Reglering av korttidsuthyrning och energieffektivitet

I denna lag avses med

7) extern granskning en oberoende och kvalificerad sakkunnigs granskning av om den planerade lösningen eller det planerade byggandet uppfyller föreskrivna krav,

8) användbar golvyta summan av alla uppvärmda våningsplansareor räknat enligt ytterväggarnas inneryta (uppvärmd nettoarea Anetto (m2 )).

Miljöministeriet ska även uppfylla de förpliktelser som medlemsstaterna åläggs genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/3110 om fastställande av harmoniserade regler för saluföring av byggprodukter och om upphävande av förordning (EU) nr 305/2011, nedan byggproduktförordningen . Miljöministeriet ska sköta samordningen av de tekniska krav som myndigheterna ställer upp.

Med nära-nollenergibyggnad avses en byggnad som har mycket hög energiprestanda, som bestäms i enlighet med bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1275 om byggnaders energiprestanda. Energiprestandan för nära-nollenergibyggnader ska uppnå åtminstone den kostnadsoptimala nivån för 2023. Nära nollmängden eller den mycket låga mängden energi ska i mycket hög grad tillföras i form av energi från förnybara energikällor, inklusive energi från förnybara energikällor som produceras på plats, eller i närheten.

Med nollutsläppsbyggnad avses en byggnad med mycket hög energiprestanda, bestämd i enlighet med bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1275 om byggnaders energiprestanda, som kräver noll eller mycket lite energi, producerar noll koldioxidutsläpp på plats från fossila bränslen och i enlighet med artikel 11 i direktivet producerar noll eller mycket lite driftsrelaterade växthusgasutsläpp och som, om det är ekonomiskt och tekniskt genomförbart, ska erbjuda kapacitet att reagera på externa signaler och då anpassa byggnadens energianvändning, produktion av energi eller energilagring.

Den som påbörjar ett byggprojekt ska se till att minst 52 procent av den beräknade inköpta energi som används vid energiberäkningen i en ny byggnad eller en byggnad som genomgår en större renovering är energi från förnybara energikällor, om detta är tekniskt, funktionellt och ekonomiskt genomförbart. Beräkningar ska användas för att visa att kravet på energi från förnybara energikällor blir uppfyllt.

På en byggnadsordning som är i kraft när denna lag träder i kraft tillämpas i stället för 17 § de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet, till den del de inte står i strid med denna lag, till dess byggnadsordningen har ändrats i enlighet med denna lag och ändringen har trätt i kraft, dock under högst två år från ikraftträdandet.

Den som påbörjar ett byggprojekt ska se till att byggnaden på det sätt som användningsändamålet förutsätter projekteras och uppförs så att energi och naturresurser förbrukas sparsamt. Beräkningar ska användas för att visa att minimikraven på energiprestanda blir uppfyllda. När energiprestandan bestäms ska de olika energimängderna omvandlas till adderbar form med hjälp av koefficienter för energiformerna (energiformsfaktorer). Energiformsfaktorn för varje energiform ska bestämmas utifrån en bedömning av förbrukningen av primärenergi, främjandet av förnybar energi och uppvärmningssätt med avseende på den allmänna effektiviteten i energiproduktionen. De byggprodukter och installationstekniska system som används i byggnaden samt deras reglage och mätare ska vara sådana att energiförbrukningen och effektbehovet förblir låga när byggnaden och dess system används för avsett syfte och sådana att energiförbrukningen kan följas. Vid beräkningen av energiprestandan ska utsläppen från energianvändningen beaktas.

En ny byggnad för vilken energi används för att påverka inomhusklimatet ändamålsenligt ska projekteras och uppföras som nära-nollenergibyggnad eller nollutsläppsbyggnad. Nya byggnader ska vara nollutsläppsbyggnader från och med den 1 januari 2030. Nya byggnader som ägs av offentliga organ ska vara nollutsläppsbyggnader från och med den 1 januari 2028. Nya byggnader ska projekteras på ett sätt som gör det möjligt att i ett senare skede förse byggnaden med ett optimalt antal solenergiinstallationer på ett kostnadseffektivt sätt utan betydande ingrepp i byggnadskonstruktionen. I projekteringen ska solinstrålningen på den plats där byggnaden är belägen beaktas.

När en byggnad repareras eller ändras eller dess användningsändamål ändras på ett sätt som kräver bygglov, ska dess energiprestanda förbättras om det är tekniskt, funktionellt och ekonomiskt genomförbart. Kraven tillämpas dock inte på

1) byggnader med en användbar golvyta på mindre än 50 kvadratmeter,

2) bostadshus för fritidsboende som är avsedda för användning mindre än fyra månader per år,

3) temporära byggnader som ska användas högst två år,

4) industribyggnader eller verkstäder,

5) jordbruksbyggnader som inte är avsedda för boende och som har ett lågt energibehov eller används inom en sektor som omfattas av ett nationellt sektorsavtal om energiprestanda,

6) byggnader som används för andakt och religiös verksamhet,

7) byggnader som är skyddade med stöd av lagen om skyddande av byggnadsarvet (498/2010), en skyddsbestämmelse i en plan eller upptagande på världsarvslistan enligt konventionen om skydd för världens kultur- och naturarv (FördrS 19/1987) som del av en utvald miljö, eller på grund av deras särskilda arkitektoniska eller historiska värde, i den mån överensstämmelse med vissa minimikrav avseende energiprestanda skulle medföra oacceptabla förändringar av deras särdrag eller utseende,

8) byggnader som ägs av försvarsmakten eller centrala myndigheter och som tjänar nationella försvarssyften, med undantag för inkvarteringsbyggnader för enskilda eller kontorsbyggnader för försvarsmakten och annan personal som är anställd av de nationella försvarsmyndigheterna.

Närmare bestämmelser om de numeriska värdena på energiformsfaktorerna får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Närmare bestämmelser om uppförande av nya byggnader, reparation och ändring av byggnader och ändring av byggnaders användningsändamål får utfärdas genom förordning av miljöministeriet i fråga om

1) minimikrav på byggnaders, byggnadsdelars och installationssystems energiprestanda och hur de ska räknas ut i fråga om en byggnad,

2) utgångspunkter och utredningar för energiberäkningar,

3) mätning av energiförbrukning och bidragande faktorer,

4) kravnivå på energiprestanda utifrån byggnaders användningsändamål och med hänsyn till sparsam förbrukning av naturresurser,

5) byggprodukter,

6) förbättrad energiprestanda när en byggnad repareras eller ändras eller dess användningsändamål ändras på ett sätt som är tekniskt, funktionellt och ekonomiskt genomförbart.

Bygglov behövs också för sådana reparationer och ändringar som kan jämföras med uppförandet av en byggnad samt för utvidgning av en byggnad eller utökning av det utrymme som räknas till byggnadens våningsyta. Vid reparation av ett byggnadsobjekt behövs bygglov, om reparationen i större utsträckning än ringa gäller avhjälpande av en sanitär olägenhet som konstaterats inom åtgärdsområdet, om den bärande konstruktionen inom åtgärdsområdet är skadad, om reparationsåtgärderna kan äventyra byggnadsobjektets sundhet eller säkerhet eller om reparationen har betydande konsekvenser för stadsbilden, landskapet eller kulturarvet. Bygglov behövs också för reparationer som gäller ett byggnadsobjekts väsentliga särdrag. Det behövs alltid bygglov, om

Den som påbörjar ett byggprojekt ska vid prövning av var byggprojektet ska placeras och hur lämplig byggplatsen är se till att skyddsavstånden är tillräckliga för att sådana risker för storolyckor som orsakas av farliga ämnen ska kunna avvärjas.

Brandfarliga byggnader får inte placeras närmare än 15 meter från mark som någon annan äger eller innehar, inte heller närmare än 20 meter från en byggnad som står på mark som någon annan äger eller innehar.

Byggnadens yttertak får mot gatan och gården ha högst 45 graders lutning från fasadplanets övre kant. Undantag från detta kan göras om det är motiverat av en orsak som hänför sig till stadsbilden eller byggnadens exteriör.

Byggnadshöjden är lika med avståndet från markytan till skärningslinjen mellan fasadplanet och yttertaket.

Kommunen kan tillåta överskridningar av den byggnads- eller takhöjd som angivits i detaljplanen i fråga om konstruktioner som tjänar byggnadens användningsändamål samt i fråga om enkla gavlar och torn, om de är anpassade till byggnaden och miljöbilden och inte förorsakar grannarna betydande olägenhet.

Om inte något annat bestäms i detaljplanen, får byggnadens trappor, balkonger, burspråk, taksprång och motsvarande utsprång samt en sådan del av ytterväggen som beror på tilläggsisolering i ringa mån sträcka sig över tomtgränsen mot gatan eller något annat allmänt område enligt vad som bestäms i kommunens byggnadsordning.

De byggnadsdelar som sträcker sig över tomtgränsen får inte störa användningen av ett allmänt område för dess egentliga syfte.

Kommunens byggnadstillsynsmyndighet ska underrätta den kommunala myndighet som svarar för bedömningen av detaljplanens aktualitet om att en ansökan om bygglov blivit anhängig, om det är uppenbart att en sådan bedömning av detaljplanens aktualitet som avses i 60 § 2 mom. i lagen om områdesanvändning ska utföras innan bygglov beviljas. Behandlingen av bygglovet ska då skjutas upp tills detaljplanens aktualitet har bedömts eller det har konstaterats att någon bedömning inte behövs.

Sedan kommunen fått ett meddelande enligt 1 mom. ska den utan onödigt dröjsmål bedöma detaljplanens aktualitet och meddela byggnadstillsynsmyndigheten resultatet av bedömningen.

Ägaren till en byggnad ska enligt vad kommunen har beslutat om saken på en plats som syns från gatan sätta upp ett nummer eller en bokstav som beteckning för byggnaden och trapphuset på ett sådant sätt att beteckningen kan ses från en annan trafikled och från trafikområdet inne på tomten. Adressangivelsen ska också vägleda utrycknings- och servicetrafik samt annan trafik till fastigheten.

Om rivning av en byggnad eller en del av en byggnad kan innebära att en historiskt eller arkitektoniskt värdefull byggnad eller stadsbild eller byggd miljö förstörs, ska kommunens byggnadstillsynsmyndighet inom 14 dagar från det att den fått rivningsanmälan eller en ansökan om sådant bygglov som leder till rivning av en byggnad underrätta kommunstyrelsen och Tillstånds- och tillsynsverket om det.

Till en ansökan om sådant undantagslov som avses i 57 § ska fogas

1) en omgivningskarta som visar områdets läge samt en situationsplan av vilken framgår både befintliga och planerade byggnader eller byggåtgärder på byggplatsen,

2) en handling som visar att sökanden har besittningsrätt till byggplatsen eller att det finns någon annan grund för ansökan om undantag, samt

3) en utredning om hörande, om sökanden har genomfört hörandet på det sätt som anges i 64 § 3 mom.

I ansökan ska det ges en bedömning av de centrala konsekvenserna av det projekt som undantagslovet gäller samt motiveringar till ansökan.

Kommunen ska delge grannarna och andra vars boende, arbete eller övriga förhållanden kan påverkas betydligt av projektet ett förslag till beslut om områdesvist undantag genom offentlig kungörelse. Bestämmelser om offentlig kungörelse finns i 62 a § i förvaltningslagen (434/2003).

Kommunen ska reservera minst 14 dagar för dem som avses i 1 mom. att göra en skriftlig anmärkning om förslaget till beslut om områdesvist undantag.

Detta kapitel ska tillämpas på korttidsuthyrning av en bostad på ett detaljplaneområde.

Med korttidsuthyrning avses uthyrning av en möblerad bostad utan avbrott i mindre än 28 dagar mot ersättning i inkvarteringssyfte.

Med avvikelse från 1 mom. tillämpas kapitlet inte när detaljplaneområdet utvidgas med en ny del förrän från och med ingången av det kalenderår som följer på ikraftträdandet av den nya detaljplanen.

Med avvikelse från 1 mom. tillämpas kapitlet inte på stranddetaljplaneområden. Kapitlet tillämpas inte heller på något område på fritidsbostäder eller bostäder som används för boende.

Som tillståndspliktig väsentlig ändring av användningsändamålet enligt 42 § 3 mom. 3 punkten betraktas användning av en bostad för korttidsuthyrning i mer än 90 dagar per kalenderår. Vid korttidsuthyrning i 90 dagar eller mindre betraktas ändringen inte som väsentlig.

Kommunen kan förlänga den tid på 90 dagar som anges i 59 b § upp till 180 dagar av särskilda skäl som följer av lokala förhållanden och som gäller användning, utveckling och underhåll av områden eller byggnader. Kommunen ska se till att beslutet är förenligt med de krav på detaljplanens innehåll som föreskrivs i 54 § i lagen om områdesanvändning. Beslutet får inte medföra olägenheter för genomförandet av planen.

Kommunens beslut enligt 1 mom. kan gälla hela detaljplaneområdet eller en del av det. Kommunen ska i sitt beslut fastställa vilken del av detaljplaneområdet beslutet gäller.

Beslutet kan meddelas för viss tid eller tills vidare. Kommunen ska i sitt beslut bestämma att beslutet ska tillämpas från och med ingången av ett visst kommande kalenderår och, om beslutet gäller för viss tid, att tillämpningen upphör vid utgången av ett visst kalenderår.

Kommunen ska hålla ett i 59 c § avsett beslut som gäller tills vidare uppdaterat. Kommunen ska vid bedömningen av om beslutet behöver uppdateras beakta väsentliga ändringar i lagstiftningen, detaljplanen och andra förhållanden. Dessutom ska kommunen beakta huruvida beslutet orsakar sådana skadliga konsekvenser som väsentligt avviker från de på förhand uppskattade konsekvenserna.

På ändring och upphävande av beslut tillämpas vad som i 59 c § föreskrivs om beslutets innehåll och villkoren för beslutsfattandet. Ett beslut om ändring eller upphävande kan bli tillämpligt tidigast vid ingången av det kalenderår som följer på beslutsfattandet.

Beslut som avses i 59 c och 59 d § meddelas av kommunfullmäktige, byggnadstillsynsmyndigheten eller ett annat kollegialt organ som utses av kommunen. Behörighet får inte delegeras till en tjänsteinnehavare.

Innan beslutet fattas ska kommunen höra välfärdsområdets räddningsmyndighet. När beslutet har fattats, ska beslutet och aktuell information om dess giltighetstid finnas tillgängliga på kommunens webbplats.

På fattande av beslut, verkställande av beslut och sökande av ändring i beslut som avses i 59 c och 59 d § tillämpas i övrigt vad som i denna lag föreskrivs om byggnadsordning.

Bostadsinnehavaren ska föra anteckningar om korttidsuthyrning som omfattas av tillämpningsområdet för detta kapitel. I anteckningarna ska det anges vilka dagar under kalenderåret bostaden varit kortvarigt uthyrd. Anteckningarna ska bevaras i två år räknat från ingången av kalenderåret efter varje dag av korttidsuthyrning. Vid byte av innehavare är bostadsinnehavaren skyldig att överlämna anteckningarna till följande innehavare.

Bostadsinnehavaren ska för tillsynen över de förpliktelser som föreskrivs i detta kapitel på begäran lägga fram anteckningarna för byggnadstillsynsmyndigheten för påseende och kopiering.

Om bygglov söks för uppförande av en mast, ska till ansökan fogas

1) en utredning om projektets konsekvenser för landskapet och för grannarna,

2) en utredning om de master som enligt sökandens planer kommer att uppföras närmast den mast som ansökan avser,

3) en utredning om huruvida sådana lediga antennplatser som tjänar syftet med masten finns tillgängliga på en mast som redan hör till det allmänna telenätet.

Vad som föreskrivs i 1 mom. 1 och 2 punkten gäller också en ansökan om tillstånd för uppförande av ett vindkraftverk.

Om den som påbörjar ett byggprojekt ansöker om ett separat beslut om placeringstillstånd, ska till tillståndsansökan fogas utredningar på basis av vilka kommunen kan bedöma om förutsättningarna enligt 44–46 a § uppfylls. I utredningarna ska det ingå uppgifter om dimensionering och fasad samt placeringen på byggplatsen, ordnandet av körförbindelser och, i fråga om områden där kommunalteknik finns eller är avsedd att genomföras, uppgifter om var byggnaden ska anslutas till kommunaltekniken.

Om någon vidtar åtgärder i strid med denna lag eller med bestämmelser eller föreskrifter som utfärdats med stöd av den eller försummar en skyldighet som baserar sig på dem, får kommunens byggnadstillsynsmyndighet i ärenden enligt 5, 5 a, 6, 8, 10, 12 och 13 kap. ålägga den som tredskas att inom en utsatt tid rätta till det som gjorts eller försummats.

Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet

11) försummar sin skyldighet enligt 145 § att försätta byggplatsen och dess omgivning i ett sådant skick att den inte äventyrar hälsan eller säkerheten eller förfular omgivningen,

12) försummar att iaktta de i artiklarna 18 och 19 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/3110 om fastställande av harmoniserade regler för saluföring av byggprodukter och om upphävande av förordning (EU) nr 305/2011 föreskrivna skyldigheterna avseende anbringande av CE-märkning och andra märkningar samt påståenden om prestanda,

13) försummar att iaktta sin skyldighet enligt 37 § att när en byggnad repareras eller ändras eller dess användningsändamål ändras på ett sätt som kräver bygglov förbättra dess energiprestanda eller att uppföra en ny byggnad som en nära-nollenergibyggnad eller nollutsläppsbyggnad

ska, om inte gärningen utgör miljöförstöring, grov miljöförstöring, miljöförseelse eller miljöbrott av oaktsamhet enligt 48 kap. 1–4 § i strafflagen eller byggnadsskyddsbrott enligt 6 § i det kapitlet, för byggnadsförseelse dömas till böter.

Bestämmelser om Säkerhets- och kemikalieverkets verksamhet som marknadskontrollmyndighet i situationer där det finns grundad anledning att misstänka att en byggprodukt är farlig för hälsan, säkerheten, miljön eller egendom eller att byggprodukten inte stämmer överens med en CE-märkning, ett typgodkännande, kontrollintyg, tillverkningskontroll eller något annat frivilligt certifikat eller ett certifikat som grundar sig på ömsesidigt godkännande finns i artiklarna 11, 25.5, 26.3, 26.4, 27 och 28 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1020 om marknadskontroll och överensstämmelse för produkter och om ändring av direktiv 2004/42/EG och förordningarna (EG) nr 765/2008 och (EU) nr 305/2011. Bestämmelser om marknadskontrollmyndighetens åtgärder i situationer där en CE-märkt byggprodukt inte uppfyller angivna prestanda eller medför en risk finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/3110 om fastställande av harmoniserade regler för saluföring av byggprodukter och om upphävande av förordning (EU) nr 305/2011.

Säkerhets- och kemikalieverket har rätt att anlita utomstående experter vid undersökning, testning och bedömning av produkters överensstämmelse med kraven.

En byggprodukts tillverkare eller tillverkarens representant, importören, leverantören av distributionstjänster eller distributören ska ersätta staten för de kostnader som en utredning orsakat, om utredningen visar att byggprodukten inte överensstämmer med kraven. En byggprodukt överensstämmer inte med kraven om den inte uppfyller de väsentliga tekniska krav som föreskrivs i denna lag eller med stöd av den eller om den inte överensstämmer med kraven i byggproduktförordningen.

Om byggprodukten inte överensstämmer med kraven och bristen på överensstämmelse med kraven är betydande kan marknadskontrollmyndigheten ålägga aktören att ersätta kostnaderna för anskaffning, testning och undersökning av produkten. Kostnadsersättningen är direkt utsökbar. Bestämmelser om indrivning av ersättning finns i lagen om verkställighet av skatter och avgifter.

Som projekterare eller arbetsledare som uppfyller behörighetsvillkoren betraktas fram till den 1 januari 2030 också en person som högst fem år före ikraftträdandet av denna lag har ett godkännande av någon byggnadstillsynsmyndighet för motsvarande uppgifter i fråga om både svårighetsklassen och byggprojektets användningsändamål och som således kan anses ha de förutsättningar som uppgiften kräver. Om projekteringsuppgiften eller arbetsledningsuppgiften inte slutförts den 1 januari 2030, bibehålls behörigheten för uppgiften till dess att denna upphör.

En fysisk person som har ett kompetensintyg för exceptionellt krävande uppgifter av motsvarande svårighetsklass och som högst fem år före ikraftträdandet av denna lag har ett godkännande av någon byggnadstillsynsmyndighet för motsvarande exceptionellt krävande uppgifter och således kan anses ha de förutsättningar som uppgiften kräver kan anses uppfylla behörighetsvillkoren för exceptionellt krävande projekteringsuppgifter. Med avvikelse från 85 § kan byggnadstillsynsmyndigheten i detta fall konstatera behörigheten utan ett kompetensintyg för svårighetsklassen exceptionellt krävande uppgifter.

En fysisk person som har ett kompetensintyg för exceptionellt krävande uppgifter av motsvarande svårighetsklass och som högst fem år före ikraftträdandet av denna lag har ett godkännande av någon byggnadstillsynsmyndighet för motsvarande exceptionellt krävande uppgifter och således kan anses ha de förutsättningar som uppgiften kräver kan anses uppfylla behörighetsvillkoren för exceptionellt krävande arbetsledningsuppgifter. Med avvikelse från 89 § kan byggnadstillsynsmyndigheten i detta fall konstatera behörigheten utan ett kompetensintyg för svårighetsklassen exceptionellt krävande uppgifter.

Denna lag träder i kraft den 20 . Lagens 59 b och 59 f § träder dock i kraft först den 1 januari 2027.