HE 71/2018 vpGodkänd med ändringarÖverlämnad 31.5.2018

Ett riksomfattande Utsökningsverk

Lag om ändring av utsökningsbalken och till vissa andra lagar som har samband med den

Riksfogdeämbetet och 22 lokala utsökningsverk slås samman till ett enda riksomfattande Utsökningsverk. Samtidigt delas indrivningen upp i en snabb basverkställighet och en mer krävande omfattande verkställighet för att göra handläggningen smidigare.

Status
Godkänd med ändringar
Överlämnad
31.5.2018
Senaste händelse
9.5.2019
Omröstningar
0
Anföranden
10
Stadfäst
19.6.2019
Författning
778/2019

Vad som föreslås

Utsökningsorganisationen på två nivåer slopas och ett riksomfattande Utsökningsverk inrättas. Verkställigheten delas in i tre olika förfaranden: elektronisk och rutinmässig basverkställighet, omfattande verkställighet samt en särskild verkställighet som motsvarar specialindrivning. Samtidigt förnyas tjänstebeteckningarna (utsökningsöverinspektörer och utsökningsinspektörer) och professionella aktörer samt offentliga samfund åläggs en skyldighet att ansöka om utsökning elektroniskt.

Vad det betyder

Reformen förenhetligar handläggningen av ärenden för cirka 550 000 utsökningsgäldenärer varje år och ökar e-tjänsterna, även om personlig service bibehålls i ett rikstäckande nätverk av verksamhetsställen. Uppgifts- och lönestrukturerna för Utsökningsverkets cirka 1 170 anställda anpassas, och personalstyrkan minskas med uppskattningsvis 150–200 årsverken genom pensioneringar. Genom ändringen eftersträvas bestående årliga besparingar på cirka 14,5 miljoner euro fram till 2022. Lagarna avses träda i kraft den 1 januari 2019.

Så röstade riksdagen

Propositionen godkändes utan omröstning – ingen ledamot föreslog att den skulle förkastas eller ändras i plenum.

Debatten i salen

Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.

10 anföranden · 8 talare · 1 debatt

Debattens huvudpunkter

I debatten behandlades sammanslagningen av utsökningsväsendet till ett enda riksomfattande Utsökningsverk samt finländarnas skuldsättning i ett bredare perspektiv. Regeringspartiet ansåg att den administrativa sammanslagningen var nödvändig för att trygga medborgarnas jämlikhet och rättssäkerhet. Oppositionen kritiserade propositionen för att enbart fokusera på organisationsstrukturer i stället för att underlätta den ekonomiska nöden för utsatta och avveckla flitfällor.

  • Kommer ett riksomfattande ämbetsverk att distansera utsökningsmyndigheterna från klienterna och ta bort det mänskliga ur beslutsfattandet?
  • Borde man i stället för eller vid sidan av förvaltningsreformen i första hand ingripa i gäldenärernas ställning och de skyddade beloppen?
  • Är ett lönesystem baserat på utsökningsmännens indrivningsarvoden rättvist och ändamålsenligt?
  • Centern ansåg att den administrativa sammanslagningen var en nödvändig och bra reform som förenhetligar praxis, förbättrar rättsskyddet och avskaffar ojämlik behandling.

    On tämä hallinnollinen uudistus, joka kokemuksen mukaan on varmasti välttämätön. Se yhdenmukaistaa käytäntöä ja tekee siitä yksinkertaisempaa
    Kauko Juhantalo
  • SannfinländarnaFör med reservationer

    Sannfinländarna ansåg att en lättare förvaltning var ett förnuftigt projekt, men betonade att reformen inte får skapa en ny byråkratisk förvaltningsnivå och att klienternas rättsskydd och servicenivå måste garanteras.

    Näin emme tietenkään toivo tapahtuvan, vaan toivomme, että hallituksen laskelmat vaiheittaisista henkilöstösäästöistä toteutuvat, kuitenkin niin, että ulosoton palvelutasoa ja asiakkaiden oikeusturvaa ei vaaranneta.
    Jani Mäkelä
  • SDPEmot

    SDP kritiserade förslaget för att det enbart fokuserar på förvaltningen och inte hjälper skuldsatta människor. Gruppen ansåg att skapandet av ett mammutverk distanserar myndigheterna och tar bort det mänskliga ur utsökningsverksamheten.

    Tämä lakiesitys, joka nyt on käsittelyssä täällä, on osin tekninen. Se ei paranna varsinaisesti velallisen asemaa mitenkään, päinvastoin välillä tuntuu siltä, että köysi kiristyy kaulan ympärillä entisestään.
    Maria Tolppanen
  • VänsterförbundetFör med reservationer

    Vänsterförbundet krävde en mer human indrivning och kritiserade indrivningspraxisen för social- och hälsovårdsavgifter samt lönemodellen bunden till utsökningsfunktionärernas indrivningsarvoden.

    Jotakin on silloin pielessä, jos palkka määräytyy sen perusteella, kuinka aktiivinen olet viemään ihmistä edelleenperintään ja pitämään tätä yllä.
    Jari Myllykoski
  • KristdemokraternaFör med reservationer

    Kristdemokraterna fäste uppmärksamhet vid de flitfällor som utsökningen orsakar, att hälsovårdsavgifter hamnar hos utsökningen samt utsökningsmännens problematiska resultatlön.

    Siinä mielessä tässä on nyt yksi tällainen, kun puhutaan niistä kannustinloukuista, iso ulosottoon liittyvä kannustinloukku, mikä jättää ihmiset toimeentulotuen varaan
    Sari Essayah

Sammandraget är AI-genererat utifrån 10 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet.

Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin lakivaliokuntaan, jolle perustuslakivaliokunnan on annettava lausunto.

Behandlingens skeden

Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.

  1. 31.5.2018Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Oikeusministeriö
  2. 5.6.2018Lähetekeskustelu · Täysistunto
  3. 1.3.2019Valiokunnan mietintö tai lausunto · lakivaliokunta
  4. 4.3.2019Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
  5. 7.3.2019Toinen käsittely · Täysistunto
  6. 8.5.2019Eduskunnan vastaus ja kirjelmä

Beslut per lagförslag4

  • 1Laki ulosottokaaren muuttamisestaHyväksytty muutettuna · 778/2019 · 19.6.2019
  • 2Laki haastemieslain muuttamisestaHyväksytty · 779/2019 · 19.6.2019
  • 3Laki saamen kielilain 2 §:n muuttamisestaHyväksytty muutettuna · 780/2019 · 19.6.2019
  • 4Laki eurooppalaisesta tilivarojen turvaamismääräysmenettelystä annetun lain muuttamisestaHyväksytty · 781/2019 · 19.6.2019

Föreslagen lagtext

Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.

1.Lag om ändring av utsökningsbalken

I enlighet med riksdagens beslut upphävs i utsökningsbalken (705/2007) 1 kap. 26 § 2 mom., 11 kap. 2 § 3 mom. och 12 kap. 2 §, av dem 11 kap. 2 § 3 mom. sådant det lyder i lag 864/2017 och 12 kap. 2 § sådan den lyder i lag 521/2009, ändras 1 kap. 7, 8, 11—14, 24 och 25 §, det inledande stycket i 26 § 1 mom., 27 § 2 mom., det inledande stycket i 31 § 1 mom. samt 35 §, 2 kap. 28 § 1 mom., 3 kap. 1 §, 2 § 2 mom., 7 § 1 mom., 8 § 1 mom., 11 och 13—15 §, 19 § 2 mom., 33 §, 40 § 3 mom., 64 § 2 mom., 69 § och 108 § 2 mom., 4 kap. 83 § 2 mom., rubriken för 10 kap. och 11 kap. 3 § 1 mom., 4, 10, 11 och 18 § samt 20 § 2 mom., av dem 1 kap. 11, 14 och 24 § och 3 kap. 1 § sådana de lyder delvis ändrade i lag 521/2009, 1 kap. 12 och 25 §, 27 § 2 mom. och 35 §, 3 kap. 64 § 2 mom. och 69 § samt 11 kap. 18 § och 20 § 2 mom. sådana de lyder i lag 521/2009 och 3 kap. 11 § sådan den lyder i lagarna 521/2009 och 323/2016, samt fogas till 1 kap. nya 2 a och 12 a §, till 3 kap. nya 14 a och 15 a §, till 10 kap. en ny 27 § och till 11 kap. en ny 2 a § som följer:

1 kap. – Allmänna bestämmelser

2 a §Omfattande verkställighet, basverkställighet och specialverkställighet

Verkställigheten indelas i omfattande verkställighet, basverkställighet och specialverkställighet.

Vid omfattande verkställighet och specialverkställighet kan alla skyldigheter och säkringsåtgärder som avses i 1 och 2 § verkställas.

Basverkställighet är sådan verkställighet av en betalningsskyldighet i pengar som sker med hjälp av teknisk anslutning i det utsökningsregister och det informationssystem för utsökningen som avses i 24 § eller på något annat sätt med elektroniska metoder i sådana fall där behandlingen av en gäldenärs utsökningsärende inte förutsätter ett personligt sammanträffande med gäldenären. Vid basverkställighet kan sådana inkomster och sådan egendom utmätas som inte behöver förvandlas till pengar. Närmare bestämmelser om uppgifterna inom basverkställigheten utfärdas genom förordning av statsrådet.

7 §Utmätningsmän

Utmätningsmän är riksfogden, biträdande riksfogden, de ledande häradsfogdarna, häradsfogdarna och under dem utsökningsöverinspektörerna och utsökningsinspektörerna. Utmätningsmän i landskapet Åland är landskapsfogden och under landskapsfogden utsökningsöverinspektörerna. I fråga om landskapsfogden tillämpas vad som föreskrivs om häradsfogden.

Utsökningsöverinspektören ska utföra de uppgifter som häradsfogden ålägger honom eller henne. Utsökningsinspektören ska utföra de uppgifter inom basverkställigheten som häradsfogden ålägger honom eller henne. Häradsfogden ska övervaka att utsökningsöverinspektörerna och utsökningsinspektörerna och de i 8 § avsedda andra tjänstemän som är underställda häradsfogden sköter sina uppgifter lagenligt och på tillbörligt sätt och att de följer de direktiv som givits dem.

Häradsfogden får överföra en uppgift som han eller hon gett en underlydande tjänsteman till en annan underlydande tjänsteman eller själv överta uppgiften.

I fråga om riksfogden, biträdande riksfogden och de ledande häradsfogdarna tillämpas vad som i denna lag föreskrivs om häradsfogden. Riksfogden och biträdande riksfogden får dock inte själv överta, ge direktiv om verkställigheten av eller till någon annan överföra sådana utsökningsärenden avseende en enskild gäldenär som omfattas den ledande häradsfogdens eller häradsfogdens behörighet, och den ledande häradsfogden får inte själv överta, ge direktiv om verkställigheten av eller till någon annan överföra sådana utsökningsärenden avseende en enskild gäldenär som omfattas av häradsfogdens behörighet. Riksfogden och biträdande riksfogden får dock fatta beslut om att överföra de utsökningsärenden avseende en enskild gäldenär som omfattas av en ledande häradsfogdes eller häradsfogdes behörighet och den ledande häradsfogden fatta beslut om att överföra de utsökningsärenden avseende en enskild gäldenär som omfattas av en underlydande häradsfogdes behörighet mot den behöriga personens vilja, när det finns vägande skäl på grund av dennes sjukdom, arbetsmängd, dröjsmål i handläggningen av ärenden eller någon annan motsvarande omständighet. Beslutet ska motiveras.

8 §Andra tjänstemän

En häradsfogde får vid behov ålägga också en annan underlydande tjänsteman att utföra verkställighetsuppdrag som ska skötas av en utsökningsöverinspektör eller utsökningsinspektör, om tjänstemannen uppfyller de behörighetsvillkor för utsökningsöverinspektörer eller utsökningsinspektörer som uppdraget förutsätter. I fråga om tjänstemannen tillämpas då vad som föreskrivs om utsökningsöverinspektörer eller utsökningsinspektörer.

11 §Utsökningsverkets verkställighetsorganisation

För verkställighet som avses i denna lag finns Utsökningsverket, som hör till justitieministeriets förvaltningsområde och vars ämbetsdistrikt är hela landet.

Vid Utsökningsverket finns regionala verksamhetsenheter för omfattande verkställighet. Bestämmelser om den regionala indelningen utfärdas genom förordning av statsrådet. Vid Utsökningsverket finns det dessutom en riksomfattande verksamhetsenhet för basverkställighet och en riksomfattande verksamhetsenhet för specialverkställighet.

Utsökningsverket har ett verksamhetsställe i landskapet Åland. Med avvikelse från 2 mom. handläggs vid verksamhetsstället på Åland även de utsökningsärenden som avser basverkställighet vid verksamhetsenheten för omfattande verkställighet. Bestämmelser om Utsökningsverkets andra verksamhetsställen och deras uppgifter utfärdas genom förordning av justitieministeriet.

Verksamheten ska ordnas så att den regionala tillgången till tjänster och de språkliga rättigheterna tillgodoses.

12 §Ledningen av Utsökningsverket

Riksfogden leder Utsökningsverket och är chef för centralförvaltningen. Riksfogden avgör de administrativa ärenden som Utsökningsverket ska besluta om och som det inte föreskrivs eller i arbetsordningen bestäms att någon annan tjänsteman ska avgöra.

Riksfogden bistås av en biträdande riksfogde som är ställföreträdare för riksfogden. Biträdande riksfogden avgör med samma befogenheter som riksfogden de ärenden som biträdande riksfogden ska behandla.

12 a §Utsökningsverkets centralförvaltning

Utsökningsverket har en centralförvaltning, som ska svara för den administrativa styrningen och utvecklingen av samt tillsynen över utsökningsverksamheten. Centralförvaltningen svarar för verksamhetens resultat.

De i 1 mom. avsedda uppgifterna för Utsökningsverkets centralförvaltning är att

1) sörja för Utsökningsverkets verksamhetsförutsättningar och utveckla utsökningsverksamheten enligt de mål som överenskommits med justitieministeriet,

2) bistå justitieministeriet i den strategiska planeringen, budgetberedningen och lagberedningen,

3) upprätthålla och utveckla de informationssystem som används inom Utsökningsverket,

4) avgöra de fall av klagan och ersättningsyrkanden som gäller utsökningsmyndigheternas verksamhet och som ankommer på centralförvaltningen,

5) utveckla det internationella samarbetet inom utsökningsverksamhetens förvaltning,

6) sköta utsökningsverksamhetens övriga riksomfattande administrativa uppgifter.

Inom centralförvaltningen kan det finnas tjänster som ledande förvaltningsfogde och förvaltningsfogde.

Centralförvaltningen ska i sin verksamhet ta hänsyn till utmätningsmännens ställning som oberoende rättskipningsmyndigheter.

13 §Arbetsordning

I Utsökningsverkets arbetsordning bestäms det om ordnandet av arbetet vid Utsökningsverket. Arbetsordningen fastställs av riksfogden.

I arbetsordningen bestäms det närmare om

1) uppgiftsfördelningen mellan riksfogden och biträdande riksfogden,

2) Utsökningsverkets ledningsgrupp,

3) ordnandet av koncentreringen av sådana specialåtgärder som avses i 3 kap. 14 a § 2 mom.,

4) de ledande häradsfogdarnas uppgifter,

5) grunderna för hur fördelningen av uppgifterna och den övriga organiseringen av uppgifterna ska bestämmas.

Utsökningsverkets arbetsordning ska publiceras i Finlands författningssamling.

Utsökningsverkets centralförvaltning ska ha en arbetsordning. I centralförvaltningens arbetsordning bestäms det närmare om centralförvaltningens interna organisation, uppgifter och organiseringen av dem samt om beredningen och avgörandet av ärenden. En verksamhetsenhet kan ha en arbetsordning. I arbetsordningen för en verksamhetsenhet kan det bestämmas närmare om enhetens uppgifter och organiseringen av dem samt om enhetens interna kompetensfördelning.

14 §Utnämning och behörighetsvillkor

Riksfogden och biträdande riksfogden utnämns av republikens president på framställning av statsrådet. Tjänsten som biträdande riksfogde tillsätts för fem år i sänder. Tjänsten tillsätts dock högst till utgången av den månad under vilken den som utnämns till tjänsten uppnår den avgångsålder som anges i 35 § i statstjänstemannalagen (750/1994).

Utöver det som föreskrivs i 8 § 2 mom. i statstjänstemannalagen (750/1994) är behörighetsvillkoren för tjänsten som riksfogde och tjänsten som biträdande riksfogde annan högre högskoleexamen i juridik än magisterexamen i internationell och komparativ rätt samt utmärkt förtrogenhet med utsökningsverksamhet.

De ledande häradsfogdarna, häradsfogdarna, de ledande förvaltningsfogdarna och förvaltningsfogdarna utnämns av riksfogden. En tjänst som ledande häradsfogde och en tjänst som ledande förvaltningsfogde tillsätts för fem år i sänder. Tjänsten tillsätts dock högst till utgången av den månad under vilken den som utnämns till tjänsten uppnår den avgångsålder som anges i 35 § i statstjänstemannalagen.

Behörighetsvillkor för en tjänst som ledande häradsfogde och en tjänst som häradsfogde är annan högre högskoleexamen i juridik än magisterexamen i internationell och komparativ rätt, god förtrogenhet med utsökningsverksamhet eller i andra uppgifter förvärvad skicklighet för att kunna sköta tjänsten framgångsrikt samt de personliga egenskaper som krävs för uppgiften. En ledande häradsfogde ska dessutom ha sådan ledarförmåga som behövs för att sköta uppgiften.

Bestämmelser om behörighetsvillkoren för tjänsterna som ledande förvaltningsfogde och förvaltningsfogde utfärdas genom förordning av statsrådet.

Bestämmelser om utnämning av utsökningsöverinspektörer och utsökningsinspektörer och om behörighetsvillkoren för dessa tjänster utfärdas genom förordning av statsrådet. Vid Utsökningsverket kan det finnas även annan personal i tjänsteförhållande.

24 §Utsökningens informationssystem och utsökningsregistret

Utsökningens informationssystem är ett för skötseln av utsökningsmyndigheternas uppgifter inrättat informationssystem som är avsett för utsökningsmyndigheternas riksomfattande bruk och som drivs med hjälp av automatisk databehandling. Utsökningsverket sörjer för driften och utvecklandet av informationssystemet.

Till utsökningens informationssystem hör ett utsökningsregister, som förs och används med tanke på utförandet av utsökningsmyndigheternas uppgifter.

Syftet med informationssystemet och utsökningsregistret är att främja en ändamålsenlig och gäldenärsbaserad behandling av utsökningsärendena, elektronisk kommunikation, utförandet av utsökningsförvaltningens lednings-, styrnings-, kontroll- och tillsynsuppgifter samt statistikföringen.

25 §Personuppgiftsansvarig

Personuppgiftsansvarig för utsökningsregistret är Utsökningsverket.. Utsökningsverkets centralförvaltning sörjer för den allmänna driften av registret och meddelar föreskrifter om hur uppgifterna tekniskt ska föras in och behandlas.

26 §Registrets datainnehåll

I utsökningsregistret får det samlas och föras in

27 §Rätt att behandla uppgifter

De berörda tjänstemännen vid Utsökningsverket och justitieministeriet får i utsökningsärenden eller utsökningsförvaltningsärenden trots sekretessbestämmelserna behandla uppgifter som avses i 26 §, specialuppgifter dock endast till den del det är nödvändigt i ett ärende.

31 §Intyg ur utsökningsregistret

Var och en har rätt att av en utsökningsmyndighet ur utsökningsregistret få ett intyg som gäller en namngiven person i dennes egenskap av svarande i ett utsökningsärende. I intyget antecknas följande uppgifter som införts under de två år som föregår dagen för begäran:

35 §Utlämnande av uppgifter med hjälp av teknisk anslutning

Utsökningsverket kan besluta om upprättande av en teknisk anslutning och om utlämnande av uppgifter ur utsökningsregistret med hjälp av den, om den som tar emot uppgifterna enligt lag har rätt att få uppgifter av utsökningsmyndigheterna i elektronisk form. Innan en sådan teknisk anslutning öppnas ska den som tar emot uppgifterna lägga fram utredning om att uppgifterna skyddas på behörigt sätt.

2 kap. – Utsökningsgrunder

28 §Domstolens meddelande och utmätningsmannens intyg

Den domstol där talan enligt 26 § har väckts ska omedelbart underrätta utmätningsmannen om saken för anteckning i utsökningens informationssystem.

3 kap. – Allmänna bestämmelser om förfarandet

1 §Ansökan om utsökning

Utsökning söks genom

1) en skriftlig ansökan eller en elektroniskt meddelande till en utsökningsmyndighet,

2) en ansökan som görs i utsökningens e-tjänst,

3) ett elektroniskt meddelande via en teknisk anslutning till utsökningens riksomfattande informationssystem, om Utsökningsverket har beviljat sökanden tillstånd till detta (informationssystemssökande ).

En skriftlig ansökan ska undertecknas av sökanden eller, om sökanden inte själv har upprättat den, av den som upprättat ansökan.

Den som yrkesmässigt bedriver indrivningsverksamhet samt ett offentligt samfundska lämna in ansökan om utsökning till en utsökningsmyndighet på det sätt som avses i 1 mom. 2 eller 3 punkten. En ansökan om utsökning som lämnats in på något annat sätt behandlas inte. En ansökan om utsökning som lämnats in på något annat sätt behandlas dock, om ansökan inte går att upprätta på det sätt som avses i de punkterna.

2 §Innehållet i ansökan om utsökning

Om flera gäldenärer ansvarar för sökandens fordran eller någon del av den och ett annat utsökningsärende som gäller fordran redan är anhängigt eller anhängiggörs samtidigt, ska det i ansökan anges vem som är gäldenär i det ärendet.

7 §Ingivande av utsökningsgrunden och av fordringsbevis i efterhand

Om ansökan har gjorts i elektronisk form men det till den ska fogas en skriftlig utsökningsgrund eller ett skriftligt fordringsbevis, ska handlingen ges in till en utsökningsmyndighet inom tre veckor efter det att ärendet blivit anhängigt. Samtidigt ska det uppges till vilken ansökan handlingen hänför sig.

8 §Tidpunkt för anhängigblivande

Ett utsökningsärende blir anhängigt när ansökan om utsökning kommer in till en utsökningsmyndighet eller till utsökningens informationssystem, om det inte senare framkommer att det inte fanns förutsättningar för att ansökan skulle bli anhängig.

11 §Fullmakt för ombud

En advokat, ett offentligt rättsbiträde, ett rättegångsbiträde med tillstånd och det ombud som en informationssystemssökande har uppgett i sin ansökan får företräda sin huvudman utan att visa upp en fullmakt, om inte utmätningsmannen bestämmer något annat. Andra ombud ska visa upp en av huvudmannen undertecknad fullmakt, om inte rätten att vara ombud kan anses vara otvivelaktig. För att lyfta medel och omhänderta egendom ska alla ombud ha en fullmakt som uttryckligen berättigar till detta, eller ska denna rätt anges i informationssystemsansökan.

En fullmakt kan sändas med hjälp av en elektronisk dataöverföringsmetod. Om utmätningsmannen ifrågasätter fullmaktens äkthet ska denne kräva att ombudet sänder fullmakten i original.

Utsökningsverket kan på borgenärens begäran besluta att fullmakten ska registreras i utsökningens informationssystem i syfte att visa ombudets rätt att företräda sin huvudman, om det är uppenbart att verkställighetens tillförlitlighet inte blir lidande av det. Ombudet behöver då inte visa upp någon annan fullmakt, om inte utmätningsmannen bestämmer något annat. En i informationssystemet registrerad fullmakt ska omedelbart återkallas om den som utfärdat fullmakten begär det.

13 §Ansvarig utmätningsman

Alla utsökningsärenden som gäller en och samma svarande behandlas av

1) en och samma häradsfogde och utsökningsöverinspektör samt utsökningsinspektör (ansvarig utmätningsman ), eller

2) en och samma häradsfogde och en grupp av flera utsökningsöverinspektörer eller utsökningsinspektörer som i samarbete behandlar utsökningsärenden (indrivningsgrupp ).

Ansvariga utmätningsmän i de fall som avses i 1 mom. 2 punkten är häradsfogden och den till indrivningsgruppen hörande utsökningsöverinspektör eller utsökningsinspektör som häradsfogden utsett till ansvarig utmätningsman i de utsökningsärenden som gäller svaranden i fråga.

En ansvarig utmätningsman är behörig i hela landet. Samma behörighet har en annan till indrivningsgruppen hörande utmätningsman när han eller hon utför verkställighetsåtgärder i utsökningsärenden som behandlas av indrivningsgruppen.

14 §Bestämmande av ansvarig utmätningsman vid omfattande verkställighet

Ansvarig utmätningsman för en svarande som är en fysisk person är en utmätningsman på svarandens boningsort eller den ort där svaranden har sin hemvist.

Ansvarig utmätningsman för en svarande som är näringsidkare eller ett bolag eller någon annan sammanslutning är en utmätningsman på den ort där svarandens verksamhetsställe finns. Om svaranden inte har ett faktiskt verksamhetsställe i Finland, är utmätningsmannen på svarandens hemort ansvarig utmätningsman.

Om förrättningarna i sin helhet eller huvudsakligen hålls av någon annan utmätningsman än den som avses i 1 eller 2 mom. och det inte finns några andra anhängiga utsökningsärenden som gäller samma svarande, är en utmätningsman på förrättningsplatsen ansvarig utmätningsman.

Om svaranden inte har boningsort, hemvist, hemort eller verksamhetsställe i Finland eller om dessa inte är kända eller om det finns flera alternativ som uppfyller förutsättningarna i denna paragraf för bestämmande av ansvarig utmätningsman, är en utmätningsman på det verksamhetsställe där det är mest ändamålsenligt att verkställigheten sker ansvarig utmätningsman.

14 a §Bestämmande av ansvarig utmätningsman vid annan verkställighet

Om utsökningsärenden som gäller en svarande behandlas vid en verksamhetsenhet för basverkställighet eller specialverkställighet, är en utmätningsman vid verksamhetsenheten ansvarig utmätningsman.

För att verkställigheten ska kunna ordnas på ett ändamålsenligt sätt får vissa verkställighetsåtgärder som kräver specialkunskaper (specialåtgärder ) koncentreras till vissa utmätningsmän, som då i fråga om dessa åtgärder är ansvariga utmätningsmän. Närmare bestämmelser om dessa specialåtgärder utfärdas genom förordning av statsrådet.

När verkställigheten koncentreras ska svarandens faktiska möjligheter att bevaka sina intressen tryggas på tillbörligt sätt.

15 §Byte av ansvarig utmätningsman

Den ansvarige utmätningsmannen ska överföra ärendet till en ny utmätningsman, om en förändring sker i den omständighet enligt 14 eller 14 a § på basis av vilken den ansvarige utmätningsmannen bestäms. En icke-slutförd förrättning eller en verkställighet som annars snart upphör kan dock slutföras i form av handräckning, om det inte är mer ändamålsenligt att ärendet överförs.

15 a §Förbud mot att söka ändring i fråga om bestämmande av ansvarig utmätningsman

Ändring får inte sökas i fråga om bestämmande av ansvarig utmätningsman.

19 §Utförande av interimistiska åtgärder

En interimistisk åtgärd får utföras också av en annan utmätningsman än den ansvarige utmätningsmannen. En utsökningsöverinspektör får utföra en interimistisk åtgärd i ett ärende där häradsfogden har uteslutande behörighet och en utsökningsinspektör i ett ärende där utsökningsöverinspektören har behörighet.

33 §Meddelande om anhängighet

När en ansökan har kommit in till den ansvarige utmätningsmannen, ska svaranden utan dröjsmål ges ett meddelande om att ärendet har blivit anhängigt. Ett meddelande behöver inte ges, om svarandens vistelseort inte har kunnat redas ut eller om det finns anledning att anta att meddelandet kännbart försvårar verkställigheten. Meddelandet ska innehålla

1) uppgift om vilken dag ärendet har blivit anhängigt och behövliga ärendehanteringsuppgifter,

2) uppgift om den ansvarige utsökningsöverinspektören eller utsökningsinspektören samt dennes kontaktinformation,

3) uppgift om gäldenärens lagenliga rätt att genom ställande av säkerhet förhindra verkställigheten,

4) betalningsuppmaning, flyttningsuppmaning eller annan uppmaning att uppfylla den i utsökningsgrunden angivna skyldigheten,

5) en uppmaning att ta kontakt och uppgift om möjligheten att bli hörd,

6) uppgift om att utmätning av annat än periodisk inkomst kan förrättas utan förhandsmeddelande, och uppgift om gäldenärens rätt att anvisa egendom för utmätning eller eventuellt förhandsmeddelande om utmätning och kallelse till förrättningen,

7) annan information och andra meddelanden som anses behövliga.

Till en informationssystemssökande ges ett meddelande om anhängighet eller annat motsvarande meddelande i enlighet med respektive tillstånd.

40 §Bevislig delgivning

Om delgivningen inte heller lyckas på det sätt som avses i 2 mom., ska en kopia av den handling som ska delges sändas under mottagarens adress, om en sådan adress är känd. Annan delgivning behöver inte vidtas. Handlingarna förvaras därefter vid Utsökningsverkets verksamhetsställe i fråga, där mottagaren kan få dem.

64 §Allmän bestämmelse

Utsökningsverket har trots sekretessbestämmelserna rätt att avgiftsfritt få nedan angivna uppgifter, handlingar och material centralt och lämna ut dem till utmätningsmännen för användning i enskilda utsökningsärenden, om det är ändamålsenligt att uppgifterna inhämtas centralt.

69 §Allmän bestämmelse

Bestämmelser om offentligheten i fråga om utsökningsmyndigheternas handlingar finns i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. Utöver vad som i den lagen eller någon annan lag föreskrivs om utsökningsmyndigheternas rätt och skyldighet att lämna ut uppgifter, har utsökningsmyndigheterna trots sekretessbestämmelserna rätt att lämna ut uppgifter i enlighet med 70—73 §. Uppgifter får också lämnas ut till en annan utsökningsmyndighet för handläggningen av ett utsökningsärende samt till justitieministeriet och Utsökningsverkets centralförvaltning för handläggningen av administrativa uppgifter. Bestämmelser om offentligheten i fråga om uppgifterna i utsökningsregistret och om utlämnande av dem finns i 1 kap.

108 §Handräckning av andra myndigheter

En utsökningsöverinspektör får begära handräckning av andra myndigheter om ärendet är brådskande.

4 kap. – Utmätning

83 §Betalningstidpunkt

Kontantbetalning anses ha skett när pengarna har betalats till en utsökningsmyndighet.

10 kap. – Självrättelse, verkställighetstvist, avbrytande av verkställighet och förvaltningsklagan

27 §Anförande och avgörande av förvaltningsklagan

Förvaltningsklagan får anföras över att en utsökningsmyndighet har förfarit lagstridigt eller underlåtit att fullgöra sin skyldighet. Förvaltningsklagan anförs hos Utsökningsverkets centralförvaltning.

Förvaltningsklagan avgörs av riksfogden eller en av riksfogden förordnad ledande förvaltningsfogde. Förvaltningsklagan som anförts över åtgärder av riksfogden eller biträdande riksfogden avgörs av justitieministeriet.

11 kap. – Sökande av ändring i utmätningsmannens förfarande

2 a §Hur behörig domstol bestäms

Ändring söks hos den tingsrätt inom vars domkrets den fysiska person som är svarande i utsökningsärendet har sin hemvist eller vanliga vistelseort.

Om svaranden i ett utsökningsärende är en juridisk person, söks ändring hos den tingsrätt inom vars domkrets den juridiska personen har sin hemort eller där den juridiska personens förvaltning huvudsakligen sköts.

Ändringssökande som enbart gäller fast egendom handläggs dock av den tingsrätt inom vars domkrets den fasta egendomen finns.

Om ingen tingsrätt är behörig med stöd av 1—3 mom., söks ändring hos den tingsrätt inom vars domkrets verkställighetsåtgärden har utförts.

3 §Anförande och återkallande av besvär

Besvärsskriften ska lämnas in till Utsökningsverket senast den sista dagen av den i 5 och 6 § föreskrivna tiden före tjänstetidens utgång. Besvärsskriften får lämnas in skriftligen eller som elektroniskt meddelande. Om besvären försenas går besvärsrätten förlorad.

4 §När besvären blir anhängiga

Besvären blir anhängiga i den behöriga tingsrätten när besvärsskriften har kommit in till Utsökningsverket. Besvärshandlingarna och kopior av utsökningshandlingarna i ärendet ska genast skickas till tingsrätten. Samtidigt ska utmätningsmannen till tingsrätten lämna en redogörelse för huruvida besvärsskriften har kommit in inom föreskriven tid.

Om besvärsskriften inom föreskriven tid har lämnats in till den behöriga tingsrätten, anses besvären ha blivit anhängiga på korrekt sätt. Besvärsskriften eller en kopia av den ska genast skickas till den utmätningsman som fattat beslutet eller utfört åtgärden.

10 §Häradsfogdens utlåtande

Om det i besvärsskriften begärs att verkställigheten ska avbrytas, ska häradsfogden utan dröjsmål skicka sitt utlåtande om avbrottet till tingsrätten. Till övriga delar ska häradsfogden skicka sitt utlåtande om besvären inom två veckor från det att besvärsskriften kom in. Tingsrätten kan av grundad anledning förlänga denna tid.

11 §Utlåtandets innehåll

Häradsfogden ska i sitt utlåtande redogöra för verkställighetsåtgärderna och ge ett motiverat ställningstagande till de yrkanden som framställs i besvärsskriften och de omständigheter som yrkandet grundar sig på. Vidare ska i utlåtandet uppges parterna i utsökningsärendet, i vilket skede verkställigheten befinner sig samt om verkställigheten eventuellt avbrutits och när avbrottet upphör. Till utlåtandet ska på lämpligt sätt fogas de berördas delgivningsadresser och övriga kontaktinformation.

18 §Anvisning om anförande av klagan

Om det i besvärsskriften ingår en anmälan om att utmätningsmannen har vidtagit en oriktig tjänsteåtgärd eller underlåtit att utföra en åtgärd, och anmälan inte kan prövas som en ändringsansökan, ska tingsrätten till denna del lämna besvären utan prövning och anvisa den som anfört besvär att anföra klagan över saken hos Utsökningsverkets centralförvaltning.

20 §Rättegångskostnader

Om en utomståendes besvär godkänns, kan det på den utomståendes yrkande bestämmas att staten helt eller delvis ska ersätta dennes skäliga rättegångskostnader, om det med beaktande av omständigheterna kan anses oskäligt att den utomstående ska bära kostnaderna. Det kan bestämmas att staten ska ersätta rättegångskostnaderna också för en part i utsökningen, om det i saken har skett ett uppenbart fel som borde ha rättats genom självrättelse. Innan det bestäms att staten ska ersätta kostnaderna ska Utsökningsverkets centralförvaltning höras.

§

Denna lag träder i kraft den 20 .

Genom denna lag upphävs lagen om landskapsfogdeämbetet i landskapet Åland (619/2012) och lagen om Riksfogdeämbetet (519/2009).

Vad som i 1 kap. 14 § 3 mom. föreskrivs om tillsättande av en tjänst som ledande häradsfogde för viss tid gäller inte en tjänsteman som utnämns till tjänsten när den tillsätts första gången, om tjänstemannen i fråga vid ikraftträdandet av denna lag är utnämnd till en ordinarie tjänst som ledande häradsfogde.

På besvär som är anhängiga vid ikraftträdandet av denna lag tillämpas 11 § 2 § 3 mom. i den lydelse det hade vid ikraftträdandet av denna lag. Lagens 11 kap. 2 a § tillämpas inte på besvär som har blivit anhängiga före ikraftträdandet av lagen.

2.Lag om ändring av lagen om stämningsmän

I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om stämningsmän (505/1986) 1 och 2 § samt 6 § 1 mom., sådana de lyder i lag 690/2016, som följer:

1 §Stämningsmän

Stämningsmän på tjänstens vägnar är förmännen för stämningsmännen, stämningsmännen och utsökningsöverinspektörerna.

2 §Stämningsmännens verksamhetsområde

Verksamhetsområdet för en stämningsman som är anställd vid en domstol utgörs av domkretsen. Verksamhetsområdet för en utsökningsöverinspektör och för en sådan häradsfogde som enligt 6 § är berättigad att verkställa stämning och delgivning utgörs av hela landet. För andra som enligt 6 § är berättigade att verkställa stämning och delgivning är verksamhetsområdet det ämbetsdistrikt där de är behöriga i sin huvudsyssla.

6 §Andra som har rätt att verkställa delgivning

Berättigad att, så som en stämningsman, verkställa stämning och delgivning är

1) en polisman, åklagare, häradsfogde, gränsbevakningsman, anhållningsberättigad tullman eller till uppgiften förordnad annan tullman samt tingsnotarie,

2) en tjänsteman som har förordnats till det av chefen för en domstol eller en polisinrättning och som är anställd vid myndigheten i fråga,

3) en fängelsedirektör eller en tjänsteman vid ett fängelse som förordnats till det av fängelsedirektören, när en myndighet begär det och den som ska stämmas eller ta emot delgivningen är en fånge,

4) inom försvarsmakten en tjänsteman som förordnats till det av kommendören för en truppavdelning eller en med denne jämställbar förman, när en myndighet begär det och den som ska stämmas eller ta emot delgivningen är en person som avses i 45 kap. i strafflagen (39/1889), samt

5) vid finska beskickningar en av utrikesministeriet till uppgiften befullmäktigad honorärkonsul eller person som arbetar vid beskickningen.

§

Denna lag träder i kraft den 20 .

3.Lag om ändring av 2 § i samiska språklagen

I enlighet med riksdagens beslut ändras i samiska språklagen (1086/2003) 2 § 1 mom., sådant det lyder i lag 1340/2014, som följer:

1 kap. – Allmänna bestämmelser

2 §Lagens tillämpningsområde

De myndigheter som denna lag tillämpas på är

1) de kommunala organen i Enare, Enontekis, Sodankylä och Utsjoki kommuner samt organen i sådana samkommuner till vilka någon av dessa kommuner hör,

2) de domstolar och myndigheter inom den statliga distrikts- och lokalförvaltningen vilkas ämbetsdistrikt helt eller delvis omfattar de kommuner som nämns i 1 punkten,

3) de regionförvaltningsverk och närings-, trafik- och miljöcentraler vilkas verksamhetsområde helt eller delvis omfattar de ovannämnda kommunerna, och organ som är verksamma vid dem,

4) sametinget, samedelegationen samt byastämmor som avses i 42 § i skoltlagen (253/1995),

5) justitiekanslern i statsrådet och riksdagens justitieombudsman,

6) konsumentombudsmannen, konsumenttvistenämnden, diskrimineringsombudsmannen, jämställdhetsombudsmannen, diskriminerings- och jämställdhetsnämnden, dataombudsmannen och datasekretessnämnden,

7) Utsökningsverket, Skatteförvaltningen, Folkpensionsanstalten, Lantmäteriverket och Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt,

8) statliga förvaltningsmyndigheter, när de som besvärsmyndigheter behandlar ärenden som har inletts hos de förvaltningsmyndigheter som avses och nämns i 1—7 punkten.

§

Denna lag träder i kraft den 20 .

4.Lag om ändring av lagen om ett europeiskt förfarande för kvarstad på bankmedel

I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om ett europeiskt förfarande för kvarstad på bankmedel (17/2017) 4 §, 7 § 2 mom., 8 §, 10 § 2 mom., 13 § 4 mom. och 18 § som följer:

4 §Inhämtande av kontoinformation

I Finland är utmätningsmannen den myndighet som är behörig att inhämta kontoinformation enligt artikel 14 i förordningen.

Begäran om inhämtande av kontoinformation ska i Finland sändas till utmätningsmannen eller till Utsökningsverkets centralförvaltning, som ska sända begäran vidare till utmätningsmannen. Utmätningsmannen har med stöd av begäran rätt att få kontoinformation på det sätt som anges i 3 kap. 64—68 § i utsökningsbalken.

7 §Förfarandet vid verkställighet av ett beslut om kvarstad

Om bankkontot finns i Finland ska de handlingar som avses i artikel 23.3 i förordningen sändas till utmätningsmannen eller till Utsökningsverkets centralförvaltning, som ska sända handlingarna vidare till utmätningsmannen. Utmätningsmannen ska efter att ha tagit emot handlingarna ge ett föreläggande enligt artikel 24.1 i förordningen om genomförande av beslutet om kvarstad och sända det till banken.

8 §Förfarandet vid frigörande av överskjutande belopp

Fordringsägaren ska i Finland sända ansökan om frigörande av överskjutande belopp enligt artikel 27.2 i förordningen till den utmätningsman som gett en förklaring enligt artikel 25 om att bankmedel har belagts med kvarstad eller till Utsökningsverkets centralförvaltning, som ska sända ansökan vidare till utmätningsmannen.

10 §Delgivning i Finland av ett beslut om kvarstad som meddelats i en annan medlemsstat

Om något av de bankkonton som beslutet om kvarstad avser finns i Finland, ska de handlingar som är föremål för delgivning sändas till utmätningsmannen eller till Utsökningsverkets centralförvaltning, som ska sända handlingarna vidare till utmätningsmannen. Utmätningsmannen ska delge gäldenären handlingarna i enlighet med artikel 28.3 i förordningen samt 11 § 2 mom.

13 §Rättsmedel mot verkställighet av ett beslut om kvarstad

En sådan ansökan om rättsmedel som avses i 1 eller 3 mom. kan sändas också till Utsökningsverkets centralförvaltning, som ska sända ansökan vidare till utmätningsmannen.

18 §Översättningar

Handlingar som enligt artikel 49.2 i förordningen ska lämnas in till domstolen, Utsökningsverkets centralförvaltning eller utmätningsmannen ska åtföljas av en översättning till finska, svenska eller engelska.

§

Denna lag träder i kraft den 20 .

Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
I denna proposition föreslås det att utsökningsbalken, lagen om stämningsmän, lagen om ett europeiskt förfarande för kvarstad på bankmedel och samiska språklagen ändras. Lagen om Riksfogdeämbetet och lagen om landskapsfogdeämbetet i landskapet Åland upphävs. Genom de föreslagna lagarna genomförs de organisationsändringar som hänför sig till reformeringen av utsökningsväsendets struktur. Det nuvarande utsökningsväsendet omorganiseras så att det får en enda nivå. Riksfogdeämbetet, som fungerar som centralförvaltningsämbete, och de 22 utsökningsverken föreslås gå samman till en enda riksomfattande inrättning, Utsökningsverket. Utsökningsverket ska ha en centralförvaltning lik Riksfogdeämbetet för att sköta förvaltningen. Bestämmelser om Utsökningsverkets verksamhetsställen ska som för närvarande utfärdas genom förordning av justitieministeriet. Utsökningsverket ska enligt förslaget ledas av riksfogden, som bistås av biträdande riksfogden. De har ställningen som utmätningsmän. Propositionen har inga konsekvenser för utmätningsmännens ställning som självständiga rättskipningsmyndigheter. Verkställighetsförfarandet ska indelas i omfattande verkställighet, specialverkställighet och basverkställighet. Basverkställighet innebär verkställighet av sådana betalningsskyldigheter som kan behandlas snabbt, utan ett personligt sammanträffande med gäldenären och i princip med elektroniska metoder. Utmätningsmän inom omfattande verkställighet ska ha samma befogenhet som utmätningsmän har enligt gällande lag. Specialverkställigheten motsvarar nuvarande specialindrivning inom utsökningen. Det föreslås att omfattande verkställighet ska förrättas vid regionala verksamhetsenheter. Bestämmelser om den regionala indelningen ska utfärdas genom förordning av statsrådet. Utsökningsärenden som hör till basverkställigheten och specialverkställigheten ska handläggas vid den behöriga riksomfattande verksamhetsenheten. Bestämmelser om vilken verksamhetsenhets funktioner som ska placeras på respektive verksamhetsställe utfärdas genom förordning av justitieministeriet. Chef för en enhet är en ledande häradsfogde. Bestämmelser om koncentrering av vissa verkställighetsåtgärder som kräver specialkunskaper till vissa utmätningsmän ska få utfärdas genom förordning av statsrådet. En ny personalgrupp, utsökningsinspektörerna, ska ha hand om basverkställigheten. Det föreslås att tjänstebenämningen häradsutmätningsman och landskapsutmätningsman ändras till utsökningsöverinspektör. Lagarna avses träda i kraft den 1 januari 2019.

Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 13.9.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.