Strängare villkor för permanent uppehållstillstånd
Lag om ändring av utlänningslagen
För att få permanent uppehållstillstånd i Finland krävs i fortsättningen i regel sex års boende samt kunskaper i finska eller svenska och arbetserfarenhet. Tillståndet kan dock fås snabbare med tillräckligt höga inkomster, utmärkta språkkunskaper eller genom att avlägga en högskoleexamen i Finland.
- Status
- Godkänd med ändringar
- Överlämnad
- 5.6.2025
- Senaste händelse
- 2.12.2025
- Omröstningar
- 7
- Anföranden
- 72
- Stadfäst
- 22.12.2025
- Författning
- 1408/2025
- Källa
- eduskunta.fi ↗
Vad som föreslås
Den sammanhängande vistelsetid som krävs för permanent uppehållstillstånd höjs från fyra till sex år, och för att få tillståndet förutsätts i fortsättningen nöjaktiga språkkunskaper samt två års arbetshistoria med högst tre månader med utkomststöd eller annat socialt bistånd. Tillståndet kan fortfarande fås på fyra år med årsinkomster på 40 000 euro, en erkänd högre högskoleexamen och två års arbete eller med utmärkta språkkunskaper och tre års arbete. Med en högskoleexamen avlagd i Finland och språkkunskaper under utveckling kan permanent tillstånd fås utan krav på årlig vistelsetid. Dessutom fogas ett krav på goda språkkunskaper till EU-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta, och ovillkorligt fängelsestraff nollställer den vistelsetid som krävs.
Vad det betyder
Ändringen gäller tredjelandsmedborgare som ansöker om permanent uppehållsrätt i Finland, samt företag som anställer dem och myndigheter som handlägger ansökningar, såsom Migrationsverket och Utbildningsstyrelsen. Det blir svårare att få permanent tillstånd i synnerhet för personer utanför arbetslivet, låginkomsttagare och personer som fått internationellt skydd, vilket ökar behovet av att ansöka om tidsbegränsade fortsatta tillstånd. Personer under 18 år och personer som fyllt 65 år får lättnader i språk- och arbetskraven. Lagen avses träda i kraft den 8 januari 2026.
Så röstade riksdagen
2:a behandlingen · 27.11.2025Riksdagen godkände lagen med rösterna 114–56.
Centern röstade med regeringen. 29 ledamöter var frånvarande. Protokoll ↗
Fylld cirkel = ja, ring = nej, grå = frånvarande. Peka på en cirkel för att se ledamoten. Platserna enligt den nuvarande placeringen (uppdaterad 20.9.2026). En ledamot som röstade finns inte i den nuvarande placeringen.
En godkänd lag träder inte i kraft genast: republikens president stadfäster lagen, och den träder i kraft den dag som anges i lagen. Denna lag stadfästes 22.12.2025.
Debatten i salen
Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.
72 anföranden · 3 debatter
Debattens huvudpunkter
I debatten diskuterades skärpningen av villkoren för permanent uppehållstillstånd, såsom förlängningen av kravet på boendetid till sex år samt kraven på språk- och arbetshistoria. Regeringspartierna ansåg att skärpningarna ökar ansvaret, uppmuntrar till genuin integration och förbättrar säkerheten. En del av oppositionen ansåg att propositionen är oskälig och urholkar Finlands attraktionskraft, medan en del stödde målen men krävde mer flexibla villkor.
- Uppmuntrar strängare villkor till integration eller försvagar de Finlands attraktionskraft för experter?
- Är kraven på arbetshistoria och inkomstgränser alltför strikta för vardagens föränderliga situationer?
- Sätts personer med olika utbildningsbakgrund, såsom de som avlagt yrkeshögskoleexamen, i en ojämlik ställning när det gäller att få tillstånd på snabbare väg?
Samlingspartiet ansåg att propositionen är bra och sporrande, eftersom den belönar arbete, studier och engagemang för samhällets regler samtidigt som högutbildade erbjuds en snabbare väg.
”Esitys perustuu selkeään periaatteeseen: pysyvän luvan voi saada se, joka sitoutuu yhteiskuntaan, työskentelee, opiskelee, oppii kieltä ja elää nuhteettomasti.”
— Juha Hänninen Sannfinländarna stödde propositionen eftersom permanent uppehållstillstånd ska förtjänas genom språkinlärning, arbete och oförvitlighet utan att man förlitar sig på den sociala tryggheten.
”Esitys perustuu hallitusohjelmaan, jonka kirjausten mukaisesti hallitus tiukentaa pysyvän oleskeluluvan ehtoja tavoitteena kannustaa kotoutumiseen.”
— Mari Rantanen - SDPFör med reservationer
SDP stödde propositionens grundlinje om att förutsätta integration och sysselsättning, men ansåg att en del krav är alltför strikta och föreslog flexibilitet i kravet på arbetshistoria vid undantagsförhållanden.
”Pidämme tätä hallituksen esityksen päälinjaa kannatettavana siltä osin kuin pysyvän oleskeluluvan saamista kytketään vahvemmin Suomeen kotouttamiseen ja yhteiskuntaan osallistumiseen.”
— Saku Nikkanen - CenternFör med reservationer
Centern stödde propositionens mål om mer förpliktande invandring och oförvitlighet, men föreslog en kompetensbaserad poängmodell för uppehållstillstånd och en snabbare väg även för personer som avlagt yrkesexamen.
”Keskustan valiokuntaryhmä jakaa hallituksen näkemyksen siitä, että Suomen maahanmuuttopolitiikan on oltava aiempaa velvoittavampaa.”
— Hanna Räsänen - De GrönaEmot
De Gröna motsatte sig propositionen och understödde att den förkastas, eftersom de många skärpningarna i utlänningslagen försvagar Finlands attraktionskraft och gör lagstiftningen rörig utan att konsekvenserna bedöms som en helhet.
”Hallitus on ottanut missiokseen Suomen tekemisen vähemmän houkuttelevaksi tänne haluaville ja täällä oleville.”
— Tiina Elo - VänsterförbundetEmot
Vänsterförbundet motsatte sig propositionen och krävde att den förkastas, eftersom den försvårar livet för dem som bor i landet, sätter personer med olika examina i en ojämlik ställning och sänder en signal utomlands om att invandrare inte är välkomna.
”Näillä lakiesityksillä te lähetätte viestin jo maassa asuville, että heidän ei kannata tähän maahan tulevaisuuttaan rakentaa.”
— Veronika Honkasalo
Sammandraget är AI-genererat utifrån 72 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet. De längsta anförandena förkortades i sammandragets källmaterial.
Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin hallintovaliokuntaan, jolle sivistysvaliokunnan on annettava lausunto.
Yleiskeskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.
Keskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.
Behandlingens skeden
Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.
- 5.6.2025Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Sisäministeriö
- 9.9.2025Lähetekeskustelu · Täysistunto
- 19.11.2025Valiokunnan mietintö tai lausunto · hallintovaliokunta
- 21.11.2025Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
- 28.11.2025Toinen käsittely · Täysistunto
- 1.12.2025Eduskunnan vastaus ja kirjelmä
Beslut per lagförslag1
- 1Laki ulkomaalaislain muuttamisestaHyväksytty muutettuna · 1408/2025 · 22.12.2025
Föreslagen lagtext
Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.
Lag om ändring av utlänningslagen
I enlighet med riksdagens beslut ändras i utlänningslagen (301/2004) 56 och 56 a §, 57 § 3 mom. och 81 a § 1 mom. 1 punkten, sådana de lyder, 56 § i lagarna 380/2006, 332/2016 och 1088/2022, 56 a § i lagarna 668/2013 och 225/2024, 57 § 3 mom. i lag 668/2013 och 81 a § 1 mom. 1 punkten i lag 216/2023, samt fogas till lagen nya 56 b–56 g § som följer:
56 §Beviljande av permanent uppehållstillstånd
Permanent uppehållstillstånd beviljas en utlänning som efter att ha fått kontinuerligt uppehållstillstånd lagligen vistats i landet under den i denna lag föreskrivna tiden utan avbrott och uppfyller de integrationsvillkor som anges i lagen. Permanent uppehållstillstånd beviljas, om villkoren för kontinuerligt uppehållstillstånd för utlänningen uppfylls och om det inte finns några i denna lag nämnda hinder för beviljande av permanent uppehållstillstånd. Vistelsen betraktas som oavbruten, om utlänningen har vistats i Finland under minst hälften av uppehållstillståndets giltighetstid. En oavbruten vistelse avbryts inte av frånvaro som beror på sedvanliga semesterresor eller andra resor eller arbete på en arbetsplats utomlands utsänd av en finländsk arbetsgivare.
En utlänning som på grund av familjeband har fått tidsbegränsat uppehållstillstånd kan beviljas permanent uppehållstillstånd även om anknytningspersonen inte uppfyller kraven för beviljande av permanent uppehållstillstånd.
Den föreskrivna tiden räknas från inresedagen, om utlänningen vid inresan haft uppehållstillstånd för kontinuerlig vistelse i landet. Har uppehållstillstånd sökts i Finland, räknas den föreskrivna tiden från den första dagen för det första tidsbegränsade uppehållstillstånd som beviljats för kontinuerlig vistelse i landet.
Om uppehållstillstånd har beviljats på grund av flyktingskap eller alternativt skydd, ska den föreskrivna tiden räknas från inresedagen.
Om en del av eller hela den vistelse som avses i 1 mom. har skett med stöd av uppehållstillstånd som beviljats för studier, är en förutsättning för att denna vistelse ska kunna utnyttjas vid beräkningen av vistelsetiden att den studerande har avlagt den högskoleexamen för vilken uppehållstillståndet har beviljats. För att permanent uppehållstillstånd ska kunna beviljas förutsätts dessutom att den studerande uppfyller de villkor på grundval av vilka kontinuerligt uppehållstillstånd skulle kunna beviljas honom eller henne på annan grund än 7, 7 a eller 10 § i lagen om villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse på grund av forskning, studier, praktik och volontärarbete.
Om en utlänning har dömts till ovillkorligt fängelsestraff, avbryts den oavbrutna lagliga vistelsetiden och börjar räknas från början. Tiden kan börja räknas från början tidigast när det ovillkorliga fängelsestraffet har avtjänats i sin helhet.
56 a §Integrationsvillkor för permanent uppehållstillstånd
Permanent uppehållstillstånd beviljas efter utgången av den föreskrivna tiden på sex år, om utlänningen har nöjaktiga muntliga och skriftliga kunskaper i finska eller svenska enligt 56 f § 2 mom. eller i stället har motsvarande kunskaper i finskt eller finlandssvenskt teckenspråk och två års tid i arbetslivet. En utlänning som är 65 år eller äldre beviljas permanent uppehållstillstånd efter utgången av den föreskrivna tiden på sex år oberoende av utlänningens kunskaper i finska eller svenska.
I ett enskilt fall kan avvikelse göras från ett eller flera av de villkor som avses i 1 mom., om utlänningen har en sjukdom, skada eller störning som långvarigt hindrar utlänningen från att uppfylla villkoret.
Permanent uppehållstillstånd beviljas efter utgången av den föreskrivna tiden på fyra år, om
1) utlänningens inkomster i den senast slutförda beskattningen innan ansökan blev anhängig har uppgått till sammanlagt minst 40 000 euro,
2) utlänningen utomlands har avlagt en examen som genom beslut av en behörig finländsk myndighet har erkänts ge behörighet eller rätt att arbeta i en uppgift som förutsätter högre högskoleexamen eller påbyggnadsexamen enligt 56 c § 1 mom. eller på basis av vilken ett finländskt universitet har beviljat studierätt för fortsatta studier eller anställt utlänningen för undervisnings- eller forskningsuppgifter och utlänningen har två års tid i arbetslivet, eller
3) utlänningen har genom språktest verifierade särskilt goda muntliga och skriftliga kunskaper i finska eller svenska enligt 56 f § 5 mom. och tre års tid i arbetslivet.
En utlänning har förvärvat sådan tid i arbetslivet som avses i denna paragraf när han eller hon omedelbart innan ansökan blev anhängig har arbetat eller utövat näring på heltid i Finland under den i 1 eller 3 mom. angivna perioden så att han eller hon under denna period sammanlagt i högst tre månader har fått arbetslöshetsförmåner enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) eller utkomststöd enligt lagen om utkomststöd eller annars varit borta från arbetslivet. Om en utlänning har uppnått den lägsta åldern för ålderspension, är det i en situation som avses i 1 mom. tillräckligt att tiden i arbetslivet har förvärvats omedelbart före ålderspensionens början.
Tillfällig frånvaro på grund av sjukdom eller föräldraledighet jämställs vid beräkning enligt 4 mom. med arbete eller näringsutövning. Med arbete eller näringsutövning jämställs också en utlännings stipendieperiod, om utlänningen arbetar i Finland med stöd av ett stipendium från Finland.
Det belopp som nämns i 3 mom. 1 punkten justeras årligen vid ingången av januari med den lönekoefficient som avses i 96 § 1 mom. i lagen om pension för arbetstagare (395/2006). Beloppet anges i 2026 års nivå. Vid justering av beloppet ska det avrundas till närmaste hela euro. Inkomsterna ska motsvara det justerade beloppet för det år som den senaste beskattning som ligger till grund för beslutet gäller.
De inkomster som avses i 3 mom. 1 punkten beräknas så att till det sammanlagda beloppet av nettoförvärvsinkomsten och nettokapitalinkomsten enligt 30 § i inkomstskattelagen (1535/1992) läggs den förlust som härrör av näringsverksamhet och jordbruk och som dragits av under skatteåret, dividendinkomst som är skattefri enligt 33 a–33 c § i den lagen, annan skattefri inkomst enligt 33 d § i den lagen samt överskott och annan utbetalning av medel som är skattefri enligt 33 e–33 g § i den lagen. Från det sammanlagda beloppet av nettoförvärvsinkomsten och nettokapitalinkomsten avdras dessutom de däri ingående prestationer som avses i 6 § 5 mom. i lagen om inkomstdatasystemet (53/2018), med undantag för prestationer som vid beskattningen betraktas som pensioner eller kapitalinkomster.
56 b §Beviljande av permanent uppehållstillstånd till minderåriga
En utlänning som inte har fyllt 18 år beviljas permanent uppehållstillstånd, om hans eller hennes vårdnadshavare har beviljats permanent uppehållstillstånd eller EU-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta som fortfarande är i kraft och det inte finns några i denna lag avsedda hinder för beviljande av permanent uppehållstillstånd. Permanent uppehållstillstånd beviljas också på motsvarande sätt, om vårdnadshavaren är finsk medborgare.
Om en utlänning som inte har fyllt 18 år inte har vårdnadshavare i Finland, beviljas permanent uppehållstillstånd efter utgången av den föreskrivna tiden på fyra år. Detsamma gäller situationer där vårdnadshavaren till en utlänning som inte har fyllt 18 år på det sätt som avses i 47 § 3 mom. har beviljats uppehållskort för en unionsmedborgares familjemedlem enligt 10 kap. och vårdnadshavaren med stöd av 161 d eller 161 e § har behållit sin uppehållsrätt på personlig grund.
Permanent uppehållstillstånd beviljas med stöd av 1 mom. oberoende av om den som inte fyllt 18 år själv uppfyller villkoren i 56 eller 56 a §. Permanent uppehållstillstånd beviljas med stöd av 2 mom. oberoende av om den som inte fyllt 18 år själv uppfyller villkoren i 56 a §.
Denna paragraf tillämpas på en ansökan om permanent uppehållstillstånd, om sökanden är minderårig den dag då sökandens ansökan blivit anhängig.
56 c §Beviljande av permanent uppehållstillstånd på grund av högskoleexamen som avlagts i Finland
Permanent uppehållstillstånd beviljas en utlänning som har växande muntliga och skriftliga kunskaper i finska eller svenska enligt 56 f § 1 mom. och som i Finland har avlagt
1) en examen som avses i 7 § i universitetslagen (558/2009),
2) en examen som avses i 6 § i lagen om Försvarshögskolan (1121/2008),
3) en högre yrkeshögskoleexamen som avses i 11 § i yrkeshögskolelagen (932/2014),
4) en högre yrkeshögskoleexamen som avses i 14 § i lagen om Polisyrkeshögskolan (1164/2013), eller
5) en högre högskoleexamen som avses i 14 § i landskapslagen om Högskolan på Åland (Ålands författningssamling 2024:50).
På beviljande av permanent uppehållstillstånd på en i 1 mom. avsedd grund tillämpas inte 56 och 56 a §. En förutsättning är dock att utlänningen har haft ett giltigt uppehållstillstånd under tiden för avläggande av examen.
För att permanent uppehållstillstånd ska kunna beviljas förutsätts dessutom att utlänningen uppfyller de villkor på grundval av vilka kontinuerligt uppehållstillstånd skulle kunna beviljas honom eller henne på annan grund än 7 eller 7 a § i lagen om villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse på grund av forskning, studier, praktik och volontärarbete.
Permanent uppehållstillstånd beviljas inte, om utlänningen efter att ha avlagt den högskoleexamen som ligger till grund för ansökan annat än kortvarigt har vistats utanför Finland så att hans eller hennes uppehållstillstånd då inte har varit i kraft.
56 d §Beviljande av EU-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta
EU-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta beviljas en tredjelandsmedborgare som efter att ha fått kontinuerligt uppehållstillstånd har varit lagligen och oavbrutet bosatt i landet i fem år omedelbart före inlämnandet av ansökan om uppehållstillstånd, om det inte finns några i denna lag nämnda hinder för att bevilja EU-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta.
Den oavbrutna vistelsen i Finland avbryts inte av en oavbruten vistelse utanför Finland som är kortare än sex månader, om frånvaroperioderna inte överstiger tio månader totalt. Vistelsen i Finland kan av särskilda skäl anses vara oavbruten även om frånvaroperioderna varit längre än de ovannämnda tidsperioderna. Då beaktas emellertid inte frånvaroperioderna när vistelsetiden beräknas. Om den som ansöker om EU-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta är innehavare av ett EU-blåkort, avbryts inte den oavbrutna vistelsen av en oavbruten vistelse utanför Europeiska unionen som är kortare än tolv månader, om frånvaroperioderna inte överstiger arton månader totalt.
Den föreskrivna tiden på fem år beräknas från den första dagen för det första tidsbegränsade uppehållstillstånd som beviljats för kontinuerlig vistelse i landet eller från inresedagen, om tredjelandsmedborgaren vid inresan haft kontinuerligt uppehållstillstånd. I fråga om flyktingar och alternativt skyddsbehövande beräknas den föreskrivna tiden från den dag då ansökan om internationellt skydd lämnades in. I fråga om sådana innehavare av EU-blåkort som har utnyttjat sådan rörlighet för längre vistelse som avses i artikel 21 i blåkortsdirektivet beaktas vid beräkningen av en oavbruten vistelse på fem år också laglig vistelse i någon av Europeiska unionens medlemsstater som innehavare av EU-blåkort och dessutom nationellt uppehållstillstånd för högkvalificerad anställning eller tillstånd för forskare samt som person som beviljats internationellt skydd. Som innehavare av tillstånd för studerande beaktas hälften av den lagliga vistelsen. Dessutom förutsätts av innehavare av EU-blåkort att de omedelbart innan ansökan om uppehållstillstånd lämnades in har vistats lagligen i landet oavbrutet i två år.
EU-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta beviljas inte personer som får humanitärt skydd.
Om en utlänning har dömts till ovillkorligt fängelsestraff, avbryts den oavbrutna lagliga vistelsetiden och börjar räknas från början. Tiden kan börja räknas från början tidigast när det ovillkorliga fängelsestraffet har avtjänats i sin helhet.
56 e §Språkkunskapsvillkor för EU-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta
För att EU-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta ska kunna beviljas förutsätts det att utlänningen har goda muntliga och skriftliga kunskaper i finska eller svenska enligt 56 f § 3 mom.
En utlänning som inte har fyllt 18 år beviljas EU-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta oberoende av hans eller hennes kunskaper i finska eller svenska. Undantaget tillämpas om sökanden är minderårig den dag då sökandens ansökan blivit anhängig.
I ett enskilt fall kan avvikelse göras från det i 1 mom. föreskrivna villkoret, om det finns exceptionellt vägande skäl till att de språkkunskaper som krävs saknas med beaktande av utlänningens ålder, analfabetism, låga utbildningsnivå eller andra motsvarande individuella omständigheter.
56 f §Bevis på språkkunskaper
Med växande muntliga och skriftliga kunskaper i finska eller svenska avses att utlänningen vid en finländsk högskola har genomfört studier i finska eller svenska som omfattar minst femton studiepoäng eller avlagt en allmän språkexamen på kunskapsnivå två eller en språkexamen för statsförvaltningen som visar nöjaktig förmåga att använda språket i tal och skrift.
Med nöjaktiga muntliga och skriftliga kunskaper i finska eller svenska avses att utlänningen har avlagt en allmän språkexamen på kunskapsnivå tre eller en språkexamen för statsförvaltningen som visar nöjaktig förmåga att använda språket i tal och skrift.
Med goda muntliga och skriftliga kunskaper i finska eller svenska avses att utlänningen har avlagt en allmän språkexamen på kunskapsnivå fyra eller en språkexamen för statsförvaltningen som visar god förmåga att använda språket i tal och skrift.
En utlänning kan visa sådana språkkunskaper som avses i 1, 2 eller 3 mom. även genom avläggande av
1) den grundläggande utbildningens lärokurs med finska eller svenska som modersmål eller som andra språk,
2) gymnasiets lärokurs med finska eller svenska som modersmål eller som andra språk,
3) en finsk- eller svenskspråkig studentexamen som innefattar ett godkänt vitsord i finska eller svenska som modersmål eller som andra språk,
4) en sådan yrkesinriktad grundexamen, yrkesexamen eller specialyrkesexamen som avses i lagen om yrkesutbildning (531/2017) på finska eller svenska,
5) sådana studier i finska eller svenska som ingår i en högskoleexamen som avlagts vid ett finländskt universitet eller en finländsk yrkeshögskola och som leder till i 6 § 1 mom. i lagen om de språkkunskaper som krävs av offentligt anställda (424/2003) avsedda språkkunskaper som krävs av statsanställda vid tvåspråkiga myndigheter eller ett mogenhetsprov på finska eller svenska.
Med genom språktest verifierade särskilt goda muntliga och skriftliga kunskaper i finska eller svenska avses att utlänningen har avlagt en allmän språkexamen på kunskapsnivå fem eller en språkexamen för statsförvaltningen som visar utmärkt förmåga att använda språket i tal och skrift.
Med avläggande av en allmän språkexamen på en viss kunskapsnivå avses att utlänningen har avlagt minst två delprov i examen på kunskapsnivån i fråga så att prestationen visar både muntliga och skriftliga språkkunskaper. Språkkunskaperna kan visas med någon av följande kombinationer:
1) skriftlig och muntlig framställning,
2) skriftlig framställning och talförståelse, eller
3) muntlig framställning och textförståelse.
56 g §Uppgifter som beslut grundar sig på i vissa situationer
Om en utlänning i sin ansökan om permanent uppehållstillstånd eller EU-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta åberopar i detta kapitel avsedda språkkunskaper, ska utlänningen ha dessa språkkunskaper när ansökan blir anhängig. Om en utlänning åberopar ett i 56 a § 3 mom. 2 punkten avsett beslut om erkännande av examen, beviljande av studierätt eller anställning vid universitet, ska beslutet ha fattats eller arbetsavtalet ha ingåtts när ansökan blir anhängig. Om en utlänning åberopar avläggandet av en i 56 c § 1 mom. avsedd examen, ska examen ha avlagts när ansökan blir anhängig. Dessa uppgifter ska då framgå antingen av de utredningar som fogats till ansökan eller av någon annan myndighets informationsresurs som Migrationsverket har tillgång till. Om uppgiften dock står till Migrationsverkets förfogande när Migrationsverket avgör ärendet, vägras uppehållstillståndet inte enbart på grund av att uppgiften saknades när ansökan lämnades in.
57 §Hinder för beviljande av permanent uppehållstillstånd och EU-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta
Om en utlänning har dömts till villkorligt fängelse, kan permanent uppehållstillstånd beviljas, om det har gått mer än två år sedan prövotiden för straffet gått ut. I övriga fall kan permanent uppehållstillstånd beviljas, om det vid tidpunkten för avgörandet av ansökan har gått mer än två år sedan brottet begicks. Om en utlänning har dömts till ovillkorligt fängelsestraff, kan permanent uppehållstillstånd med stöd av 56 c § beviljas fyra år efter det att det ovillkorliga fängelsestraffet har avtjänats i sin helhet.
81 a §Rätt att arbeta med stöd av uppehållstillstånd
Obegränsad rätt att arbeta har en utlänning som har beviljats
1) permanent uppehållstillstånd, EU-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta enligt 56 d § eller kontinuerligt uppehållstillstånd på annan grund än arbete,
§
Denna lag träder i kraft den 20 .
På ansökningar om permanent uppehållstillstånd och EU-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta som var anhängiga vid ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.
Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 25.8.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.