Reform av Finnveras verksamhet och tillsyn

Statens specialfinansieringsbolag, nedan bolaget , och dess helägda dotterbolag Finlands Exportkredit Ab, nedan Finlands Exportkredit , har till syfte att främja export, finländska företags verksamhet, tillväxt och internationalisering samt hållbar ekonomisk tillväxt i Finland. Bolagen sköter sina specialuppgifter genom att finansiera näringsverksamhet i Finland och utomlands, upprätthålla och utveckla ett konkurrenskraftigt exportfinansieringssystem samt genom att i Finland korrigera marknadsbrister inom utbudet av företagsfinansiering.

Bolaget och dess dotterbolag hör till arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde och ministeriet svarar för ägarstyrningen av bolaget och Finlands Exportkredit. Bolagets hela aktiestock ska vara i statens direkta ägo och besittning. Bolaget kan grunda och äga bolag för att fullgöra sina uppgifter.

Bolagets och dess dotterbolags styrelsemedlemmar och ledning ska som helhet ha med tanke på dess uppgifter tillräckliga och mångsidiga kunskaper om och erfarenheter av bolagets affärsverksamhet och de risker som är förenade med verksamheten.

Bolagets styrelsemedlemmar och de som hör till ledningen ska vara tillförlitliga personer som har ett gott anseende. De får inte vara försatta i konkurs eller ha meddelats näringsförbud och deras handlingsbehörighet får inte heller i övrigt ha begränsats. En tillförlitlig person som har ett gott anseende anses inte den vara som

1) under de senaste fem åren före bedömningen har dömts till fängelsestraff eller under de senaste tre åren före bedömningen till bötesstraff för ett brott som kan anses visa att personen är uppenbart olämplig för uppdraget, eller

2) annars genom sin tidigare verksamhet har visat sig vara uppenbart olämplig för uppdraget.

På bolaget tillämpas inte Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2554 om digital operativ motståndskraft för finanssektorn och om ändring av förordningarna (EG) nr 1060/2009, (EU) nr 648/2012, (EU) nr 600/2014, (EU) nr 909/2014 och (EU) 2016/1011.

Bolaget ska ha en riskkommitté och en revisionskommitté som består av styrelsemedlemmar eller en kombinerad risk- och revisionskommitté. Medlemmarna i en kommitté ska vara styrelsemedlemmar som har tillräckliga kunskaper om ekonomiförvaltning eller riskhantering med tanke på kommitténs uppgifter. Kommittéerna har till uppgift att övervaka att bolagets ledning följer den riskstrategi som styrelsen beslutat om. Kommittéerna rapporterar till styrelsen.

Riskkommitténs uppgift är att biträda styrelsen i ärenden som gäller bolagets riskstrategi och risktagning samt vid övervakningen av riskhanteringssystemens effektivitet.

Revisionskommitténs uppgift är att biträda styrelsen i berednings-, uppföljnings- och övervakningsuppgifter som hänför sig till det ekonomiska rapporteringssystemet, den interna övervakningen och internrevision samt revision.

En styrelsemedlem som är medlem i en kommitté får inte delta i den dagliga ledningen av bolaget i fråga om ärenden som hör till kommitténs uppgifter.

Bolaget ska ha en intern kontrollfunktion och behövliga kontrollfunktioner som är oberoende av operativa funktioner och som övervakar risker samt efterlevnaden av reglering, verksamhetsprinciper och anvisningar för verksamheten. Bolagets riskkontrollfunktion ska se till att bolagets väsentliga risker identifieras, mäts och rapporteras till styrelsen. Kontrollfunktionerna ska ges en tillräcklig administrativ ställning samt tillräckliga befogenheter och resurser för att de ska kunna sköta sina uppgifter på behörigt sätt.

Närmare bestämmelser om de metoder som kommittéerna och de kontrollfunktioner som är oberoende av operativa funktioner använder för att fullgöra sina uppgifter får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Med exportfinansiering avses finansiering av export, utrikeshandel eller investeringar i utlandet, medelsanskaffning och finansförvaltning i anslutning till dem samt avtal om riskskydd.

För att genomföra syftet med sin verksamhet har bolaget i uppgift att

1) självständigt eller i samarbete med andra finansieringsaktörer bevilja och administrera krediter, garantier, borgen och andra ansvarsförbindelser för näringsverksamhet samt fatta garantibeslut inom ramen för vilka en finansiär eller kreditförsäkrare kan bevilja flera enskilda finansieringar,

2) agera som exportfinansieringsinstitut,

3) delta i Europeiska unionens finansieringsinstrument och samarbeta med aktörer inom den offentliga och privata sektorn, Europeiska unionens institutioner och internationella aktörer.

För att fullgöra sina uppgifter kan bolaget

1) utföra medelsanskaffning och finansförvaltning,

2) köpa, sälja, äga och besitta aktier, bolagsandelar och motsvarande andelar, värdepapper och fast egendom.

3) utföra undersökningar och utredningar som hänför sig till bolagets verksamhet och till företagsfinansiering, bedriva verksamhet för utveckling av och tillhandahållande av tjänster inom företagsfinansiering samt utföra andra specialfinansieringsuppgifter.

Finlands Exportkredit har i uppgift att främja Finlands ekonomiska utveckling genom att vid sidan av bolaget bevilja exportfinansiering.

Kreditinstitutslagen (610/2014) tillämpas inte på bolaget eller på Finlands Exportkredit, om inte något annat föreskrivs i denna lag. På bolaget eller Finlands Exportkredit ställs inga kapitaltäckningskrav.

Beloppet av bolagets och dess dotterbolags i 5 § avsedda förbindelser får uppgå till högst 50 miljarder euro. Beloppet av skulder som bolaget upptagit för medelsanskaffning och som staten svarar för får uppgå till högst 20 miljarder euro.

Beslut om den närmare indelningen av maximibeloppen för bolagets och dess dotterbolags förbindelser enligt 1 mom. kan fattas i statsbudgeten.

Inom ramen för maximibeloppen enligt 1 mom. kan statsrådet ge bolaget och dess dotterbolag förbindelser om täckning av kredit- och borgensförluster samt om utbetalning av ränte-, borgensprovisions- och verksamhetsstöd och andra motsvarande stöd.

I maximibeloppen för de förbindelser som avses i 1 mom. inräknas de ansvar som hänför sig till bindande anbud och gällande förbindelser på så sätt att överlappningar mellan förbindelserna elimineras. För att beräkna ansvaret omvandlas avtalsvalutan till euro enligt den kurs som Europeiska centralbanken har meddelat för den dag då beslut om finansieringen fattades eller den dag då skulden emitterades.

Bolaget och Finlands Exportkredit kan bevilja finansiering för näringsverksamhet och exportfrämjande i enlighet med det syfte för deras verksamhet som föreskrivs i 1 §. Bolaget ska vid bedömning av förutsättningarna för att bevilja finansiering fästa särskild vikt vid betalningsförmågan hos gäldenären, de ekonomiska förutsättningarna för verksamheten och verksamhetens utvecklingsmöjligheter. Vid finansieringen ska det finländska intresse som avses i 8 § tas i beaktande.

Bolaget ska i sin finansieringsverksamhet iaktta Europeiska unionens regler om statligt stöd. Arbets- och näringsministeriet fattar beslut om avbrytande av utbetalning och återkrav avseende statligt stöd som beviljats av bolaget. Bestämmelser om återkrav av statligt stöd som strider mot Europeiska unionens bestämmelser finns i lagen om tillämpning av vissa av Europeiska unionens bestämmelser om statligt stöd (300/2001).

Bolaget och Finlands Exportkredit kan av grundad anledning på affärsmässiga grunder eller riskhanteringsgrunder begränsa de verksamhetsområden eller verksamheter som finansieras. Närmare bestämmelser om de förutsättningar för beviljande av finansiering som anknyter till begränsning av verksamhetsområdena får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Den näringsverksamhet som finansieras ska bedrivas i Finland eller så ska beviljandet av finansiering kunna anses främja den ekonomiska utvecklingen i Finland.

Vid bedömningen av främjandet av den ekonomiska utvecklingen i Finland ska de positiva effekterna av finansieringsarrangemanget på samhällsekonomin, sysselsättningen, den offentliga ekonomin, miljön, den verksamhet som finansieras eller det finländska företagets verksamhetsförutsättningar eller andra därmed jämförbara omständigheter beaktas.

Utöver ett enskilt finansieringsarrangemang kan bedömningen också grunda sig på en helhetsbedömning av företagets verksamhet eller av finansieringsprojektet.

Arbets- och näringsministeriet ska på begäran av bolaget lämna ett utlåtande om huruvida villkoret enligt 1 mom. uppfylls.

Bolaget ska i sin risktagning beakta förverkligandet av målet att vara självbärande på lång sikt, bolagets roll som en närings- och industripolitisk aktör, ansvarsstockens riskkoncentrationer, möjligheterna att dela risken med andra finansiella institut eller andra aktörer samt andra motsvarande omständigheter. Bolagets risktagning kan överskrida det fria egna kapitalet och statsgarantifondens medel.

Bolaget ska ha skriftligt dokumenterade, tillräckliga, effektiva och tillförlitliga förvaltnings- och styrningssystem, inklusive riskhanteringssystem, verksamhetsprinciper och förfaranden, med hjälp av vilka det kan övervaka, bedöma och hantera sin finansieringsverksamhet samt rapportera om den.

Arbets- och näringsministeriet fastställer årligen riktlinjer för risktagning i bolagets verksamhet. Bolaget fastställer närmare principer för risktagning och finansiering som iakttas i dess verksamhet, med beaktande av de riktlinjer som fastställts av arbets- och näringsministeriet.

Närmare bestämmelser om grunderna för risktagning, förvaltnings-, styrnings- och riskhanteringssystemen samt verksamhetsprinciperna och förfarandena för risktagning får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Bolagets styrelse kan fatta beslut om att bevilja finansiering som specialrisktagning när den risk som sammanhänger med finansieringen är så stor att finansiering inte kan beviljas utifrån bolagets normala riskprövning eller om finansieringen skulle beviljas på exceptionella villkor. Beviljande av finansiering som specialrisktagning förutsätter ett beslut av arbets- och näringsministeriet om att de närings- eller industripolitiska villkoren eller andra vägande villkor uppfylls. Ministeriet fattar beslutet på ansökan av bolaget.

Denna paragraf tillämpas inte, om beslut om finansieringen fattas på det sätt som föreskrivs i 11 §.

Ett ärende som gäller finansieringsbeslut och som hör till den allmänna behörigheten för bolagets styrelse kan i en specialsituation föras till bolagsstämman för avgörande med stöd av 6 kap. 7 § 2 mom. i aktiebolagslagen (624/2006), om finansieringsbeslutet är förenat med omständigheter som är betydande med tanke på bolagets risktäckningskapacitet och statens riskhantering eller om det är förenat med andra särskilt vägande skäl med tanke på staten.

Bolaget och Finlands Exportkredit kan trygga sina ekonomiska intressen genom skyddsarrangemang. Som skyddsarrangemang kan sådana förbindelser som avses i 5 § 1 mom. 1 och 3 punkten och 3 mom. bytas ut mot ansvar som inte hänför sig till sådan finansieringsverksamhet som avses i denna lag.

Bolaget och Finlands Exportkredit kan begränsa de ekonomiska förluster som uppkommit eller uppkommer i deras verksamhet genom att sälja fordringar, avstå från fordringar eller köpa föremål för säkerheter eller med andra åtgärder och förfaranden som allmänt används vid förvaltningen av ansvar.

Bolaget och Finlands Exportkredit ska sträva efter att utgifterna för deras verksamhet på lång sikt kan täckas med inkomsterna från verksamheten. De anslag som staten särskilt beviljat för bolagets och Finlands Exportkredits verksamhet räknas som inkomster vid bedömningen av om verksamheten är självbärande.

Staten svarar för bolagets garantier, borgen och andra ansvarsförbindelser, för avtal som hänför sig till medelsanskaffning och finansförvaltning och för fullgörande av förbindelser enligt avtal om riskskydd som hänför sig till dessa.

Om de medel som fonderats för bolagets och Finlands Exportkredits exportfinansiering eller statsgarantifondens medel inte räcker till för att täcka ansvaren i enlighet med 17 § 2 mom. eller för att säkerställa verksamhetens kontinuitet, ska anslag överföras från statsbudgeten till statsgarantifonden för detta ändamål.

Om bolaget eller statsgarantifonden inte längre behöver de anslag som överförts från statsbudgeten för att täcka bolagets ansvar och avsättningar eller för att säkerställa verksamhetens kontinuitet, ska bolaget och statsgarantifonden till denna del intäktsföra medlen till statsbudgeten.

Statsrådet kan ställa proprieborgen utan motsäkerheter som säkerhet för lån och låneprogram som bolaget upptar.

För att täcka sådana förluster för bolaget och Finlands Exportkredit som orsakas av exportfinansiering och för vilka bolagets egna medel inte räcker till finns det en fond som står utanför statsbudgeten ( statsgarantifonden ).

Arbets- och näringsministeriet svarar för beslutsfattandet om fonden, fondens förvaltning och att fondens ekonomi och verksamhet ordnas på ett ändamålsenligt sätt. Arbets- och näringsministeriet kan ingå avtal med bolaget om uppgifter som hänför sig till administrationen av fonden. Bolaget har rätt att få förvaltningsarvode för uppgifter som hänför sig till administrationen av fonden. Fondens administrativa utgifter betalas ur fondens medel.

Bolaget ska årligen utarbeta en bedömning till arbets- och näringsministeriet om huruvida fondens medel är tillräckliga.

Statsgarantifondens medel består av överskott som influtit från den verksamhet som bedrevs av bolagets föregångarorganisationer, avkastning av fondens återkravsfordringar och medel som influtit av återkrav samt medel som överförts från bolaget eller statsbudgeten till fonden.

Förlusterna av exportfinansieringen täcks i första hand med bolagets och Finlands Exportkredits egna medel för exportfinansiering, och om de inte räcker till, med medel ur statsgarantifonden. Om det vid upprättandet av bolagets eller Finlands Exportkredits mellanbokslut eller bokslut framgår att resultatet för exportfinansieringsverksamheten uppvisar förlust för räkenskapsperioden, täcks förlusten i första hand med det fria egna kapitalet för exportfinansiering i bolagets och Finlands Exportkredits balansräkning och i andra hand med medel ur statsgarantifonden. Arbets- och näringsministeriet fattar beslut om betalning av fondens medel till bolaget.

Bolagets fria egna kapital kan överföras till statsgarantifonden. Bolagsstämman fattar beslut om betalningar från bolaget till statsgarantifonden på framställning av arbets- och näringsministeriet.

Bolaget kan på ansökan beviljas lån ur statsgarantifonden utan krav på säkerhet. Arbets- och näringsministeriet beslutar om beviljandet av och villkoren för lånet.

På statsgarantifondens bokföring och bokslut tillämpas lagen om statsbudgeten (423/1988). Arbets- och näringsministeriet godkänner och undertecknar fondens bokslut. Statsrådet fastställer bokslutet efter föredragning från ministeriet.

Arbets- och näringsministeriet utser revisorer för fondens konton och förvaltning. En av revisorerna ska vara en av Centralhandelskammaren godkänd revisor eller en revisor inom den offentliga förvaltningen och ekonomin.

Finansinspektionen utövar finansiell tillsyn över bolaget. Metoderna för finansiell tillsyn är tillsynsmyndighetens bedömning och tillsyn över beräkningen av uppföljningsnyckeltal.

Finansinspektionen utövar inte tillsyn över statens näringspolitiska riktlinjer för risktagning. Arbets- och näringsministeriet beaktar slutsatserna i tillsynsmyndighetens bedömning som lämnats in av Finansinspektionen vid planeringen och verkställandet av näringspolitiken och vid styrningen av bolaget.

Den finansiella tillsynen gäller bolagets dotterbolag endast i fråga om 20 § 2 mom. och 21 § och dotterbolagens förvaltning endast i fråga om 2 § 2 och 3 mom.

Finansinspektionen beaktar i sin bedömning de riktlinjer och föreskrifter av Finansinspektionen och Europeiska bankmyndigheten som tillämpas på den finansiella tillsynen över bolaget. Närmare bestämmelser om de riktlinjer och föreskrifter av Finansinspektionen och Europeiska bankmyndigheten som ska användas vid den finansiella tillsynen får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Finansinspektionen ska upprätta och till bolaget, arbets- och näringsministeriet och finansministeriet lämna tillsynsmyndighetens bedömning av hur bolagets verksamhet uppfyller målen för förvaltnings-, styrnings och riskhanteringssystemen enligt 9 § 2 mom. och av om bolagets ledning och kontrollfunktioner är förenliga med 2 § 2 och 3 mom. och 3 §.

När Finansinspektionen bedömer riskhanteringen ska Finansinspektionen beakta kreditrisken, ränterisken, den operativa risken och eventuella andra riskfaktorer samt bolagets likviditet och situationen för kapitalet.

När det gäller omfattningen av och intervallet för bedömningen ska Finansinspektionen beakta koncernverksamhetens art, omfattning och komplexitet, koncernens ansvarsställning och dess utveckling samt koncernens betydelse för finansmarknaden. Finansinspektionen ska beakta skillnaderna när det gäller koncernens verksamhet jämfört med kreditinstitut och tillsynspraxis för dessa.

Finansinspektionen får vid behov utföra stresstester som stöd för utarbetandet av bedömningen.

Finansinspektionen har rätt att för utarbetandet av bedömningen få de uppgifter som behövs av bolaget, begära tilläggsuppgifter och inbjuda till samråd.

Närmare bestämmelser om de mål som avses i 1 mom. utfärdas genom förordning av statsrådet.

Bolaget ska på koncernnivå följa riskställningen och ansvarsstockens koncentrationsrisker med hjälp av uppföljningsnyckeltal. Bolaget ska underrätta arbets- och näringsministeriet och finansministeriet om bolaget upptäcker avvikelser i uppföljningsnyckeltalen jämfört med arbets- och näringsministeriets riktlinjer för risktagningen. Bolaget gör en framställning till arbets- och näringsministeriet om åtgärder och också informera Finansinspektionen om saken.

Finansinspektionen utövar tillsyn över beräkningen av uppföljningsnyckeltalen utifrån bolagets rapportering. Finansinspektionen fastställer inte gränsvärden för uppföljningsnyckeltalen.

Efter mottagandet av den framställning som avses i 1 mom. ska arbets- och näringsministeriet fatta beslut i ärendet och meddela beslutet för kännedom till bolaget, Finansinspektionen och finansministeriet.

Närmare bestämmelser om de uppföljningsnyckeltal som ska användas vid tillsynen utfärdas genom förordning av statsrådet.

Finansinspektionen ska meddela bolaget en offentlig varning om bolaget uppsåtligen eller av oaktsamhet handlar i strid med bestämmelserna i 26 § 1 mom. i denna lag och bolaget inte utan dröjsmål korrigerar sitt felaktiga förfarande.

Bestämmelser om sökande av ändring i Finansinspektionens beslut om offentlig varning finns i lagen om Finansinspektionen (878/2008).

På bolagets och Finlands Exportkredits anställda och på medlemmarna i deras organ tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar när de sköter de uppgifter som avses i 5 § 1 och 3 mom. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen (412/1974).

Bolagets och Finlands Exportkredits anställda och medlemmarna i deras organ ska ha sådan sakkunskap, utbildning eller annan kompetens som en framgångsrik skötsel av de offentliga förvaltningsuppgifter som avses i 5 § 1 och 3 mom. i denna lag förutsätter.

Bolaget och Finlands Exportkredit ska ha kännedom om sina kunder och identifiera kundens verkliga förmånstagare och de personer som handlar för kundens räkning samt vid behov verifiera deras identitet. De riskhanteringssystem som avses i 9 § 2 mom. kan användas för att fullgöra skyldigheterna enligt detta moment. Dessutom ska bolaget och Finlands Exportkredit i sin verksamhet beakta vad som föreskrivs i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism (444/2017).

På bolagets och Finlands Exportkredits verksamhet tillämpas lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), nedan offentlighetslagen , när de utför uppgifter som avses i 5 § 1 och 3 mom. i denna lag.

Utöver vad som i offentlighetslagen föreskrivs om grunderna för sekretess är den som i egenskap av medlem eller suppleant i ett organ i bolaget eller dess dotterbolag eller som anställd hos dessa eller vid utförande av någon uppgift på uppdrag av dem har fått kännedom om den ekonomiska situationen hos någon kund vid bolaget eller dess dotterbolag eller hos någon annan person med anknytning till bolagets verksamhet eller om någons personliga förhållanden eller om en företagshemlighet skyldig att hemlighålla saken, om inte den i vars intresse tystnadsplikten har föreskrivits ger sitt samtycke till att saken röjs.

Bolaget ska på begäran ge Finansinspektionen de uppgifter som är nödvändiga för den uppgift inom finansiell tillsyn som avses i 20 och 21 §.

Bolaget och dess dotterbolag har trots tystnadsplikten rätt att lämna nödvändiga uppgifter

1) till varandra för finansieringsverksamhet eller riskhantering,

2) till arbets- och näringsministeriet och finansministeriet på begäran av dem för styrning av och tillsyn över bolagets verksamhet och för avbrytande av utbetalning och återkrav avseende statligt stöd,

3) till Finansinspektionen för genomförande av finansiell tillsyn.

Bestämmelser om utlämnande av uppgifter för genomförande av företagstjänster finns i lagen om kundinformationssystemet för företagstjänster (293/2017).

Vid behandling av personuppgifter för att förhindra missbruk iakttas 15 kap. 18 a § i kreditinstitutslagen.

Denna lag träder i kraft den 20 . Bestämmelserna i 4 kap. träder dock i kraft först 24 månader efter ikraftträdandet av denna lag.

Genom denna lag upphävs

1) lagen om arrangemang i anslutning till grundandet av statens specialfinansieringsbolag (442/1998),

2) lagen om statens specialfinansieringsbolag (443/1998),

3) lagen om statsgarantifonden (444/1998),

4) lagen om statens specialfinansieringsbolags kredit-, borgens- och kapitalplaceringsverksamhet (445/1998),

5) lagen om statliga exportgarantier (422/2001),

6) lagen om statliga fartygsgarantier (573/1972),

7) lagen om statsgarantier för tryggande av basråvaruförsörjningen (651/1985),

8) lagen om statsgarantier för miljövårds- och energiinvesteringar (609/1973),

9) lagen om offentligt understödda export- och fartygskrediter samt ränteutjämning (1543/2011),

10) lagen om bolaget Finlands Exportkredit Ab (1136/1996).

Krediter, garantier, borgen och andra ansvarsförbindelser som gäller vid ikraftträdandet av denna lag förblir i kraft i enlighet med sina ursprungliga villkor vid ikraftträdandet. Också de ansvar som hänför sig till dessa förbindelser ska beaktas i finansieringsfullmakterna enligt 6 § 1 mom. Beräkningen av ansvar ska bringas i överensstämmelse med denna lag inom ett år från lagens ikraftträdande.

På sådana investeringar som avses i 3 § 3 punkten underpunkt c i lagen om statliga exportgarantier tillämpas efter denna lags ikraftträdande vad som i denna lag föreskrivs om exportfinansiering.

På ränteutjämningsavtal och ränteutjämningsbeslut som har trätt i kraft före ikraftträdandet av denna lag tillämpas bestämmelserna i lagen om offentligt understödda export- och fartygskrediter samt ränteutjämning och de bestämmelser som har utfärdats med stöd av den sådana de lyder vid ikraftträdandet av denna lag, tills förbindelsen har upphört eller de rättigheter och skyldigheter som grundar sig på ränteutjämningen har överförts till bolagets ansvar.

På den finansiella tillsynen över bolaget tillämpas bestämmelserna i 6 § 4 mom. i lagen om statens specialfinansieringsbolag tills 4 kap. i denna lag träder i kraft.

Den statsgarantifond som står utanför statsbudgeten och som avses i den lag om statsgarantifonden som upphävs fortsätter sin verksamhet enligt denna lag.

Fria från skatt på inkomst är

1) Finlands Bank, Rundradion Ab, Nordiska Investeringsbanken, Nordiska utvecklingsfonden, Nordiska miljöfinansieringsbolaget, Finnvera Abp, Finlands Exportkredit Ab, Fonden för industriellt samarbete Ab, Jubileumsfonden för Finlands självständighet, stabilitetsfonden och den i kreditinstitutslagen (610/2014) avsedda gamla insättningsgarantifonden,

Denna lag träder i kraft den 20 .

Finansinspektionen utövar tillsyn över statens pensionsfonds och Statens kärnavfallshanteringsfonds placeringsverksamhet och över efterlevnaden av bestämmelserna om insiderregister och insideranmälan samt tillsyn över kyrkans pensionsfond. Bestämmelser om tillsynsuppgifterna finns dessutom i lagen om statens pensionsfond (1297/2006), kärnenergilagen (990/1987) och kyrkolagen (652/2023). Finansinspektionen utövar tillsyn över Finnvera Abp i enlighet med vad som föreskrivs i lagen om statens specialfinansieringsverksamhet och om ordnande av den ( / ).

Denna lag träder i kraft den 20 .

Skyldiga att betala tillsynsavgift till Finansinspektionen är

1) följande aktörer inom kreditinstitutssektorn: i) det bolag som avses i lagen om statens specialfinansieringsverksamhet och om ordnande av den ( / ),

De avgifter som tas ut hos de aktörer inom kreditinstitutssektorn som betalar proportionell avgift och grundavgift bestäms enligt följande:

5) i fråga om filialer till tredjeländers kreditinstitut är grundavgiften 3 790 euro och den proportionella avgiften 0,002781 procent av omslutningen av den kalkylmässiga balansräkningen för filialen till tredjelandets kreditinstitut,

6) i fråga om statens specialfinansieringsbolag som avses i lagen om statens specialfinansieringsverksamhet och om ordnande av den är grundavgiften 7 580 euro och den proportionella avgiften 0,002781 procent av balansomslutningen.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Denna lag tillämpas på

26) dem som affärs- eller yrkesmässigt säljer eller förmedlar konstverk via en frihamn eller förvarar konstverk, till den del de betalar eller får en betalning eller flera med varandra sammanhängande betalningar som sammanlagt uppgår till minst 10 000 euro,

27) det bolag och de dotterbolag som avses i lagen om statens specialfinansieringsverksamhet och om ordnande av den ( / ).

Denna lag träder i kraft den 20 .

Om inte något annat föreskrivs i lag tillämpas på kundinformationssystemet för företagstjänster och på offentligheten för de uppgifter som registrerats i systemet lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) och 25 och 26 § i lagen om statens specialfinansieringsverksamhet och om ordnande av den ( / ). Bestämmelser om behandling av personuppgifter finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), nedan dataskyddsförordningen , och i dataskyddslagen (1050/2018).

Denna lag träder i kraft den 20 .