Kortvarigt räntestöd för hyresbostäder

Med statliga medel kan räntestöd betalas och statsborgen beviljas för lån som beviljats av kreditinstitut, försäkringsbolag, pensionsanstalter eller kommuner (lånebeviljare ) för nybyggnad av hyreshus (räntestödslån ) så som föreskrivs i denna lag. I denna lag avses med nybyggnad också det att användningsändamålet för en annan byggnad än en bostadsbyggnad, eller en betydande del av en sådan byggnad, ändras så att den används som hyresbostad.

Räntestöd betalas inte med stöd av denna lag om räntestöd för samma ändamål betalas till låntagaren med stöd av någon annan lag eller om låntagaren har beviljats lån för samma ändamål med medel från statens bostadsfond eller med andra statliga medel.

Syftet med räntestödet är att inom områden där det finns en långsiktig efterfrågan på hyresbostäder öka produktionen av hyresbostäder som har en skälig hyra och är avsedda för hyresgäster som väljs på sociala grunder.

Räntestödslån kan godkännas inom ramen för den fullmakt att godkänna lån som fastställts i statsbudgeten.

Statsrådet kan fastställa regionala och andra grunder för användning av fullmakten att godkänna lån. Räntestödet ska inriktas enligt bostadsbehovet inom olika områden och i olika kommuner.

Ett lån godkänns som räntestödslån på basis av social ändamålsenlighet och ekonomiskt behov.

Räntestödshyresbostäderna ska vara ändamålsenliga för boende och funktionella med hänsyn till boendemiljön, och bygg- och boendekostnaderna ska vara skäliga. Byggandet ska basera sig på ett konkurrensförfarande, om inte Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet av särskilda skäl beviljar undantag från detta.

Som räntestödslån kan godkännas endast lån vars avtal konkurrensutsatts, om inte Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet av särskilda skäl beviljar undantag från detta. Bestämmelser om skyldigheten för en upphandlingsenhet enligt lagen om offentlig upphandling (348/2007) att konkurrensutsätta en upphandling finns i nämnda lag.

Ett lån kan godkännas som räntestödslån när låntagaren är ett aktiebolag som Finansierings- och forskningscentralen för boendet godkänner som räntestödslåntagare och

1) bolagets enda verksamhetsområde är att låta bygga, äga och hyra ut hyresbostäder som avses i denna lag,

2) som med fog kan anses bedriva långsiktig uthyrning av bostäder och

3) som bedöms ha tillräckliga förutsättningar att återbetala räntestödslånet.

Som låntagare för ett räntestödslån kan godkännas också ett bostadsaktiebolag eller ett ömsesidigt fastighetsaktiebolag vars aktier ägs av ett bolag som avses i 1 mom., som bedriver uthyrningsverksamhet av de bostäder som ägs av låntagarbolaget på basis av den besittningsrätt till lokalerna som anknyter till äganderätten till aktier i låntagarbolaget.

En fysisk person får inte äga räntestödslåntagaren.

Räntestödslånet får uppgå till minst 80 och högst 95 procent av objektets godkända byggkostnader. Som byggkostnader kan godtas också skäliga kostnader för anskaffning av tomt och kommunaltekniskt iståndsättande av tomten, samt skäliga kostnader för rivning av en byggnad som finns på byggplatsen för huset, om objektets räntenivå förblir skälig.

Närmare bestämmelser om låneandelen och om storleken av de godtagbara tomtkostnaderna får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Den ränta som lånebeviljaren tar ut för ett räntestödslån får vara högst så stor som den ränta som vid respektive tidpunkt allmänt tillämpas på lån med motsvarande risker och villkor. De övriga lånekostnader som lånebeviljaren tar ut får vara av en sådan natur och högst så stora som de kostnader som vid respektive tidpunkt allmänt tas ut för motsvarande lån.

Närmare bestämmelser om de allmänna villkoren för räntestödslån får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet beslutar om godkännande av ett lån som räntestödslån. Före beslutet ska centralen höra den kommun där hyreshuset är beläget.

En förutsättning för godkännande som räntestödslån är att Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet godkänt byggplanerna och byggnadskostnaderna. Om arbetet inletts innan planerna och kostnaderna godkänts, kan lånet endast av särskilda skäl godkännas som räntestödslån.

Amorteringsplanen, räntan eller de andra lånevillkoren för ett räntestödslån kan ändras under lånetiden om det finns en grundad anledning till ändringen och Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet godkänner ändringen.

På ränta som tas ut för ett lån som godkänts som räntestödslån betalas räntestöd. Bestämmelser om räntestödets belopp och betalningstid utfärdas genom förordning av statsrådet.

Statskontoret betalar räntestödet till lånebeviljaren eller till ett samfund som lånebeviljaren befullmäktigat.

Bostäderna i ett hyreshus för vars byggande räntestödslån beviljats ska användas som hyresbostäder.

Till hyresgäst kan väljas en finsk medborgare med hushåll. I denna lag jämställs med finsk medborgare den som

1) har en uppehållsrätt som registrerats enligt 10 kap. i utlänningslagen (301/2004) eller som har beviljats ett uppehållskort,

2) har beviljats ett sådant uppehållstillstånd enligt utlänningslagen som berättigar till vistelse i minst ett år,

3) har beviljats uppehållstillstånd på grund av studier.

Valet av hyresgäster för räntestödshyresbostäder grundar sig på social ändamålsenlighet och ekonomiskt behov. Bostäderna anvisas hushåll med små och medelstora inkomster som är i behov av hyresbostad, och samtidigt eftersträvas en mångsidig boendestruktur i huset och ett i socialt hänseende välbalanserat bostadsområde. Hyresgästerna ska väljas med hänsyn till hushållets inkomster.

Det ska offentligt meddelas att bostäderna kan sökas.

Vid valet av hyresgäster kan undantag i enskilda fall göras från vad som föreskrivs i 1 och 2 mom., om det är motiverat med beaktande av hushållets speciella förhållanden, hyresbostadssituationen på orten eller hyreshusets eller bostadsområdets boendestruktur. Undantaget får inte väsentligt försvåra möjligheterna att få en bostad för de sökande som avses i 1 mom.

Närmare bestämmelser om inkomstgränser för de hushåll som ansöker om hyresbostad och om andra grunder för valet av hyresgäster samt om avvikelse från grunderna för valet av hyresgäster får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Kommunen kan av särskilda skäl bevilja tillstånd att använda en bostad för något annat ändamål än boende, när tillståndet gäller ett ringa antal bostäder.

Kommunen ska innan användningsändamålet ändras göra anmälan om tillståndet till Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet som kan bestämma att betalningen av räntestöd för en så stor del av räntestödslånet som motsvarar den bostad som avses i tillståndet ska inställas. Räntestödet dras inte in om bostadsutrymmen ändras till gemensamma utrymmen för hyresgästerna eller så att de används för något annat ändamål som förbättrar boendeförhållandena för hyresgästerna.

Hos hyresgästerna får i hyra för en bostadslägenhet som finansieras genom räntestödslån tas ut ett skäligt belopp som fastställs av Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet i beslutet om att lånet godkänns som räntestödslån (initialhyra ).

I initialhyran kan inkluderas poster som behövs för utgifter för finansiering av hyresbostäderna och lokaler i anslutning till dem, samt för de utgifter som en god fastighetshållning kräver. Sådana är utgifter som orsakas av

1) lån för byggande av ett hus,

2) underhåll och skötsel av fastigheter och byggnader samt bostäder,

3) en skälig avsättning för åtgärder och ombyggnad enligt 2 punkten, genom vilka fastigheten eller byggnaden samt bostäderna görs förenliga med sedvanliga krav vid respektive tidpunkt,

4) uthyrning och förvaltning av bostäder,

5) låntagarens ränta på den självfinansieringsandel som aktieägaren placerat i objektet, när en självfinansieringsandel behövts utöver räntestödslånet för finansiering av husets godtagbara byggkostnader,

6) sådana lagbestämda skyldigheter för låntagaren som inte följer av att låntagaren har brutit mot denna eller någon annan lag,

7) andra motsvarande godtagbara orsaker.

Initialhyran får justeras årligen på basis av ändringar i ett index som beskriver utvecklingen hos priser, löner, inkomster eller andra kostnader. Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om den ovan avsedda justeringen av initialhyran. Genom förordning av statsrådet får närmare föreskrifter dessutom utfärdas om

1) vad som ska anses vara en skälig avsättning enligt 2 mom. 3 punkten,

2) beräkningsrunden och maximibeloppet för sådan ränta på självfinansieringsandelen som avses i 2 mom. 5 punkten,

3) andra omständigheter som anknyter till fastställandet av hyran.

Bestämmelser om hyran finns i övrigt i lagen om hyra av bostadslägenhet (481/1995).

Låntagaren, eller om låntagaren är ett bostadsaktiebolag eller ett ömsesidigt fastighetsaktiebolag, ett bolag som äger låntagaren, får med avkastningen av sin hyresverksamhet med räntestödsbostäder till sin ägare betala högst en skälig avkastning på de medel som ägaren placerat i objektet som en självfinansieringsandel. Den skäliga avkastningens storlek fastställs av Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet i beslutet om att lånet godkänns som räntestödslån, och ska motsvara det belopp som enligt 13 § 2 mom. 5 punkten tagits ut i hyresgästernas hyra. Närmare bestämmelser om beräkningsgrunden för avkastningen och om avkastningens maximibelopp utfärdas genom förordning av statsrådet.

Ett räntestödshyreshus får överlåtas endast till en sådan av Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet angiven mottagare som kan beviljas räntestödslån. Aktierna i ett låntagarebolag eller i ett bolag som äger låntagarbolaget, om låntagarbolaget är ett bostadsaktiebolag eller ett ömsesidigt fastighetsaktiebolag, får överlåtas endast till en sådan av Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet angiven mottagare som motsvarar överlåtaren. Låntagaren ska på förhand underrätta centralen om överlåtelsen av huset eller aktierna. I överlåtelseavtalet ska finnas ett omnämnande av hur användningen och överlåtelse av hyresbostäderna har begränsats.

Egendomen får dessutom säljas på exekutiv väg så som anges i konkurslagen (120/2004) eller utsökningsbalken (705/2007) eller i enlighet med vad som i ett pantsättningsavtal bestäms om en pantsatt aktie.

Annan överlåtelse är ogiltig.

De användnings- och överlåtelsebegränsningar som gäller aktier i räntestödshyreshus eller i låntagaren samt den dag begränsningarna upphör ska antecknas i lagfarts- och inteckningsregistret samt i aktiebreven och aktieboken.

De begränsningar i detta kapitel som gäller användning av räntestödshyresbostäder samt överlåtelse av räntestödshyreshus, en låntagares aktier och aktier i ett bolag som äger låntagaren upphör tio år efter det att lånet godkändes som räntestödslån. Begränsningarna tillämpas oberoende av om lånet återbetalas i förtid.

Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet kan på ansökan förlänga den tid som lånet utgör räntestödslån med tio år i sänder högst två gånger, om låntagaren bedöms ha tillräckliga förutsättningar att återbetala räntestödslånet. När den tid som lånet utgör räntestödslån förlängs, förlängs den i 1 mom. avsedda begränsningstiden på motsvarande sätt som lånetiden. När centralen förlänger den tid som lånet utgör räntestödslån, ska centralen på nytt i enlighet med 13 § fastställa de poster som inkluderas i det lånefinansierade objektets hyror.

Om ett bolag som avses i 5 § 1 mom. äger flera lånefinansierade objekt eller ett bostadsaktiebolag eller ömsesidigt fastighetsaktiebolag som fått räntestödslån, och någon av dessa befrias från begränsningarna, ska bolagen föra en skild bokföring över uthyrningen av hyresbostäder som avses i denna lag och över bolagets övriga funktioner.

Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet kan på ansökan och på villkor som den bestämmer helt eller delvis bevilja befrielse från begränsningarna enligt detta kapitel, om lånetagaren har ekonomiska svårigheter eller om det finns någon annan särskild orsak till befrielse. En förutsättning för detta är att det av det lån som godkänts son räntestödslån återbetalas en andel som motsvarar den bostad eller det hus som befrias från begränsningar, eller att lånebeviljaren befriar staten från den borgensansvar enligt 20 § som gäller den andelen av lånet.

En sådan bestämmelse i bolagsordningen för ett låntagaraktiebolag som gäller bolagets, en aktieägares eller någon annan persons förköps- eller lösningsrätt är utan verkan till dess att bestämmelserna om överlåtelse i 15 § har upphört att gälla.

Staten ansvarar gentemot lånebeviljaren för de slutliga förluster av räntestödslånets kapital och räntor som beror på gäldenärens insolvens till den del de medel som fås av säkerheterna för lånet inte räcker till för att täcka de obetalda amorteringarna och räntorna på lånet.

Statens ansvar gäller sådana amorteringar och räntor som förfallit men inte betalats och som har förfallit inom den begräsningstid för användning och överlåtelse som avses i 17 §, samt dröjsmålsräntor på dessa poster till dess att lånebeviljaren får betalning för sina fordringar.

Om låntagaren inom den begränsningstid för användning och överlåtelse som avses i 17 § i stället för ett räntestödslån tar ett nytt lån som Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet godkänner som räntestödslån, räknas statens ansvar från den dag då det ursprungliga lånet godkändes som räntestödslån.

Ett räntestödslån ska ha en av Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet godkänd inteckningssäkerhet med bättre förmånsrätt än andra lån eller någon annan säkerhet som centralen godkänner.

Säkerheten för ett räntestödslån kan ändras under lånetiden, om Statskontoret godkänner den nya säkerheten.

För att statens ansvar ska gälla krävs det att lånebeviljaren sköter räntestödslånet och säkerheterna för lånet i enlighet med denna lag och de bestämmelser och föreskrifter som utfärdats med stöd av den, samt med iakttagande av god banksed. Under den tid som statens ansvar gäller är lånebeviljaren också skyldig att enligt Statskontorets föreskrifter underrätta kontoret om försenade lånebetalningar.

Lånebeviljaren är skyldig att bevaka statens intressen och iaktta Statskontorets föreskrifter när egendom som utgör säkerhet för räntestödslånet realiseras på exekutiv väg eller i ett konkursförfarande. Ackord eller andra därmed jämförbara arrangemang eller frivillig realisering av egendom som utgör säkerhet för räntestödslånet får, om det sker på ett sätt som äventyrar återkravet av lånet, göras endast med Statskontorets samtycke.

Statskontoret betalar av statens medel till lånebeviljaren gottgörelse enligt 20 § när den slutliga förlusten har klarlagts efter det att gäldenärens och en eventuell borgensmans insolvens har konstaterats och den egendom som utgör säkerhet har sålts. Försäljning av säkerhet förutsätts dock inte om gäldenären vid det saneringsförfarande som avses i lagen om företagssanering (47/1993) får behålla den egendom som utgör säkerhet.

Om lånebeviljaren efter det att gottgörelsen har betalts, hos låntagaren kan driva in sådana utestående amorteringar och räntor som låntagaren inte har betalt, ska lånebeviljaren redovisa de indrivna medlen till Statskontoret.

Statskontoret kan hos låntagaren driva in de gottgörelser som kontoret har betalt till lånebeviljaren samt hos låntagaren ta ut en årlig ränta enligt den räntefot som avses i 4 § 1 mom. i räntelagen (633/1982) på den gottgörelse som statskontoret har betalt. Anteckning om detta ska göras i skuldebrevet.

Gottgörelse för förlusterna kan lämnas obetald eller beloppet av gottgörelsen kan sänkas, om denna lag eller de bestämmelser eller föreskrifter som utfärdats med stöd av den eller god banksed inte har iakttagits vid beviljandet eller skötseln av räntestödslånet eller vid skötseln av säkerheten för lånet.

Miljöministeriet, Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet, statskontoret och kommunen har rätt att styra och övervaka att denna lag och de bestämmelser som utfärdats med stöd av den följs. Myndigheterna har oberoende av sekretessbestämmelserna rätt att få tillgång till de handlingar som behövs för tillsynen. De bolag som avses i 5 § är skyldiga att på anmodan lämna in behövliga handlingar för granskning hos övervakaren.

Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet övervakar att bestämmelserna i 13 och 14 § iakttas. Låntagaren ska på förhand meddela centralen om omständigheter som kan inverka på iakttagandet av de bestämmelser som avses i detta moment. Centralen utövar också allmän styrning av kommunerna och låntagarna.

Kommunen övervakar att grunderna för urval av hyresgäster följs. Lånebeviljaren övervakar att användningen av lånemedlen och räntestödet överensstämmer med denna lag och de bestämmelser som utfärdats med stöd av den.

Närmare bestämmelser om övervakningen av valet av hyresgäster, fastställandet av hyra och justering av hyran samt om betalningen av avkastning får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet kan påföra ett bolag som avses i 5 § en påföljdsavgift, om bolaget

1) har gett Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet eller lånebeviljaren väsentligt felaktiga eller vilseledande uppgifter eller hemlighållit omständigheter som väsentligt inverkar på godkännandet av räntestödslånet,

2) har använt räntestödslånet för något annat ändamål än vad som avses i denna lag,

3) har handlat i strid med bestämmelserna i 10—14 § eller med bestämmelser som utfärdats med stöd av dem,

4) har gett centralen eller Statskontoret väsentligt felaktiga eller vilseledande uppgifter eller har vägrat att ge dem de uppgifter som de begärt i samband med tillsyn enligt 24 §.

Påföljdsavgiften uppgår till en procent av räntestödslånets belopp justerat med byggnadskostnadsindex. Påföljdsavgift tas ut för varje kalendermånad under vilken bolaget har handlat på det sätt som avses i 1 mom. eller bolaget inte har rättat felaktiga eller vilseledande uppgifter som avses i 1 mom. 1 eller 4 punkten. Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet kan sänka påföljdsavgiften om den annars skulle bli oskälig.

Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet får påföra en ny ägare som avses i 15 § en påföljdsavgift för den tidigare ägarens handlande enligt 1 mom. endast om den nya ägaren vid överlåtelsetidpunkten känt till eller borde ha känt till handlandet.

Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet ska påföra påföljdsavgiften inom två år från det att centralen eller Statskontoret fått kännedom om ett handlande enligt 1 mom., dock inom tio år efter det att det felaktiga handlandet upphört. Påföljdsavgiften betalas till Statskontoret som redovisar den till statens bostadsfond.

Om ett räntestödslån återbetalas, upphör betalningen av räntestödet räknat från den dag lånet återbetalas. Betalningen av räntestöd upphör också om låntagaren i enlighet med 18 § beviljas befrielse från begränsningarna enligt 2 kap.

Om ett bolag som avses i 5 § handlat på ett sätt som avses i 25 § 1 mom. och om förfarandet som strider mot bestämmelserna inte är obetydligt, kan Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet inställa betalningen av räntestödet och förplikta låntagaren att helt eller delvis till statens bostadsfond betala det räntestöd som staten har betalat för lånet.

På det räntestöd som ska återbetalas enligt 1 mom. ska låntagaren, räknat från betalningsdagen för respektive räntestödspost till återbetalningsdagen, betala ränta enligt den räntefot som avses i 3 § 2 mom. i räntelagen, ökad med tre procentenheter. Om återbetalningen eller räntan inte betalas inom utsatt tid, ska på det belopp som förfallit till betalning betalas en årlig dröjsmålsränta enligt den räntefot som avses i 4 § 1 mom. i räntelagen.

Om betalningen av räntestöd upphör med stöd av 26 § eller inställs med stöd av 27 § men räntestödslånet inte återbetalas, ska låntagaren betala en borgensavgift för statsborgen som beräknas på det utestående lånekapitalet. Borgensavgiften uppgår till en procent per år av det utestående lånekapitalet.

På ansökan kan Statskontoret av särskilda skäl och på de villkor som det bestämmer besluta att borgensavgiften inte tas ut eller sänka avgiften från det som föreskrivs i 1 mom.

Borgensavgifterna betalas till statens bostadsfond.

En sökande får begära omprövning av ett beslut som meddelats av Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet, Statskontoret, kommunen eller en tjänsteinnehavare som lyder under kommunstyrelsen eller en kommunal nämnd på det sätt som anges i förvaltningslagen (434/2003). Omprövning av ett beslut som meddelats av en tjänsteinnehavare som lyder under kommunstyrelsen eller en nämnd begärs dock hos kommunstyrelsen eller nämnden i fråga.

I ett beslut som har meddelats med anledning av en begäran om omprövning får ändring sökas genom besvär hos förvaltningsdomstolen så som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen (586/1996). I ett beslut med anledning av en begäran om omprövning i ett ärende som gäller val eller godkännande av hyresgäster samt i beslut av Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet i ärenden enligt 8 §, 13 § 1 och 2 mom., 14 § eller 17 § 2 mom. får ändring dock inte sökas genom besvär.

I ett beslut av förvaltningsdomstolen i ett ärende enligt 12 § som gäller inställande av betalning av räntestöd samt i ärenden som avses i 25 och 27 § får ändring sökas genom besvär så som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen. I andra beslut av förvaltningsdomstolen får ändring sökas genom besvär endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd.

Denna lag träder i kraft den 20 .