Reform av integrations- och språkutbildningen

Syftet med denna lag är att främja

1) invandrares integration,

2) invandrares sysselsättning eller företagande,

3) invandrares arbetslivsfärdigheter,

4) invandrares uppnående av fungerande grundläggande språkkunskaper och annan kompetens som behövs i arbetslivet och samhället,

5) förverkligandet av likabehandling, delaktighet och jämlikhet för invandrare,

6) invandrares eget ansvar för sin integration.

Invandrare är skyldiga att främja sin integration och sysselsättning. Invandraren ska söka sig till och delta i de integrationsfrämjande tjänster som avses i denna lag på det sätt som föreskrivs i denna lag.

Bestämmelser om försummelse av de skyldigheter som i denna lag föreskrivs för invandrare och integrationskunder finns i 24 §.

Med avvikelse från 1 mom. tillämpas 10 § även på andra invandrare som vistas i Finland. Med avvikelse från 1 mom. tillämpas 65 § 3 mom. även på finska medborgare som är offer för människohandel i enlighet med 3 § 7 punkten i lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd och om identifiering av och hjälp till offer för människohandel (746/2011) till den del det är fråga om kostnader som avses i det momentet och som orsakas av åtgärder och tjänster som tillhandahålls offer för människohandel på grund av deras specialbehov till följd av deras ställning som offer.

Bestämmelserna i 4 kap. om anvisande till kommunplats och i 61, 62, 65 och 66 § om ersättning för kostnader till kommuner eller välfärdsområden tillämpas på den som

1) får sådant internationellt skydd som avses i utlänningslagen,

2) efter att ha ansökt om internationellt skydd har beviljats uppehållstillstånd på grundval av 51, 52 eller 89 § i utlänningslagen,

3) på grundval av 93 § i utlänningslagen har tagits till Finland på särskilda humanitära grunder eller för uppfyllande av internationella förpliktelser,

4) har beviljats kontinuerligt uppehållstillstånd på grundval av52 a § 2 mom. eller 54 § 5 mom. i utlänningslagen, eller

5) har beviljats uppehållstillstånd med stöd av 110 § i utlänningslagen och som uppfyller förutsättningarna i 4 § i lagen om hemkommun (201/1994).

Dessutom tillämpas 4 kap. och 61, 62, 65 och 66 § på en familjemedlem eller annan anhörig till en person som avses i 3 mom. i denna paragraf, om familjebandet till den som avses i det momentet har funnits redan innan den personen kom till Finland.

Vid tillämpning av 14, 16, 18, 19, 22–25 och 32 a § på en arbetssökande som avses i 3 § 1 mom. 3 punkten i lagen om ordnade av arbetskraftsservice (380/2023) ska ansvaret för genomförandet av de åtgärder och tjänster som i denna lag har ålagts kommunen ankomma på den arbetskraftsmyndighet som avses i 1 punkten i det momentet, om inte något annat följer av annan lagstiftning.

När tjänster som avses i 14, 16, 18, 19 och 22–24 § ordnas och tillhandahålls för en i 5 § 5 punkten avsedd integrationskund som är registrerad som arbetssökande iakttas dessutom lagen om ordnande av arbetskraftsservice, om inte något annat föreskrivs i denna eller någon annan lag.

I denna lag avses med

1) integration invandrarens individuella process där tyngdpunkten ligger på invandrarens eget ansvar och som försiggår i växelverkan med samhället och under vilken invandrarens språkkunskaper och arbetslivsfärdigheter samt annan kompetens som behöves i arbetslivet och samhället utvecklas och likabehandlingen, jämlikheten och delaktigheten ökar,

2) integrationsfrämjande stödjande av integration genom att för invandrare tillhandahålla tjänster som avses i denna lag, genom att stödja invandrarens möjligheter att utveckla sina språkkunskaper och arbetslivsfärdigheter samt annan kompetens som behövs i arbetslivet och samhället med beaktande av invandrarens eget ansvar för sin integration,

3) främjande av etablering stödjande åtgärder utanför kommunens integrationsprogram, avsedda i synnerhet för integration av en invandrare som i avsikt att arbeta eller studera flyttar till kommunen,

4) invandrare en person som flyttat till Finland och som vistas i landet med ett tillstånd som beviljats för annat än turism eller därmed jämförbar kortvarig vistelse eller vars uppehållsrätt har registrerats eller som har beviljats uppehållskort,

5) integrationskund en invandrare som har en gällande integrationsplan,

6) arbetssökande en person som avses i 3 § 1 mom. 3 punkten i lagen om ordnande av arbetskraftsservice,

7) arbetslös arbetssökande en person som avses i 3 § i lagen om ordnande av arbetskratsservice och som är arbetslös på det sätt som avses i 4 punkten i det momentet,

8) offer för människohandel en person som avses i 3 § 7 punkten i lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd och om identifiering av och hjälp till offer för människohandel,

9) integrationsprogram tjänstehelhet som kommunen och arbetskraftsmyndigheten ordnar för invandrare i inledningsskedet av integrationen,

10) tjänster som ingår i integrationsprogrammet tjänster som kommunen och arbetskraftsmyndigheten ordnar i inledningsskedet av integrationen och som har till syfte att främja invandrares integration, sysselsättning eller företagande, uppnående av fungerande grundläggande språkkunskaper, kompetens och arbetslivsfärdigheter och att främja förverkligandet av likabehandling, delaktighet och jämlikhet,

11) samhällsorientering studier som ingår i integrationsprogrammet och som förstärker integrationskundens förståelse för det finländska samhället, för medborgarfärdigheterna för vardagen samt för de egna rättigheterna och skyldigheterna och som ordnas på integrationskundens eget språk eller ett språk som denne har goda kunskaper i,

12) integrationsplan en individuell plan som utarbetas för integrationsfrämjande och där kommunen tillsammans med invandraren kommer överens om individuella mål och tjänster för integration och sysselsättning samt om hur invandraren ska söka sig till och delta i tjänsterna och där kommunen informerar invandraren om dennes ansvar och skyldigheter i fråga om den egna integrationen,

13) serviceproducent aktör som producerar en sådan tjänst åt kommunen som avses i 10 § eller i 13 § 1 mom. 3–6 punkten, med undantag för sluttestning av språkkunskaper,

14) kommunplats en anmälan som baserar sig på ett i 42 § avsett avtal mellan livskraftscentralen och kommunen om kommunens beredskap att ordna bostad, mottagande och tjänster och att ta emot en invandrare som avses i 2 § 3 eller 4 mom. inom anvisande till kommuner enligt 4 kap.,

15) anvisande till kommun förfarande där livskraftscentralen på det sätt som anges i 43 § anvisar en i 2 § 3 eller 4 mom. avsedd person till en kommunplats som kommunen har beviljat eller där personen flyttar till kommunen från en förläggning med hjälp av förläggningens stödåtgärder eller självständigt,

16) arbetslöshetsförmån inkomstrelaterad dagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) och allmänt stöd enligt lagen om allmänt stöd (48/2026).

Integrationsfrämjande åtgärder och tjänster ordnas som en del av kommunens och arbetskraftsmyndighetens gemensamma integrationsprogram. Kommunen och arbetskraftsmyndigheten ska ordna ett gemensamt integrationsprogram som ska innehålla

1) en bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster enligt 14 §,

2) utarbetande av en integrationsplan enligt 16 §,

3) flerspråkig samhällsorientering enligt 25 §,

4) integrationsutbildning och sluttestning av språkkunskaper enligt 26 §,

5) utbildning i grundläggande litteracitet enligt 26 a §,

6) andra än i 1–5 punkten avsedda utbildningar och tjänster som främjar kunskaper i finska och svenska, läs- och skrivkunnighet, samhälls- och arbetslivsfärdigheter samt sysselsättning och företagande, och

7) vägledning och rådgivning under programmet med beaktande av invandrarens ansvar och skyldigheter i fråga om sin integration.

Kommunen ska utan dröjsmål utarbeta en bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster för en invandrare vars första uppehållstillstånd eller uppehållskort beviljades eller uppehållsrätt registrerades för högst tre år sedan och som

5) annat än tillfälligt får utkomststöd enligt lagen om utkomststöd (1412/1997),

Kommunen ska bedöma invandrarens kompetens och förutsättningar för sysselsättning och studier samt andra förutsättningar för integration samt dennes behov av utbildning och andra integrationsfrämjande tjänster. Under bedömningen utreds invandrarens mål, det ändamålsenliga integrationsspråket för invandraren, invandrarens tidigare utbildning, arbetshistorik, språkkunskaper, arbets- och funktionsförmåga som påverkar förutsättningarna för anställning och integration samt andra faktorer som har avsevärd betydelse för anställning och integration. Vid bedömningen informeras invandraren om målen för de integrationsfrämjande tjänsterna och om sina skyldigheter samt anvisas till självständigt agerande och till att ta ansvar för sin integration och sysselsättning. För utredningen av behovet av tjänster kan invandraren hänvisas till behövliga expertbedömningar och undersökningar.

Välfärdsområdet ska delta i bedömningen av kompetens och behovet av integrationstjänster enligt 1 mom., om främjandet av invandrarens integration förutsätter samordning av de tjänster som kommunen och välfärdsområdet har organiseringsansvar för.

Kommunen ska utarbeta en integrationsplan för en sådan invandrare som avses i 14 § 1 mom. 2 punkten, om det inte är uppenbart onödigt. Kommunen ska utarbeta en integrationsplan för en sådan invandrare som avses i 1 mom. 1 och 3–7 punkten i den paragrafen om personen utifrån bedömningen enligt den paragrafen bedöms vara i behov av en sådan för att främja sin integration. Integrationsplanen ska utarbetas i samband med den inledande intervju som ingår i den bedömning som avses ovan, om det inte av grundad anledning är nödvändigt att utarbeta planen vid ett separat möte.

Välfärdsområdet ska delta i utarbetandet av den integrationsplan som avses i 1 mom., om främjandet av invandrarens integration förutsätter samordning av de tjänster som kommunen och välfärdsområdet har organiseringsansvar för.

Integrationsplanen ska utarbetas senast inom tre år efter det att det första uppehållstillståndet eller uppehållskortet beviljades eller den första uppehållsrätten registrerades.

Beträffande offer för människohandel får avvikelse göras från den tidsfrist på tre år som anges i 3 mom., om personen fås att omfattas av kommunens integrationsfrämjande tjänster först när tidsfristen har gått ut.

Integrationskunden ska, i enlighet med vad som överenskommits i integrationsplanen genast efter att planen har utarbetats, hänvisas att söka sig till utbildning eller andra integrations- och sysselsättningsfrämjande tjänster som motsvarar kundens behov. Hänvisandet ska vid behov göras i samarbete med den myndighet, serviceproducent eller organisation, förening eller sammanslutning som ansvarar för att ordna tjänsten.

Kommunen och invandraren ska i integrationsplanen komma överens om de individuella långsiktiga målen för integrationen och sysselsättningen eller företagandet samt om målen under tiden för integrationsplanen. När de individuella målen ställs ska invandrarens eget ansvar och skyldigheter i fråga om sin integration och invandrarens kompetens och arbets- och utbildningshistorik samt de allmänna skyldigheterna och målen i fråga om integration och lagens syfte beaktas.

Kommunen och invandraren ska i integrationsplanen komma överens om invandrarens skyldigheter och i den omfattning som invandrarens eget ansvar och egna mål, kompetens och behov av integrationstjänster förutsätter komma överens om tjänster som främjar integration, sysselsättning eller företagande, kunskaper i finska eller svenska och samhälleliga färdigheter samt om vägledning och rådgivning. I integrationsplanen för en sådan invandrare som avses i 14 § 1 mom. 2 punkten ska det åtminstone kommas överens om deltagande i flerspråkig samhällsorientering enligt 25 § och i utbildning enligt 26, 26 a eller 30 §, om det inte är uppenbart onödigt. I integrationsplanen för en invandrare som registrerats som arbetssökande ska en jobbsökningsskyldighet i enlighet med 45 § i lagen om ordnande av arbetskraftsservice föreläggas, om inte något annat följer av den lagen. I planen ska det också överenskommas om uppföljningen av genomförandet av tjänsterna och om invandrarens skyldighet att genomföra sin plan och självständigt och aktivt främja sin integration och sysselsättning.

Kommunen svarar för att de tjänster som ingår i integrationsplanen utgör en ändamålsenlig och vid behov en sektorsövergripande tjänstehelhet som främjar invandrarens integration. Integrationsplanen ska innehålla sådana tjänster som ingår i det integrationsprogram som avses i 13 § eller sådan arbetskraftsservice som avses i lagen om ordnande av arbetskraftsservice.

I integrationsplanen ska de överenskomna tjänsternas ändamålsenlighet motiveras med avseende på fullföljandet av det mål som har ställts för invandrarens integration och sysselsättning eller företagande och för uppnåendet av fungerande grundläggande språkkunskaper.

Välfärdsområdet ska delta i översynen av integrationsplanen, om planen har utarbetats tillsammans med kommunen på det sätt som avses i 16 § 2 mom.

En sådan invandrare som avses i 14 § 1 mom. ska delta i den bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster som avses i den paragrafen.

Kommunen ska för integrationskunden redogöra vilka rättigheter och skyldigheter som följer av integrationsplanen och de anknytande tjänsterna. Redogörelsen ska ges så att integrationskunden förstår vilka rättigheter och skyldigheter han eller hon har.

Integrationskunden ska

1) delta i utarbetandet och översynen av integrationsplanen,

2) genomföra den plan som utarbetats med honom eller henne,

3) söka sig till och regelbundet delta i de tjänster som överenskommits i planen,

4) underrätta kommunen hur han eller hon har genomfört planen, och

5) underrätta kommunen om betydande förändringar i sitt behov av tjänster eller sin livssituation eller andra förändringar som kan påverka uppnåendet av de mål som överenskommits i planen och deltagandet i tjänsterna.

Dessutom ska en integrationskund som är registrerad som arbetssökande informera om genomförandet av planen i enlighet med 38 § i lagen om ordnande av arbetskraftsservice och iaktta den jobbsökningsskyldighet som förelagts i integrationsplanen och som avses i 45 § i den lagen.

Bestämmelser om hur försummelse av skyldigheterna inverkar på rätten att få inkomstrelaterad dagpenning finns i lagen om utkomstskydd för arbetslösa, bestämmelser om hur försummelse av skyldigheterna inverkar på rätten att få allmänt stöd finns i lagen om allmänt stöd och bestämmelser om hur försummelse av skyldigheterna inverkar på utkomststödet finns i lagen om utkomststöd.

Syftet med integrationsutbildning är att främja utvecklingen av integrationskundens kunskaper i finska eller svenska och av annan kompetens som behövs i arbetslivet och samhället. Syftet med integrationsutbildning är att stödja integrationskundens sysselsättning och integration samt dennes eget ansvar för främjandet av sin integration. Det språkliga målet i integrationsutbildningen ska vara att integrationskunden når fungerande grundläggande språkkunskaper i finska eller svenska.

Integrationsutbildningen ska innehålla

1) undervisning i finska eller svenska,

2) undervisning i yrkesfärdigheter eller andra färdigheter som behövs i arbetslivet och vägledning med avseende på arbetsmarknaden, sysselsättningsfrämjande tjänster eller fortsatta studier,

3) undervisning som främjar beredskap i anslutning till samhälleliga och kulturella färdigheter samt medborgarfärdigheter för vardagen,

4) en period av inlärning i arbete eller verksamhet som stöder arbets- och funktionsförmågan,

5) sluttestning av språkkunskaper i finska eller svenska.

Utbildningsstyrelsen svarar för att utveckla och förvalta sluttestningen av språkkunskaperna inom integrationsutbildningen med beaktande av integrationsutbildningens mål och innehåll. Utbildningsstyrelsen fastställer läroplansgrunderna för integrationsutbildningen och bestämmer hur sluttestningen av språkkunskaper i finska och svenska ska genomföras. I läroplansgrunderna fastställs utbildningens mål och huvudinnehåll och bedömningen av en studerandes kunnande samt den information som ska ingå i den personliga studieplanen och intyget. Den som producerar utbildningstjänsterna ska utifrån läroplansgrunderna utarbeta en plan för genomförandet av utbildningen.

I fråga om integrationsutbildningen uppföljs åtminstone de språkkunskaper som uppnåtts genom utbildningen, sysselsättningen samt övergången och hänvisningen till sysselsättnings- och integrationsfrämjande tjänster.

Syftet med utbildning i grundläggande litteracitet är att främja utvecklingen av integrationskundens kunskaper i finska eller svenska och läs- och skrivkunnighet samt av annan kompetens som denne behöver i arbetslivet och samhället.

Utbildning i grundläggande litteracitet ska innehålla

1) undervisning i finska eller svenska och läs- och skrivundervisning, och

2) undervisning som främjar beredskap i anslutning till grundläggande samhälleliga och kulturella färdigheter samt grundläggande medborgarfärdigheter för vardagen.

Utbildningsstyrelsen fastställer läroplansgrunderna för utbildningen i grundläggande litteracitet. I läroplansgrunderna fastställs utbildningens mål och huvudinnehåll och bedömningen av en studerandes kunnande samt den information som ska ingå i den personliga studieplanen och intyget. Den som producerar utbildningstjänsterna ska utifrån läroplansgrunderna utarbeta en plan för genomförandet av utbildningen.

I fråga om utbildningen i grundläggande litteracitet uppföljs åtminstone de språkkunskaper som uppnåtts genom utbildningen, sysselsättningen samt övergången och hänvisningen till sysselsättnings- och integrationsfrämjande tjänster.

Arbetskraftsmyndigheten svarar för att det inom dess verksamhetsområde på finska och svenska erbjuds integrationsutbildning och utbildning i grundläggande litteracitet som motsvarar integrations- och sysselsättningsbehoven hos de integrationskunder som bor inom verksamhetsområdet.

Arbetskraftsmyndigheten eller en serviceproducent som avses i denna lag ska ordna integrationsutbildningen eller utbildningen i grundläggande litteracitet som arbetskraftsutbildning, om vilken det föreskrivs i lagen om ordnande av arbetskraftsservice.

En integrationskund som bedriver frivilliga studier har rätt till arbetslöshetsförmån under de förutsättningar som anges i denna lag, i lagen om utkomstskydd för arbetslösa och i lagen om allmänt stöd, om

1) integrationskunden har ett utbildningsbehov som arbetskraftsmyndigheten konstaterat och arbetskraftsmyndigheten bedömer att frivilliga studier stöder integrationskundens integration och sysselsättning,

2) studierna har överenskommits i integrationsplanen, och

3) förutsättningarna i detta kapitel uppfylls.

När förutsättningarna i 28 och 29 § uppfylls kan som frivilliga studier stödjas studier

1) om vilka föreskrivs i lagen om grundläggande utbildning (628/1998), om integrationskunden inte har de kunskaper och färdigheter som nås i den grundläggande utbildningen och studierna kan anses vara ändamålsenliga med beaktande av de mål som fastställts i integrationskundens integrationsplan,

2) om vilka föreskrivs i gymnasielagen (714/2018), om avsaknaden av utbildning utgör ett hinder för yrkesmässig utveckling,

3) om vilka föreskrivs i lagen om yrkesutbildning (531/2017), yrkeshögskolelagen (932/2014) eller universitetslagen (558/2009) och som leder till yrkesinriktad grundexamen, yrkesexamen eller specialyrkesexamen, till lägre eller högre högskoleexamen som avläggs vid universitet eller till yrkeshögskoleexamen eller högre yrkeshögskoleexamen som avläggs vid yrkeshögskola, eller vilka syftar till att avlägga delar av nämnda examina eller vilka utgör tilläggsutbildning, fortbildning eller specialiseringsutbildning, yrkeshögskolornas förberedande utbildning för invandrare och öppen undervisning vid universitet eller yrkeshögskolor enligt de lagarna,

4) om vilka föreskrivs i lagen om utbildning som handleder för examensutbildning (1215/2020),

5) om vilka föreskrivs i lagen om fritt bildningsarbete (632/1998), om utbildningen ger större yrkeskompetens och yrkesbehörighet och en utbildnings- eller studieplan över studierna uppvisas, eller om vilka föreskrivs i 14 § 2 mom. i den lagen, om en utbildnings- eller studieplan över studierna uppvisas,

6) som gör integrationskunden behörig i sitt yrke i Finland.

Om en integrationskund har fyllt 40 år, förutsätter stödjande av frivilliga studier i enlighet med 1 mom. 1 punkten dessutom att integrationskunden inte har kunnat inleda sina studier före han eller hon har fyllt 40 år på grund av skada, sjukdom eller utnyttjande av sådana graviditetspenningsdagar eller föräldradagpenningsdagar som avses i 9 kap. i sjukförsäkringslagen, om inte något annat följer av grundad anledning. Trots vad som föreskrivs ovan kan studier som avses i den punkten stödjas tills studierna har slutförts, om integrationskunden inledde studierna innan han eller hon fyllde 40 år.

Om en invandrare eller en integrationskund har bokat en mottagningstid eller om en mottagningstid har bokats för invandraren eller integrationskunden för vägledning eller rådgivning enligt 10 §, bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster enligt 14 §, utarbetande av en integrationsplan enligt 16 § eller översyn av integrationsplanen enligt 22 § och invandraren eller integrationskunden utan godtagbart skäl och utan att ha avbokat tiden inte har kommit till mottagningen vid bokad tid, får kommunen eller arbetskraftsmyndigheten av invandraren eller integrationskunden ta ut kostnaderna för ordnandet av tolkning, dock högst 56,70 euro. Avgiften får emellertid tas ut endast om uttaget av avgiften inte ska anses oskäligt och kommunen eller arbetskraftsmyndigheten i samband med bokningen har meddelat att en avgift kan komma att tas ut samt på förhand gett anvisningar om avbokning av tiden. Uppgifter om uttag av avgift samt om avbokning av tid ska lämnas så att kunden tillräckligt väl förstår innehållet i dem. Avgift får inte tas ut av en kund under 18 år.

För ett barn eller en ung person som avses i 2 § 6 mom. ska i enlighet med hans eller hennes individuella behov stöd ordnas av välfärdsområdet på det sätt som avses i socialvårdslagen och av kommunen som en del av de tjänster som kommunen ansvarar för. Välfärdsområdet och kommunen ska samordna sina tjänster för barn och unga som kommit till landet utan vårdnadshavare.

Arbets- och näringsministeriet svarar för

1) nationell planering, utveckling och styrning av den integrationsfrämjande politiken och för samordning av den med andra politikområden,

2) uppföljning och utvärdering av integrationshelheten och politiken för integrationsfrämjandet,

3) uppföljning av finansieringen av de integrationsfrämjande tjänster som avses i 2 kap.

Arbets- och näringsministeriet styr livskraftscentralerna samt Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret i uppgifter i anslutning till integrationsfrämjandet.

Statsrådet fastställer på föredragning av arbets- och näringsministeriet de nationella målen för integrationsfrämjandet en regeringsperiod åt gången. När det gäller sysselsättning samordnas de nationella målen för integrationsfrämjandet med de nationella målen för främjandet av sysselsättning.

Arbets- och näringsministeriet tillsätter en samarbetsgrupp till stöd för fullgörandet av de uppgifter som föreskrivs för ministeriet i denna lag.

Livskraftscentralen ansvarar inom sitt verksamhetsområde för följande uppgifter i anslutning till främjandet av invandrares integration:

1) utveckling, samarbete, samordning och uppföljning av främjandet av integration och etablering på regional nivå,

2) stöd och råd angående integrationsfrämjande till kommunerna och välfärdsområdena,

3) utarbetande och genomförande av en regional strategi i enlighet med 41 § för anvisande av personer som avses i 2 § 3 och 4 mom. till en kommun samt övriga i 4 kap. föreskrivna uppgifter om anvisande till kommuner,

4) avtal med välfärdsområdet om inrättande av familjegrupphem för barn som avses i 2 § 6 mom.,

5) styrning och övervakning av familjegrupphem för barn som avses i 2 § 6 mom. i samarbete med välfärdsområdet, Tillstånds- och tillsynsverket och vid behov Migrationsverket,

6) styrning och övervakning av verksamheten för företrädare som avses i 35 §,

7) avtal med kommunen eller välfärdsområdet om ersättningar som föreskrivs i 8 kap.,

8) främjande av goda befolkningsrelationer,

9) andra än i 1–8 punkten avsedda uppgifter som föreskrivs särskilt för livskraftscentralen i denna lag.

Den tidpunkt som avses i 2 eller 3 mom. tillämpas inte på den statsandel som avses i 60 eller på ersättning som avses i 67 §.

Kommunen beviljas statsandel för ordnandet av följande tjänster och för skötseln av följande uppgifter:

1) vägledning och rådgivning enligt 10 §,

2) utarbetandet av en bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster och en integrationsplan enligt 14 § samt översyn av en plan enligt 22 § när det gäller andra än i 2 § 3 eller 4 mom. avsedda personer samt arbetssökande,

3) ordnande av flerspråkig samhällsorientering enligt 25 § för andra personer än de som avses i 2 § 3 eller 4 mom.,

4) främjande av integrationen av personer som avses i 14 § 1 mom. 3 punkten och av andra föräldrar till barn under skolåldern.

Till en kommun som inte hör till landskapet Åland betalas av statens medel kalkylerad ersättning för mottagande av personer som avses i 2 § 3 och 4 mom., för bedömning av deras kompetens och behov av integrationstjänster, för utarbetande av en integrationsplan, för vägledning och rådgivning samt för ordnande av flerspråkig samhällsorientering, tolkning och andra integrationsfrämjande tjänster.

Till en kommun som hör till landskapet Åland betalas av statens medel kalkylerad ersättning för kostnaderna för tjänster som motsvarar de tjänster som avses i 60 §. Till en kommun som hör till landskapet Åland samt till hälso- och sjukvårdsmyndigheten i landskapet Åland betalas av statens medel kalkylerad specialersättning för kostnader som orsakas av åtgärder och tjänster som tillhandahålls offer för människohandel på grund av deras specialbehov till följd av deras ställning som offer. Den specialersättning som avses ovan betalas som en del av den kalkylerade ersättning som avses i 61 och 62 §. Närmare bestämmelser om grunderna för ersättningen och specialersättningen samt om utbetalningen av den får utfärdas genom förordning av statsrådet.

En förutsättning för betalning av ersättning är dessutom att livskraftscentralen har fattat beslut om detta, med undantag för sådan specialersättning som avses i 3 mom.

Kommunen, välfärdsområdet och arbetskraftsmyndigheten har rätt att av varandra, invandrarens föregående hemkommun, livskraftscentralen, en serviceproducent som avses i denna lag och en sådan företrädare för en minderårig som avses i 35 § avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna få de uppgifter som är nödvändiga för skötseln av de uppgifter som avses i 16 och 22 § i fråga om barn och unga personer som avses i 2 § 6 mom.

Kommunen, välfärdsområdet och arbetskraftsmyndigheten har rätt att av varandra, Utbildningsstyrelsen och Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret samt av en serviceproducent som avses i denna lag avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna få de uppgifter som är nödvändiga för översynen av en integrationsplan enligt 22 § i fråga om invandrare för vilka en integrationsplan har utarbetats och som uppfyller villkoret enligt 16 § 3 eller 4 mom.

Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret har rätt att av Migrationsverket och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna få de uppgifter som är nödvändiga för behandlingen av de ersättningsansökningar som avses i 65 och 69 § och som gäller personer som avses i 2 § 3 eller 4 mom. och barn eller unga personer som avses i 6 mom.

Livskraftscentralen har rätt att av Migrationsverket, Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, kommunen och välfärdsområdet avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna få de uppgifter som är nödvändiga för beslutsfattande enligt 65 och 69 § och som gäller personer som avses i 2 § 3 eller 4 mom. och barn eller unga personer som avses i 6 mom.

Välfärdsområdet har rätt att av Migrationsverket och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna få de uppgifter som är nödvändiga för ansökan om ersättningar och ansökan om beslut enligt 65 § i fråga om personer som avses i 2 § 3 eller 4 mom. Välfärdsområdet har rätt att av Migrationsverket och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna få de uppgifter som är nödvändiga för ansökan om ersättningar och ansökan om beslut enligt 69 § och som gäller barn eller unga personer som avses i 2 § 6 mom. Välfärdsområdet har för ansökan om ersättningar enligt 65 och 69 § rätt att av det välfärdsområde inom vars område invandraren senast bodde avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna få det beslut av livskraftscentralen som avses i 65 eller 69 § och övriga nödvändiga uppgifter om personer som avses i 2 § 3 eller 4 mom. och barn eller unga personer som avses i 6 mom.

Hälso- och sjukvårdsmyndigheten i landskapet Åland har rätt att av Migrationsverket och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna få de uppgifter som är nödvändiga för ansökan om ersättning och ansökan om beslut enligt 65 § i fråga om personer som avses i 2 § 3 eller 4 mom. Hälso- och sjukvårdsmyndigheten i landskapet Åland har för ansökan om ersättning enligt 65 § rätt att av välfärdsområdet avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna få det beslut av livskraftscentralen som avses i den paragrafen och övriga nödvändiga uppgifter om personer som avses i 2 § 3 eller 4 mom.

Kommunen har rätt att av välfärdsområdet, Migrationsverket och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna få de uppgifter som är nödvändiga för ansökan om ersättning enligt 65 § 2 mom. och ansökan om beslut enligt 4 mom. i fråga om personer som avses i 2 § 3 eller 4 mom. Kommunen har för ansökan om ersättningar enligt 65 § rätt att av invandrarens föregående hemkommun avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna få det beslut av livskraftscentralen som avses i den paragrafen och övriga nödvändiga uppgifter om personer som avses i 2 § 3 eller 4 mom.

En kommun som hör till landskapet Åland har rätt att av Migrationsverket och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna få de uppgifter som är nödvändiga för ansökan om ersättning enligt 65 § 3 mom. i fråga om invandrare som är föremål för ersättningen.

En livskraftscentral har rätt att av en kommun, ett välfärdsområde, Tillstånds- och tillsynsverket, en annan livskraftscentral, en företrädare som avses i 35 § och en serviceproducent som avses i denna lag avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna få de uppgifter som är nödvändiga för skötseln av de uppgifter som avses i 55 § 1 mom. 5 och 6 punkten.

Omprövning av beslut som avses i denna lag får begäras. Bestämmelser om begäran om omprövning finns i förvaltningslagen (434/2003).

På en person som inte är anställd hos en myndighet och som sköter uppgifter som gäller vägledning och rådgivning enligt 10 §, expertbedömningar som ingår i bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster enligt 14 §, ordnande av flerspråkig samhällsorientering enligt 25 § och ordnande av integrationsutbildning och utbildning i grundläggande litteracitet enligt 27 § samt uppgifter inom familjegrupphemsverksamhet enligt 33 § tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar när personen utför sådana uppgifter som avses i de nämnda bestämmelserna. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen (412/1974).

Denna lag träder i kraft den 20 .

På en integrationskunds studier som inletts före ikraftträdandet av denna lag tillämpas 30 § 1 mom. 1 punkten som gällde vid ikraftträdandet av denna lag.

Välfärdsområdet och en kommun som hör till landskapet Åland ska senast den 31 mars 2027 ansöka om ersättningar som beviljas med stöd av den upphävda 63 §. Detsamma gäller för ersättningar som kommunen ansöker och som beviljas med stöd av den upphävda 64 § samt de ersättningar som kommunen, välfärdsområdet och hälso- och sjukvårdsmyndigheten i landskapet Åland ansöker om och som beviljas med stöd av 68 §.

När andra uppgifter om fritt bildningsarbete än uppgifter om utbildning som avses i 7 a kap. förs in i den informationsresurs som avses i 2 kap. i lagen om nationella studie-, utbildnings- och examensregister (884/2017) ska utbildningens omfattning anges i studiepoäng och den ska beskrivas och bedömas kompetensbaserat. Utbildningens omfattning anges i studiepoäng så att en studerandes arbetsinsats på i genomsnitt 27 timmar motsvarar en studiepoäng. Vid bedömningen av den studerandes kunnande tillämpas bestämmelserna i 25 g § 4 mom. och 25 k § i denna lag. Kunnandet bedöms antingen med vitsordet godkänd eller med vitsordet underkänd eller med hjälp av en skala.

Undervisnings- och kulturministeriet fastställer årligen inom ramen för statsbudgeten det antal studerandeveckor, studerandedygn, studerandedagar och undervisningstimmar som läggs till grund för beräkningen av statsandelen. Därtill fastställer undervisnings- och kulturministeriet årligen inom ramen för statsbudgeten det antal studerandeveckor av ovannämnda studerandeveckor för vilka statsandel beviljas till 100 procent enligt 9 § 6 mom. I fråga om en sammanslagen läroanstalt fastställs antalet prestationer särskilt för respektive läroanstaltsform.

En läroanstalt vars utbildningsuppgift enligt tillståndet att driva läroanstalt är integrationsutbildning på teckenspråk kan inom ramen för anslagen i statsbudgeten beviljas extra understöd för integrationsutbildning och utbildning i grundläggande litteracitet som ordnas för döva och hörselskadade.

Skäliga avgifter för undervisningen kan tas ut av de studerande. Avgifter tas inte ut inom utbildning som avses i 7 a kap.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Jobbsökningsskyldighet föreläggs inte om

4) den arbetssökande på det sätt som avses i 9 kap. eller i 28–32 § i lagen om främjande av integration bedriver frivilliga studier inom läskunnighetsskedet i grundläggande utbildning för vuxna enligt 46 § i lagen om grundläggande utbildning (628/1998) som stöds med arbetslöshetsförmån och studierna på det sätt som avses i 2 kap. 10 § 2 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa bedrivs på heltid,

Arbetskraftsmyndigheter ska ordna arbetskraftsutbildning i form av

3) sådan integrationsutbildning som avses i 26 § i lagen om främjande av integration,

4) sådan utbildning i grundläggande litteracitet som avses i 26 a § i lagen om främjande av integration.

Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas på studier som betraktas som heltidsstudier enligt 2 kap. 10 § 2 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa och

1) som det finns bestämmelser om i lagen om yrkesutbildning, yrkeshögskolelagen (932/2014) eller universitetslagen (558/2009) och som leder till yrkesinriktad grundexamen, yrkesexamen eller specialyrkesexamen, till lägre eller högre högskoleexamen som avläggs vid universitet eller till yrkeshögskoleexamen eller högre yrkeshögskoleexamen som avläggs vid yrkeshögskola, eller som syftar till att studeranden avlägger delar av nämnda examina, genomför tilläggsutbildning eller fortbildning enligt nämnda lagar eller deltar i öppen undervisning vid universitet eller yrkeshögskola,

3) som omfattas av lagen om grundläggande utbildning eller gymnasielagen (714/2018), i det fall att avsaknaden av utbildning utgör ett hinder för yrkesmässig utveckling, eller

4) som omfattas av lagen om fritt bildningsarbete (632/1998), i det fall att utbildningen ger större yrkeskompetens och yrkesbehörighet och en utbildnings- eller studieplan över studierna uppvisas, eller av 14 § 2 mom. i den lagen, i det fall att en utbildnings- eller studieplan över studierna uppvisas.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Under tiden för arbetskraftsutbildning och arbetssökandes frivilliga studier som stöds med arbetslöshetsförmån samt under tiden för sådana studier inom läskunnighetsskedet i grundläggande utbildning för vuxna enligt 46 § i lagen om grundläggande utbildning som på det sätt som avses i 2 kap. 10 § 2 mom. i denna lag bedrivs på heltid och som stöds med arbetslöshetsförmån på det sätt som avses i 28–31 § i lagen om främjande av integration tillämpas inte 2 kap., 2 a kap. 1 § och det som i 4 § föreskrivs om arbete som arbetsgivaren erbjuder individuellt, 3 kap. 1 § 3 mom., 6 kap. 8 § och 7 kap. 2 § i denna lag.

De förändringar i förmånstagarens omständigheter som avses i 3 mom. och som den som får inkomstrelaterad dagpenning omedelbart skall meddela den som betalar ut förmånen är

18) de dagar då mottagaren av arbetslöshetsförmån har deltagit i annan sysselsättningsfrämjande service än arbetskraftsutbildning, arbetssökandes frivilliga studier som stöds med arbetslöshetsförmån eller frivilliga studier enligt 28–31 § i lagen om främjande av integration,

Denna lag träder i kraft den 20 .

På en arbetssökandes rätt att få arbetslöshetsförmån under tiden för sådan frivillig utbildning i läs- och skrivkunnighet som stöds med arbetslöshetsförmån och som avses 28–31 § i lagen om främjande av integration (681/2023) tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av denna lag, om studierna har inletts före ikraftträdandet.

En huvudman för en läroanstalt enligt lagen om fritt bildningsarbete ska i fråga om sina studerande inom utbildning som avses i 7 a kap. i den lagen och i 8 § 1 mom. 2 punkten i lagen om Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning föra in uppgifter om följande i informationsresursen:

En huvudman för en läroanstalt enligt lagen om fritt bildningsarbete ska i fråga om sina studerande inom sådan utbildning som uppfyller de förutsättningar som anges i 6 b § i den lagen, och som inte är utbildning som avses i 7 a kap. i den lagen, föra in följande uppgifter i informationsresursen, om huvudmannen har beslutat erbjuda sig att föra in uppgifterna i informationsresursen för de studerande som deltar i utbildningen och den studerande samtycker till att uppgifterna förs in:

Denna lag träder i kraft den 20 .

Genom denna lag upphävs 5 § 2 mom. i läropliktslagen (1214/2020), sådant det lyder i lag 686/2023.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Genom denna lag upphävs 2 § 1 mom. 13 punkten i lagen om statsandel för kommunal basservice (618/2021), sådan den lyder i lag 690/2023.

Denna lag träder i kraft den 20 .