Centralisering av statsunderstödsutbetalningar till UF-centret

Utvecklings- och förvaltningscentret sköter sådana uppgifter i enlighet med 12, 19, 21 och 22 § i statsunderstödslagen (688/2001) som gäller utbetalning och återkrav av statsunderstöd som närings-, trafik- och miljöcentralen beviljat direkt med stöd av statsunderstödslagen. Utvecklings- och förvaltningscentret sköter utöver närings-, trafik- och miljöcentralen även tillsynsuppgifter i enlighet med 15 § i statsunderstödslagen. Utvecklings- och förvaltningscentret kan dessutom sköta uppgifter som gäller utbetalning, övervakning av användningen och återkrav av andra understöd som beviljats av närings-, trafik- och miljöcentralerna och arbets- och näringsbyråerna med stöd av speciallagstiftning samt uppgifter som gäller statliga ersättningar på det sätt som särskilt föreskrivs om uppgifterna.

Närings-, trafik- och miljöcentralernas samt utvecklings- och förvaltningscentrets beslut kan undertecknas maskinellt.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Beslut om beviljande eller indragning av statsbidrag fattas av den behöriga närings-, trafik- och miljöcentral inom vars verksamhetsområde vägen eller största delen av vägen ligger. Bestämmelser om att uppgiften kan skötas också inom verksamhetsområdet för fler än en central kan utfärdas genom förordning av statsrådet.

Närings-, trafik- och miljöcentralernas samt arbets- och näringsbyråernas utvecklings- och förvaltningscenter sköter sådana uppgifter i enlighet med 12, 19, 21 och 22 § i statsunderstödslagen (688/2001) som gäller utbetalning och återkrav av statsunderstöd som närings-, trafik- och miljöcentralen beviljat eller dragit in med stöd av statsunderstödslagen. Utvecklings- och förvaltningscentret sköter utöver närings-, trafik- och miljöcentralen även tillsynsuppgifter i enlighet med 15 § i statsunderstödslagen.

Besvär över den behöriga närings-, trafik- och miljöcentralens samt utvecklings- och förvaltningscentrets beslut om statsbidrag får anföras hos den förvaltningsdomstol inom vars domkrets vägen eller största delen av den finns. På statsbidrag som avses i denna lag tillämpas i övrigt vad som föreskrivs i statsunderstödslagen.

Denna lag träder i kraft den 20 .

De förskottsersättningar och slutliga ersättningar som väghållningsmyndigheten ålagts att betala, jämte sex procents årlig ränta, ska betalas inom tre månader räknat från den tidpunkt då ersättningarna bestämdes. Vid dröjsmål med betalningen av ersättning ska på denna betalas en årlig dröjsmålsränta enligt den räntefot som avses i 4 § 1 mom. i räntelagen (633/1982).

Vid ägoreglering är mottagaren av ett område skyldig att till väghållningsmyndigheten betala en ersättning för området till den del som ersättningen inte kan dras av från de betalningar som väghållningsmyndigheten påförts, och överlåtaren av området får en ersättning av väghållningsmyndigheten för det överlåtna området. På de ersättningar som avses i detta moment tillämpas vad som i 1 mom. bestäms om beräkning av ränta och utbetalning av ersättning.

Den årliga räntan på sex procent enligt 1 mom. beräknas från och med besittningstagandet enligt 56 §, om inte annat överenskoms när det gäller besittningstagande enligt 56 § 3 mom., samt i de fall som nämns i 74 och 75 § från och med tidpunkten för slutsammanträdet i samband med landsvägsförrättningen. Ränta på ersättning som bestämts på grund av ägoreglering beräknas från den tidpunkt som vid förrättningen har bestämts för besittningstagande av områdena.

Ersättningar som väghållningsmyndigheten ålagts betala vid landsvägsförrättning och i 2 mom. avsedda ersättningar för ägoreglering till överlåtaren av ett område betalas av närings-, trafik- och miljöcentralernas samt arbets- och näringsbyråernas utvecklings- och förvaltningscenter.

Denna lag träder i kraft den 20 .

De förskottsersättningar och slutliga ersättningar som banhållaren ålagts att betala, jämte sex procents årlig ränta, ska betalas inom tre månader räknat från den tidpunkt då ersättningarna bestämdes. Vid dröjsmål med betalningen av ersättning ska på denna betalas en årlig dröjsmålsränta enligt den räntefot som avses i 4 § 1 mom. i räntelagen (633/1982).

Vid ägoreglering är mottagaren av ett område skyldig att till banhållaren betala en ersättning för området till den del som ersättningen inte kan dras av från de betalningar som banhållaren påförts, och överlåtaren av området får en ersättning av banhållaren för det överlåtna området. På de ersättningar som avses i detta moment tillämpas vad som i 1 mom. bestäms om beräkning av ränta och utbetalning av ersättning.

Den årliga räntan på sex procent enligt 1 mom. beräknas från besittningstagandet enligt 46 §, om inte annat överenskoms när det gäller besittningstagande enligt 46 § 3 mom., samt i de fall som nämns i 65 § från tidpunkten för slutsammanträdet i samband med järnvägsförrättningen. Ränta på ersättning som bestämts på grund av ägoreglering beräknas från den tidpunkt som vid förrättningen har bestämts för besittningstagande av områdena.

Ersättningar som banhållaren ålagts att betala vid banförrättning och vägförrättning för en enskild väg enligt 43 § 3 mom. samt i 2 mom. avsedda ersättningar för ägoreglering till överlåtaren av ett område betalas av närings-, trafik- och miljöcentralernas samt arbets- och näringsbyråernas utvecklings- och förvaltningscenter. Ersättningar som gäller privat spåranläggning betalas av den som äger järnvägen eller har den i besittning.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Inom ramen för statsförslaget kan åt ovan i 9 § avsedd kommun eller åt en i kommunallagen (365/1995) avsedd medlem av dylik kommun beviljas bidrag för åtgärder som gäller skydd av skärgårdens natur eller bevarande eller förbättrande av skärgårdens landskapsbild. Bidrag kan beviljas för åtgärder av nämnda slag också åt förening eller stiftelse som har till syfte att främja naturskyddet eller miljövården.

Bidraget beviljas av närings-, trafik- och miljöcentralen på ansökan. Miljöministeriet fastställer efter att ha hört skärgårdsdelegationen grunderna för användningen av bidraget samt de regionala bidragskvoterna efter att närings-, trafik- och miljöcentralerna har sänt sammandrag av ansökningarna till ministeriet.

Närings-, trafik- och miljöcentralernas samt arbets- och näringsbyråernas utvecklings- och förvaltningscenter sköter sådana uppgifter i enlighet med 12, 19, 21 och 22 § i statsunderstödslagen (688/2001) som gäller utbetalning, övervakning och återkrav av bidrag. Dessutom sköter utvecklings- och förvaltningscentret utöver närings-, trafik- och miljöcentralen tillsynsuppgifter i enlighet med 15 § i statsunderstödslagen.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Närings-, trafik- och miljöcentralen kan bevilja ägaren till en byggnad som förklarats skyddad bidrag för byggnadens skötsel och underhåll inom ramen för statsbudgeten. Närings-, trafik- och miljöcentralernas samt arbets- och näringsbyråernas utvecklings- och förvaltningscenter sköter sådana i 12, 19, 21 och 22 § i statsunderstödslagen (688/2001) nämnda uppgifter som gäller utbetalning, avbrytande av utbetalningen och återkrav av bidrag som närings-, trafik- och miljöcentralen beviljat. Utvecklings- och förvaltningscentret sköter utöver närings-, trafik- och miljöcentralen även tillsynsuppgifter i enlighet med 15 § i statsunderstödslagen.

Ägaren till en kulturhistoriskt betydande byggnad kan beviljas bidrag även då byggnaden inte har förklarats skyddad med stöd av denna lag. Bidragstagaren ska iaktta de villkor som anges i bidragsbeslutet.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Förmedlande organ enligt artikel 123.6 i förordningen om allmänna bestämmelser är närings-, trafik- och miljöcentralerna och närings-, trafik- och miljöcentralernas samt arbets- och näringsbyråernas utvecklings- och förvaltningscenter (utvecklings- och förvaltningscentret ).

Ett förmedlande organ svarar inom sitt verksamhetsområde för de i denna lag föreskrivna uppgifterna samt de uppgifter som föreskrivits för organet genom förordning av statsrådet.

Ansökan om utbetalning lämnas till utvecklings- och förvaltningscentret via den nättjänst som avses i 19 § 1 mom. Bestämmelserna i 19 § 1 mom. om elektronisk stödansökan och behandlingen av den tillämpas också på ansökan om utbetalning av stöd.

En ansökan om utbetalning kan också göras skriftligt på en blankett som jord- och skogsbruksministeriet fastställt för ändamålet. Ansökan ska undertecknas. En skriftlig ansökan ska lämnas in till utvecklings- och förvaltningscentret.

Till ansökan ska fogas de bokföringshandlingar och utredningar som är nödvändiga med tanke på förutsättningarna för utbetalning av stöd.

Utvecklings- och förvaltningscentret beslutar om utbetalning av stöd, om ansökan om utbetalning av stöd görs genom separat ansökan om utbetalning.

Närings-, trafik- och miljöcentralen beslutar om utbetalning av stöd, om det för åtgärden betalas stöd utan separat ansökan om utbetalning och det har informerats om förfarandet i samband med inledande av ett i 18 § 2 mom. avsett tidsbundet ansökningsförfarande som gäller den åtgärden.

Utvecklings- och förvaltningscentret beslutar om återkrav av stöd. Jord- och skogsbruksministeriet kan bestämma att utvecklings- och förvaltningscentret ska vidta återkrav, om ministeriet anser att förutsättningarna enligt 27 § uppfylls.

I ett beslut om återkrav ska det belopp som återkrävs och räntan enligt 28 § 1 mom. fastställas samt förfallodagen för betalningen av dem anges. Beslutet om återkrav ska fattas utan ogrundat dröjsmål efter det att utvecklings- och förvaltningscentret eller närings-, trafik- och miljöcentralen har fått vetskap om grunden för återkravet och senast tio år efter det att stödet har betalats ut.

Utvecklings- och förvaltningscentret svarar för verkställigheten av ett beslut om återkrav. Ett beslut om återkrav är direkt utsökbart efter det att beslutet har vunnit laga kraft. Bestämmelser om indrivning av den fordran som baserar sig på beslutet finns i lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007).

Utvecklings- och förvaltningscentret kan helt eller delvis avstå från att återkräva ett belopp som betalats ut felaktigt eller utan grund eller från att ta ut den ränta som ska betalas på beloppet, om en helhetsbedömning visar att det med hänsyn till stödmottagarens omständigheter och verksamhet är oskäligt att återkräva det fulla beloppet. Återkravet och indrivningen av ränta ska dock ske till fullt belopp, om Europeiska unionens lagstiftning så kräver.

Jord- och skogsbruksministeriet ska ta i bruk ett informationssystem enligt artikel 125.2 d i förordningen om allmänna bestämmelser. Informationssystemet används för skötseln av de uppgifter som det föreskrivs om i Europeiska unionens lagstiftning om Europeiska havs- och fiskerifonden och i denna lag. Närings-, trafik- och miljöcentralerna, utvecklings- och förvaltningscentret och fiskeaktionsgrupperna svarar för att riktiga och tillräckliga uppgifter förs in i informationssystemet i enlighet med de uppgifter som föreskrivs för dem.

Jord- och skogsbruksministeriet, närings-, trafik- och miljöcentralerna, utvecklings- och förvaltningscentret och en i 35 § avsedd aktör som förrättar inspektioner har trots bestämmelserna om sekretess rätt att av andra myndigheter, aktörer som sköter offentliga uppdrag eller fiskeaktionsgrupper få för behandlingen av ett stödärende nödvändiga uppgifter som gäller sökanden och stödmottagaren, dennes ekonomiska ställning och affärs- eller yrkesverksamhet eller finansiering med offentliga medel eller andra omständigheter som är betydelsefulla med tanke på stödet.

Jord- och skogsbruksministeriet, närings-, trafik- och miljöcentralerna och utvecklings- och förvaltningscentret har trots bestämmelserna om sekretess rätt att till andra myndigheter eller aktörer som sköter offentliga uppdrag eller till organ inom Europeiska unionen lämna ut sådana uppgifter om stödmottagaren som erhållits vid skötseln av uppgifter enligt denna lag och som är nödvändiga för skötseln av den inspektionsuppgift som föreskrivs för myndigheten, aktören eller organet eller för utövandet av tillsyn över att Europeiska unionens lagstiftning har följts.

Jord- och skogsbruksministeriet har rätt att förrätta inspektioner som gäller beviljare av stöd och stödmottagare i syfte att utöva tillsyn över att förutsättningarna och villkoren för beviljande, utbetalning och användning av stöd iakttas. Närings-, trafik- och miljöcentralerna och utvecklings- och förvaltningscentret har motsvarande rätt i fråga om stödmottagarna.

Ändring i närings-, trafik- och miljöcentralens och utvecklings- och förvaltningscentrets beslut enligt denna lag får sökas genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen på det sätt som anges i förvaltningsprocesslagen.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Närings-, trafik- och miljöcentralen i Norra Savolax och ägaren till ett vattenområde eller innehavaren av en särskild rättighet får ingå avtal om att begränsa och förbjuda fiske i ett visst vattenområde för att saimenvikarstammen ska förbli livskraftig och för att en gynnsam bevarandestatus ska nås för saimenvikaren. Avtalet kan ingås för högst fem år åt gången.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Närings-, trafik- och miljöcentralernas samt arbets- och näringsbyråernas utvecklings- och förvaltningscenter är verksamt som civiltjänstcentral.

Denna lag träder i kraft den 20 .