstalten, Lantmäteriverket och Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt,

8) statliga förvaltningsmyndigheter, när de som besvärsmyndigheter behandlar ärenden som har inletts hos de ovannämnda förvaltningsmyndigheterna.

6 §Samiskan i representativa organ

De samiska medlemmarna i organen i Enare, Enontekis, Sodankylä och Utsjoki kommuner och landskapet Lappland, i 2 § 1 punkten avsedda organ i samkommuner och i de nämnda kommunernas gemensamma organ har rätt att använda samiska vid sammanträden och i skriftliga yttranden till protokollet. Detsamma gäller de samiska medlemmarna i statens nämnder, kommittéer, arbetsgrupper och andra liknande kollegiala organ inom samernas hembygdsområde, och även utanför hembygdsområdet när organet behandlar ärenden som särskilt gäller samerna. De samer som deltar i Renbeteslagsföreningens eller dess styrelses sammanträden har på motsvarande sätt rätt att använda samiska vid sammanträdena.

8 §Myndigheternas information

Kungörelser och tillkännagivanden i ärenden som gäller enskildas rättigheter och som utfärdas av en tingsrätt, en domare, en polisinrättning, ett utsökningsverk, ett åklagarämbete eller en magistrat eller på tjänstens vägnar av en tjänsteman vid en av dessa myndigheter kan dock enligt prövning ges enbart på finska, om användningen av samiska är uppenbart onödig.

11 §Särskilda skyldigheter

Landskapet Lappland ska vid kontakter med personer vars hemkommun är Enare, Enontekis, Sodankylä eller Utsjoki iaktta bestämmelserna i 12–16 § även utanför samernas hembygdsområde.

14 §Kunskaper i samiska och behörighetsvillkor

Kunskaper i samiska kan fastställas som behörighetsvillkor som gäller språkkunskaper för statsanställda genom lag eller med stöd av lag genom förordning av statsrådet eller det behöriga ministeriet, samt för anställda inom landskapet och kommunalt anställda i den ordning som anges i landskapslagen (xx/201x) och kommunallagen (410/2015), om det inte genom lag eller med stöd av lag föreskrivs om sådant behörighetsvillkor. Kunskaper i samiska är särskilt meriterande även om sådana kunskaper inte nämns i behörighetsvillkoren för en tjänst eller befattning eller för ett uppdrag.

Angående behörighetsvillkor som gäller kunskaper i samiska gäller i tillämpliga delar lagen om de språkkunskaper som krävs av offentligt anställda (424/2003). Kunskaper i samiska ska visas genom en sådan språkexamen som avses i lagen om allmänna språkexamina (964/2004), genom språkprov i samband med studier eller genom högskolestudier.

16 §Användning av samiska i kommunens och landskapets handlingar

I en kommun där de samiskspråkigas andel av kommunens befolkning den första dagen föregående år har varit större än en tredjedel ska de kommunala organen använda också samiska i sådana protokoll och andra handlingar som inte ska ges till enskilda parter och som är av allmän betydelse. Också i andra kommuner ska de kommunala organen, samt i landskapet Lappland landskapets organ, använda samiska i sådana handlingar i den omfattning de själva bestämmer.

Dessutom ska organen i landskapet Lappland också använda samiska i protokoll och andra handlingar som inte ska ges till enskilda parter och som är av allmän betydelse, om frågan har särskild betydelse för samerna.

17 §Affärsverk och av staten, landskapet eller kommunen ägda bolag

Statliga affärsverk samt sådana tjänsteproducerande bolag där staten, landskapet Lappland eller en eller flera kommuner som nämns i 2 § 1 mom. 1 punkten har bestämmanderätt ska inom samernas hembygdsområde ge sådan språklig service som förutsätts i denna lag och informera allmänheten också på samiska i den omfattning det behövs med tanke på verksamhetens art och saksammanhanget och på ett sätt som enligt en helhetsbedömning inte kan anses oskäligt för affärsverket eller bolaget. När statliga affärsverk sköter myndighetsuppgifter ska på dem tillämpas det som i denna lag föreskrivs om myndigheter.

20 §Rätt att få översättningar av expeditioner och andra handlingar

Har i ett förvaltningsärende, en förvaltningsprocess, en förvaltningsklagan eller ett brottmål en stämningsansökan, en dom, ett beslut, ett protokoll eller någon annan handling skrivits på finska eller svenska, skall myndigheten på begäran ge en samisk part en avgiftsfri officiell översättning till samiska av denna handling till den del den gäller partens rätt, fördel eller skyldighet, utom i det fall att det är fråga om en handling som uppenbart inte har någon betydelse för ärendets avgörande. Översättningen skall fogas till expeditionen eller handlingen i fråga.

22 §Ansvaret för kostnaderna för översättning och tolkning

Landskapet, kommunen, samkommunen eller stiftet eller församlingen ska svara för kostnaderna för tolkning samt för upprättande eller översättning av expeditioner och handlingar enligt 4–6, 12, 13, 15, 16 och

30 §.

23 §Översättningar som kunden bekostar

Om en handling som har lämnats in till en statlig eller kommunal myndighet eller till en myndighet i landskapet eller i en samkommun eller till en kyrklig myndighet är skriven på samiska trots att kunden inte har rätt att använda samiska hos myndigheten, ska myndigheten vid behov, efter att ha hört kunden, på dennes bekostnad skaffa en översättning av handlingen till det språk som myndigheten använder.

25 §Tjänstledighet med lön och befrielse från arbetet för studier i samiska

En tjänsteman hos en sådan i 2 § 1 mom. avsedd statlig myndighet vars ämbetsdistrikt i sin helhet ligger inom samernas hembygdsområde samt en tjänsteman vid sametinget har, om tjänsteförhållandet till myndigheten har varat i minst ett år, rätt att få tjänstledighet med lön för att skaffa sådana kunskaper i samiska som han eller hon behöver för skötseln av sina tjänsteuppgifter. En arbetstagare hos en sådan myndighet har i samma syfte och under motsvarande förutsättningar rätt att få befrielse från arbetet.

Den som är anställd hos landskapet Lappland, en kommun eller samkommun som avses i 2 § 1 mom. eller hos en i 2 § 1 mom. 2 och 3 punkten avsedd statlig myndighet vars ämbetsdistrikt delvis ligger inom samernas hembygdsområde, samt den som hör till personalen vid Renbeteslagsföreningen kan beviljas tjänstledighet med lön eller befrielse från arbetet för att skaffa sådana kunskaper i samiska som han eller hon behöver för skötseln av sina tjänsteuppgifter, om anställningen hos ovan avsedda arbetsgivare har varat i minst ett år.

31 §Statens ekonomiska ansvar

I statsbudgeten ska det tas in ett anslag för statsunderstöd till landskapen, samkommunerna, kommunerna, församlingarna, renbeteslagen inom samernas hembygdsområde samt till sådana enskilda som avses i 18 § för täckande av de särskilda merkostnader som tillämpningen av denna lag medför.

32 §Samiskans ställning inom vissa förvaltningsområden

Särskilda bestämmelser finns om samernas rätt att få förskoleundervisning, grundläggande utbildning och annan undervisning på sitt modersmål, undervisningen i samiska samt samiska som undervisningsspråk, läroämne och examensspråk.

Bestämmelser om samernas rätt till småbarnspedagogik på sitt modersmål finns i lagen om småbarnspedagogik (36/1973).

Bestämmelser om rätten att använda samiska när det gäller social- och hälsovårdstjänster finns utöver denna lag i lagen om ordnande av social- och hälsovård (xx/2017).

§

Denna lag träder i kraft den 20 .

Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
I denna proposition föreslås det att samiska språklagen ändras. Lagen granskas med anledning av landskapsreformen och reformen av ordnandet av social och hälsovården på så sätt att de språkliga och kulturella rättigheter samt de förutsättningar för kulturell autonomi som samerna tillförsäkras enligt den gällande lagstiftningen också i framtiden blir tryggade. Dessutom införs i lagen behövliga korrigeringar till följd av de ändringar som skett i den övriga lagstiftningen. I lagen stryks också hänvisningen till definitionen på same i sametingslagen. Lagen avses träda i kraft den 1 juli 2017.

Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 13.9.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.