Reviderad importkontroll av djur och livsmedel

Denna lag innehåller kompletterande bestämmelser om tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet för att säkerställa tillämpningen av livsmedels- och foderlagstiftningen och av bestämmelser om djurs hälsa och djurskydd, växtskydd och växtskyddsmedel samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 999/2001, (EG) nr 396/2005, (EG) nr 1069/2009, (EG) nr 1107/2009, (EU) nr 1151/2012, (EU) nr 652/2014, (EU) 2016/429 och (EU) 2016/2031, rådets förordningar (EG) nr 1/2005 och (EG) nr 1099/2009 och rådets direktiv 98/58/EG, 1999/74/EG, 2007/43/EG, 2008/119/EG och 2008/120/EG och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 854/2004 och (EG) nr 882/2004, rådets direktiv 89/608/EEG, 89/662/EEG, 90/425/EEG, 91/496/EEG, 96/23/EG, 96/93/EG och 97/78/EG samt rådets beslut 92/438/EEG (förordningen om offentlig kontroll), nedan kontrollförordningen , på offentlig kontroll som utförs för att verifiera efterlevnaden av de krav som fastställts i bestämmelser som avses i artikel 1.2 a—f och j i förordningen när i förordningen avsedda djur och varor förs in i Europeiska unionen.

Denna lag innehåller också de kompletterande bestämmelser som förutsätts i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 576/2013 om förflyttning av sällskapsdjur utan kommersiellt syfte och om upphävande av förordning (EG) nr 998/2003, nedan förordningen om sällskapsdjur , när det gäller offentlig kontroll vid Europeiska unionens yttre gräns av förflyttning av sällskapsdjur utan kommersiellt syfte.

Denna lag tillämpas också på offentlig kontroll som utförs för att verifiera efterlevnaden av de nationella införselkraven i fråga om de områden som avses i artikel 1.2 a—f och j i kontrollförordningen, om inte något annat föreskrivs någon annanstans i lag.

Denna lag tillämpas inte när djur eller varor förs in från ett sådant land utanför Europeiska unionen som med stöd av Europeiska unionens lagstiftning eller ett avtal med unionen har rätt att vara verksamt på unionens inre marknad när det gäller djuren och varorna i fråga.

Kontrollförordningen tillämpas på offentlig kontroll som utförs för att verifiera efterlevnaden av de nationella införselkraven i fråga om de områden som avses i artikel 1.2 a—f och j i kontrollförordningen, om inte något annat föreskrivs någon annanstans i lag.

I denna lag avses med

1) tillsynsmyndighet Livsmedelsverket och Tullen samt de myndigheter som avses i 7 §,

2) införselställe en tullanstalt vid Europeiska unionens yttre gräns, via vilken djur och varor som omfattas av tillämpningsområdet för kontrollförordningen förs in i Europeiska unionen,

3) gränskontrollstation en gränskontrollstation enligt definitionen i artikel 3.38 i kontrollförordningen,

4) annat kontrollställe ett kontrollställe som avses i artikel 53.1 a i kontrollförordningen,

5) slutdestination en destination som avses i artikel 51.1 a i kontrollförordningen,

6) livsmedelskontaktmaterial material och produkter som direkt eller indirekt kommer i kontakt med livsmedel eller som är avsedda eller kan antas vara avsedda att komma i kontakt med livsmedel, och

7) medlemsstat en medlemsstat i Europeiska unionen samt en stat som vid tillämpningen av Europeiska unionens lagstiftning om Europeiska unionens inre marknads funktion jämställs med en medlemsstat i Europeiska unionen på grund av ett avtal mellan Europeiska unionen och staten i fråga.

Jord- och skogsbruksministeriets har i uppgift är att allmänt styra och följa verkställigheten av kontrollförordningen, förordningen om sällskapsdjur och denna lag.

Jord- och skogsbruksministeriet svarar för de uppgifter som anvisats medlemsstaterna i artiklarna 59—63 i kontrollförordningen. Ministeriet utser gränskontrollstationer, andra kontrollställen, slutdestinationer och inreseorter för resande samt avbryter eller återkallar utseendet.

Livsmedelsverket planerar, styr och utvecklar offentlig kontroll inom tillämpningsområdet för kontrollförordningen, förordningen om sällskapsdjur och denna lag. Verket svarar för den samordning och de kontakter med kommissionen och övriga medlemsstater som avses i artikel 4.2 b i kontrollförordningen.

Livsmedelsverket svarar för de uppgifter som i kontrollförordningen och förordningen om sällskapsdjur ålagts medlemsstaterna och de behöriga myndigheterna i fråga om offentlig kontroll av djur och varor som förs in i Europeiska unionen, om inte något annat föreskrivs i denna lag.

Livsmedelsverket gör framställning till jord- och skogsbruksministeriet om utseende av gränskontrollstationer, andra kontrollställen och slutdestinationer samt om avbrytande eller om återkallelse av utseendet, om inte uppgiften enligt vad som föreskrivs i denna lag ska skötas av Tullen.

Utöver vad som föreskrivs om Tullens uppgifter i kontrollförordningen eller någon annanstans i denna lag, svarar Tullen för

1) offentlig kontroll av djur och varor vid införselställena,

2) dirigering av djur och varor till gränskontrollstationen vid införselstället,

3) uppgifterna enligt artikel 65.2 i kontrollförordningen,

4) uppgifter som anvisats den behöriga myndigheten i fråga om djur och varor som är undantagna från offentlig kontroll vid gränskontrollstationer med stöd av artikel 48 i kontrollförordningen, med undantag av de förhandstillstånd som utgör ett villkor för införsel,

5) uppgifter som anvisats medlemsstaterna i artikel 5.3 och 5.4. samt artikel 34.4 i förordningen om sällskapsdjur samt tillsammans med Livsmedelsverket för uppgiften enligt artikel 37 i förordningen om sällskapsdjur,

6) offentlig kontroll av andra livsmedel än varor enligt artikel 47.1 b i kontrollförordningen,

7) offentlig kontroll av livsmedelskontaktmaterial, och

8) offentlig kontroll av varor enligt artikel 47.1 b i kontrollförordningen som förflyttas genom transitering vid den gränskontrollstation via vilken varorna förs ut ur Europeiska unionen.

Tullen gör framställning till jord- och skogsbruksministeriet om utseende av gränskontrollstationer, andra kontrollställen och slutdestinationer när den offentliga kontrollen gäller andra livsmedel som förs in i Europeiska unionen än varor enligt artikel 47.1 b i kontrollförordningen, samt om avbrytande och om återkallelse av utseendet. Tullen gör framställning till jord- och skogsbruksministeriet om utseende av inreseorter för resande samt om avbrytande eller om återkallelse av utseendet.

Den kommunala livsmedelstillsynsmyndigheten är behörig tillsynsmyndighet på de platser för landning av fångsten som avses i 68 a § i lagen om ett påföljdssystem för och tillsynen över den gemensamma fiskeripolitiken (1188/2014).

Behörig myndighet för en anläggning som är destination för sådana djur eller varor beträffande vilka det föreskrivs om övervakning av transport och ankomst, från gränskontrollstationen till en anläggning eller lokal inom Europeiska unionen, genom en delegerad förordning som antagits med stöd av artikel 77.1 b eller artikel 77.2 i kontrollförordningen är den myndighet som enligt livsmedelslagen (23/2006), lagen om animaliska biprodukter (517/2015) eller lagen om djursjukdomar (441/2013) övervakar den anläggning eller lokal som är destination.

Närmare bestämmelser om tillsynsmyndigheternas uppgifter enligt 5—7 § får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Livsmedelsverket svarar för samordningen av den riksomfattande kontrollplan som görs upp som en del av den fleråriga nationella kontrollplan som avses i kontrollförordningen för att styra och samordna införselkontrollen. Livsmedelsverket och Tullen svarar för utarbetandet av kontrollplanen i fråga om de uppgifter som anvisats dem i lagen.

Bestämmelser om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet som gäller inspektioner och provtagningar finns i artiklarna 9—15 i kontrollförordningen och i artikel 34 i förordningen om sällskapsdjur.

Inspektioner och provtagningar i utrymmen som används för boende av permanent natur får utföras endast om det är nödvändigt för att utreda de omständigheter som inspektionen gäller. Inspektioner i sådana utrymmen får utföras endast av en behörig tillsynsmyndighet eller en myndighet som ger handräckning med stöd av denna lag.

Den behöriga tillsynsmyndigheten har trots sekretessbestämmelserna rätt att av statliga och kommunala myndigheter, aktörer och andra som omfattas av skyldigheterna enligt denna lag eller Europeiska unionens lagstiftning avgiftsfritt få de uppgifter som är nödvändiga för utförande av offentlig kontroll enligt 1 mom.

Livsmedelsverket och Tullen har dessutom trots sekretessbestämmelserna rätt att avgiftsfritt få nödvändiga uppgifter ur det register som avses i 46 § i lagen om verkställighet av böter (672/2002) för påförande av påföljdsavgiften inom införselkontrollen enligt 15 § i denna lag.

Behandling och undersökning av prover som tagits för myndighetskontrollen ska utföras av Livsmedelsverket eller Tullaboratoriet eller ett av Livsmedelsverket eller Tullen utsett officiellt laboratorium.

Bestämmelser om polisens skyldighet att ge handräckning finns i 9 kap. 1 § i polislagen (872/2011). Bestämmelser om Tullens handräckning finns i 100 § i tullagen (304/2016), om Gränsbevakningsväsendets handräckning i 77 § i gränsbevakningslagen (578/2005) och om räddningsmyndighetens handräckning i 50 § i räddningslagen (379/2011).

Livsmedelsverket kan ge Tullen handräckning i särskilda uppgifter som hänför sig till offentlig kontroll.

Kommunalveterinären ger vid behov Tullen handräckning i uppgifter som gäller offentlig kontroll av sällskapsdjur.

Om det finns anledning att misstänka att i kontrollförordningen avsedda djur eller varor har förts in i landet utan att kraven för införseln har uppfyllts, ger kommunalveterinären vid behov Livsmedelsverket och Tullen handräckning genom att utföra kontroll av djuren eller varorna, bistå vid utförandet av kontroll eller utföra uppgifter som hänför sig till verkställigheten av åtgärder som riktas mot djuren eller varorna.

Trots sekretessbestämmelserna får Livsmedelsverket lämna ut nödvändiga uppgifter ur en handling och sina personregister

1) till åklagar-, polis- och tullmyndigheterna för utredning av brott,

2) till regionförvaltningsverket, Gränsbevakningsväsendet, kommunalveterinären, den kommunala livsmedelstillsynsmyndigheten och Skatteförvaltningen för skötsel av deras lagstadgade uppgifter,

3) till utländska organ och inspektörer, om detta förutsätts i Europeiska unionens lagstiftning eller någon annan internationell förpliktelse som är bindande för Finland.

Om djur eller varor eller införseln av dessa inte uppfyller eller misstänks inte uppfylla kraven på införsel, ska den behöriga tillsynsmyndigheten vidta de åtgärder som föreskrivs i kontrollförordningen, förordningen om sällskapsdjur eller denna lag.

Bestämmelser om isolering och karantän för djur och varor finns i artiklarna 65—67 i kontrollförordningen och artikel 35 i förordningen om sällskapsdjur. Närmare bestämmelser om kraven på isolering och karantän för djur får utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet

Livsmedelsverket eller Tullen kan bestämma att den aktör som svarar för införseln av djur eller varor ska betala en påföljdsavgift inom införselkontrollen på minst 300 euro och högst 5 000 euro, om aktören

1) försummar sin skyldighet enligt artikel 56.4 i kontrollförordningen eller artikel 34.2 i förordningen om sällskapsdjur att visa upp djuren eller varorna för offentlig kontroll,

2) visar upp djuren eller varorna för offentlig kontroll enligt 1 punkten på felaktiga grunder,

3) visar upp ett förfalskat införseldokument eller ett förfalskat undersökningsresultat som hänför sig till införselkraven,

4) för in eller försöker föra in djur eller varor i strid med bestämmelser som gäller områden som nämns i artikel 1.2 i kontrollförordningen och som antagits av Europeiska unionen eller utfärdats i medlemsstaterna för att tillämpa unionens lagstiftning, eller i strid med de förutsättningar som föreskrivs i kapitel II eller III i förordningen om sällskapsdjur eller nationella införselkrav som ställts i lagstiftningen,

5) transporterar eller låter transportera andra djur än sällskapsdjur i strid med artikel 3 i rådets förordning (EG) nr 1/2005 om skydd av djur under transport och därmed sammanhängande förfaranden och om ändring av direktiven 64/432/EEG och 93/119/EG och förordning (EG) nr 1255/97 så att de kan orsakas skador eller onödigt lidande eller utan de förutsättningar som nämns i artikel 3 i den förordningen,

6) i övrigt försummar sin skyldighet att på förhand utreda införselkraven enligt 4 punkten.

Vid bedömningen av påföljdsavgiftens storlek ska hänsyn tas till förfarandets art och skadlighet och hur ofta förfarandet upprepats. Avgiften behöver inte påföras eller avgiften kan påföras till ett mindre belopp än minimibeloppet, om gärningen kan anses vara ringa eller om det med tanke på försummelsens art, hur ofta den upprepats, försummelsens planmässighet och andra omständigheter är skäligt att ingen avgift påförs eller att den är lägre än minimibeloppet. Påföljdsavgiften betalas till staten.

Påföljdsavgift får inte påföras en fysisk person som misstänks för samma gärning i en förundersökning, en åtalsprövning eller ett sådant brottmål som behandlas i domstol eller som har dömts för samma gärning genom en lagakraftvunnen dom. Om en påföljdsavgift påförts en fysisk person får personen inte i domstol dömas till straff för samma gärning.

Påföljdsavgift får inte påföras om det har förflutit mer än sex månader sedan gärningen begicks. En påföljdsavgift preskriberas fem år efter den dag då det lagakraftvunna avgörande som gäller betalning av påföljdsavgiften meddelades. Bestämmelser om verkställighet av påföljdsavgifter finns i lagen om verkställighet av böter.

Tillsynsmyndigheten kan förena ett föreläggande eller förbud som utfärdats med stöd av Europeiska unionens lagstiftning med vite eller med hot om att den försummade åtgärden vidtas på den försumliges bekostnad.

Bestämmelser om vite och hot om tvångsutförande finns i viteslagen (1113/1990).

Bestämmelser om straff för regleringsbrott finns i 46 kap. 1 § 1 mom. 7 punkten i strafflagen (39/1889) och bestämmelser om straff för smuggling finns i 46 kap. 4 § i strafflagen.

Om en anmälan till den behöriga myndigheten om en faktisk eller misstänkt överträdelse av de bestämmelser som omfattas av myndighetens tillsyn har gjorts av en fysisk person, ska personenens identitet hållas hemlig, om ett röjande av personens identitet utifrån omständigheterna kan bedömas orsaka personen skada.

För statliga myndigheters tillsyn enligt Europeiska unionens lagstiftning eller enligt denna lag tas det ut avgifter enligt de grunder som föreskrivs i kontrollförordningen och lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992).

Närmare bestämmelser om de nationella arrangemangen enligt artiklarna 79—82 i kontrollförordningen och om bestämmandet av avgifternas storlek får utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet och finansministeriet.

Bestämmelser om sökande av ändring hos en förvaltningsdomstol finns till och med utgången av år 2019 i förvaltningsprocesslagen (586/1996). Ändring i beslut av förvaltningsdomstolen får dock sökas genom besvär endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd. Från och med ingången av 2020 finns bestämmelserna om ändringssökande i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019).

I andra beslut än beslut om påföljdsavgift inom införselkontrollen kan det bestämmas att beslutet ska iakttas trots ändringssökande, om inte besvärsmyndigheten bestämmer något annat. Besvär över beslut om djur som fattats med stöd av denna lag ska behandlas i brådskande ordning.

Bestämmelser om sökande av ändring i Tullens beslut finns i tullagen. Vid sökande av ändring i beslut som Tullen fattat vid kontroll enligt 6 § 6 och 7 punkten med stöd av artikel 66 eller artikel 138.2 d i kontrollförordningen tillämpas dock till och med utgången av år 2019 vad som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen och från och med ingången av år 2020 lagen om rättegång i förvaltningsärenden.

Bestämmelser om sökande av ändring i en avgift som påförts av en statlig myndighet finns i lagen om grunderna för avgifter till staten.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Genom denna lag upphävs lagen om veterinär gränskontroll (1192/1996), nedan den upphävda lagen . Den upphävda lagens 5 § förblir dock i kraft till och med den 20 april 2021.

Följande författningar som utfärdats med stöd av den upphävda lagen förblir i kraft:

1) Jord- och skogsbruksministeriets förordning om fjäderfä och andra fåglar samt kläckägg av dessa som importeras från länder utanför Europeiska unionen (867/2008),

2) Jord- och skogsbruksministeriets förordning om vissa levande djur samt embryon och könsceller från dem som importeras från länder utanför Europeiska unionen (866/2008),

3) Jord- och skogsbruksministeriets förordning om vissa mikrober, parasiter och varor som importeras från länder utanför Europeiska unionen och som medför risk för spridning av djursjukdomar (776/2019),

4) Jord- och skogsbruksministeriets förordning om sammansatta produkter som är föremål för offentlig kontroll vid gränskontrollstationer ( /2019).

Bestämmelser om kraven när det gäller hälsotillståndet hos personer som hanterar livsmedel finns också i lagen om smittsamma sjukdomar (1227/2016). I hälsoskyddslagen (763/1994) föreskrivs om kvaliteten på hushållsvatten och förebyggande av vattenburna sjukdomar. Bestämmelser om bekämpande av djursjukdomar som inverkar på livsmedelssäkerheten och sjukdomar som sprids från djur till människor finns också i lagen om djursjukdomar (441/2013). Bestämmelser om offentlig kontroll av livsmedel som förs in i Europeiska unionen finns i lagen om införselkontroll av djur och vissa varor ( / ). I strålsäkerhetslagen (859/2018) föreskrivs om grunderna för bedömning av strålsäkerheten i fråga om livsmedel. I lagen om tillsyn över ekologisk produktion (294/2015) föreskrivs om ekologisk produktion och märkning av ekologiskt producerade produkter.

Övriga tillsynsmyndigheter är

1) Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården,

2) Försvarsmakten,

3) Tullen, och

4) närings-, trafik- och miljöcentralerna.

Tullen kontrollerar

1) att de livsmedel av icke-animaliskt ursprung som sänds till Finland från Europeiska unionens medlemsstater motsvarar livsmedelsbestämmelserna vid lossning och därtill hörande lagring av livsmedelspartiet i Finland,

2) att handlingarna rörande de livsmedel av icke-animaliskt ursprung som exporteras från Finland till länder utanför Europeiska unionen är korrekta, och

3) vid import och export i enlighet med ATP-avtalet internationella transporter av lättfördärvliga livsmedel och den specialutrustning som används vid dessa transporter.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Denna lag ska tillämpas på alla djur.

I fråga om jakt, fiske, medicinsk behandling av djur, avel, artificiell reproduktion av djur, användning av ryggradsdjur och bläckfiskar för vetenskapliga ändamål eller undervisningsändamål, transport av djur och offentlig kontroll av införsel av djur i Europeiska unionen, genteknik och naturskydd ska dessutom iakttas vad som särskilt bestäms om dessa.

Livsmedelsverket leder och övervakar i egenskap av centralförvaltningsmyndighet verkställigheten och tillsynen över efterlevnaden av denna lag och av de bestämmelser som utfärdats med stöd av den samt av avlivningsförordningen.

Livsmedelsverket är den myndighet som enligt artikel 13.3 i avlivningsförordningen ska bedöma vägledningsdokumenten för god praxis och den myndighet som enligt artikel 13.4 får utarbeta och offentliggöra egna vägledningsdokument för god praxis samt den myndighet som enligt artikel 22.1 e får kräva ändringar i bruksanvisningarna för fixerings- eller bedövningsutrustning.

Livsmedelsverket övervakar att denna lag och bestämmelser som utfärdats med stöd av den samt avlivningsförordningen följs vid gränskontrollstationen och utförselstället.

Besiktningsveterinären och köttinspektören övervakar att denna lag, bestämmelser som utfärdats och föreskrifter som meddelats med stöd av denna lag samt avlivningsförordningen följs i de slakterier och renslakterier som godkänts med stöd av livsmedelslagen (23/2006).

Besiktningsveterinären är en av de myndigheter som får utfärda tillfälliga kompetensbevis enligt artikel 21.5 i avlivningsförordningen.

Även utan misstanke har regionförvaltningsverket, kommunalveterinären, den tjänsteinnehavare som utövar tillsyn över hälsoskyddet i kommunen, polisen och djurskyddsövervakaren rätt att verkställa inspektion vid cirkusar, djurparker, permanenta och ambulerande djurutställningar, djurtävlingar, tillställningar som avses i 16 § 4 mom. samt förevisningar och föreställningar där djur medverkar och på platser där det bedrivs verksamhet enligt 21, 23 eller 24 § eller verksamhet enligt 33 c § 1 mom. om vilken anmälan ska göras. Även utan misstanke har besiktningsveterinärer och köttinspektörer rätt att verkställa inspektion i alla förvaringsutrymmen för djur inom ett slakteri- eller renslakteriområde. Även utan misstanke har Livsmedelsverket rätt att verkställa inspektion inom området på gränskontrollstationen och utförselstället.

Livsmedelsverket, regionförvaltningsverket, kommunalveterinären, den tjänsteinnehavare som utövar tillsyn över hälsoskyddet i kommunen, besiktningsveterinären och polisen får förbjuda den som bryter mot denna lag eller mot bestämmelser som utfärdats eller föreskrifter som meddelats med stöd av denna lag, eller mot avlivningsförordningen att fortsätta med eller upprepa det förfarande som strider mot denna lag eller mot bestämmelser som utfärdats eller föreskrifter som meddelats med stöd av den, eller mot avlivningsförordningen eller ålägga honom eller henne att fullgöra sin skyldighet inom en angiven tid som är tillräckligt lång med hänsyn till sakens natur.

Om det behövs av djurskyddsskäl, får Livsmedelsverket, regionförvaltningsverket, kommunalveterinären, den tjänsteinnehavare som utövar tillsyn över hälsoskyddet i kommunen, besiktningsveterinären eller polisen med avvikelse från 42 § vidta omedelbara åtgärder för att trygga ett djurs välbefinnande. I detta syfte kan för djuret skaffas vård någon annanstans eller en skötare eller foder eller andra ämnen som är absolut nödvändiga för djurets välbefinnande eller, om detta inte är möjligt eller ändamålsenligt, djuret avlivas eller sändas till slakt eller säljas på auktion eller på annat sätt till gängse pris.

Dessutom är Tullen på Livmedesverkets begäran skyldig att ge Livsmedelsverket handräckning vid utförandet av uppgifter som följer av denna lag och av bestämmelser som utfärdats och föreskrifter som meddelats med stöd av denna lag, samt av avlivningsförordningen.

Bestämmelser om sökande av ändring hos en förvaltningsdomstol finns till och med utgången av år 2019 i förvaltningsprocesslagen (586/1996). Ändring i beslut av förvaltningsdomstolen får dock sökas genom besvär endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd. Från och med ingången av år 2020 finns bestämmelserna om ändringssökande i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019).

Denna lag träder i kraft den 20 .

Denna lag tillämpas också på tillsynen över efterlevnaden av rådets förordning (EG) nr 1/2005 om skydd av djur under transport och därmed sammanhängande förfaranden och om ändring av direktiven 64/432/EEG och 93/119/EG och förordning (EG) nr 1255/97, nedan djurtransportförordningen och på den övriga verkställighet som dessa förutsätter. Bestämmelser om tillsynen över efterlevnaden av djurtransportförordningen i fråga om införsel i Europeiska unionen finns i lagen om införselkontroll av djur och vissa varor ( / ).

I denna lag avses med

6) person som transporterar djur en person som transporterar ett eller flera djur i en transport som inte hör till tillämpningsområdet för djurtransportförordningen,

7) tillsynsmyndighet Livsmedelsverket, regionförvaltningsverket, kommunalveterinär, polisen och besiktningsveterinär,

8) utförselställe utförselställe som definieras i artikel 3.39 i Europaparlamentet och rådets förordning (EU) 2917/625 om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet för att säkerställa tillämpningen av livsmedels- och foderlagstiftningen och av bestämmelser om djurs hälsa och djurskydd, växtskydd och växtskyddsmedel samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 999/2001, (EG) nr 396/2005, (EG) nr 1069/2009, (EG) nr 1107/2009, (EU) nr 1151/2012, (EU) nr 652/2014, (EU) 2016/429 och (EU) 2016/2031, rådets förordningar (EG) nr 1/2005 och (EG) nr 1099/2009 och rådets direktiv 98/58/EG, 1999/74/EG, 2007/43/EG, 2008/119/EG och 2008/120/EG och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 854/2004 och (EG) nr 882/2004, rådets direktiv 89/608/EEG, 89/662/EEG, 90/425/EEG, 91/496/EEG, 96/23/EG, 96/93/EG och 97/78/EG samt rådets beslut 92/438/EEG (förordningen om offentlig kontroll).

Utöver det som föreskrivs på andra ställen i denna lag ska Livsmedelsverket

1) i egenskap av centralförvaltningsmyndighet styra och övervaka verkställigheten och efterlevnaden av djurtransportförordningen samt denna lag och bestämmelser som utfärdats med stöd av den,

2) godkänna det prov och den examinator som avses i punkt 1 i bilaga IV till djurtransportförordningen,

3) utse utförselställen,

4) övervaka att djurtransportförordningen samt denna lag och bestämmelser som utfärdats med stöd av den följs vid gränskontrollstationen och utförselstället.

Besiktningsveterinären övervakar att djurtransportförordningen samt denna och samt bestämmelser som utfärdats med stöd av den följs inom områden för slakterier som har godkänts med stöd av livsmedelslagen (23/2006).

Om det finns anledning att misstänka att djur transporteras i strid med denna lag eller djurtransportförordningen, har tillsynsmyndigheten rätt att verkställa inspektion. Polisen får inspektera djurtransporter också utan misstanke. Samma rätt att inspektera djurtransporter har besiktningsveterinärer inom slakteriernas områden och Livsmedelsverket inom de områden som hör till gränskontrollstationerna och utförselställena. Polisen kan anlita en tjänsteveterinär vid inspektioner.

Polisen ska vid behov lämna tillsynsmyndigheten handräckning vid tillsynen över djurtransportförordningen samt denna lag och bestämmelser som utfärdats med stöd av den.

Tullen och gränsbevakningsväsendet är på Livsmedelsverkets begäran skyldiga att ge Livsmedelsverket handräckning vid fullgörandet av uppgifter som följer av djurtransportförordningen samt denna lag och bestämmelser som utfärdats med stöd av den.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Denna lag innehåller bestämmerlser det om förebyggande av djursjukdomar, om övervakning av djurens hälsotillstånd och förekomsten av djursjukdomar samt om åtgärder som behövs för att utrota djursjukdomar och förhindra deras spridning.

Denna lag tillämpas på transport över Finlands gränser av djur, djurprodukter och andra föremål som sprider djursjukdomar. Bestämmelser om offentlig kontroll av djur, djurprodukter och andra föremål som sprider djursjukdomar som förs in i Europeiska unionen finns i lagen om införselkontroll av djur och vissa varor ( / ).

Djur, embryon eller könsceller av djur, livsmedel av animaliskt ursprung eller andra föremål som sprider djursjukdomar och som från en stat utanför Europeiska unionen förs in i Finland eller transiteras genom Finland till en medlemsstat eller en stat utanför Europeiska unionen får inte medföra risk för spridning av en djursjukdom som ska bekämpas. Djur, produkter och föremål ska åtföljas av behövliga officiella hälsointyg eller andra handlingar med vilka det kan påvisas att djuren, produkterna eller föremålen får införas. Djur, produkter och föremål ska vara märkta så att de kan identifieras.

Närmare bestämmelser om de krav som ska ställas på djur, produkter och föremål som avses i 1 mom. samt på handlingar som gäller dem får utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Bestämmelser om offentlig kontroll av foder som förs in i Europeiska unionen finns i lagen om införselkontroll av djur och vissa varor ( / ). På grunderna för bedömningen av strålsäkerheten i fråga om foder tillämpas strålsäkerhetslagen (859/2018). I gentekniklagen (377/1995) föreskrivs om innesluten användning och avsiktlig utsättning i miljön av genetiskt modifierade organismer samt om ibruktagande av och verksamhet vid anläggningar och lokaler för hantering av genetiskt modifierade organismer. Bestämmelser om tillverkning, import, distribution och försäljning av läkemedel samt annan överlåtelse till förbrukning finns i läkemedelslagen (395/1987). I lagen om medicinsk behandling av djur (617/1997) föreskrivs om användning av och tillsyn över läkemedel och andra ämnen som är avsedda för behandling av djur samt om redskap som är avsedda att användas vid medicinsk behandling av djur och om tillsynen över dessa redskap. I lagen om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål eller undervisningsändamål (497/2013) föreskrivs om krav som ställs på verksamhetsutövare och anläggningar inom sektorn samt om tillståndsbeviljande och tillsyn.

Livsmedelsverket planerar, styr, utvecklar och verkställer tillsynen över foder på nationell nivå på det sätt som anges i denna lag och sköter informationen. Livsmedelsverket anlitar närings-, trafik- och miljöcentralerna vid tillsynen.

Vid sidan av Livsmedelsverket utövar regionförvaltningsverken tillsyn över foderläkemedel.

Vid sidan av Livsmedelsverket utövar Tullen tillsyn över exporten av foder och över förekomsten av salmonellabakterier i samband med import av foder.

Denna lag träder i kraft den 20 .

I lagen om införselkontroll av djur och vissa varor ( / ) föreskrivs om offentlig kontroll av animaliska biprodukter och därav framställda produkter när produkterna förs in från någon annan stat utanför Europeiska unionen än en sådan stat som vid tillämpningen av Europeiska unionens lagstiftning om Europeiska unionens inre marknads funktion jämställs med medlemsstater i Europeiska unionen med stöd av ett avtal som ingåtts mellan Europeiska unionen och staten i fråga.

Bestämmelser om användning av biprodukter och därav framställda produkter för forskningsändamål och andra specifika ändamål och om villkoren för sådan användning finns i artikel 17.1 i förordningen om animaliska biprodukter.

Utöver vad som föreskrivs i 1 mom. ska kommunalveterinären inom användarens verksamhetsområde underrättas om användning av biprodukter i kategori 1 och därav framställda produkter innan användningen inleds. Underrättelse behövs dock inte för biprodukter och därav framställda produkter som levereras till Livsmedelsverket och till veterinärmedicinska fakulteten vid Helsingfors universitet.

Livsmedelsverket kan på ansökan bevilja tillstånd att föra in följande biprodukter och därav framställda produkter:

1) biprodukter i kategori 1 och därav framställda produkter i enlighet med artikel 26 i genomförandeförordningen,

2) prover för forskning och diagnostik i enlighet med artikel 27 i genomförandeförordningen,

3) varuprover och visningsobjekt i enlighet med artikel 28 i genomförandeförordningen,

4) biprodukter och därav framställda produkter som är avsedda att användas för andra ändamål än utfodring av produktionsdjur, med undantag av utfodring av pälsdjur i enlighet med kapitel IV avsnitt 2 i bilaga XIV till genomförandeförordningen.

För att tillstånd ska beviljas förutsätts utöver vad som föreskrivs i 1 mom. att införseln inte orsakar risk för spridning av djursjukdomar som ska bekämpas eller risk för människors hälsa.

Livsmedelsverket får för att utföra sina lagstadgade uppgifter utan tillstånd föra in biprodukter som avses i 1 mom. och därav framställda produkter för diagnostiska ändamål eller utbildnings- eller forskningsändamål.

Denna lag träder i kraft den 20 .

För smuggling döms också den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet i strid med 5 § i lagen om veterinär gränskontroll (1192/1996) eller bestämmelser eller föreskrifter som utfärdats eller beslut som i enskilda fall meddelats med stöd av den för eller uppsåtligen försöker föra in i landet eller transporterar, hanterar eller förvarar djur eller varor eller försummar sin skyldighet att låta kontrollera djuren eller varorna.

Denna lag träder i kraft den 20 .

På det sätt som föreskrivs i denna lag verkställs också en oljeutsläppsavgift enligt 3 kap. 1 § i miljöskyddslagen för sjöfarten (1672/2009), en försummelseavgift enligt 9 § i lagen om beställarens utredningsskyldighet och ansvar vid anlitande av utomstående arbetskraft (1233/2006), en påföljdsavgift enligt 11 a kap. 3 § i arbetsavtalslagen (55/2001), en försummelseavgift enligt 35 § i lagen om utstationering av arbetstagare, en försummelseavgift enligt 6 § i lagen om skyldighet att erbjuda kvitto vid kontantförsäljning (658/2013), en överträdelseavgift enligt 49 § och en påföljdsavgift enligt 51 § i lagen om ett påföljdssystem för och tillsynen över den gemensamma fiskeripolitiken (1188/2014), en påföljdsavgift enligt 71 § i alkohollagen (1102/2017), en påföljdsavgift enligt 35 § i utsädeslagen (600/2019) och en påföljdsavgift inom införselkontrollen enligt 15 § i lagen om införselkontroll av djur och vissa varor ( / ).

Denna lag träder i kraft den 20 .