Indexfrysning av förmåner och höjda barnbidrag
Lag om indexjustering åren 2024–2027 av vissa förmåner och belopp som är bundna vid folkpensionsindex och levnadskostnadsindex och lagar som har samband med den samt till lag om ändring av 7 § i barnbidragslagen
De årliga indexhöjningarna av flera sociala förmåner uteblir under åren 2024–2027. Samtidigt höjs barnbidraget för flerbarnsfamiljer, ensamförsörjare och barn under tre år.
- Status
- Godkänd med ändringar
- Överlämnad
- 12.10.2023
- Senaste händelse
- 19.12.2023
- Omröstningar
- 4
- Anföranden
- 112
- Stadfäst
- 28.12.2023
- Författning
- 1296/2023
- Källa
- eduskunta.fi ↗
Vad som föreslås
Indexjusteringarna av grunddagpenningen, arbetsmarknadsstödet, dagpenningar och rehabiliteringspenningar till minimibelopp, studiepenningen, stöden för vård av barn, bostadsbidragen samt mottagningspenningen fryses för åren 2024–2027 så att minskningen av förmånernas realnivå är högst 10,2 procent. Dessutom höjs barnbidraget från och med det fjärde barnet med 10 euro, ensamförsörjartillägget med 10 euro och barnbidraget för barn under 3 år med 26 euro i månaden.
Vad det betyder
Ändringen minskar köpkraften för förmånstagare, såsom arbetslösa, studerande och mottagare av bostadsbidrag, och ökar behovet av utkomststöd samt antalet låginkomsttagare med cirka 41 600 personer. Höjningarna av barnbidraget förbättrar å sin sida utkomsten i synnerhet för flerbarnsfamiljer, ensamförsörjare och småbarnsföräldrar. Åtgärderna beräknas stärka de offentliga finanserna med som mest 320 miljoner euro fram till år 2027. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2024, och höjningen av barnbidraget för barn under 3 år den 1 april 2024.
Så röstade riksdagen
2:a behandlingen · 14.12.2023Riksdagen godkände lagen med rösterna 119–58.
Centern röstade med regeringen. 22 ledamöter var frånvarande. Protokoll ↗
Fylld cirkel = ja, ring = nej, grå = frånvarande. Peka på en cirkel för att se ledamoten. Platserna enligt den nuvarande placeringen (uppdaterad 18.9.2026). 15 ledamöter som röstade finns inte i den nuvarande placeringen.
En godkänd lag träder inte i kraft genast: republikens president stadfäster lagen, och den träder i kraft den dag som anges i lagen. Denna lag stadfästes 28.12.2023.
Debatten i salen
Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.
112 anföranden · 3 debatter
Debattens huvudpunkter
I debatten diskuterades frysningen av indexjusteringarna av sociala förmåner för åren 2024–2027 och de riktade höjningarna av barnbidraget. Regeringspartierna betonade att åtgärderna är nödvändiga för att balansera de offentliga finanserna och förbättra sysselsättningen. Oppositionen kritiserade å sin sida nedskärningarna kraftigt för att de försvagar låginkomsttagarnas utkomst och barnfamiljernas ställning.
- Ökar indexfrysningarna fattigdomen och ojämlikheten i oskälig grad?
- Sporrar försämringarna av förmånerna till arbete eller ökar de beroendet av utkomststöd?
- Har sparåtgärdernas sammantagna konsekvenser för låginkomsttagare och barnfamiljer bedömts tillräckligt noggrant?
Samlingspartiet ansåg att indexfrysningarna är nödvändiga för att balansera de offentliga finanserna, dämpa skuldsättningen och stärka sysselsättningen. Gruppen betonade att utkomststödet för de allra mest utsatta inte skärs ned och att barnbidragen höjs riktat.
”Esityksen tarkoitus on hallitusohjelman linjausten mukaisesti tasapainottaa julkista taloutta ja nostaa maamme työllisyyttä.”
— Sanni Grahn-Laasonen Sannfinländarna stödde propositionen för att rätta till statsfinansernas allvarliga skuldläge och förbättra incitamenten att arbeta. Enligt gruppen tryggas försörjningen för de allra mest utsatta samtidigt som förbättringar görs för barnfamiljer.
”Ja kuten on aikaisemminkin sanottu, niin kaikkein heikoimmassa asemassa olevien hyvinvointi kyllä turvataan — se on ihan varmaa, että se turvataan.”
— Minna Reijonen - SDPEmot
SDP motsatte sig propositionen eftersom den fyraåriga indexfrysningen permanent minskar förmånernas köpkraft och försvagar låginkomsttagarnas utkomst under rådande inflation. Gruppen ansåg att politiken är orättvis och menade att den driver människor till utkomststöd.
”Hallitus heikentää etuisuuksien ostovoimaa ja tekee etuisuuksia saavista ihmisistä entistäkin köyhempiä.”
— Paula Werning - CenternFör med reservationer
Centern stödde anpassningen av ekonomin och indexfrysningarna, men uttryckte oro över att nedskärningarna ackumuleras och över deras konsekvenser för barnfamiljer, låginkomsttagande kvinnor och välfärdsområdena.
”Keskusta tukee hallituksen esitystä indeksien jäädytyksestä, mutta olisimme toivoneet hallitukselta edellä mainittujen väestönosien ja hyvinvointialueiden parempaa huomioimista.”
— Hanna-Leena Mattila - De GrönaEmot
De Gröna motsatte sig propositionen och ansåg att den fördjupar fattigdomskrisen, försvagar grundskyddet och drabbar låginkomsttagare, studerande och kvinnor särskilt hårt.
”Perusturvaa koskevat indeksijäädytykset kohdistuvat juuri yhteiskunnan heikossa asemassa oleviin ja aiheuttavat köyhyyden lisääntymistä.”
— Bella Forsgrén - VänsterförbundetEmot
Vänsterförbundet motsatte sig indexfrysningarna skarpt och betraktade dem som en medveten nedskärning av grundskyddet och ett sätt att öka fattigdomen. Gruppen påpekade att nedskärningarna slår hårdast mot de mest utsatta samtidigt som skatterna sänks.
”Indeksijäädytyksen toinen nimi on ostovoiman leikkaus.”
— Anna Kontula
Sammandraget är AI-genererat utifrån 112 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet. De längsta anförandena förkortades i sammandragets källmaterial.
Keskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.
Yleiskeskustelu päättyi. Eduskunta hyväksyi hallituksen esitykseen HE 75/2023 vp sisältyvien 1.—4. lakiehdotuksen sisällön mietinnön mukaisena. Lakiehdotusten ensimmäinen käsittely päättyi.
Keskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.
Behandlingens skeden
Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.
- 12.10.2023Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Sosiaali- ja terveysministeriö
- 19.10.2023Lähetekeskustelu · Täysistunto
- 4.12.2023Valiokunnan mietintö tai lausunto · sosiaali- ja terveysvaliokunta
- 11.12.2023Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
- 15.12.2023Toinen käsittely · Täysistunto
- 19.12.2023Eduskunnan vastaus ja kirjelmä
Beslut per lagförslag4
- 1Laki eräiden kansaneläkeindeksiin ja elinkustannusindeksiin sidottujen etuuksien ja rahamäärien indeksitarkistuksista vuosina 2024–2027Hyväksytty muutettuna · 1296/2023 · 28.12.2023
- 2Laki eläkkeensaajan asumistuesta annetun lain 54 §:n 3 momentin kumoamisestaHyväksytty · 1297/2023 · 28.12.2023
- 3Laki eläkkeensaajan asumistuesta annetun lain 54 §:n väliaikaisesta muuttamisestaHyväksytty · 1298/2023 · 28.12.2023
- 4Laki lapsilisälain 7 §:n muuttamisestaHyväksytty · 1299/2023 · 28.12.2023
Föreslagen lagtext
Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.
1.Lag om indexjustering åren 2024–2027 av vissa förmåner och belopp som är bundna vid folkpensionsindex och levnadskostnadsindex
I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:
1 §
Med avvikelse från vad som föreskrivs i 11 kap. 10 § i sjukförsäkringslagen (1224/2004), 67 § i lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (566/2005), 14 kap. 1 § 1 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002), 26 § i lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn (1128/1996), 51 § 1 och 3 mom. i lagen om allmänt bostadsbidrag (938/2014), 17 § 2 mom. 7 punkten och 53 § 1 mom. i lagen om bostadsbidrag för pensionstagare (571/2007), 11 § 8 mom. i lagen om studiestöd (65/1994), 31 § 1 mom. i lagen om vuxenutbildningsförmåner (1276/2000) samt 22 § 1 mom. i lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd och om identifiering av och hjälp till offer för människohandel (746/2011) ska följande förmåner och belopp som är bundna vid folkpensionsindex och levnadskostnadsindex inte justeras åren 2024–2027:
1) minimibeloppet av dagpenningsförmånerna enligt sjukförsäkringslagen,
2) minimibeloppet av rehabiliteringspenning för yrkesinriktad rehabilitering och rehabiliteringspenning för unga enligt lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner,
3) beloppet av grunddagpenningen, grunddagpenningens förhöjningsdel och barnförhöjningen enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa,
4) förmåner enligt lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn,
5) belopp enligt lagen om allmänt bostadsbidrag,
6) belopp enligt lagen om bostadsbidrag för pensionstagare,
7) beloppet av studiepenningen, försörjarförhöjningen till studiepenningen och läromaterialstillägget enligt lagen om studiestöd,
8) beloppet av vuxenutbildningsstödets grunddel enligt lagen om vuxenutbildningsförmåner,
9) mottagningspenning eller brukspenning enligt lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd och om identifiering av och hjälp till offer för människohandel.
2 §
Denna lag träder i kraft den 20 och gäller till och med den 31 december 2027. Om poängtalet för folkpensionsindex som fastställts i enlighet med lagen om folkpensionsindex (456/2001) är minst 2009 under något av de år före 2027 som lagen är i kraft, tillämpas lagen emellertid endast till utgången av det året.
Förmåner och belopp som är bundna vid folkpensionsindex enligt de lagar som avses i 1 § ändras vid ingången av det sista året under vilket denna lag tillämpas så att de justerade med poängtalet för folkpensionsindex 2009 är lika stora som gällande förmåner och belopp justerade med poängtalet för folkpensionsindex 1805. I förmånerna och penningbeloppen görs en indexjustering med poängtalet för folkpensionsindex under det sista året under vilket lagen tillämpas. De maximala boendeutgifter som är bundna vid levnadskostnadsindex enligt lagen om allmänt bostadsbidrag justeras vid ingången av det sista året under vilket denna lag tillämpas med förhållandet mellan poängtalet för levnadskostnadsindex för oktober under det nästsista året under vilket denna lag tillämpas och poängtalet 2461.
Om poängtalet för folkpensionsindex för år 2027 är lägre än 2009, ändras förmåner och belopp enligt de i 1 § avsedda lagarna från ingången av det år som följer på utgången av denna lags giltighetstid så att förmånerna och beloppen justerade med poängtalet för folkpensionsindex för år 2027 är lika stora som gällande förmåner och belopp justerade med poängtalet för folkpensionsindex 1 805. De maximala boendeutgifter som är bundna vid levnadskostnadsindex enligt lagen om allmänt bostadsbidrag justeras från ingången av det år som följer på utgången av denna lags giltighetstid med förhållandet mellan poängtalet för levnadskostnadsindex för oktober åren 2027 och 2026.
2.Lag om upphävande av 54 § 3 mom. i lagen om bostadsbidrag för pensionstagare
I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:
1 §
Genom denna lag upphävs i lagen om bostadsbidrag för pensionstagare (571/2007) 54 § 3 mom., sådant det lyder i lag 1103/2016.
2 §
Denna lag träder i kraft den 20 .
3.Lag om temporär ändring av 54 § i lagen om bostadsbidrag för pensionstagare
I enlighet med riksdagens beslut fogas temporärt till 54 § i lagen om bostadsbidrag för pensionstagare (571/2007) ett nytt 3 mom. i stället för det 3 mom. som upphävts genom lag / som följer:
54 §Justering av utgifterna för uppvärmning, vatten och underhåll samt av boendeutgifternas maximibelopp
Trots bestämmelserna i 1 och 2 mom. ska de belopp som avser utgifterna för uppvärmning, vatten och underhåll och de genomsnittliga boendeutgifterna samt boendeutgifternas maximibelopp åren 2024–2027 vara desamma som år 2023.
§
Denna lag träder i kraft den 20 och gäller till och med den 31 december 2027. Om poängtalet för folkpensionsindex som fastställts i enlighet med lagen om folkpensionsindex (456/2001) är minst 2009 under något av de år före 2027 som lagen är i kraft, tillämpas lagen emellertid endast till utgången av det året.
4.Lag om ändring av 7 § i barnbidragslagen
I enlighet med riksdagens beslut ändras i barnbidragslagen (796/1992) 7 §, sådan den lyder i lagarna 1218/2019 och 559/2022, som följer:
7 §Barnbidragets storlek
Barnbidraget är 94,88 euro per barn och kalendermånad.
Om en i 6 § avsedd person har rätt att lyfta barnbidrag för flera än ett barn, är barnbidragets belopp för det andra barnet 104,84 euro, för det tredje barnet 133,79 euro, för det fjärde barnet 173,24 euro och för varje påföljande barn 192,69 euro per kalendermånad.
För en ensamförsörjares barn betalas barnbidraget höjt med 73,30 euro per kalendermånad. Med ensamförsörjare avses i denna lag en person som har rätt att lyfta barnbidrag och som i början av betalningsmånaden för barnbidraget inte lever i äktenskap eller som före betalningsmånadens början har flyttat ifrån sin make i syfte att upphöra med samlevnaden. Som ensamförsörjare anses dock inte en person som utan att ingå äktenskap fortgående lever tillsammans med en annan person i gemensamt hushåll under förhållanden av äktenskapsliknande natur.
Om barnet så som avses i 11 § 1 mom. är i anstalts- eller familjevård och barnbidraget betalas till välfärdsområdet eller om bidraget med stöd av 12 § 1 mom. betalas till barnet självt, är barnbidraget 94,88 euro per kalendermånad. För barn till ensamförsörjare betalas dock barnbidraget höjt med 73,30 euro per kalendermånad.
Med avvikelse från vad som föreskrivs i 1–4 mom. är barnbidraget för barn under tre år 120,88 euro per kalendermånad. Förhöjt barnbidrag betalas från och med ingången av kalendermånaden efter den under vilken barnet har fötts eller rätten till barnbidrag har börjat till utgången av den kalendermånad under vilken barnet fyller 3 år. Om en i 6 § avsedd person har rätt att lyfta barnbidrag för flera än ett barn under tre år, är barnbidragets belopp för det andra barnet 130,84 euro, för det tredje barnet 159,79 euro, för det fjärde barnet 199,24 euro och för varje påföljande barn 218,69 euro per kalendermånad. Om ett barn under tre år så som avses i 11 § 1 mom. är i anstalts- eller familjevård och barnbidraget betalas till välfärdsområdet, är barnbidraget 120,88 euro per kalendermånad. För en ensamförsörjares barn betalas barnbidraget höjt med 73,30 euro per kalendermånad.
§
Denna lag träder i kraft den 20 .
Bestämmelserna i 7 § 5 mom. i denna lag tillämpas från och med den 1 april 2024.
Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 2.9.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.