Reform av Brottspåföljdsmyndighetens organisation och ledning

Denna lag innehåller bestämmelser om Brottspåföljdsmyndighetens organisation, uppgifter och förvaltning.

Brottspåföljdsmyndigheten har till uppgift att övervaka dem som dömts till villkorligt fängelsestraff, att verkställa ungdomsstraff, samhällstjänst, övervakningsstraff, ovillkorligt fängelsestraff, förvandlingsstraff för böter och kombinationsstraff, att övervaka villkorligt frigivna samt att verkställa häktning. Brottspåföljdsmyndigheten ska dessutom sköta de andra uppgifter som enligt lagstiftningen ankommer på den.

Brottspåföljdsmyndigheten, som hör till justitieministeriets förvaltningsområde och verkar under styrning och övervakning av justitieministeriet, är ett riksomfattande ämbetsverk vars verksamhetsområde omfattar hela landet.

Brottspåföljdsmyndigheten består av ansvarsområdet för utveckling och styrning, ansvarsområdet för klientprocesser, ansvarsområdet för förvaltnings- och stödtjänster och ansvarsområdet för operativ verksamhet. Ansvarsområdena är indelade i enheter. Närmare bestämmelser om ansvarsområdena och deras uppgifter utfärdas genom förordning av statsrådet.

Inom Brottspåföljdsmyndighetens ansvarsområde för operativ verksamhet finns det brottspåföljdscentraler för verkställigheten av straff och häktning. Vid brottspåföljdscentralerna finns det byråer för samhällspåföljder, fängelser och andra enheter. Närmare bestämmelser om brottspåföljdscentralerna och deras verksamhetsområden utfärdas genom förordning av statsrådet. Bestämmelser om enheterna vid brottspåföljdscentralerna utfärdas genom förordning av justitieministeriet.

Inom Brottspåföljdsmyndighetens ansvarsområde för utveckling och styrning finns Brottspåföljdsområdets utbildningscentral, som det föreskrivs om i lagen om Brottspåföljdsområdets utbildningscentral (1316/2006).

För ordnandet av hälso- och sjukvården för fångar svarar Enheten för hälso- och sjukvård för fångar, som det föreskrivs om i lagen om Enheten för hälso- och sjukvård för fångar (1635/2015).

Bestämmelser om den avvikande språkliga ställningen för enheter som svarar för verkställighet av fängelsestraff och verkställighet av häktning finns i språklagen (423/2003).

En brottspåföljdscentral svarar inom sitt verksamhetsområde för verkställigheten av straff och häktning och för andra uppgifter som brottspåföljdscentralen har enligt lag eller Brottspåföljdsmyndighetens arbetsordning. En brottspåföljdscentral svarar för lagligheten, enhetligheten och resultaten i sin verksamhet och för utvecklingen av verkställigheten av straff och häktning under styrning av Brottspåföljdsmyndighetens ansvarsområden. En brottspåföljdscentral ska inom sitt verksamhetsområde samarbeta med andra myndigheter och andra aktörer.

Utöver vad som föreskrivs i 1 mom. ska en brottspåföljdscentral även utföra de övriga uppgifter som Brottspåföljdsmyndighetens ansvarsområden särskilt har påfört brottspåföljdscentralen. Brottspåföljdsmyndighetens ansvarsområden kan påföra en brottspåföljdscentral en annan brottspåföljdscentrals uppgifter, om det behövs för att målen för verkställigheten av straff eller häktning ska nås, för att jämna ut arbetet, för att utnyttja tillgänglig specialkompetens eller av någon annan särskild orsak.

Brottspåföljdsmyndigheten leds av en generaldirektör.

Ett ansvarsområde inom Brottspåföljdsmyndigheten leds av en direktör för ansvarsområdet. En enhet inom ett ansvarsområde leds av en enhetschef.

En brottspåföljdscentral leds av en direktör för brottspåföljdscentralen. En byrå för samhällspåföljder, ett fängelse och andra enheter vid brottspåföljdscentralerna leds av en enhetschef.

Generaldirektören avgör ärenden som gäller hela Brottspåföljdsmyndigheten, direktören för ett ansvarsområde avgör ärenden som gäller ansvarsområdet, direktören för en brottspåföljdscentral avgör ärenden som gäller brottspåföljdscentralen och en enhetschef vid en brottspåföljdscentral avgör ärenden som gäller enheten, om det inte har föreskrivits eller i Brottspåföljdsmyndighetens eller brottspåföljdscentralens arbetsordning bestämts att någon annan tjänsteman ska avgöra dem.

Generaldirektören kan i enskilda fall förbehålla sig beslutanderätten i ärenden som enligt bestämmelser någon annanstans än i lag ska avgöras av en annan tjänsteman vid myndigheten. Direktören för ett ansvarsområde, direktören för en brottspåföljdscentral och en enhetschef vid en brottspåföljdscentral kan i enskilda fall förbehålla sig beslutanderätten i ärenden som enligt bestämmelser någon annanstans än i lag ska avgöras av en tjänsteman som är underställd honom eller henne.

Förvaltningsklagan som har anförts hos Brottspåföljdsmyndigheten över myndigheten eller dess tjänstemäns verksamhet avgörs av direktören för ansvarsområdet för utveckling och styrning eller den tjänsteman inom ansvarsområdet som bestämts i Brottspåföljdsmyndighetens arbetsordning. Klagan som har anförts över ett ansvarsområdes direktörs verksamhet avgörs av generaldirektören. Klagan som har anförts över generaldirektörens verksamhet avgörs av justitieministeriet.

Bestämmelser om handläggning av de skadeståndsärenden som gäller Brottspåföljdsmyndigheten finns i lagen om statens skadeståndsverksamhet (978/2014).

Fångarnas arbetsprestationer är avgiftsbelagda. Priserna på prestationerna bestäms på företagsekonomiska grunder. Priserna kan dock av orsaker som hänför sig till målen för verkställigheten av straff sänkas så att de motsvarar gängse prisnivå.

Produkterna i anstaltsbutikerna är avgiftsbelagda. Priserna på produkterna motsvarar gängse prisnivå. Priserna kan dock av orsaker som hänför sig till målen för verkställigheten av straff sänkas så att de täcker åtminstone kostnaderna för anskaffning av produkten.

Fängelset beslutar om prissättningen av de prestationer som avses i 1 och 2 mom. Vid indrivning av avgifter iakttas vad som föreskrivs om indrivning av privaträttsliga fordringar. Tvister som gäller avgifter för prestationer behandlas som tvistemål vid tingsrätten.

Bestämmelser om Brottspåföljdsmyndighetens emblem, tjänstedräkt och bruket av den samt om skydds- och specialkläder och tjänstetecken utfärdas genom förordning av justitieministeriet.

Brottspåföljdsmyndighetens tjänstemän ska i tjänst medföra sitt tjänstetecken samt vid behov på begäran visa upp tjänstetecknet när detta är möjligt utan att tjänsteuppdraget äventyras. Närmare bestämmelser om användningen av tjänstetecknet utfärdas genom förordning av justitieministeriet.

Brottspåföljdsmyndigheten får meddela närmare föreskrifter om skyldigheten att använda uniform och skyddskläder, om undantag från denna skyldighet, om användning av uniform och skyddskläder i den utbildning som leder till examen inom brottspåföljdsområdet, om anskaffning och lånande av uniform och skyddskläder samt om förstöring av sådana uniformer och skyddskläder som tas ur bruk.

Genom förordning av statsrådet utfärdas bestämmelser om behandling och avgörande av ärenden, om företrädande vid domstolar och andra ämbetsverk, om personalen, om särskilda behörighetsvillkor för tjänstemän, om behörighetsvillkor som gäller språkkunskaper, om utnämnande till tjänst eller tjänsteförhållande, om beviljande av tjänstledighet, om organiseringen av uppgifter verksamhetsenheterna emellan och om identitetskort.

I Brottspåföljdsmyndighetens arbetsordning, som fastställs av generaldirektören, bestäms det om organiseringen av arbetet vid Brottspåföljdsmyndigheten. I Brottspåföljdsmyndighetens arbetsordning ska det bestämmas om inrättande och nedläggning av enheter inom ansvarsområdena inom Brottspåföljdsmyndigheten, om ansvarsområdenas och deras enheters, brottspåföljdscentralernas, byråernas för samhällspåföljder och fängelsernas interna organisation, arbetsfördelning, ledning, uppgifter och organisering av uppgifterna, om tjänstemännens uppgifter, befogenhetsfördelning och ställföreträdare, om beredning och avgörande av ärenden, om ärenden som avgörs utan föredragning, om ledningsgrupper samt om andra sådana ärenden som gäller förvaltningen och som behövs för organiseringen av verksamheten, till den del det inte bestäms närmare om dessa frågor i brottspåföljdscentralernas arbetsordningar.

I brottspåföljdscentralernas arbetsordningar, som fastställs av direktören för ansvarsområdet för operativ verksamhet, bestäms det om organiseringen av arbetet vid brottspåföljdscentralerna. I en brottspåföljdscentrals arbetsordning bestäms det om brottspåföljdscentralens och dess enheters interna uppgifter och organisering av uppgifterna, om tjänstemännens uppgifter, befogenhetsfördelning och ställföreträdare, om beredning och avgörande av ärenden samt om andra sådana frågor som gäller brottspåföljdscentralens interna förvaltning och som behövs för organiseringen av verksamheten.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Genom denna lag upphävs lagen om Brottspåföljdsmyndigheten (953/2009), nedan den upphävda lagen.

Vad som någon annanstans i lag föreskrivs om Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhet, brottspåföljdsregioner och bedömningscentrum samt om direktörer för centralförvaltningsenheten, regiondirektörer, direktörer för bedömningscentrum, direktören för verkställighetsenheten, direktören för Brottspåföljdsområdets utbildningscentral, direktörer för byråer för samhällspåföljder och fängelsedirektörer gäller i denna lag avsedda ansvarsområden inom Brottspåföljdsmyndigheten, enheter inom ansvarsområdena och brottspåföljdscentraler samt direktörer för ansvarsområden, direktörer för brottspåföljdscentraler och enhetschefer.

Om det i någon annan lag eller i bestämmelser som utfärdats med stöd av någon annan lag hänvisas till den upphävda lagen, ska hänvisningen anses avse en hänvisning till motsvarande bestämmelse i denna lag.

Vid ikraftträdandet av denna lag överförs de ärenden som är anhängiga vid Brottspåföljdsmyndighetens olika verksamhetsenheter samt de avtal och förbindelser som enheterna ingått, tillsammans med de rättigheter och skyldigheter som följer av avtalen och förbindelserna, till motsvarande verksamhetsenheter enligt denna lag i enlighet med vad som i lag och förordning av statsrådet föreskrivs och i Brottspåföljdsmyndighetens arbetsordning bestäms om uppgiftsfördelning mellan dem.

Bestämmelser om personalens ställning finns i 2 kap. i statstjänstemannalagen (750/1994).

Beslut om ändring av tjänster och placering av personalen fattas före ikraftträdandet av lagen av generaldirektören eller av en annan tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndigheten som bestäms i Brottspåföljdsmyndighetens arbetsordning.

För verkställighet av fängelse svarar Brottspåföljdsmyndigheten. För ordnandet av hälso- och sjukvården svarar den i lagen om Enheten för hälso- och sjukvård för fångar (1635/2015) avsedda Enheten för hälso- och sjukvård för fångar som är underställd Institutet för hälsa och välfärd.

Bestämmelser i övrigt om Brottspåföljdsmyndighetens organisation finns i lagen om Brottspåföljdsmyndigheten ( / ).

De tjänstemän vid Brottspåföljdsmyndigheten som utövar den beslutanderätt som avses i denna lag är

1) direktörerna för ansvarsområdena,

2) direktörerna för brottspåföljdscentralerna,

3) enhetschefen för enheten för klientbedömning,

4) enhetschefen för verkställighetsenheten,

5) enhetscheferna för fängelserna,

6) enhetscheferna för byråerna för samhällspåföljder,

7) tjänstemän som svarar för ordnandet av sysselsättning i fängelset (sysselsättningsansvariga),

8) tjänstemän som svarar för ordningen och säkerheten i fängelset (säkerhetsansvariga),

9) tjänstemän i chefsuppgifter inom styrning eller övervakning,

10) tjänstemän som utför styrnings- eller övervakningsuppgifter,

11) andra tjänstemän vid Brottspåföljdsmyndigheten.

Direktören för det behöriga ansvarsområdet har i enskilda fall rätt att överta avgörandet av ett ärende som i denna lag anförtrotts en tjänsteman som avses i 1 mom. 2–10 punkten. En direktör för en brottspåföljdscentral har i enskilda fall rätt att överta avgörandet av ett ärende som i denna lag anförtrotts en tjänsteman som avses i 1 mom. 5–10 punkten. En enhetschef för ett fängelse har i enskilda fall rätt att överta avgörandet av ett ärende som anförtrotts en tjänsteman som avses i 1 mom. 7–10 punkten. En säkerhetsansvarig har i enskilda fall rätt att överta avgörandet av ett ärende som anförtrotts en tjänsteman som avses i 1 mom. 9 eller 10 punkten. En tjänsteman i chefsuppgifter inom styrning eller övervakning har i enskilda fall rätt att överta avgörandet av ett ärende som anförtrotts en tjänsteman som avses i 1 mom. 10 punkten.

För verkställigheten av domar svarar tjänstemän vid verkställighetsenheten (verkställighetsansvariga). Enhetschefen för verkställighetsenheten har i enskilda fall rätt att överta avgörandet av ett ärende som anförtrotts en annan verkställighetsansvarig.

Den beslutanderätt som utövas av enhetschefen för ett fängelse får, om inte saken tål uppskov, utom tjänstetid utövas även av den jourhavande tjänstemannen vid Brottspåföljdsmyndigheten i ärenden som gäller

1) förvägran av vistelse utomhus,

2) överföring av fångar till temporär undersökning och vård utanför fängelset,

3) permission av synnerligen viktigt skäl,

4) specialgranskning,

5) kroppsbesiktning,

6) hållande i förvar,

7) anmälningar som avses i 19 kap. 1, 2, 4, 5 och 8 §,

8) villkorlig frigivning av en fånge.

En verkställighetsansvarigs beslutanderätt när det gäller beslut om strafftiden får, om inte saken tål uppskov, utövas av den jourhavande tjänstemannen vid Brottspåföljdsmyndigheten.

Endast enhetschefen för ett fängelse får vara jourhavande tjänsteman.

Trots bestämmelserna i denna lag kan direktören för Brottspåföljdsmyndighetens ansvarsområde för operativ verksamhet i enskilda fall överta avgörandet av ett ärende som omfattas av beslutanderätten för en tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndigheten och som gäller en fånges placering, förflyttning, deltagande i sysselsättning utanför fängelset eller permission, om det finns anledning att misstänka att fången deltar i en organiserad kriminell sammanslutnings verksamhet, eller under fängelsetiden fortsätter med brottslig verksamhet eller äventyrar säkerheten, eller om det är motiverat för att garantera fångens säkerhet.

Enhetschefen för enheten för klientbedömning beslutar om i 3 § avsett uppskov med fängelsestraff och förvandlingsstraff för böter, i 4 § 1 och 2 mom. avsett uppskov med fängelsestraff och i 6 § avsett återkallande av uppskov. En utmätningsman beslutar om uppskov med i 4 § 3 mom. avsett förvandlingsstraff för böter och om återkallande av sådant uppskov. När uppskov med verkställigheten ansöks på grund av hälsoskäl ska utlåtande begäras av Enheten för hälso- och sjukvård för fångar.

En verkställighetsansvarig beslutar om den betalningstid som avses i 7 §.

Beslut om efterlysning av den dömde och om återkallande av efterlysning fattas av en verkställighetsansvarig eller av en annan i Brottspåföljdsmyndighetens arbetsordning angiven tjänsteman vid verkställighetsenheten.

Närmare föreskrifter om de grunder på vilka det bestäms vilken enhet vid Brottspåföljdsmyndigheten som ska höra den dömde meddelas av Brottspåföljdsmyndigheten.

Strafftidsbeslut fattas av en verkställighetsansvarig. Beslut om i 7 § 3 mom. avsedd inräkning i strafftiden fattas av enhetschefen för verkställighetsenheten.

Närmare föreskrifter om beräkning av strafftiden meddelas av Brottspåföljdsmyndigheten.

Planen för strafftiden utarbetas av Brottspåföljdsmyndigheten. Planen preciseras i det fängelse i vilket fången i fråga placeras.

Beslut om planen för strafftiden, placeringen av en fånge i fängelse och tidpunkten för anmälan till fängelset samt om ersättning för resekostnaderna för en fånge som kommer till fängelset eller resekostnader som uppstår av hörande av en fånge fattas av enhetschefen för enheten för klientbedömning eller av en annan i Brottspåföljdsmyndighetens arbetsordning angiven tjänsteman vid enheten för klientbedömning eller enhetschef för en byrå för samhällspåföljder. Beslut om ersättning för resekostnaderna för en fånge som kommer till fängelset kan också fattas av en i brottspåföljdscentralens arbetsordning angiven annan tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndigheten. En sysselsättningsansvarig eller en i brottspåföljdscentralens arbetsordning angiven tjänsteman i chefsuppgifter inom styrning eller övervakning beslutar om ersättning för resekostnaderna för en fånge som friges från fängelset och för i 3 § 2 mom. avsedda resekostnader.

Direktören för Brottspåföljdsmyndighetens ansvarsområde för operativ verksamhet beslutar om de öppna anstalter och öppna avdelningar där fångar övervakas tekniskt med hjälp av anordningar enligt 1 § 2 mom.

Närmare bestämmelser om verkställighetshandlingarna, förpassning av dömda till fängelse, antecknande av ankomstgranskning samt innehållet i och utarbetandet av planer för strafftiden utfärdas genom förordning av statsrådet.

Närmare föreskrifter om ankomstgranskning, bedömning, placering i en öppen anstalt och planmässigt genomförande av straffet meddelas av Brottspåföljdsmyndigheten.

Direktören för ansvarsområdet för operativ verksamhet fastställer dagordningen på en säkerhetsavdelning. Enhetschefen för fängelset fastställer dagordningen på andra avdelningar.

En sysselsättningsansvarig eller en tjänsteman i chefsuppgifter inom styrning eller övervakning beslutar om placering av fångar på avdelningar, så som bestäms i brottspåföljdscentralens arbetsordning. En sysselsättningsansvarig eller säkerhetsansvarig eller en tjänsteman i chefsuppgifter inom styrning eller övervakning beslutar om avskilt boende på en fånges egen begäran. Den överläkare som svarar för verksamheten på ett sjukhus vid Enheten för hälso- och sjukvård för fångar eller en av överläkaren förordnad läkare beslutar om intagning på sjukhuset och utskrivning därifrån.

Direktören för ansvarsområdet för operativ verksamhet fattar på förslag av enhetschefen för fängelset eller enhetschefen för enheten för klientbedömning eller efter att ha hört dessa beslut om placering av fångar på säkerhetsavdelningar.

En fånge som utan giltigt skäl underlåter att anlända till öppen anstalt inom utsatt tid ska förpassas till ett fängelse som enheten för klientbedömning anvisat.

Enhetschefen för enheten för klientbedömning beslutar om förflyttning av fångar. Enhetschefen för enheten för klientbedömning kan också överföra beslutanderätten i frågan till den enhetschef för ett fängelse som nämns i planen för strafftiden.

Enhetschefen för fängelset eller en säkerhetsansvarig eller sysselsättningsansvarig beslutar om en fånge ska tillåtas avlägsna sig från fängelset enligt 5 § 2 mom. Om vistelsen utanför fängelset överskrider sju dygn, ska beslutet fattas av enhetschefen för enheten för klientbedömning.

Enhetschefen för det mottagande fängelset eller en säkerhetsansvarig i det mottagande fängelset beslutar om en sådan kortvarig förflyttning av en fånge till ett annat fängelse som avses i 3 a §, efter att ha hört enhetschefen för placeringsfängelset.

Med avvikelse från 1 mom. beslutar direktören för ansvarsområdet för operativ verksamhet om förflyttning av en fånge, om fången placeras på en säkerhetsavdelning och placeringen förutsätter att fången förflyttas till ett annat fängelse.

Närmare bestämmelser om förfarandet vid förflyttning av fångar utfärdas genom förordning av statsrådet. Närmare föreskrifter om förflyttning av fångar meddelas av Brottspåföljdsmyndigheten.

Enhetschefen för fängelset eller en säkerhetsansvarig beslutar om att förvägra en fånge vistelse utomhus.

Direktören för ansvarsområdet för operativ verksamhet beslutar om att begränsa en fånges rätt att använda egna kläder enligt 2 § 2 mom. En säkerhetsansvarig eller en tjänsteman i chefsuppgifter inom styrning eller övervakning beslutar om att förvägra överlämnande av egna kläder till en fånges förfogande enligt 2 § 3 mom. En tjänsteman som utför styrnings- eller övervakningsuppgifter får överlämna sådana egna kläder till en fånges förfogande som det är tillåtet att inneha i fängelset.

En sysselsättningsansvarig eller säkerhetsansvarig beslutar om avvikelse från den normala kosten. En sysselsättningsansvarig eller en i arbetsordningen angiven tjänsteman i chefsuppgifter inom styrning eller övervakning beslutar om betalning av matpenning.

Direktören för Brottspåföljdsmyndighetens ansvarsområde för operativ verksamhet beslutar om förbud mot rökning i fängelset enligt 6 a §.

Närmare föreskrifter om mathållning och basvård, anordnande av egen mathållning, boende samt om anordnande av rökning och innehav av tändredskap meddelas av Brottspåföljdsmyndigheten.

Enhetschefen för fängelset, en i brottspåföljdscentralens arbetsordning angiven sysselsättningsansvarig eller en tjänsteman i chefsuppgifter inom styrning eller övervakning beslutar om placering enligt 4 §, deltagande i sysselsättning utanför fängelset enligt 6 och 9 § samt om återkallande av tillstånd eller placering enligt 11 §.

Direktören för Brottspåföljdsmyndighetens ansvarsområde för operativ verksamhet beslutar dock om tillstånd till civilt arbete, tillstånd till studier och placering i anstalt utanför fängelset för fångar som avtjänar livstids fängelse samt för fångar som avtjänar kombinationsstraff enligt 2 c kap. 11 § i strafflagen.

Genom ett beslut av direktören för Brottspåföljdsmyndighetens ansvarsområde för operativ verksamhet kan den beslutanderätt som avses i 2 mom. överföras på en tjänsteman som avses i 1 mom.

Enhetschefen för fängelset, en sysselsättningsansvarig eller en tjänsteman i chefsuppgifter inom styrning eller övervakning beslutar om befrielse från sysselsättningsplikt enligt 13 §.

Närmare bestämmelser om placering av fångar i sysselsättning, fångarnas arbets- och sysselsättningstid samt villkor, längd och avtal för placering och tillstånd som avses i 6 och 9 § samt tidsbunden befrielse från sysselsättningsplikten utfärdas genom förordning av statsrådet. Närmare föreskrifter om förfarandet samt om klassificeringen av arbetena och andra förutsättningar för arbetet meddelas av Brottspåföljdsmyndigheten.

Fångarna har inte rätt att inneha alkohol, andra berusningsmedel, sådana dopningsmedel som avses i 44 kap. 16 § i strafflagen och inte heller föremål avsedda för narkotikabruk. I ett slutet fängelse får en fånge inte inneha egendom som han eller hon utan tillstånd av Brottspåföljdsmyndigheten fått av någon annan fånge.

Enhetschefen för fängelset eller en i brottspåföljdscentralens arbetsordning angiven säkerhetsansvarig beslutar om i 4 § 4 mom. avsett sändande av pengar eller betalningsmedel till någon utanför anstalten eller till en annan fånge. Enhetschefen för fängelset eller en i brottspåföljdscentralens arbetsordning angiven sysselsättningsansvarig eller en tjänsteman i chefsuppgifter inom styrning eller övervakning beslutar om betalning av brukspenning, sysselsättningspenning, lön och arbetsresekostnader, om att sysselsättningspenning lämnas obetald och om ändring av brukspenning och lön.

Direktören för ansvarsområdet för operativ verksamhet beslutar om begränsning i slutna fängelser av användning av pengar eller andra betalningsmedel som har sitt ursprung utanför fängelset och som avses i 4 § 3 mom.

Närmare föreskrifter om egenskaperna hos och om överlämnande och användning av det betalkort som ges i fångarnas besittning, om förvaring, sändande och förstöring av egendom, om egendomsförteckningen och om vilken egendom som ska upptecknas i den samt om betalning av provision som avses i 6 §, om provisionens belopp och om när sysselsättningspenning inte betalas ut meddelas av Brottspåföljdsmyndigheten.

Beslut om en fånges innehav av mediciner fattas av en läkare vid Enheten för hälso- och sjukvård för fångar.

Enhetschefen för fängelset beslutar, efter att om möjligt ha hört en läkare, om att sända en fånge för vård eller undersökning enligt 2 §. Direktören för Brottspåföljdsmyndighetens ansvarsområde för operativ verksamhet beslutar på framställning av fängelset och efter att ha hört den läkare som är föreståndare för Enheten för hälso- och sjukvård för fångar om frigivning från fängelset enligt 3 §.

Tillstånd till fritidsverksamhet som avses i 1 § 2 mom. och sammankomster som avses i 7 § beviljas av enhetschefen för fängelset eller en i brottspåföljdscentralens arbetsordning angiven sysselsättningsansvarig eller säkerhetsansvarig.

Närmare föreskrifter om anordnandet av bibliotekstjänster i sådana fall där en fånge inte kan besöka fängelsebiblioteket meddelas av Brottspåföljdsmyndigheten.

En i brottspåföljdscentralens arbetsordning angiven tjänsteman som utför styrnings- eller övervakningsuppgifter beslutar om granskning av brev och andra postförsändelser med stöd av 1 § 1 mom. samt om öppnande av en sådan försändelse och granskning av dess innehåll med stöd av 1 § 2 mom. eller 4 § 2 mom.

En säkerhetsansvarig eller en av denne för uppgiften särskilt förordnad tjänsteman i chefsuppgifter inom styrning eller övervakning beslutar om läsning av brev, andra postförsändelser eller meddelanden med stöd av 2 § 1 mom., 8 § 1 mom. eller 9 b §, om utredning av avsändaren enligt 2 § 2 mom., om kopiering enligt 2 § 3 mom., om att underrätta fången om läsning enligt 2 a § 1 mom. samt om kvarhållande av försändelser eller meddelanden enligt 5 §. Ett meddelande får dock även lämnas för läsning till en sådan tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndigheten som har rätt att behandla uppgifter i säkerhetsregistret. Beslut om avlyssning och inspelning av telefonsamtal fattas av en säkerhetsansvarig.

Enhetschefen för fängelset eller en säkerhetsansvarig eller sysselsättningsansvarig beslutar om tillstånd till användning av mobiltelefon och om återkallande av sådana tillstånd samt om överlämnande av en mobiltelefon till en fånges förfogande.

Enhetschefen för fängelset eller en säkerhetsansvarig eller sysselsättningsansvarig beslutar om tillstånd till användning av e-post och av internet och om återkallande av sådana tillstånd samt om överlämnande av en dator till en fånges förfogande.

Närmare föreskrifter om egenskaperna hos mobiltelefoner enligt 6 a § samt om överlämnandet av telefoner till fångarnas förfogande och om användningen av dem meddelas av Brottspåföljdsmyndigheten.

En sysselsättningsansvarig eller säkerhetsansvarig eller en tjänsteman i chefsuppgifter inom styrning eller övervakning beslutar om oövervakade besök, besök av ombud, besök av barn, besök fångar emellan, övervakade besök enligt 3 § 2 mom., kontakter via videolänk samt om återkallande av tillstånd till dessa. En säkerhetsansvarig beslutar om avlyssning av ett övervakat besök med en teknisk anordning och upptagning vid ett övervakat besök enligt 2 § 3 mom. Enhetschefen för fängelset eller en sysselsättningsansvarig eller säkerhetsansvarig beslutar om besöksförbud.

Närmare föreskrifter om hur besök ska ordnas meddelas av Brottspåföljdsmyndigheten.

Beslut om beviljande och återkallande av permission samt om tidigareläggning enligt 3 § 3 mom. och betalning av kostnader för resor under permission enligt 10 § 2 mom. fattas av enhetschefen för fängelset eller av en i brottspåföljdscentralens arbetsordning angiven säkerhetsansvarig eller sysselsättningsansvarig.

Direktören för Brottspåföljdsmyndighetens ansvarsområde för operativ verksamhet beslutar dock om permission och betalning av kostnader för resor under permission, om

1) den som avtjänar fängelse på livstid eller ett kombinationsstraff ansöker om permission med stöd av 2–5 §, eller

2) permissionen gäller vistelse i någon annan stat än Finland.

Direktören för Brottspåföljdsmyndighetens ansvarsområde för operativ verksamhet kan besluta att den beslutanderätt som avses i 2 mom. överförs på enhetschefen för fängelset.

Närmare bestämmelser om restid, ersättande av resekostnader under en permission och permissionsförfarandet utfärdas genom förordning av statsrådet. Närmare föreskrifter om beräkning av antalet permissioner och permissionernas längd meddelas av Brottspåföljdsmyndigheten.

Om en fånge på grund av en ordningsförseelse förflyttas från en öppen anstalt till ett slutet fängelse, kan ordningsförseelsen också behandlas och disciplinstraffet påföras i det fängelse till vilket fången förflyttas.

Direktören för ansvarsområdet för operativ verksamhet fastställer ordningsstadgan.

Enhetschefen för fängelset eller, om saken inte tål uppskov, en säkerhetsansvarig eller en tjänsteman i chefsuppgifter inom styrning eller övervakning beslutar om övervakning och låsning av fängelselokalerna.

Enhetschefen för fängelset beslutar om disciplinstraff. Enhetschefen beslutar också om huruvida ett brott ska överlämnas till polisen för utredning i stället för att ett disciplinstraff påförs.

Närmare föreskrifter om verkställigheten av disciplinstraff meddelas av Brottspåföljdsmyndigheten.

Protokoll, vars närmare innehåll anges genom förordning av statsrådet, ska föras över ingripande i obemannade fordons eller farkosters färd, kroppsvisitation, kroppsbesiktning och specialgranskning. Observationer om berusning och genomförande av säkerhetskontroll under transport ska antecknas på en blankett enligt ett formulär som fastställts av Brottspåföljdsmyndigheten.

Enhetschefen för fängelset eller en i brottspåföljdscentralens arbetsordning angiven säkerhetsansvarig beslutar om specialgranskning. Direktören för ansvarsområdet för operativ verksamhet eller en i Brottspåföljdsmyndighetens arbetsordning angiven tjänsteman inom ansvarsområdet för operativ verksamhet har i enskilda fall rätt att besluta om specialgranskning.

Enhetschefen för fängelset beslutar om kroppsbesiktning.

Enhetschefen för fängelset eller en säkerhetsansvarig beslutar om att en hund som är skolad för att söka efter narkotika samt dess förare ska ställas till en annan myndighets förfogande.

En tjänsteman i chefsuppgifter inom övervakningen beslutar om kroppsvisitation av besökare och om avlägsnande av besökare från fängelset. Enhetschefen för fängelset beslutar om att en person som gripits ska hållas i förvar.

Beslut om användning av fängsel fattas av en tjänsteman i chefsuppgifter inom övervakningen eller, om saken inte tål uppskov, av en tjänsteman som utför styrnings- eller övervakningsuppgifter. Beslut om ställande under observation och observation i isolering fattas av en säkerhetsansvarig eller, om saken inte tål uppskov, av en tjänsteman i chefsuppgifter inom övervakningen. Beslut om avskildhet fattas av enhetschefen för fängelset.

Närmare föreskrifter om användning av maktmedel samt om utbildning i hur säkerhetsåtgärder ska vidtas samt hur maktmedel och maktmedelsredskap ska användas meddelas av Brottspåföljdsmyndigheten.

Brottspåföljdsmyndigheten har rätt att till den enhet som utför sinnesundersökning lämna sådana uppgifter om en fånge som behövs för genomförandet av undersökningen.

Enhetschefen för fängelset eller en i brottspåföljdscentralens arbetsordning angiven säkerhetsansvarig eller sysselsättningsansvarig beslutar om anmälningar och lämnande av upplysningar enligt 1, 2, 4, 8 och 8 a §. Dessutom kan direktören för ansvarsområdet för operativ verksamhet eller en annan i Brottspåföljdsmyndighetens arbetsordning angiven tjänsteman inom ansvarsområdet för operativ verksamhet besluta om anmälningar och lämnande av upplysningar enligt 1 §.

Enhetschefen för fängelset, en i brottspåföljdscentralens arbetsordning angiven säkerhetsansvarig eller sysselsättningsansvarig eller en tjänsteman i chefsuppgifter inom styrning eller övervakning beslutar om anmälningar enligt 5 § 1 mom. En verkställighetsansvarig eller en av enhetschefen för verkställighetsenheten förordnad annan tjänsteman vid verkställighetsenheten beslutar om anmälningar enligt 5 § 2 mom.

Direktören för ansvarsområdet för utveckling och styrning avgör en begäran om omprövning när det är fråga om ett ärende som avses i 1 §. Generaldirektören för Brottspåföljdsmyndigheten avgör en begäran om omprövning, om det är fråga om ett sådant beslut av direktören för ansvarsområdet för operativ verksamhet som gäller uppskov med villkorlig frigivning enligt 1 § 1 mom. 1 punkten, placering på en säkerhetsavdelning enligt 1 § 1 mom. 5 punkten, tillstånd till civilt arbete, studietillstånd och placering i anstalt utanför fängelset enligt 1 § 1 mom. 8 punkten eller återkallande av ett sådant tillstånd, frigivning från ett fängelse för vård enligt 1 § 1 mom. 10 punkten, permission av synnerligen viktigt skäl enligt 1 § 1 mom. 13 punkten eller återkallande av en sådan permission eller ersättning för kostnaderna för resor under en permission enligt 14 kap. 10 §. Detsamma gäller om ändring söks i ett beslut som en direktör för ett ansvarsområde har fattat med stöd av den rätt att överta avgörandet av ett ärende som avses i 1 kap. 8 och 10 §.

Begäran om omprövning ska framställas skriftligen inom sju dagar från delfåendet av beslutet. Begäran om omprövning lämnas till direktören för ansvarsområdet för utveckling och styrning eller till enhetschefen för fängelset. Begäran om omprövning ska behandlas skyndsamt.

Besvär hos förvaltningsdomstolen ska anföras inom 14 dagar från delfåendet av beslutet. Besvär över beslut som Brottspåföljdsmyndigheten fattat med anledning av en begäran om omprövning får anföras hos Helsingfors förvaltningsdomstol.

Begäran om omprövning eller anförande av besvär avbryter inte verkställigheten av beslut som avses 1 §, om inte generaldirektören för Brottspåföljdsmyndigheten eller direktören för ansvarsområdet för utveckling och styrning i egenskap av den som behandlar begäran om omprövning eller den domstol som behandlar besvären beslutar något annat.

Enhetschefen för fängelset beslutar om uppskov med villkorlig frigivning enligt 2 c kap. 9 § 1 mom. i strafflagen. Enhetschefen för fängelset beslutar om ställande under övervakning enligt 70 § i lagen om verkställighet av samhällspåföljder. Direktören för Brottspåföljdsmyndighetens ansvarsområde för operativ verksamhet beslutar om uppskov med villkorlig frigivning utan fångens samtycke enligt 2 c kap. 9 § 2 mom. i strafflagen.

Närmare bestämmelser om tillsyn över och verkställighet av villkorlig frigivning samt bestämmande av fängelsetiden och tidpunkten för frigivning utfärdas genom förordning av statsrådet. Närmare föreskrifter om frigivning av fångar meddelas av Brottspåföljdsmyndigheten.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Trots bestämmelserna i denna lag kan direktören för Brottspåföljdsmyndighetens ansvarsområde för operativ verksamhet i enskilda fall överta avgörandet av ett ärende som omfattas av beslutanderätten för en tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndigheten och som gäller en häktads placering, förflyttning och permission, om det finns anledning att misstänka att den häktade deltar i en organiserad kriminell sammanslutnings verksamhet, under häktningstiden fortsätter med brottslig verksamhet eller äventyrar säkerheten, eller om det är motiverat för att garantera den häktades säkerhet.

Brottspåföljdsmyndigheten får ta de signalement som avses i tvångsmedelslagen på de häktade.

Närmare föreskrifter om ankomstgranskningen meddelas av Brottspåföljdsmyndigheten.

Enhetschefen för fängelset beslutar om att förvägra en häktad vistelse utomhus. Enhetschefen för fängelset eller en i brottspåföljdscentralens arbetsordning angiven säkerhetsansvarig beslutar om en häktads klädsel. Enhetschefen för fängelset eller en i brottspåföljdscentralens arbetsordning angiven sysselsättningsansvarig beslutar om avvikelse från den normala kosten.

En sysselsättningsansvarig eller säkerhetsansvarig eller en tjänsteman i chefsuppgifter inom styrning eller övervakning beslutar om avskilt boende på en häktads egen begäran och om placering på kontraktsavdelning. Enhetschefen för enheten för klientbedömning beslutar om förflyttning av en häktad.

Enhetschefen för det mottagande fängelset eller en säkerhetsansvarig i det mottagande fängelset beslutar om kortvarig förflyttning av en häktad enligt 6 a §, efter att ha hört enhetschefen för placeringsfängelset.

Enhetschefen för fängelset beslutar om den häktade ska tillåtas avlägsna sig från fängelset enligt 8 §. Om vistelsen utanför fängelset varar över sju dygn, fattas beslutet av enhetschefen för enheten för klientbedömning.

Närmare föreskrifter om förflyttning av häktade, mathållning och basvård, boende samt anordnande av rökning och innehav av tändredskap meddelas av Brottspåföljdsmyndigheten.

Enhetschefen för fängelset, en i brottspåföljdscentralens arbetsordning angiven sysselsättningsansvarig eller en tjänsteman i chefsuppgifter inom styrning eller övervakning beslutar om en häktads deltagande i sysselsättning och om sådant eget arbete som avses i 2 §.

De häktade har inte rätt att inneha alkohol, andra berusningsmedel, sådana dopningsmedel som avses i 44 kap. 16 § i strafflagen eller föremål avsedda för narkotikabruk. En häktad får inte inneha egendom som han eller hon utan tillstånd av Brottspåföljdsmyndigheten fått av någon annan häktad.

Enhetschefen för fängelset eller en i Brottspåföljdsmyndighetens arbetsordning angiven säkerhetsansvarig beslutar om i 4 § 3 mom. avsedd begränsning av rätten att använda pengar eller betalningsmedel och om i 4 § 4 mom. avsett sändande av pengar eller betalningsmedel till någon utanför anstalten eller till en annan fånge. Enhetschefen för fängelset, en i brottspåföljdscentralens arbetsordning angiven sysselsättningsansvarig eller en tjänsteman i chefsuppgifter inom styrning eller övervakning beslutar om betalning av brukspenning och sysselsättningspenning.

Närmare föreskrifter om egenskaperna hos och om överlämnande och användning av det betalkort som ges i de häktades besittning, om förvaring, sändande och förstöring av egendom, om egendomsförteckningen och om vilken egendom som ska upptecknas i den samt om betalning av provision som avses i 6 §, om provisionens belopp och om när sysselsättningspenning inte betalas ut meddelas av Brottspåföljdsmyndigheten.

Beslut om en häktads innehav av mediciner fattas av en läkare vid Enheten för hälso- och sjukvård för fångar.

Enhetschefen för fängelset beslutar, efter att om möjligt ha hört en läkare, om att sända en häktad till vård eller undersökning enligt 2 §.

Brottspåföljdsmyndigheten meddelar närmare föreskrifter om anordnandet av bibliotekstjänster i sådana fall där en häktad inte kan besöka fängelsebiblioteket.

En i brottspåföljdscentralens arbetsordning angiven tjänsteman som utför styrnings- eller övervakningsuppgifter beslutar om granskning av brev och andra postförsändelser med stöd av 1 § 2 mom. samt om öppnande av en sådan försändelse och granskning av dess innehåll med stöd av 1 § 3 mom. eller 4 § 2 mom.

En säkerhetsansvarig eller en av denne för uppgiften särskilt förordnad tjänsteman i chefsuppgifter inom styrning eller övervakning beslutar om läsning av brev, andra postförsändelser eller meddelanden med stöd av 2 § 1 mom., om utredning av avsändaren enligt 2 § 2 mom., om kopiering enligt 2 § 3 mom., om att underrätta den häktade om läsning enligt 2 a § 1 mom. samt om kvarhållande av försändelser eller meddelanden enligt 5 §. Ett meddelande får dock även lämnas för läsning till en sådan tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndigheten som har rätt att behandla uppgifter i säkerhetsregistret. Beslut om avlyssning och inspelning av telefonsamtal fattas av en säkerhetsansvarig.

Enhetschefen för fängelset eller en säkerhetsansvarig beslutar om tillstånd till användning av e-post och internet och om återkallande av sådana tillstånd.

En sysselsättningsansvarig eller säkerhetsansvarig eller en tjänsteman i chefsuppgifter inom styrning eller övervakning beslutar om oövervakade besök, besök av ombud, besök av barn, besök häktade och fångar emellan, övervakade besök enligt 1 § 4 mom. och kontakter via videolänk samt om återkallande av tillstånd till dessa. En säkerhetsansvarig beslutar om avlyssning av ett övervakat besök med en teknisk anordning och upptagning vid ett övervakat besök enligt 1 § 3 mom. Enhetschefen för fängelset eller en sysselsättningsansvarig eller säkerhetsansvarig beslutar om besöksförbud.

Närmare föreskrifter om hur besök ska ordnas meddelas av Brottspåföljdsmyndigheten.

Direktören för ansvarsområdet för operativ verksamhet fastställer ordningsstadgan.

Enhetschefen för fängelset eller, om saken inte tål uppskov, en säkerhetsansvarig eller en tjänsteman i chefsuppgifter inom styrning eller övervakning beslutar om övervakning och låsning av fängelselokalerna.

Enhetschefen för fängelset beslutar om disciplinstraff. Enhetschefen beslutar också om huruvida ett brott överlämnas till polisen för utredning i stället för att ett disciplinstraff påförs.

Närmare föreskrifter om verkställigheten av disciplinstraff meddelas av Brottspåföljdsmyndigheten.

Enhetschefen för fängelset eller en i brottspåföljdscentralens arbetsordning angiven säkerhetsansvarig beslutar om specialgranskning. I enskilda fall har direktören för ansvarsområdet för operativ verksamhet eller en i Brottspåföljdsmyndighetens arbetsordning angiven tjänsteman inom ansvarsområdet för operativ verksamhet rätt att besluta om specialgranskning.

Enhetschefen för fängelset beslutar om kroppsbesiktning.

En tjänsteman i chefsuppgifter inom övervakningen beslutar om kroppsvisitation av besökare och om avlägsnande av besökare från fängelset. Enhetschefen för fängelset beslutar om att en person som gripits ska hållas i förvar.

Beslut om användning av fängsel fattas av en tjänsteman i chefsuppgifter inom övervakningen eller, om saken inte tål uppskov, av en tjänsteman som utför styrnings- eller övervakningsuppgifter. Beslut om ställande under observation och observation i isolering fattas av en säkerhetsansvarig eller, om saken inte tål uppskov, av en tjänsteman i chefsuppgifter inom övervakningen. Beslut om avskildhet fattas av enhetschefen för fängelset.

Närmare föreskrifter om användning av maktmedel samt om utbildning i hur säkerhetsåtgärder ska vidtas samt hur maktmedel och maktmedelsredskap ska användas meddelas av Brottspåföljdsmyndigheten.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Vid beredningen av övervakad frihet på prov för fångar som avtjänar fängelsestraff på livstid ska fängelset ge ett utlåtande om huruvida förutsättningarna för frihet på prov uppfylls. Till utlåtandet ska fogas ett förslag till plan för strafftiden för friheten på prov, en bedömning av genomförandet av planen för strafftiden samt andra handlingar som behövs. Förslaget till plan för strafftiden ska innehålla de uppgifter som avses i 14 §. Till handlingarna fogas skriftliga samtycken av fången och den person eller de personer som avses i 3 § 2 mom. Förslaget till plan för strafftiden, de övriga behövliga handlingarna och fängelsets utlåtande sänds till enheten för klientbedömning.

Enheten för klientbedömning ska vid behov stå i kontakt med de myndigheter, inrättningar, sammanslutningar och enskilda personer som berörs av verkställigheten av friheten på prov. Enheten för klientbedömning ger sitt utlåtande om huruvida den övervakade friheten på prov i fråga om fången som avtjänar ett fängelsestraff på livstid upprätthåller och främjar hans eller hennes färdigheter för anpassning i samhället, samt reder ut huruvida de övriga förutsättningarna för övervakad frihet på prov uppfylls. Särskilda bestämmelser gäller för utlåtandet från Enheten för hälso- och sjukvård för fångar.

Enhetschefen för fängelset eller i det fall som avses i 13 § direktören för ansvarsområdet för klientprocesser fastställer planen för strafftiden, och till den fogas fångens skriftliga samtycke enligt 10 §. Planen för strafftiden ska ges till fången i skriftlig form.

Direktören för Brottspåföljdsmyndighetens ansvarsområde för klientprocesser fattar beslut om placering av en fånge som avtjänar fängelse på livstid i övervakad frihet på prov och om tillstånd enligt 21 § 1 mom. att tillfälligt låta bli att följa planen för strafftiden, om tillståndet gäller att personen i fråga avlägsnar sig från Finlands territorium.

Enhetschefen för fängelset fattar beslut om placering i övervakad frihet på prov av andra fångar än de som avses i 1 mom. Enhetschefen för fängelset fattar också beslut om de verkningar som ett i 22 § 3 mom. avsett nytt straff som ska verkställas har på fortsatt verkställighet av frihet på prov, om återkallelse av övervakad frihet på prov för viss tid eller helt och hållet och om återförpassning till fängelse enligt 26 §.

En läkare vid Enheten för hälso- och sjukvård för fångar fattar beslut om påbörjande, övervakning och upphörande av sådan läkemedelsbehandling och annan behandling och stöd som avses i 4 §. I brådskande fall kan också en läkare vid ett sjukhus eller en enhet inom den specialiserade sjukvården som avses i 20 § avbryta läkemedelsbehandlingen tillfälligt. En läkare vid Enheten för hälso- och sjukvård för fångar ska omedelbart informeras om att behandlingen avbrutits tillfälligt. Denna läkare fattar det slutliga beslutet om läkemedelsbehandlingen.

Enhetschefen för fängelset, enhetschefen för byrån för samhällspåföljder, den biträdande direktören enligt brottspåföljdscentralens arbetsordning eller brottspåföljdschefen fattar beslut om ändring av planen för strafftiden enligt 16 §, tagande av blodprov enligt 19 §, tillstånd enligt 21 § 1 mom. att tillfälligt låta bli att iaktta planen för strafftiden, följderna av återkallelse av samtycke enligt 23 §, givande av varning enligt 26 § och ersättning av resekostnader enligt 33 §.

Enhetschefen för verkställighetsenheten eller någon annan tjänsteman som anges i Brottspåföljdsmyndighetens arbetsordning fattar beslut om beräkningen av strafftiden och om inräkningen i strafftiden enligt 28 §.

Omprövning får begäras hos direktören för ansvarsområdet för utveckling och styrning i fråga om beslut som gäller

1) en fånges ansökan om placering i frihet på prov enligt 11 §,

2) tillstånd enligt 21 § att tillfälligt låta bli att följa en bestämmelse i planen för strafftiden,

3) varning som avses i 26 § 3 mom.,

4) återkallelse av frihet på prov enligt 25 § och 26 § 1 mom.,

5) inräkning i strafftiden enligt 28 §,

6) ersättning av resekostnader enligt 33 §.

Vid behandlingen av begäran om omprövning och besvär iakttas i övrigt 20 kap. 3–9 § i fängelselagen. Generaldirektören för Brottspåföljdsmyndigheten avgör en begäran om omprövning, om det är fråga om ett beslut som direktören för ansvarsområdet för klientprocesser fattat med stöd av 32 § 1 mom.

Brottspåföljdsmyndigheten får meddela närmare föreskrifter om

1) beredningen av övervakad frihet på prov,

2) förfarandet vid utredande av ett minderårigt barns åsikt,

3) situationer som avses i 9 § där placering i övervakad frihet på prov är uppenbart onödig,

4) genomförandet av övervakningen,

5) grunderna för avvikelser från verksamhetsskyldigheten,

6) tvingande och oförutsedda situationer som avses i 28 § 2 mom.,

7) innehållet i den anmälan som avses i 39 §.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Enhetschefen för byrån för samhällspåföljder vid Brottspåföljdsmyndigheten beslutar om åtgärder som föranleds av grovt brott mot skyldigheter enligt 26 §.

Enhetschefen för byrån för samhällspåföljder beslutar om inledande av verkställigheten av en samhällspåföljd enligt 17 § 1 mom., uppskov med eller avbrott i verkställigheten enligt 18 §, tagande av blodprov enligt 22 §, begäran om hämtning enligt 24 §, givande av en skriftlig varning enligt 25 §, ersättning för resekostnader enligt 32 §, givande av en skriftlig uppmaning enligt 74 § samt avslutande av övervakning enligt 60 § 3 mom. och 76 §. Om saken inte kan vänta, kan besluten fattas av en i brottspåföljdscentralens arbetsordning angiven enhetschef för ett fängelse, biträdande direktör eller en brottspåföljdschef. Beslut om ersättning för resekostnader kan också fattas av en i brottspåföljdscentralens arbetsordning angiven annan tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndigheten.

En tjänsteman som svarar för verkställigheten svarar för beräknandet av strafftiden för övervakningsstraff och beslutar om villkorlig frigivning från övervakningsstraff. En tjänsteman som svarar för verkställigheten eller en i Brottspåföljdsmyndighetens arbetsordning angiven annan tjänsteman vid Brottspåföljdmyndighetens verkställighetsenhet beslutar om utfärdande och återkallande av en efterlysning enligt 34 §.

Brottspåföljdsmyndigheten får meddela närmare föreskrifter om beräknandet av strafftiden samt om förfarandet vid kontroll av drogfrihet enligt 22 § och övervakning av deltagandet i verksamhet enligt 41 §.

Direktören för ansvarsområdet för utveckling och styrning avgör begäran om omprövning av beslut som avses i 86 §.

Begäran om omprövning ska framställas skriftligen inom sju dagar från delfåendet av beslutet. Begäran om omprövning ska lämnas till direktören för ansvarsområdet för utveckling och styrning, enhetschefen för byrån för samhällspåföljder eller enhetschefen för fängelset. Begäran om omprövning ska behandlas skyndsamt.

Besvär hos förvaltningsdomstolen ska anföras inom 14 dagar från delfåendet av beslutet.

Besvär över beslut som Brottspåföljdsmyndigheten fattat med anledning av en begäran om omprövning får anföras hos Helsingfors förvaltningsdomstol.

Begäran om omprövning eller anförande av besvär avbryter inte verkställigheten av beslut som avses i 86 § 4 eller 5 punkten, om inte direktören för ansvarsområdet för utveckling och styrning i egenskap av den som behandlar begäran om omprövning eller den domstol som behandlar besvären beslutar något annat.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Innan Brottspåföljdsmyndigheten fastställer bestämmelserna i planen för strafftiden för en fånge som ska placeras i övervakning ska Brottspåföljdsmyndighetens enhet för klientbedömning begära en bedömning från Enheten för hälso- och sjukvård för fångar av risken för att fången i fråga begår ett våldsbrott.

Om den dömdes förutsättningar att klara av övervakningstiden förbättrats så att det med fog kan antas att han eller hon klarar av övervakningstiden, kan Brottspåföljdsmyndigheten låta den dömde fortsätta avtjäna övervakningstid som förvandlats till ovillkorligt fängelse som övervakningstid. Brottspåföljdsmyndighetens enhet för klientbedömning ger sitt utlåtande om förutsättningarna att avtjäna övervakningstiden. I ett sådant fall avtjänas den del av övervakningstiden som återstod innan den förvandlades till fängelse, dock så att den tid som avtjänats i fängelse dras av.

Brottspåföljdsmyndighetens enhet för klientbedömning ska vid prövning av ett ärende som gäller fortsättande av övervakningstiden vidta åtgärder som avses i 8–10 § senast tre månader efter beslutet om förvandling av övervakningstiden, och därefter minst var tredje månad.

Brottspåföljdsmyndighetens enhet för klientbedömning fastställer planen för strafftiden enligt 8 § och beslutar om ändring av planen för strafftiden enligt 15 §.

Enhetschefen för verkställighetsenheten eller någon annan i Brottspåföljdsmyndighetens arbetsordning angiven tjänsteman svarar för beräknande av strafftiden och för i 22 § avsedd inräkning i strafftiden.

Enhetschefen för fängelset, i brottspåföljdscentralens arbetsordning angivna tjänstemän som svarar för sysselsättningen eller säkerheten i fängelset, enhetschefen för byrån för samhällspåföljder eller den i brottspåföljdscentralens arbetsordning angivna biträdande direktören beslutar om

1) tagande av blodprov enligt 13 § 2 mom.,

2) tillstånd att tillfälligt låta bli att följa planen för strafftiden enligt 14 § 1 mom.,

3) beslut som ska fattas med anledning av anmälan enligt 14 § 2 mom.,

4) utredning och framställning till åklagaren enligt 16 §,

5) skriftlig varning enligt 18 § 1 mom.,

6) att göra en utredning enligt 19 § och om att lämna den till åklagaren,

7) anmälan till tingsrätten enligt 24 § 2 mom.,

8) ersättning av resekostnader enligt 33 §.

Enhetschefen för byrån för samhällspåföljder eller den i brottspåföljdscentralens arbetsordning angivna biträdande direktören beslutar om efterlysning enligt 34 §.

En tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndigheten beslutar om annan kontroll av drogfrihet enligt 13 § än tagande av blodprov och om säkerhetskontroll samt om fråntagande av föremål och ämnen som påträffats vid säkerhetskontrollen enligt 17 § och om utredning enligt 18 § 2 mom.

En tjänsteman som enligt 2 kap. 9 § i tvångsmedelslagen är anhållningsberättigad beslutar på begäran av Brottspåföljdsmyndigheten om hämtning enligt 20 § samt om tagande i förvar enligt 16 och 19 §.

Direktören för Brottspåföljdsmyndighetens ansvarsområde för operativ verksamhet beslutar på framställning av enhetschefen för fängelset om att den dömde ska avtjäna återstoden av övervakningstiden enligt 28 §.

Direktören för ansvarsområdet för utveckling och styrning avgör i 1 mom. avsedda begäranden om omprövning.

Begäran om omprövning av ett beslut ska framställas skriftligen inom sju dagar från delfåendet av beslutet. Begäran om omprövning ska lämnas till direktören för ansvarsområdet för utveckling och styrning, enhetschefen för byrån för samhällspåföljder eller enhetschefen för fängelset. Begäran om omprövning ska behandlas skyndsamt. På behandlingen av begäran om omprövning tillämpas i övrigt vad som föreskrivs i 91 och 92 § i lagen om verkställighet av samhällspåföljder.

Besvär hos förvaltningsdomstolen ska anföras inom 14 dagar från delfåendet av beslutet. Besvär över beslut som Brottspåföljdsmyndigheten fattat med anledning av en begäran om omprövning ska anföras hos Helsingfors förvaltningsdomstol.

Brottspåföljdsmyndigheten får meddela närmare föreskrifter om

1) beredning av övervakningstid,

2) avtjänande av övervakningstid,

3) grunderna för avvikelse från verksamhetsskyldigheten,

4) tvingande och oförutsedda situationer enligt 14 § 2 mom. och om innehållet i anmälan enligt det momentet,

5) det förfarande som ska iakttas vid frigivning.

Denna lag träder i kraft den 20 .

För behandling av uppgifter som avses i denna lag förvaltar Brottspåföljdsmyndighetens ansvarsområde för utveckling och styrning Brottspåföljdsmyndighetens informationssystem med tillhörande register.

Med avvikelse från vad som föreskrivs i 1 mom. får

2) uppgifterna i säkerhetsregistret behandlas endast av sådana tjänstemän vid Brottspåföljdsmyndigheten som särskilt utsetts av Brottspåföljdsmyndighetens ansvarsområde för utveckling och styrning.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Utbildningscentralen har en enhetschef som utnämns av generaldirektören för Brottspåföljdsmyndigheten.

Enhetschefen har till uppgift att leda och utveckla utbildningscentralens verksamhet samt svara för att verksamheten ger resultat och är kvalitativ och för att målen nås.

Närmare bestämmelser om enhetschefens uppgifter utfärdas genom förordning av statsrådet.

De ärenden som ankommer på utbildningscentralen avgörs av enhetschefen, om inte något annat föreskrivs i denna lag eller med stöd av den i förordning av statsrådet. I arbetsordningen, som fastställts av enhetschefen, kan det bestämmas att ett ärende som hör till enhetschefens behörighet ska avgöras av någon annan tjänsteman, med undantag för ärenden som enligt lag eller förordning av statsrådet ska avgöras av enhetschefen. Närmare bestämmelser om innehållet i arbetsordningen utfärdas genom förordning av statsrådet.

Utbildningscentralen ger utbildning som leder till en yrkesinriktad examen inom brottspåföljdsområdet. Brottspåföljdsmyndighetens ansvarsområde för utveckling och styrning fastställer årligen på förslag av utbildningscentralens enhetschef antalet nybörjarplatser inom den utbildning som leder till examen.

Som studerande till utbildning som leder till yrkesinriktad examen kan antas den som

1) före utgången av ansökningstiden har fyllt 18 år,

2) före utgången av ansökningstiden har avlagt minst andra stadiets yrkesinriktade examen (yrkesinriktad grundexamen, yrkesexamen eller specialyrkesexamen), gymnasiets lärokurs eller en examen som avses i lagen om studentexamen (502/2019) eller motsvarande tidigare examen eller fullgjort motsvarande studier utomlands,

3) i fråga om sin hälsa och övriga egenskaper är lämplig för arbete inom brottspåföljdsområdet,

4) har blivit godkänd i urvalsprovet, och

5) har körrätt minst för kategori B.

Enhetschefen för utbildningscentralen kan bevilja undantag från kraven i 1 mom. 2 punkten, om sökanden i övrigt kan anses ha tillräckliga kunskaper och färdigheter för studierna i fråga.

Den som ansöker om att bli antagen till utbildning ska lämna utbildningscentralen de uppgifter om sitt hälsotillstånd som behövs för bedömningen vid antagningen av studerande. Bestämmelser om ansökan om säkerhetsutredning finns i säkerhetsutredningslagen (726/2014).

Studerande till utbildning som leder till examen antas av enhetschefen för utbildningscentralen. Studerande till annan utbildning inom brottspåföljdsområdet antas av utbildningscentralen.

Brottspåföljdsmyndighetens ansvarsområde för utveckling och styrning beslutar om den lön som betalas under perioden av inlärning i arbetet. Om inlärningen i arbetet utförs vid en enhet inom någon annan sektor, avtalas lönen med enheten i fråga.

Enhetschefen för utbildningscentralen kan på en studerandes begäran skjuta upp hans eller hennes studierätt till den tidpunkt då utbildningen följande gång inleds, dock med högst ett år.

Enhetschefen för utbildningscentralen kan bestämma att rätten att delta i utbildning som leder till examen går förlorad, om

1) den som antagits som studerande inte har anmält sig till utbildningscentralen på det sätt som anges i 11 § och utbildningscentralen av grundad anledning inte godtar anmälan efter den utsatta tiden,

2) en studerande har konstaterats ha en sådan sjukdom eller skada som uppenbart utgör ett bestående hinder för deltagande i utbildningen och avläggande av examen, eller om

3) en studerande inte har slutfört sina studier inom den maximitid som fastställs i undervisningsplanen, om inte utbildningscentralen av särskilda skäl beviljar den studerande extra tid för att slutföra studierna.

Enhetschefen för utbildningscentralen kan på ansökan av en studerande som studerar för examen avbryta dennes studier för högst två år.

Enhetschefen för utbildningscentralen kan på eget initiativ för högst ett år åt gången avbryta studierna för en studerande som studerar för examen på grund av långvarig sjukdom eller om den studerande inte med godkänt resultat kan genomföra sina studier i enlighet med undervisningsplanen, för den tid förundersökningen av ett brott som den studerande misstänks för pågår eller av något annat motsvarande vägande skäl. Den studerande ska på begäran ge utbildningscentralen de uppgifter som krävs för bedömning av hälsotillståndet.

Enhetschefen för utbildningscentralen kan, när en muntlig anmärkning inte anses vara en tillräcklig påföljd, ge en studerande som studerar för examen en skriftlig varning, om han eller hon

1) under utbildningstiden har uppträtt på ett sätt som är olämpligt för en tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndigheten,

2) har försummat att delta i undervisningen, eller

3) har brutit mot utbildningscentralens ordningsstadga.

Som olämpligt uppträdande enligt 1 mom. 1 punkten ska betraktas särskilt en gärning eller ett beteende som skulle kunna äventyra förtroendet för att de uppgifter som ankommer på en tjänsteman inom brottspåföljdsområdet sköts på ett ärligt, tillförlitligt och rättvist sätt. Enhetschefen för utbildningscentralen kan ge en studerande som studerar för examen en skriftlig varning också när den studerande vägrar genomgå ett drogtest som avses i 17 § eller lämnar ett prov som utvisar missbruk av berusningsmedel.

Enhetschefen för utbildningscentralen kan stänga av en studerande från utbildningen som leder till examen, om han eller hon

1) i samband med ansökan om att bli antagen till utbildningen har lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter eller hemlighållit någon sådan väsentlig omständighet om sig själv som kunde ha förhindrat antagning till utbildningen,

2) under utbildningstiden har gjort sig skyldig till ett sådant brott som visar att han eller hon är olämplig för arbete på brottspåföljdsområdet eller i övrigt har uppträtt på ett sätt som är olämpligt för en tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndigheten och en skriftlig varning inte ska anses vara en tillräcklig påföljd,

3) vid avläggandet av examen vägrar genomgå den drogtestning som avses i 17 § eller lämnar ett prov som utvisar missbruk av berusningsmedel, och en skriftlig varning inte ska anses vara en tillräcklig påföljd,

4) inte återupptar studierna efter att den tidsfrist som avses i 23 § löpt ut, eller det inte längre föreligger grunder för fortsättande av utbildningen,

5) upprepade gånger eller i väsentlig omfattning försummar att delta i undervisningen, eller

6) upprepade gånger eller i väsentlig omfattning har brutit mot utbildningscentralens ordningsstadga.

Enhetschefen för utbildningscentralen fastställer ordningsstadgan.

Den som är missnöjd med lärarens beslut med anledning av begäran om rättelse i beslut om tillgodoräknande av tidigare studier och kompetens enligt 12 § 2 mom. eller bedömningen av en studieprestation enligt 16 § 2 mom. kan hos enhetschefen för utbildningscentralen skriftligen söka rättelse inom 14 dagar från delfåendet av beslutet.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Utöver vad som föreskrivs om utlämnande av patientuppgifter utan patientens skriftliga samtycke i 13 § 3 och 4 mom. i lagen om patientens ställning och rättigheter eller i någon annan lag, får en läkare som svarar för hälso- och sjukvården för fångar eller häktade, eller enligt läkarens instruktion någon annan yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården, lämna ut uppgifter som förts in i patientregistret, enligt följande:

1) till enhetschefen för enheten för klientbedömning, en enhetschef för ett fängelse eller en i Brottspåföljdsmyndighetens eller brottspåföljdscentralens arbetsordning angiven tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndigheten, sådana uppgifter om risk för våld, självmord eller smittsam sjukdom eller andra motsvarande, sjukdomsrelaterade risker som gäller en fånge eller en häktad och som är nödvändiga för att skydda personens liv, hälsa eller säkerhet eller för att förhindra att andra personers liv, hälsa eller säkerhet äventyras,

2) till enhetschefen för enheten för klientbedömning, en enhetschef för ett fängelse eller en i Brottspåföljdsmyndighetens eller brottspåföljdscentralens arbetsordning angiven tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndigheten som svarar för ordnandet av sysselsättning, sådana uppgifter som anknyter till säkerställandet av arbetarskyddet och som är nödvändiga för bedömning av arbetsförmågan hos en fånge eller en häktad när han eller hon ska placeras i arbete samt sådana uppgifter som är nödvändiga för bedömningen av funktionsförmågan hos en fånge eller en häktad när han eller hon ska placeras i studier eller annan verksamhet,

3) till enhetschefen för enheten för klientbedömning eller en i Brottspåföljdsmyndighetens arbetsordning angiven tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndigheten sådana uppgifter om en fånges hälsotillstånd och vård som är nödvändiga för bedömningen av en sådan risk för återfall i vålds- eller sexualbrott som avses i 70 § 1 mom. 5 och 6 punkten i lagen om verkställighet av samhällspåföljder (400/2015),

4) till en enhetschef för ett fängelse sådana uppgifter ur den i 3 punkten avsedda bedömningen av risken för återfall i vålds- eller sexualbrott som gäller fångens hälsotillstånd och vård och som är nödvändiga vid beslut enligt 70 § i lagen om verkställighet av samhällspåföljder om att ställa en fånge som friges villkorligt under övervakning för den tid prövotiden pågår,

5) till en tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndigheten i vars tjänsteuppgifter ingår behandling av ett sådant frigivningsärende i fråga om en fånge som avses i 1 § 2 mom. i lagen om förfarandet vid frigivning av livstidsfångar (781/2005), en bedömning av risken för våld för behandlingen av ärendet, samt till enhetschefen för enheten för klientbedömning, för ett fängelse eller för en byrå för samhällspåföljder eller till en i brottspåföljdscentralens arbetsordning angiven tjänsteman som svarar för ordnandet av sysselsättning, ett skriftligt utlåtande om slutsatserna av bedömningen av risken för våld för planering och genomförande av den verksamhet som ordnas med stöd av den bedömda risken för våld.

Till yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården som är anställda vid Brottpåföljdsmyndigheten får utan patientens samtycke sådana uppgifter i patientregistret lämnas ut som är nödvändiga för skötseln de yrkesutbildade personernas uppgifter inom hälso- och sjukvården.

Till andra anställda vid Brottspåföljdsmyndigheten än yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården får utan skriftligt samtycke av den registrerade personen röjas endast sådana i 1 mom. 1 och 2 punkten avsedda uppgifter som inte anger sjukdomens art eller någon annan detalj om personens hälsotillstånd eller vård.

Ett skriftligt utlåtande om slutsatserna i en i 1 mom. 3 punkten avsedd bedömning av risken för återfall i vålds- eller sexualbrott som utarbetats av enheten för klientbedömning får i samband med planering och genomförande av sådan i övervakning av villkorlig frihet ingående verksamhet som bedömningen förutsätter lämnas till enhetschefen för byrån för samhällspåföljder eller till en i brottspåföljdscentralens arbetsordning angiven tjänsteman vid Brottspåföljdmyndigheten.

Inspektören ska ges tillträde till fängelset och alla lokaler i verksamhetsstället för Enheten för hälso- och sjukvård för fångar. Vid inspektionen ska, trots sekretessbestämmelserna, alla handlingar som inspektören begär och som är nödvändiga för inspektionen läggas fram, och inspektören ska avgiftsfritt ges de kopior han eller hon begär. Inspektören har även rätt att ta fotografier under inspektionen. Inspektionsrätten gäller inte lokaler och utrymmen som används för boende av permanent natur. Fångar och häktade får inte fotograferas.

Denna lag träder i kraft den 20 .

En häktad eller en person som avtjänar fängelse- eller förvandlingsstraff får i brottmål anmäla missnöje hos enhetschefen för fängelset. Om tiden för missnöjesanmälan går ut medan en sådan person till följd av en rättegång eller fångtransport befinner sig utanför straffanstalten, får personen anmäla missnöje dagen efter den dag då han eller hon anlänt till fängelset.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Innan en fånge friges villkorligt från fängelse på livstid, kan han eller hon placeras i övervakad frihet på prov. Om Brottspåföljdsmyndigheten anser att villkorlig frigivning måste omprövas på grund av ett brott som uppdagats före den villkorliga frigivningen, sådan återkallelse av samtycke som avses i 23 § 1 mom. i lagen om övervakad frihet på prov eller sådan återkallelse av frihet på prov som avses i 26 § 1 mom. i den lagen, ska myndigheten föra ärendet till Helsingfors hovrätt för ny behandling. Förfarandet är detsamma i ärenden som gäller inräkning i strafftiden enligt 28 § i lagen om övervakad frihet på prov och 3 kap. 7 § i fängelselagen.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Enhetschefen för fängelset eller enhetschefen för byrån för samhällspåföljder får av grundad anledning i enskilda fall bevilja tillstånd till smärre undantag från en skyldighet som anges i ett avgörande om häktningsarrest. Den som ålagts häktningsarrest får föra ett ärende som gäller vägran av tillstånd till undantag till den domstol som är behörig att behandla åtal i saken.

Om Brottspåföljdsmyndigheten utifrån sin utredning konstaterar att den som ålagts häktningsarrest lindrigt men utan i 12 h § 2 mom. avsett skäl har brutit mot de skyldigheter som han eller hon blivit ålagd att fullgöra, ger Brottspåföljdsmyndigheten honom eller henne en skriftlig varning. Beslut om att ge en skriftlig varning fattas av enhetschefen för byrån för samhällspåföljder.

Beslut om efterlysning av den som ålagts häktningsarrest och om återkallande av efterlysning fattas av en verkställighetsansvarig enligt fängelselagen (767/2005) eller av en i Brottspåföljdsmyndighetens arbetsordning angiven annan tjänsteman vid verkställighetsenheten.

Beslut om begränsning av kontakter under gripandet och anhållandet ska fattas av en anhållningsberättigad tjänsteman. Beslut om begränsning av kontakter i samband med häktning och om dess fortsatta giltighet ska på framställning av en anhållningsberättigad tjänsteman eller av enhetschefen för fängelset fattas av den domstol som beslutar om häktningen. Före domstolens avgörande kan enhetschefen för fängelset på framställning av en anhållningsberättigad tjänsteman eller, om den häktade har placerats i en förvaringslokal hos polisen, den anhållningsberättigade tjänstemannen temporärt besluta om begränsning av kontakter.

Brottspåföljdsmyndigheten meddelar närmare föreskrifter om

1) övervakningen av häktningsarrest,

2) tillstånd till undantag enligt 2 kap. 12 h §,

3) beräkning och registrering av verkställighetstiden för häktningsarrest.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Berättigad att, så som en stämningsman, verkställa stämning och delgivning är

1) en polisman, åklagare, häradsfogde, gränsbevakningsman, anhållningsberättigad tullman eller till uppgiften förordnad annan tullman samt tingsnotarie,

2) en tjänsteman som har förordnats till det av chefen för en domstol eller en polisinrättning och som är anställd vid myndigheten i fråga,

3) en i Brottspåföljdsmyndighetens arbetsordning angiven tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndigheten, när en myndighet begär det och den som ska stämmas eller ta emot delgivningen är en fånge,

4) inom försvarsmakten en tjänsteman som förordnats till det av kommendören för en truppavdelning eller en med denne jämställbar förman, när en myndighet begär det och den som ska stämmas eller ta emot delgivningen är en person som avses i 45 kap. i strafflagen (39/1889), samt

5) vid finska beskickningar en av utrikesministeriet till uppgiften befullmäktigad honorärkonsul eller person som arbetar vid beskickningen.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Brottspåföljdsmyndigheten ska ge ett utlåtande om ansökan till hovrätten. Brottspåföljdsmyndigheten ska i utlåtandet konstatera huruvida den förordar eller motsätter sig frigivning och om fången ska placeras i övervakad frihet på prov enligt 2 c kap. i strafflagen (39/1889). Brottspåföljdsmyndighetens bedömning av förutsättningarna för frigivning och annan utredning som gäller fången ska bifogas utlåtandet. Till utlåtandet om en fånge som dömts till fängelse på livstid ska det dessutom fogas en bedömning av risken för att fången begår ett våldsbrott.

Brottspåföljdsmyndigheten kan i situationer som avses i 10 kap. 3 § i fängelselagen (767/2005) eller av andra särskilda skäl ansöka om frigivning av en fånge.

Brottspåföljdsmyndigheten ska delge fången det utlåtande som avses i 2 mom. och den ansökan som avses i 3 mom., och bilagorna till dem.

Hovrätten kan på eget initiativ fatta beslut om att inhämta sakkunnigutlåtanden, uppta bevisning eller förordna att skriftliga bevis eller andra handlingar ska läggas fram. Fången och Brottspåföljdsmyndigheten ska ges tillfälle att bli hörda med anledning av de utredningar som domstolen inhämtat.

Muntlig förhandling i ärendet ska ordnas om fången yrkar det och även annars, om det inte är uppenbart onödigt. Fången och en företrädare för Brottspåföljdsmyndigheten ska kallas till den muntliga förhandlingen. Fången, företrädaren för Brottspåföljdsmyndigheten, vittnen och andra personer kan höras och annan utredning kan tas emot vid den muntliga förhandlingen. Om fången inte anländer till den muntliga förhandlingen, kan ärendet avgöras trots hans eller hennes utevaro, om inte hovrätten anser det behövligt att höra honom eller henne personligen.

De kostnader om åsamkats ett vittne eller någon annan person som Brottspåföljdsmyndigheten åberopat för utredningen av ärendet ska betalas med statsmedel enligt bestämmelserna i lagen om bestridande av bevisningskostnader med statens medel (666/1972). Fången kan dock inte förpliktas att ersätta staten för dessa kostnader.

När Brottspåföljdsmyndigheten för ett ärende som gäller villkorlig frigivning till Helsingfors hovrätt för ny behandling på det sätt som avses i 2 c kap. 10 § 3 mom. i strafflagen, kan hovrätten förbjuda verkställigheten av beslutet om villkorlig frigivning för den tid den nya behandlingen pågår.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Den dagordning som avses i 5 kap. 8 § i fängelselagen (767/2005) bereds av Brottspåföljdsmyndigheten i samarbete med personalen vid fängelsets familjeavdelning och fastställs av enhetschefen för fängelset.

För att barnskyddet ska kunna genomföras ordnas diskussioner i enlighet med 31 § i barnskyddslagen. Om det sker sådana förändringar i förälderns situation som kan kräva justering i barnets klientplan, ska enhetschefen för fängelset genast meddela den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter om detta.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Om den dömde begär det, ska en försvarare förordnas för honom eller henne. I fråga om förordnande av en försvarare på tjänstens vägnar och i fråga om försvararen i övrigt tillämpas 2 kap. i lagen om rättegång i brottmål (689/1997). Försvararen förordnas av Brottspåföljdsmyndigheten. Försvararen får även förordnas av den tingsrätt som handlägger frågan om tagande i förvar eller av någon annan domstol som handlägger ett sådant ärende som avses i denna lag. Den dömde ska utan dröjsmål informeras om rätten att anlita ett biträde och om att en försvarare kan förordnas för honom eller henne.

En förutsättning för i 1 mom. avsedd överföring av verkställighet av straff är samtycke av Brottspåföljdsmyndigheten. Samtycke får ges om verkställigheten av samhällstjänst i Finland främjar möjligheterna för den dömde att anpassa sig i samhället, med hänsyn till hans eller hennes personliga förhållanden eller av andra särskilda skäl.

Om i 9 a § avsedd samhällstjänst i Danmark, Island, Norge eller Sverige har förenats med villkor eller förelägganden som det inte är möjligt att verkställa i Finland, kan Brottspåföljdsmyndigheten fastställa ändringar i dem.

Verkställigheten av samhällstjänst som dömts ut i Finland eller av ett sådant villkorligt fängelsestraff som dömts ut i Finland och som förenats med samhällstjänst kan överföras till Danmark, Island, Norge eller Sverige, om den behöriga myndigheten i landet i fråga samtycker till detta. En förutsättning för en begäran om överföring är att Brottspåföljdsmyndigheten bedömer att verkställigheten av samhällstjänsten i ett annat nordiskt land främjar möjligheterna för den dömde att anpassa sig i samhället, med hänsyn till hans eller hennes personliga förhållanden eller av andra särskilda skäl.

Om den behöriga myndigheten i Danmark, Island, Norge eller Sverige ändrar, i anslutning till en till Finland för verkställighet överförd samhällstjänst, sådana villkor eller förelägganden som den dömde är skyldig att iaktta, eller om myndigheten förvandlar eller upphäver en i 9 a § avsedd samhällstjänst, är beslutet giltigt även i Finland. Om det inte är möjligt att verkställa de ändrade villkoren eller föreläggandena i Finland, kan Brottspåföljdsmyndigheten fastställa ändringar i dem.

Brottspåföljdsmyndigheten avgör om en i 5, 9 a, 10 eller 17 § avsedd begäran ska bifallas. Rättsregistercentralen beslutar om bifall till en i 1 § avsedd begäran.

Brottspåföljdsmyndigheten ska höra den dömde före sitt beslut om samtycke till en begäran som avses i 5, 9 a, 10 eller 17 §. På hörande tillämpas vad som i förvaltningslagen (434/2003) föreskrivs om hörande av part. Bestämmelser om delgivning av beslut finns i förvaltningslagen.

Ett beslut som fattats av Brottspåföljdsmyndigheten får överklagas genom besvär hos Helsingfors förvaltningsdomstol. Besvären ska behandlas skyndsamt. Förvaltningsdomstolens beslut får inte överklagas genom besvär. Vid sökande av ändring i förvaltningsdomstol tillämpas i övrigt lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019).

Ett beslut som fattats av Brottspåföljdsmyndigheten får verkställas även om det överklagas.

Begäran som avser verkställighet enligt 8 eller 9 e § eller anordnande av i 15 eller 22 § förutsatt övervakning i Danmark, Island, Norge eller Sverige framställs av Brottspåföljdsmyndigheten. Begäran ska åtföljas av den dömdes yttrande i frågan eller ett intyg över att han eller hon har beretts tillfälle att yttra sig. Begäran som avser verkställighet enligt 4 § framställs av rättsregistercentralen.

Om begäran avser verkställighet av förvandlingsstraff för böter, ska Brottspåföljdsmyndigheten fastställa förvandlingsstraffets längd och preskriptionstid.

Om Brottspåföljdsmyndigheten har bifallit en begäran som avses i 1, 5, 9 a, 10 eller 17 § eller om villkorligt straff eller villkorlig frihet förklarats förverkad på det sätt som avses i 13 eller 20 §, får åtal inte väckas i Finland för det brott som avses i den dom som gavs i det andra nordiska landet.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Framställningar enligt 50 § 2 mom. som gäller verkställighet av frihetsstraff görs av Brottspåföljdsmyndigheten.

Om utlämningen till Finland sker för verkställighet av ett straff, ska en verkställighetsansvarig inom Brottspåföljdsmyndigheten avräkna tiden för frihetsberövande som beror på utlämningsförfarandet från det frihetsstraff som den utlämnade ska avtjäna, med iakttagande i tillämpliga delar av vad som föreskrivs i 6 kap. 13 § i strafflagen.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Framställningar enligt 53 § 1 mom. om åtgärder för väckande av åtal görs av den åklagare som är behörig att utföra åtal i brottmålet i fråga. Framställningar enligt 53 § 2 mom. om verkställighet av frihetsstraff görs av åklagaren efter föredragning från Brottspåföljdsmyndigheten.

Om utlämningen till Finland sker för verkställighet av ett straff, ska en verkställighetsansvarig vid Brottspåföljdsmyndigheten avräkna tiden för frihetsberövande som beror på utlämningsförfarandet från det frihetsstraff som den utlämnade ska avtjäna, med iakttagande i tillämpliga delar av vad som föreskrivs i 6 kap. 13 § i strafflagen.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Brottspåföljdsmyndigheten beslutar om översändande till en annan medlemsstat av en framställning om överföring av verkställigheten av en påföljd som avses i 2 § och om samtycke till verkställighet i Finland av en framställning som har översänts av en annan medlemsstat. Om framställningen gäller överföring av verkställigheten av någon annan frihetsberövande åtgärd än ett fängelsestraff från en annan medlemsstat till Finland eller översändande av en framställning om överföring av verkställigheten av en vårdpåföljd från Finland till en annan medlemsstat, är dock justitieministeriet den behöriga myndigheten.

I de fall som avses i artikel 14 i rambeslutet får en anhållningsberättigad tjänsteman ta den dömde i förvar för att säkerställa verkställigheten, om den utfärdande staten begär det. Begäran får framställas direkt hos den anhållningsberättigade tjänstemannen. Den tingsrätt inom vars domkrets den ort där den dömde hålls i förvar finns, distriktsåklagaren eller specialiståklagaren inom domkretsen och Brottspåföljdsmyndigheten ska utan dröjsmål underrättas om att den dömde har tagits i förvar.

Efter att tingsrätten har underrättats om att någon har tagits i förvar, ska den skyndsamt ta ärendet till behandling på det sätt som föreskrivs om handläggning av häktningsyrkanden och besluta om huruvida åtgärden ska förbli i kraft. Tingsrätten ska genast underrätta Brottspåföljdsmyndigheten om sitt beslut.

Om Brottspåföljdsmyndigheten anser att det finns hinder för att verkställa en påföljd, ska myndigheten bestämma att den som har tagits i förvar genast ska friges. Den som har tagits i förvar ska friges också om ingen framställning om verkställighet med bifogade handlingar har kommit in till Brottspåföljdsmyndigheten inom 40 dagar från det att personen togs i förvar. Den som har tagits i förvar ska friges senast när den sammanräknade tiden för frihetsberövandet i Finland och i den utfärdande staten motsvarar den tid som den dömde skulle ha varit berövad sin frihet om påföljden hade verkställts i den utfärdande staten.

Brottspåföljdsmyndigheten ska godkänna det intyg som avses i artikel 4 i rambeslutet, om det har översänts på finska, svenska eller engelska eller har åtföljts av en översättning till något av dessa språk. Brottspåföljdsmyndigheten får även godkänna ett intyg på något annat språk än finska, svenska eller engelska, om det inte annars finns några hinder för att godkänna intyget.

Brottspåföljdsmyndigheten ska se till att intyget och domen vid behov översätts till finska eller svenska.

Ett beslut som Brottspåföljdsmyndigheten eller justitieministeriet har meddelat får överklagas genom besvär hos Helsingfors förvaltningsdomstol. Besvären ska behandlas skyndsamt. Förvaltningsdomstolens beslut får inte överklagas genom besvär. Vid sökande av ändring i förvaltningsdomstol tillämpas i övrigt lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019).

Denna lag träder i kraft den 20 .

Brottspåföljdsmyndigheten beslutar om översändande till en annan medlemsstat av framställningar om erkännande av domar och övervakningsbeslut samt om verkställighet av övervakningsåtgärder eller av övervakning av alternativa påföljder (framställningar om överföring av övervakning) och om samtycke till verkställighet i Finland av framställningar som har översänts av en annan medlemsstat.

Om den som har ställts under övervakning eller dömts till en alternativ påföljd har sin vanliga vistelseort i Finland och har samtyckt till att övervakningen ordnas i Finland, får en framställning om överföring av övervakningen tas emot för behandling utan samtycke av Brottspåföljdsmyndigheten.

Om den som har ställts under övervakning eller dömts till en alternativ påföljd inte har sin vanliga vistelseort i Finland, krävs det samtycke av Brottspåföljdsmyndigheten för att ta emot en framställning om överföring av övervakning. Samtycke får ges, om verkställigheten av den alternativa påföljden eller övervakningsåtgärden i Finland främjar möjligheterna för den som har ställts under övervakning eller dömts till en alternativ påföljd att återanpassa sig till samhället, med hänsyn till hans eller hennes personliga förhållanden eller av andra särskilda skäl.

Brottspåföljdsmyndigheten beslutar om anpassning av en alternativ påföljd och en övervakningsåtgärd i enlighet med artikel 9 i rambeslutet. Om en domstol dock skulle besluta om åtgärden i ett motsvarande nationellt fall, ska beslutet fattas av Helsingfors tingsrätt. Yrkande framställs av åklagaren på begäran av Brottspåföljdsmyndigheten. Vid behandlingen av ärendet om anpassning iakttas då i tillämpliga delar vad som föreskrivs om handläggning av brottmål.

Brottspåföljdsmyndigheten ska godkänna det intyg som avses i artikel 6 i rambeslutet, om det har översänts på finska, svenska eller engelska eller har åtföljts av en översättning till något av dessa språk. Brottspåföljdsmyndigheten får även godkänna ett intyg på något annat språk än finska, svenska eller engelska, om det inte annars finns några hinder för att godkänna intyget.

Brottspåföljdsmyndigheten ska se till att intyget vid behov översätts till finska eller svenska.

Brottspåföljdsmyndigheten beslutar om översändande av en framställning om överföring av övervakning till en medlemsstat som avses i artikel 5.1 och 5.2 i rambeslutet. En förutsättning för att en framställning ska få översändas är att överföringen av verkställigheten kan främja möjligheterna att återanpassa sig till samhället för den som har ställts under övervakning eller dömts till en alternativ påföljd med hänsyn till hans eller hennes personliga förhållanden eller av andra särskilda skäl och att personen i fråga har gett sitt samtycke till överföringen.

Brottspåföljdsmyndigheten ska se till att ett intyg enligt det formulär som finns som bilaga till rambeslutet översätts till ett språk som godtas av den verkställande staten.

Om den som har ställts under övervakning eller dömts till en alternativ påföljd begär det, ska en försvarare förordnas för honom eller henne. I fråga om förordnande av en försvarare på tjänstens vägnar och i fråga om försvararen i övrigt gäller i tillämpliga delar 2 kap. i lagen om rättegång i brottmål (689/1997). Försvararen förordnas av Brottspåföljdsmyndigheten. Försvararen får även förordnas av en domstol som handlägger ett sådant ärende som avses i denna lag. Den som har ställts under övervakning eller dömts till en alternativ påföljd ska utan dröjsmål informeras om rätten att anlita ett biträde och om att en försvarare kan förordnas för honom eller henne.

Ett beslut som Brottspåföljdsmyndigheten har meddelat får överklagas genom besvär hos Helsingfors förvaltningsdomstol. Besvären ska behandlas skyndsamt. Förvaltningsdomstolens beslut får inte överklagas genom besvär. Vid sökande av ändring i förvaltningsdomstol tillämpas i övrigt lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019).

Denna lag träder i kraft den 20 .