HE 51/2024 vpGodkänd med ändringarÖverlämnad 16.5.2024

Höjda läsårsavgifter för studerande utanför EU

Lagar om ändring av universitetslagen och yrkeshögskolelagen

Läsårsavgifterna för högskolestuderande från länder utanför EU och EES ska i fortsättningen täcka utbildningens faktiska kostnader, och en ansökningsavgift på 100 euro ska tas ut av dem. Dessutom förhindras att läsårsavgifter kringgås genom att uppehållstillståndsgrunden byts, och skyddet för studerande som deltar i uppdragsutbildning förbättras.

Status
Godkänd med ändringar
Överlämnad
16.5.2024
Senaste händelse
15.11.2024
Omröstningar
3
Anföranden
35
Stadfäst
22.11.2024
Författning
658/2024

Vad som föreslås

Universitetslagen och yrkeshögskolelagen ändras så att de läsårsavgifter som tas ut av studerande från länder utanför EU/EES i utbildning som leder till examen på ett främmande språk ska vara fullt kostnadstäckande, det vill säga täcka de faktiska kostnaderna för att ordna utbildningen, samtidigt som högskolornas lagstadgade skyldighet att upprätthålla ett stipendiesystem slopas. Som övriga ändringar föreskrivs en separat ansökningsavgift för sökande från länder utanför EU/EES, avgiftsskyldigheten för dem som anlänt med uppehållstillstånd för studier behålls oberoende av byte av uppehållstillståndstyp (såsom övergång till arbetstillstånd), personer som får tillfälligt skydd befrias från läsårsavgifter, förmedling av studerande som uppdragsutbildning förbjuds och rätten till informationsutbyte mellan högskolorna och Migrationsverket införs.

Vad det betyder

Ändringen påverkar flera olika parter och träder i kraft stegvis: - Sökande och studerande från länder utanför EU/EES: Utbildningskostnaderna stiger, eftersom läsårsavgifterna uppskattas stiga med i genomsnitt cirka 5 000 euro (till exempel till cirka 8 000 euro eller mer beroende på bransch). För sökande införs en ansökningsavgift på cirka 100 euro per termin. Studerande kan inte längre kringgå avgifterna genom att byta uppehållstillstånd för studerande mot ett uppehållstillstånd för arbetstagare. Som ett undantag befrias personer som får tillfälligt skydd (såsom ukrainare som flytt kriget) från läsårsavgifter. - Högskolor och myndigheter: Högskolorna täcker utgifterna för utbildning på främmande språk med studieavgifter i stället för med offentlig finansiering, och ansökningsavgiften väntas minska onödiga och bristfälliga ansökningar med uppskattningsvis 25–35 procent. Högskolorna får rätt att kontrollera studerandes uppehållstillståndsuppgifter och anmäla misstankar om missbruk till Migrationsverket. - Tidsplan: Förhindrandet av kringgående av läsårsavgifter, avgiftsbefrielsen för tillfälligt skydd och rätten till information träder i kraft den 1 oktober 2024. Ansökningsavgiften och bestämmelserna om uppdragsutbildning träder i kraft den 1 augusti 2025. Fullt kostnadstäckande läsårsavgifter träder i kraft den 1 augusti 2026.

Så röstade riksdagen

2:a behandlingen · 5.11.2024

Riksdagen godkände lagen med rösterna 10345.

Propositionen innehöll flera lagförslag som det röstades om separat. Här visas omröstningen om det huvudsakliga lagförslaget – de övriga finns nedan.

103
Jaa · godkändes
45
Ei

Centern röstade med regeringen. 51 ledamöter var frånvarande. Protokoll ↗

Så röstade salen
VFSDPGrönaCSFPRNKDSamlSannfTVTalman

Fylld cirkel = ja, ring = nej, grå = frånvarande. Peka på en cirkel för att se ledamoten. Platserna enligt den nuvarande placeringen (uppdaterad 18.9.2026). 5 ledamöter som röstade finns inte i den nuvarande placeringen.

En godkänd lag träder inte i kraft genast: republikens president stadfäster lagen, och den träder i kraft den dag som anges i lagen. Denna lag stadfästes 22.11.2024.

Debatten i salen

Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.

35 anföranden · 3 debatter

Debattens huvudpunkter

I riksdagen debatterades en höjning av läsårsavgifterna för högskolestuderande från länder utanför EU och EES så att de motsvarar utbildningens faktiska kostnader, samt införandet av en ansökningsavgift. Regeringspartierna och Centern stödde reformen för att minska skattebetalarnas kostnader och anpassa Finland till den nordiska linjen. Resten av oppositionen motsatte sig förslaget med hänvisning till behovet av internationella experter, principen om avgiftsfri utbildning och försämrad finansiering för högskolorna.

  • Vähentävätkö täyskatteelliset lukuvuosimaksut ja hakemusmaksut Suomen vetovoimaa kansainvälisten osaajien silmissä?
  • Pitäisikö korkeakoulutuksen olla maksutonta kaikille opiskelijoille lähtömaasta riippumatta?
  • Leikkaako esitys tosiasiassa korkeakoulujen valtionrahoitusta?
  • Full kostnadstäckning för läsårsavgifterna stärker högskolornas ekonomi, minskar belastningen på de offentliga finanserna och placerar Finland på samma linje som jämförelseländerna.

    Tämän esityksen tavoitteena on vahvistaa korkeakoulujen rahoituspohjaa ja vähentää EU- ja Eta-alueen ulkopuolisten opiskelijoiden opiskelusta aiheutuvaa vaikutusta julkiselle taloudelle.
    Sari Multala
  • Finländska skattebetalare ska inte finansiera studier för personer utanför EU- och EES-området, utan de studerande måste täcka sina egna kostnader och obefogade ansökningar sållas bort med ansökningsavgifter.

    Jatkossa siis EU- ja Eta-maiden ulkopuolelta tulevat maahanmuuttajaopiskelijat maksavat itse omat opintonsa.
    Ari Koponen
  • SDPEmot

    Höjda avgifter äventyrar målen att locka internationella experter till den finländska arbetsmarknaden och fungerar i praktiken som en nedskärning i högskolornas finansiering.

    Kokonaisuutena arvioiden hallituksen esitys on niin ongelmallinen, ettei sitä voi kannattaa.
    Marko Asell
  • CenternFör med reservationer

    Propositionen och full kostnadstäckning för avgifterna går i rätt riktning, men man måste se till att stipendiesystemet är förutsägbart och att tillgången på internationella studerande tryggas.

    Tämä hallituksen esitys, jolla otetaan lukukausimaksut käyttöön Euroopan unionin ja Eta-alueen ulkopuolelta tuleville opiskelijoille, on mielestäni erittäin hyvä ja perusteltu.
    Hannu Hoskonen
  • Högskoleutbildning borde vara avgiftsfri för att bevara den internationella attraktionskraften, och full kostnadstäckning strider mot målet att locka experter och öka antalet studerande.

    Sen vuoksi lukukausimaksujen nostamisen sijaan tuemme maksutonta koulutusta ja tässä kohtaa siis vasemmistoliiton esitystä.
    Inka Hopsu
  • Utbildning ska vara avgiftsfri för alla, och höjda läsårsavgifter stänger dörren för begåvade studerande samt försvagar högskolornas finansieringsbas på grund av statliga nedskärningar.

    Lukukausimaksujen täyskatteellisuus tulee laskemaan hakijamääriä suomalaisiin korkeakouluihin ja vaikeuttamaan tarvittavien osaajien saamista Suomeen.
    Pia Lohikoski

Sammandraget är AI-genererat utifrån 35 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet.

Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin sivistysvaliokuntaan, jolle perustuslakivaliokunnan on annettava lausunto.

Yleiskeskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.

Keskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.

Behandlingens skeden

Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.

  1. 16.5.2024Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Opetus- ja kulttuuriministeriö
  2. 28.5.2024Lähetekeskustelu · Täysistunto
  3. 16.10.2024Valiokunnan mietintö tai lausunto · sivistysvaliokunta
  4. 23.10.2024Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
  5. 6.11.2024Toinen käsittely · Täysistunto
  6. 14.11.2024Eduskunnan vastaus ja kirjelmä

Beslut per lagförslag2

  • 1Laki yliopistolain muuttamisestaHyväksytty muutettuna · 658/2024 · 22.11.2024
  • 2Laki ammattikorkeakoululain muuttamisestaHyväksytty muutettuna · 659/2024 · 22.11.2024

Föreslagen lagtext

Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.

1.Lag om ändring av universitetslagen

I enlighet med riksdagens beslut ändras i universitetslagen (558/2009) 9 och 10 §, sådana de lyder, 9 § i lag 1367/2018 och 10 § i lagarna 1600/2015 och 279/2022, samt fogas till lagen nya 8 a och 90 b § som följer:

8 a §Ansökningsavgift

Utbildningsstyrelsen tar ut en terminsvis ansökningsavgift av dem som ansöker om att studera för någon annan examen än påbyggnadsexamen. Att avgiften har betalats är en förutsättning för att ansökan ska behandlas.

Avgift tas dock inte ut

1) av medborgare i stater som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, av dem som jämställs med medborgare i Europeiska unionen med stöd av ett avtal som Europeiska unionen och dess medlemsstater har ingått med en annan avtalspart eller av dem som har beviljats ett sådant EU-blåkort som avses i utlänningslagen (301/2004), och inte heller av i den lagen avsedda familjemedlemmar till ovan nämnda personer eller till finska medborgare,

2) av den som har ett i utlänningslagen avsett EU-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta eller permanent uppehållstillstånd, och inte heller av dennes familjemedlemmar,

3) av den som beviljats kontinuerligt uppehållstillstånd på någon annan grund än studier och första gången fått uppehållstillstånd i Finland på någon annan grund än studier eller av dennes familjemedlemmar,

4) av den som när studierna inleddes har haft i utlänningslagen avsett uppehållstillstånd på grund av tillfälligt skydd och tillståndet inte senare har återkallats med stöd av 58 § 4 mom. i den lagen.

5) av studerande som deltar i uppdragsutbildning, eller

6) av den som söker till utbildning som leder till en internationell gemensam examen eller dubbelexamen och redan har studieplats i en annan högskola för denna gemensamma examen eller dubbelexamen.

9 §Uppdragsutbildning

Ett universitet kan ordna undervisning som leder till högskoleexamen för en grupp av studerande så att utbildningen beställs och finansieras av finska staten, en annan stat, en internationell organisation, ett finskt eller utländskt offentligt samfund eller en finsk eller utländsk stiftelse eller privat sammanslutning ( uppdragsutbildning ).

Den undervisning som ges som uppdragsutbildning ska anknyta till utbildning för grund- eller påbyggnadsexamen som universitetet har examensrätt för. Uppdragsutbildning får inte ordnas så att den inverkar negativt på den utbildning för grund- eller påbyggnadsexamen som universitetet ger. Ett universitet får inte ordna uppdragsutbildning om det är uppenbart att utbildningen beställs för att de som deltar i uppdragsutbildningen ska kunna undvika studerandeantagningen enligt 36 §. Ett universitet får inte heller ordna uppdragsutbildning om beställarens syfte är att förmedla studerande till universitetet som examensstuderande så att förmedlingen utgör en vinstdrivande affärsverksamhet. På studerande som deltar i uppdragsutbildning tillämpas 37, 37 a, 37 b, 43 a—43 d, 45, 45 a, 45 b, 82, 83, 83 a, 84, 84 a, 85 och 86 §. Universitetet ska se till att rättigheterna och skyldigheterna för dem som deltar i uppdragsutbildning har angetts i avtalet om uppdragsutbildning och att de som deltar i uppdragsutbildningen känner till dem.

Universitetet ska av den som beställer utbildningen ta ut en sådan avgift för ordnandet av uppdragsutbildningen som åtminstone täcker kostnaderna för den. Den som beställer utbildningen har rätt att av de studerande som deltar i uppdragsutbildningen ta ut avgifter enligt lagstiftningen i den stat där utbildningen är placerad eller enligt egen praxis.

Beställaren får dock inte ta ut avgift enligt 3 mom.

1) av medborgare i stater som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller av dem som jämställs med medborgare i Europeiska unionen med stöd av ett avtal som Europeiska unionen och dess medlemsstater har ingått med en annan avtalspart eller av dem som har beviljats ett sådant EU-blåkort som avses i utlänningslagen, och inte heller av dennes familjemedlemmar eller till finska medborgare,

2) av den som har ett i utlänningslagen avsett EU-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta eller permanent uppehållstillstånd, och inte heller av dennes familjemedlemmar,

3) av den som beviljats i utlänningslagen avsett kontinuerligt uppehållstillstånd på någon annan grund än studier och första gången fått uppehållstillstånd i Finland på någon annan grund än studier, och inte heller av dennes familjemedlemmar, eller

4) av den som när studierna inleddes har haft i utlänningslagen avsett uppehållstillstånd på grund av tillfälligt skydd och tillståndet inte senare har återkallats med stöd av 58 § 4 mom. i den lagen.

10 §Avgifter som tas ut för sådan utbildning på främmande språk som leder till examen

Av studerande som antagits till en utbildning som ges på något annat språk än finska eller svenska och som leder till lägre eller högre högskoleexamen ska universitetet ta ut en avgift per läsår som åtminstone täcker kostnaderna för anordnandet av utbildningen. Universitetets årliga avgiftsintäkter ska täcka kostnaderna för att ordna utbildning för studerande som är skyldiga att betala läsårsavgift, inklusive kostnaderna för stipendier och andra understöd som betalats till dessa studerande. Stipendier och understöd som betalas genom donationer eller bidrag från källor utanför universitetet för att stödja studerande som är skyldiga att betala studieavgift beaktas inte i kostnaderna för anordnande av utbildningen. Universitetet beslutar om hur beräkningen av kostnaderna för anordnande av utbildningar, uttagandet av avgifter samt utbetalningen av stipendier och andra understöd arrangeras.

Avgift tas dock inte ut

1) av medborgare i stater som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, av dem som jämställs med medborgare i Europeiska unionen med stöd av ett avtal som Europeiska unionen och dess medlemsstater har ingått med en annan avtalspart eller av dem som har beviljats ett sådant EU-blåkort som avses i utlänningslagen, och inte heller av familjemedlemmar till ovan nämnda personer eller till finska medborgare,

2) av den som har ett i utlänningslagen avsett EU-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta eller permanent uppehållstillstånd, och inte heller av dennes familjemedlemmar,

3) av den som beviljats ett i utlänningslagen avsett kontinuerligt uppehållstillstånd på någon annan grund än studier och första gången fått uppehållstillstånd i Finland på någon annan grund än studier, och inte heller av dennes familjemedlemmar,

4) av den som när studierna inleddes har haft i utlänningslagen avsett uppehållstillstånd på grund av tillfälligt skydd och tillståndet inte senare har återkallats med stöd av 58 § 4 mom. i den lagen.

5) av studerande som deltar i uppdragsutbildning.

90 b §Rätt att få uppgifter som gäller uppehållstillstånd

Universitetet har trots sekretessbestämmelserna rätt att avgiftsfritt för bedömning av skyldigheten att betala läsårsavgift och för planeringen av undervisningen få behövlig information av Migrationsverket om giltighetstiden och grunden för samt typen av det dokument om uppehållsrätt som en sökande eller studerande samt dennes i utlänningslagen avsedda anknytningsperson ansökt om, innehar eller tidigare har beviljats, samt om hur handläggningen av en ansökan om ett dokument om uppehållsrätt framskrider

Utöver vad som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet eller i någon annan lag får universitetet, trots sekretessbestämmelserna, på eget initiativ lämna Migrationsverket uppgifter om misstankar om missbruk som hänför sig till villkoren för inresa eller villkoren för vistelse i landet beträffande en person som ansöker om eller innehar en handling om uppehållsrätt och som är universitetssökande eller studerande eller i utlänningslagen avsedd anknytningsperson till en sådan person. Dessa uppgifter ska vara nödvändiga för skötseln av de uppgifter som Migrationsverket har enligt utlänningslagen, medborgarskapslagen (359/2003) eller lagen om villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse på grund av forskning, studier, praktik och volontärarbete (719/2018).

§

Denna lag träder i kraft den 20 .

Bestämmelserna i 8 a § 9 mom. träder dock i kraft den 1 augusti 2025 och tillämpas på studerande som inleder sina studier den dagen eller senare.

Bestämmelserna i 10 § 1 mom. träder i kraft den 1 augusti 2025 och tillämpas på studerande som inleder sina studier den dagen eller senare.

Det upphävda 10 § 3 mom. tillämpas dock till och med den 31 juli 2026.

2.Lag om ändring av yrkeshögskolelagen

I enlighet med riksdagens beslut ändras i yrkeshögskolelagen (932/2014) 13 och 13 a §, sådana de lyder, 13 § i lag 1368/2018 och 13 a § i lagarna 1601/2015 och 280/2022 samt fogas till lagen nya 12 a och 65 a § som följer:

12 a §Ansökningsavgift

Utbildningsstyrelsen tar ut en terminsvis ansökningsavgift av dem som ansöker om att studera för någon annan examen än påbyggnadsexamen. Att avgiften har betalats är en förutsättning för att ansökan ska behandlas.

Avgift tas dock inte ut

1) av medborgare i stater som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller, av dem som jämställs med medborgare i Europeiska unionen med stöd av ett avtal som Europeiska unionen och dess medlemsstater har ingått med en annan avtalspart, eller av dem som har beviljats ett sådant EU-blåkort som avses i utlänningslagen (301/2004), och inte heller av i den lagen avsedda familjemedlemmar till ovan nämnda personer eller till finländska medborgare,

2) av den som har ett i utlänningslagen avsett EU-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta eller permanent uppehållstillstånd, och inte heller av dennes familjemedlemmar,

3) av dem som beviljats kontinuerligt uppehållstillstånd på någon annan grund än studier och första gången fått uppehållstillstånd i Finland på någon annan grund än studier eller av ovan nämnda personers familjemedlemmar,

4) av den som när studierna inleddes har haft i utlänningslagen avsett uppehållstillstånd på grund av tillfälligt skydd och tillståndet inte senare har återkallats med stöd av 58 § 4 mom. i den lagen, eller

5) av studerande som deltar i uppdragsutbildning.

13 §Uppdragsutbildning

En yrkeshögskola kan ordna undervisning som leder till högskoleexamen för en grupp av studerande så att utbildningen beställs och finansieras av finska staten, en annan stat, en internationell organisation, ett finskt eller utländskt offentligt samfund eller en finsk eller utländsk stiftelse eller privat sammanslutning ( uppdragsutbildning ).

Den undervisning som ges som uppdragsutbildning ska anknyta till den utbildningsuppgift som anges i tillståndet för yrkeshögskolan. Uppdragsutbildningen får inte inverka negativt på den utbildning för grund- eller påbyggnadsexamen som yrkeshögskolan ger. En yrkeshögskola får inte ordna uppdragsutbildning om det är uppenbart att utbildningen beställs för att de som deltar i uppdragsutbildningen ska kunna undvika studerandeantagningen enligt 28 §. En yrkeshögskola får inte heller ordna uppdragsutbildning om beställarens syfte är att förmedla studerande till yrkeshögskolan som examensstuderande i vinstdrivande syfte. På studerande som deltar i uppdragsutbildning tillämpas 25—27, 33—40 och 57—61 §. Yrkeshögskolan ska se till att rättigheterna och skyldigheterna för dem som deltar i uppdragsutbildning har angetts i avtalet om uppdragsutbildning och att de som deltar i uppdragsutbildningen känner till dem.

Yrkeshögskolan ska av den som beställer utbildningen ta ut en sådan avgift för ordnandet av uppdragsutbildningen som åtminstone täcker kostnaderna för den. Den som har beställt utbildningen har rätt att av de studerande som deltar i uppdragsutbildningen ta ut avgifter i enlighet med lagstiftningen i beställarens placeringsstat eller i enlighet med beställarens praxis.

Beställaren får dock inte ta ut avgift enligt 3 mom.

1) av medborgare i stater som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, av dem som jämställs med medborgare i Europeiska unionen med stöd av ett avtal som Europeiska unionen och dess medlemsstater har ingått med en annan avtalspart eller av dem som har beviljats ett sådant EU-blåkort som avses i utlänningslagen, och inte heller av familjemedlemmar till ovan nämnda personer eller till finska medborgare,

2) av den som har i utlänningslagen avsett EU-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta eller permanent uppehållstillstånd, och inte heller av dennes familjemedlemmar,

3) av den som beviljats i utlänningslagen avsett kontinuerligt uppehållstillstånd på någon annan grund än studier och första gången fått uppehållstillstånd i Finland på någon annan grund än studier, och inte heller av dennes familjemedlemmar, eller

4) av den som när studierna inleddes har haft ett i utlänningslagen avsett uppehållstillstånd på grund av tillfälligt skydd, och tillståndet inte senare har återkallats med stöd av 58 § 4 mom. i den lagen.

13 a §Avgifter som tas ut för sådan utbildning på främmande språk som leder till examen

Av studerande som antagits till en utbildning som ges på något annat språk än finska eller svenska och som leder till lägre eller högre högskoleexamen ska yrkeshögskolan ta ut en avgift per läsår som åtminstone täcker kostnaderna för ordnandet av utbildningen. Yrkeshögskolans årliga avgiftsintäkter ska täcka kostnaderna för att ordna utbildning för studerande som är skyldiga att betala läsårsavgift, inklusive kostnaderna för stipendier och andra understöd som betalats till dessa studerande. Stipendier och understöd som betalas genom donationer eller bidrag från källor utanför yrkeshögskolan för att stödja studerande som är skyldiga att betala studieavgift beaktas inte i kostnaderna för anordnande av utbildningen. Yrkeshögskolan beslutar om hur beräkningen av kostnaderna för anordnande av utbildning, uttagandet av avgifter samt utbetalningen av stipendier och andra understöd arrangeras.

Avgift tas dock inte ut

1) av medborgare i stater som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, av dem som jämställs med medborgare i Europeiska unionen med stöd av ett avtal som Europeiska unionen och dess medlemsstater har ingått med en annan avtalspart eller av dem som har beviljats ett sådant EU-blåkort som avses i utlänningslagen, och inte heller av familjemedlemmar till ovan nämnda personer eller till finska medborgare,

2) av den som har ett i utlänningslagen avsett EU-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta eller permanent uppehållstillstånd, och inte heller av dennes familjemedlemmar,

3) av den som beviljats ett i utlänningslagen avsett kontinuerligt uppehållstillstånd på någon annan grund än studier och första gången fått uppehållstillstånd i Finland på någon annan grund än studier, och inte heller av dennes familjemedlemmar,

4) av den som när studierna inleddes har haft i utlänningslagen avsett uppehållstillstånd på grund av tillfälligt skydd och tillståndet inte senare har återkallats med stöd av 58 § 4 mom. i den lagen.

5) av studerande som deltar i uppdragsutbildning.

65 a §Rätt att få uppgifter som gäller uppehållstillstånd

Yrkeshögskolan har trots sekretessbestämmelserna rätt att för bedömning av en studerandes skyldighet att betala läsårsavgift och för anordnande av utbildning avgiftsfritt få behövlig information av Migrationsverket om giltighetstiden och grunden för samt typen av det dokument som visar att den uppehållsrätt som en sökande eller studerande samt dennes i utlänningslagen avsedda anknytningsperson ansökt om eller innehar är i kraft eller tidigare har beviljats, samt om hur behandlingen av ansökan om uppehållstillstånd framskridit.

Utöver vad som bestäms i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet eller verksamhet eller i någon annan lag får yrkeshögskolan, trots sekretessbestämmelserna, på eget initiativ lämna Migrationsverket uppgifter om misstankar om missbruk som hänför sig till villkoren för inresa eller villkoren för vistelse i landet beträffandeför en sådan person som ansöker om eller innehar en handling om uppehållsrätt och som är yrkeshögskolssökande eller studerande eller dennes i utlänningslagen avsedd anknytningsperson. Dessa uppgifter ska vara nödvändiga för skötseln av Migrationsverkets uppgifter enligt utlänningslagen, medborgarskapslagen (359/2003) eller lagen om villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse på grund av forskning, studier, praktik och volontärarbete (719/2018).

§

Denna lag träder i kraft den 20 .

Bestämmelserna i 12 a § 13 mom. träder dock i kraft den 1 augusti 2025 och tillämpas på studerande som inleder sina studier den dagen eller senare.

Bestämmelserna i 13 a § 1 mom. träder i kraft den 1 augusti 2026 och tillämpas på studerande som inleder sina studier den dagen eller senare.

Det upphävda 13 a § 3 mom. tillämpas dock till och med den 31 juli 2026.

Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
I denna proposition föreslås det att universitetslagen och yrkeshögskolelagen ändras. Genom en ändring av universitetslagen och yrkeshögskolelagen som gäller läsårsavgifter genomförs föresatsen i regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering att ”regeringen tar steg mot terminsavgifter som täcker alla kostnader för studerande från länder utanför EU och EES”. Enligt propositionen ska de läsårsavgifter som tas ut hos högskolestuderande från länder utanför EU och EES inom examensutbildning på främmande språk i fortsättningen täcka kostnaderna för anordnandet av utbildningen. Ändringen sätter Finland i en motsvarande ställning som de viktigaste jämförelseländerna Sverige, Danmark och Norge som alla också tar ut läsårsavgifter som motsvarar kostnaderna i fråga om den gruppen av studerande. De som kommit till landet med uppehållstillstånd för studerande förblir enligt förslaget skyldiga att betala läsårsavgift, även om de ändrar sitt uppehållstillstånd till exempel till uppehållstillstånd på grund av arbete. Det föreslås att det till universitetslagen och yrkeshögskolelagen fogas ett undantag, enligt vilket de som får tillfälligt skydd i fortsättningen inte behöver betala läsårsavgift. I regeringsprogrammet har det också skrivits in att regeringen ska utvärdera införandet av en nominell ansökningsavgift. År 2016 hade Finland en handläggningsavgift för ansökan till utbildning som leder till yrkeshögskoleexamen eller lägre eller högre högskoleexamen på grundval av en utbildning som genomförts i ett land utanför EU eller EES. Det föreslås att det införs en ansökningsavgift för medborgare i länder utanför EU och EES. Syftet är att minska antalet oövervägda ansökningar av låg kvalitet som sysselsatt högskolorna. Det föreslås att bestämmelserna om uppdragsutbildning i universitetslagen och yrkeshögskolelagen preciseras så att man betonar att högskolorna ska se till att rättigheterna och skyldigheterna för dem som deltar i uppdragsutbildning har angetts i avtalet om uppdragsutbildning och att de som deltar i uppdragsutbildningen känner till dem. Enligt förslaget får en högskola inte heller ordna uppdragsutbildning om beställarens syfte är att i form av vinstdrivande affärsverksamhet förmedla studerande till högskolan som examensstuderande. Syftet är att ingripa i de problem som konstaterats i ordnandet av uppdragsutbildning. Enligt förslaget ska det dessutom i lagstiftningen tas in bestämmelser om högskolornas rätt att få uppgifter om de sökandes och de studerandes samt deras familjemedlemmars uppehållstillstånd. Därtill föreslås att det till universitetslagen och yrkeshögskolelagen fogas bestämmelser om högskolornas rätt att lämna uppgifter till Migrationsverket. De föreslagna lagarna avses träda i kraft den 1 oktober 2024. Bestämmelserna om ansökningsavgift och uppdragsutbildning ska dock träda i kraft först den 1 augusti 2025 och bestämmelserna om storleken på läsårsavgifterna storlek den 1 augusti 2026.

Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 25.8.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.