Anmälningsförfarande i stället för miljötillstånd

Om det enligt 4 kap. behövs tillstånd för verksamheten (tillståndspliktig verksamhet) eller om verksamheten enligt 115 a § ska anmälas (anmälningspliktig verksamhet ) eller enligt 11 kap. ska registreras (registreringspliktig verksamhet) , ska verksamhetsutövaren utöver vad som föreskrivs i 7 § i syfte att förebygga och förhindra förorening av miljön se till och försäkra sig om att

1) bästa tillgängliga teknik används i verksamheten,

2) energianvändningen i verksamheten är effektiv,

3) utsläppen från och konsekvenserna av verksamheten kontrolleras och att behövliga uppgifter om dem och om de råvaror, bränslen och andra kemikalier som används i verksamheten samt om avfall som uppstår och behandlas i verksamheten lämnas till myndigheterna,

4) verksamhetsutövaren har tillgång till tillräcklig sakkunskap med beaktande av verksamhetens art och omfattning.

För att precisera skyldigheterna enligt 7 och 8 § att förebygga och hindra förorening av miljön får närmare bestämmelser utfärdas genom förordning av statsrådet i fråga om

1) utsläpp i miljön och avloppsnätet, om förebyggande och begränsning av utsläpp och skadliga konsekvenser av utsläpp samt om förbjudande av utsläpp,

2) kontroll av utsläpp och utsläppsgränsvärden i fråga om tillståndspliktig, anmälningspliktig och registreringspliktig verksamhet,

3) skyldighet för den som utövar tillståndspliktig, anmälningspliktig eller registreringspliktig verksamhet att lämna uppgifter om utsläpp och deras konsekvenser till den myndighet som anges i statsrådsförordningen,

4) skyldighet för den som utövar tillståndspliktig, anmälningspliktig eller registreringspliktig verksamhet att till den myndighet som anges i statsrådsförordningen lämna uppgifter om råvaror, bränslen och andra kemikalier som används i verksamheten samt om avfall som uppstår och behandlas i verksamheten,

5) den sakkunskap som krävs i olika typer av tillståndspliktig, anmälningspliktig och registreringspliktig verksamhet,

6) begränsning av utsläpp och av deponering av slam i miljön och om förbud mot utsläpp och mot deponering i miljön av slam som medför risk för förorening av miljön.

Tillståndspliktig, anmälningspliktig eller registreringspliktig verksamhet får inte placeras i strid med en detaljplan. På ett område för vilket det finns en gällande landskapsplan eller en generalplan med rättsverkningar ska det dessutom ses till att placeringen av verksamheten inte gör det svårt att använda området för det ändamål som anges i planen.

Den som utövar tillståndspliktig eller anmälningspliktig verksamhet ska ha beredskap att hindra olyckor och andra exceptionella situationer och att begränsa de skadliga konsekvenserna av dem för hälsan och miljön.

I detta syfte ska en verksamhetsutövare vars miljötillstånd beviljas av den statliga tillståndsmyndigheten, utifrån en riskbedömning utarbeta en beredskapsplan, reservera behövliga anordningar och annan utrustning, utarbeta instruktioner, testa anordningarna och utrustningen samt öva åtgärder inför eventuella olyckor och andra exceptionella situationer (beredskapsskyldighet ). Verksamhetens karaktär är avgörande för vad planen ska innehålla och hur omfattande och detaljerad den ska vara. En beredskapsplan behöver dock inte utarbetas, om tillsynsmyndigheten bedömer att verksamheten, dess konsekvenser och dess risker inte kräver att en sådan utarbetas. En beredskapsplan behöver inte heller utarbetas till den del en motsvarande plan har utarbetats med stöd av lagen om säkerhet vid hantering av farliga kemikalier och explosiva varor (390/2005), räddningslagen (379/2011), gruvlagen (621/2011) eller någon annan lag och inte heller i fråga om djurstallars verksamhet.

Närmare bestämmelser om beredskapsplanens innehåll får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Kemikalier får i tillståndspliktig, anmälningspliktig eller registreringspliktig verksamhet inte användas på ett sätt som orsakar sådan betydande risk för förorening av miljön som avses i denna lag. Bestämmelser om sanering av mark och grundvatten finns i 14 kap.

I syfte att förebygga och hindra förorening av miljön som orsakas av kemikalier ska den som utövar tillståndspliktig, anmälningspliktig eller registreringspliktig verksamhet, när det rimligen är möjligt, bland de alternativ som står till buds välja den kemikalie eller metod som orsakar minst risk för förorening av miljön.

Bestämmelser om hantering och upplagring av kemikalier finns också i lagen om säkerhet vid hantering av farliga kemikalier och explosiva varor, och bestämmelser om konsumentvarors säkerhet finns i konsumentsäkerhetslagen (920/2011).

Miljöministeriet svarar för den allmänna styrningen, uppföljningen och utvecklingen av verksamhet som avses i denna lag.

Närings-, trafik- och miljöcentralen ska inom sitt område styra och främja skötseln av de uppgifter som avses i denna lag och i bestämmelser som har utfärdats med stöd av den, övervaka att bestämmelserna iakttas samt för sin del föra talan för att tillvarata det allmänna miljöskyddsintresset vid sådant beslutsfattande som avses i denna lag enligt vad som föreskrivs i lagen om närings-, trafik- och miljöcentralerna (897/2009) och med stöd av den. Närings-, trafik- och miljöcentralen stöder i ärenden som hör till dess behörighetsområde den kommunala miljövårdsmyndighetens verksamhet.

Regionförvaltningsverket är statlig miljötillståndsmyndighet i enlighet med vad som föreskrivs i lagen om regionförvaltningsverken (896/2009) och med stöd av den. Dessutom behandlar regionförvaltningsverket ärenden som gäller anmälningspliktig verksamhet och som faller inom dess behörighet. Regionförvaltningsverket stöder i ärenden som hör till dess behörighetsområde den kommunala miljövårdsmyndighetens verksamhet.

Finlands miljöcentral är behörig myndighet enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1005/2009 om ämnen som bryter ned ozonskiktet, nedan ozonförordningen , och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 517/2014 om fluorerade växthusgaser och om upphävande av förordning (EG) nr 842/2006, nedan F-gasförordningen . Dessutom handhar och utvecklar Finlands miljöcentral informationsutbytet om bästa tillgängliga teknik, följer utvecklingen inom bästa tillgängliga teknik och informerar om den.

Säkerhets- och kemikalieverket är behörig myndighet enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/42/EG om begränsning av utsläpp av flyktiga organiska föreningar förorsakade av användning av organiska lösningsmedel i vissa färger och lacker samt produkter för fordonsreparationslackering och om ändring av direktiv 1999/13/EG.

Den i lagen om kommunernas miljövårdsförvaltning (64/1986) avsedda kommunala miljövårdsmyndigheten ska sköta de tillstånds- och tillsynsuppgifter och de anmälningsförfaranden som enligt denna lag ankommer på kommunen, samt för sin del föra talan för att tillvarata det allmänna miljöskyddsintresset vid sådant beslutsfattande som avses i denna lag.

Bestämmelser om den kommunala miljövårdsmyndighetens rätt att överföra sin behörighet enligt denna lag till en tjänsteinnehavare finns i 7 § i lagen om kommunernas miljövårdsförvaltning.

Miljötillstånd krävs för verksamhet som avses i bilaga 2 eller bilaga 4, om verksamheten förläggs till ett viktigt eller annat för vattenförsörjning lämpligt grundvattenområde.

Dessutom krävs miljötillstånd för verksamhet som avses i bilaga 1, bilaga 2 eller bilaga 4, men som är av mindre omfattning än vad som anges i bilagorna, om verksamheten förläggs till ett viktigt eller annat för vattenförsörjning lämpligt grundvattenområde och verksamheten kan medföra risk för förorening av grundvattnet.

När det gäller miljötillståndspliktig verksamhet krävs det tillstånd för ändringar som ökar utsläppen eller deras konsekvenser och för andra väsentliga ändringar av verksamheten. Sådant tillstånd behövs dock inte om ändringen inte ökar miljöpåverkan eller riskerna och miljötillståndet inte behöver ses över på grund av ändringen av verksamheten. En ändring av verksamheten är alltid väsentlig om den leder till att verksamheten motsvarar verksamheten vid en direktivanläggning.

På ansökningar om sådan ändring av tillståndet eller verksamheten som avses i 1 mom. tillämpas 39 §, och ärendet ska behandlas med iakttagande av 96 §. Ett ärende som gäller ändring av en direktivanläggnings verksamhet behandlas dock enligt 5 och 8 kap., om ändringen kan medföra betydande skadeverkningar för människors hälsa eller miljön.

Närmare bestämmelser om vad som ska anses utgöra väsentlig ändring får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Miljötillstånd för anmälningspliktig verksamhet enligt bilaga 4 krävs om

1) verksamheten är en del av verksamheten vid en direktivanläggning,

2) verksamheten kan medföra konsekvenser som avses i 27 § 2 mom.,

3) verksamheten är tillståndspliktig enligt 28 §,

4) förfarandet vid miljökonsekvensbedömning med stöd av 3 § 2 mom. i lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (252/2017) tillämpas på verksamheten.

Om miljötillstånd för verksamheten krävs enligt 1 mom. 2 eller 3 punkten, behandlas miljötillståndet av den myndighet till vars behörighet det enligt 115 a § hör att behandla anmälan om verksamheten. Om miljötillstånd för verksamheten krävs enligt 1 mom. 1 eller 4 punkten, behandlas miljötillståndet av statens miljötillståndsmyndighet.

Tillståndsmyndigheten ska överlämna en tillståndsansökan som lämnats till den och som ska behandlas i ett förfarande för anmälningspliktig verksamhet till den behöriga myndigheten.

Vid bedömningen av om konsekvenserna är betydande i enlighet med 49 § 1 mom. 2 punkten och 115 d § 2 mom. 2 punkten ska i miljötillståndet och i det beslut med anledning av anmälan som avses i 115 d § hänsyn tas till vad som i den förvaltningsplan eller havsförvaltningsplan som avses i lagen om vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen (1299/2004) förs fram om de omständigheter som berör vattnens och den marina miljöns status och användning inom det område som påverkas av verksamheten. I tillståndet och i beslutet med anledning av anmälan ska vid bedömningen av platsens lämplighet enligt 11 § 2 mom. samt i de tillståndsvillkor och de villkor i beslutet med anledning av anmälan som behövs för att förebygga olyckor hänsyn tas till vad som sägs i den riskhanteringsplan enligt lagen om hantering av översvämningsrisker (620/2010) som avser platsen för verksamheten och det område som påverkas av verksamheten. I tillståndet och i beslutet med anledning av anmälan ska dessutom de planer och program som avses i 204 § i denna lag beaktas i behövlig utsträckning.

I ett tillstånd som gäller en tillståndspliktig behandlingsanläggning eller behandlingsplats för avfall ska de regionala avfallsplaner som avses i 88 § i avfallslagen beaktas.

Om industriavloppsvatten leds till ett reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse, ska miljötillståndet och det beslut med anledning av anmälan som avses i 115 d § i syfte att förebygga och hindra förorening av miljön eller i syfte att trygga avloppsreningsverkets funktion vid behov förenas med villkor om förbehandling av avloppsvattnet.

Ett tillståndsvillkor och ett villkor i ett i 115 d § avsett beslut med anledning av anmälan får vara strängare än ett specificerat minimikrav i fråga om miljöskyddet enligt en förordning av statsrådet som har utfärdats med stöd av denna lag eller avfallslagen, om det behövs för att

1) förutsättningarna för att bevilja tillstånd eller med anledning av anmälan meddela beslut som tillåter verksamheten ska uppfyllas,

2) ett miljökvalitetskrav som anges i en förordning av statsrådet ska tryggas,

3) bästa tillgängliga teknik ska tillämpas.

Om det genom förordning av statsrådet utfärdas bestämmelser som är strängare än villkoren i ett tillstånd som redan har beviljats med stöd av denna lag eller avfallslagen eller i ett i 115 d § avsett beslut med anledning av anmälan, eller bestämmelser som avviker från vad som i tillståndet eller beslutet anges om dess giltighet eller om översyn av tillståndet eller beslutet, ska förordningen iakttas trots tillståndet eller beslutet.

Verksamhetsutövaren ska göra en skriftlig anmälan om bilaga 4 avsedd verksamhet som medför risk för förorening av miljön.

Anmälan ska göras till den i 3 eller 4 mom. angivna behöriga myndighet inom vars verksamhetsområde verksamheten förläggs. Anmälan ska göras minst 120 dygn innan verksamheten inleds. Anmälan ska dessutom göras om ändringar enligt 89 §, om ändringar som ökar utsläppen från eller konsekvenserna av utsläppen från anmälningspliktig verksamhet och om andra väsentliga ändringar av anmälningspliktig verksamhet. Anmälan behöver dock inte göras om ändringen inte ökar miljöpåverkan eller riskerna och beslutet med anledning av anmälan inte behöver ses över på grund av ändringen av verksamheten.

Den statliga miljötillståndsmyndigheten meddelar beslut med anledning av anmälan enligt 115 d § om verksamheter som avses i 2 b eller 3 punkten i bilaga 4 samt om andra verksamheter som avses i bilaga 4 om det är fråga om verksamhet som är avsedd för militära ändamål.

Anmälningar som inte avses i 3 mom. behandlas av den kommunala miljövårdsmyndigheten.

Anmälan om ändring av verksamheten ska göras till den myndighet som är behörig att behandla motsvarande anmälan om ny verksamhet.

Anmälan ska innehålla för behandlingen av anmälan behövliga bindande uppgifter om verksamheten och dess konsekvenser, om parterna och om andra relevanta omständigheter. Närmare bestämmelser om innehållet i anmälan, om hur anmälan ska göras samt om utredningar som behövs för behandlingen av anmälan och som ska fogas till anmälan utfärdas genom förordning av statsrådet.

Den som upprättar anmälan ska ha tillräcklig sakkunskap. Av anmälan ska det vid behov framgå på vilket material och på vilken beräknings-, undersöknings- eller bedömningsmetod de uppgifter som lämnats grundar sig.

Om anmälan är bristfällig, ska sökanden ges tillfälle att komplettera anmälan inom den tid som myndigheten bestämmer. Om anmälan inte kompletteras inom utsatt tid eller om anmälan fortfarande är bristfällig efter kompletteringen, lämnas anmälan utan prövning och verksamhet får inte inledas.

Anmälningspliktig verksamhet får inte inledas förrän det har förflutit 120 dygn från det att anmälan gjordes. Den myndighet som behandlar anmälan kan dock i sitt beslut med anledning av anmälan tillåta att verksamheten inleds innan tidsfristen löper ut.

Verksamheten får inte inledas om anmälan med stöd av 29 a § har överförts till behandling i tillståndsförfarande eller om myndigheten fattar beslut om att lämna anmälan utan prövning med stöd av 115 b §. Myndigheten får också med anledning av anmälan meddela ett förbud att inleda verksamhet .

Myndigheten ska fatta ett beslut med anledning av en anmälan enligt 115 a §. Beslutet ska iakttas trots eventuellt ändringssökande. När beslutet med anledning av anmälan fattas ska det säkerställas att det i verksamheten iakttas vad som föreskrivs i lag och med stöd av lag i fråga om verksamhetens placering, utsläpp och förebyggande av utsläpp och avfall samt om kontroll av utsläppen från och konsekvenserna av verksamheten.

En förutsättning för ett beslut som tillåter verksamhet är att verksamheten, med beaktande av de villkor som ställs och verksamhetens placering, inte i sig eller tillsammans med andra verksamheter medför

1) olägenhet för hälsan,

2) annan betydande i 5 § 1 mom. 2 punkten avsedd följd, eller risk för sådan,

3) konsekvenser som är förbjudna enligt 16—18 §,

4) försämring av speciella naturförhållanden eller äventyrar vattenförsörjningen eller någon annan från allmän synpunkt viktig användningsmöjlighet inom det område som påverkas av verksamheten,

5) väsentlig försämring i förutsättningarna att på samernas hembygdsområde bedriva traditionella samenäringar eller annars bevara och utveckla samekulturen eller väsentlig försämring i skolternas levnadsförhållanden eller möjligheter att bedriva i skoltlagen avsedda naturnäringar på skoltområdet.

På de villkor i fråga om förebyggande och hindrande av förorening som förenas med beslutet med anledning av anmälan tillämpas vad som i 52 § föreskrivs om tillståndsvillkor. På villkor som ålägger verksamhetsutövaren att kontrollera utsläppen och lämna tillsynsmyndigheten resultaten av utsläppskontrollen och andra uppgifter som behövs för tillsynen tillämpas vad som i 62 § föreskrivs om uppföljnings- och kontrollvillkor.

När anmälan behandlas och beslut med anledning av anmälan fattas ska följande iakttas:

1) vad som i 39 a § föreskrivs om rådgivning till sökande,

2) vad som i 42 § föreskrivs om att begära utlåtanden, om utlåtanden behövs för att utreda ärendet i tillräcklig utsträckning eller för att tillgodose ett allmänt intresse,

3) vad som i 43 § föreskrivs om hörande av parter,

4) vad som i 44 § föreskrivs om information om tillståndsansökan, om inte ärendet är av så ringa betydelse eller av sådan karaktär att informationen om anmälan kan ges parterna på annat sätt; om ärendet inte inverkar på någon annans än anmälarens rätt eller fördel behövs ingen information,

5) vad som i 83 § 1 mom. föreskrivs om tillståndsbeslutets innehåll;

6) vad som i 84 § föreskrivs om meddelande av tillståndsbeslut,

7) vad som i 85 § 1 mom. föreskrivs om sändande av tillståndsbeslut och information om beslut,

8) vad som i 85 § 2 och 3 mom. föreskrivs om att offentliggöra beslutet, om inte ärendet är av så ringa betydelse eller av sådan karaktär att informationen kan ges parterna på annat sätt; om ärendet inte inverkar på någon annans än anmälarens rätt eller fördel behöver beslutet med anledning av anmälan inte offentliggöras.

På beslut med anledning av anmälan tillämpas dessutom bestämmelserna i 87 § om tillståndets giltighet, bestämmelserna i 88 § om när tillstånd upphör att gälla, bestämmelserna i 92 § om förtydligande av tillstånd, bestämmelserna i 93 § om återkallande av tillstånd. På avslutande av anmälningspliktig verksamhet tillämpas bestämmelserna i 94 § 1 och 2 mom. om avslutande av verksamheten och på villkor om avslutande av verksamhet vad som i 94 § 3 mom. föreskrivs om meddelande av villkor.

Närmare bestämmelser om innehållet i beslut med anledning av anmälan får utfärdas genom förordning av statsrådet.

En registreringsanmälan om sådan verksamhet enligt bilaga 2 till denna lag som medför risk för förorening av miljön ska lämnas in till den kommunala miljövårdsmyndigheten för registrering i datasystemet för miljövårdsinformation. Bestämmelser om kraven på innehållet i registreringsanmälan och om miljöskyddskraven i fråga om registreringspliktiga verksamheter utfärdas med stöd av 10 §.

Registreringsanmälan om verksamheten vid en sådan medelstor energiproducerande anläggning som avses i punkt 1 i bilaga 2 ska göras senast 30 dagar innan verksamheten inleds och den kommunala miljövårdsmyndigheten ska registrera anläggningen inom 30 dagar från det att registreringsanmälan gjordes. Registreringsanmälan om annan verksamhet som avses i bilaga 2 ska göras senast 60 dagar innan verksamheten inleds och den kommunala miljövårdsmyndigheten ska registrera verksamheten inom 60 dagar från det att registreringsanmälan gjordes.

Om registreringsanmälan är bristfällig, ska den kommunala miljövårdsmyndigheten be verksamhetsutövaren att komplettera den. De tidsfrister för registrering som anges i 2 mom. ska då räknas från den dag då registreringsanmälan uppfyller de krav på innehållet som föreskrivs med stöd av 10 §.

En registreringsanmälan om sådan behandling av avfall som avses i 32 § 2 mom. ska, för registrering i datasystemet för miljövårdsinformation, lämnas in till den statliga tillsynsmyndigheten i god tid innan verksamheten inleds. Om det finns miljötillstånd för en registreringspliktig verksamhet och tillståndet upphör att gälla enligt 32 § 2 mom. behöver någon registreringsanmälan dock inte göras, utan myndigheten registrerar verksamheten på eget initiativ och underrättar utan dröjsmål verksamhetsutövaren om detta.

Om en registreringspliktig verksamhet är av sådan natur som avses i både 2 och 4 mom., ska registreringsanmälan göras till den kommunala miljövårdsmyndigheten senast 60 dagar innan verksamheten inleds.

Registreringsanmälan behöver inte göras om verksamhet som kräver miljötillstånd, om anmälningspliktig verksamhet eller om sådan verksamhet av försöksnatur som avses i 31 §.

Om det i verksamhet som inte är tillståndspliktig, anmälningspliktig eller registreringspliktig, på grund av en olycka eller en oförutsedd produktionsstörning eller av någon annan därmed jämförbar oväntad exceptionell orsak som inte beror på verksamheten, eller vid rivning av en konstruktion eller anordning, uppstår eller riskerar att uppstå utsläpp eller avfall i en utsträckning som medför direkt och uppenbar risk för förorening av miljön eller som på grund av avfallets mängd eller beskaffenhet föranleder avfallshanteringsåtgärder som avviker från det normala, ska den som ansvarar för verksamheten eller avfallsinnehavaren utan dröjsmål underrätta den kommunala miljövårdsmyndigheten om saken.

Om det i tillståndspliktig, anmälningspliktig eller registreringspliktig verksamhet, på grund av en olycka eller en oförutsedd produktionsstörning eller av någon annan därmed jämförbar oväntad exceptionell orsak som inte beror på verksamheten, eller vid rivning av en konstruktion eller anordning, uppstår utsläpp eller avfall på så sätt att det uppstår en situation på grund av vilken miljötillståndet, beslutet med anledning av anmälan eller kraven i en statsrådsförordning som gäller verksamheten inte kan iakttas, eller en situation som kan medföra direkt och uppenbar risk för förorening av miljön eller som på grund av avfallets mängd eller beskaffenhet föranleder avfallshanteringsåtgärder som avviker från det normala, ska den som ansvarar för verksamheten eller avfallsinnehavaren utan dröjsmål underrätta den kommunala miljövårdsmyndigheten, eller den statliga tillsynsmyndigheten i fall där miljötillstånd för verksamheten beviljas eller beslut med anledning av anmälan meddelas av den statliga miljötillståndsmyndigheten eller en registreringsanmälan som avses i 116 § 2 mom. har lämnats in till den statliga tillsynsmyndigheten. Den som ansvarar för verksamheten eller avfallsinnehavaren ska utan dröjsmål efter att ha underrättat myndigheten om den exceptionella situationen lämna myndigheten en plan enligt vilken utsläpp och avfall från verksamheten och förorening av miljön på grund av dem kan begränsas under den exceptionella situationen.

Myndigheten ska med anledning av underrättelsen om den exceptionella situationen meddela ett beslut och behövliga förelägganden för återställande av verksamheten så att den motsvarar vad som föreskrivs i lag och i bestämmelser som utfärdats med stöd av lag samt villkor som meddelats med stöd av lag och så att olägenheter och faror som situationen medför kan undanröjas. Myndigheten ska också sätta ut en tidpunkt före vilken detta ska göras. Dessutom ska myndigheten vid behov utifrån verksamhetsutövarens plan och annan information meddela tillfälliga villkor om förebyggande och hindrande av förorening av miljön. Förelägganden kan meddelas eller en verksamhet förbjudas även om skyldigheten att underrätta myndigheten om den exceptionella situationen har försummats.

När förelägganden meddelas ska det som föreskrivs om förvaltningstvång i 18 kap. iakttas. Bestämmelser om förelägganden att sanera mark eller grundvatten finns i 14 kap. och bestämmelser om förelägganden att avhjälpa betydande förorening av vattendrag eller naturskada i 176 §.

Den kommunala miljövårdsmyndigheten eller den statliga tillsynsmyndigheten ska om en exceptionell situation så kräver på eget initiativ inleda det förfarande som avses i 89 § för att ändra tillståndsvillkoren eller det förfarande som avses i 93 § för att återkalla tillståndet.

Den statliga tillsynsmyndigheten och den kommunala miljövårdsmyndigheten ska för den regelbundna tillsynen enligt denna lag göra upp en plan för sitt område (tillsynsplan ). Tillsynsplanen ska innehålla uppgifter om områdets miljöförhållanden, om verksamheter som medför risk för förorening och om tillgängliga resurser och metoder för tillsyn. Planen ska innehålla en beskrivning av grunderna för ordnandet av tillsynen och för riskbedömningen samt en beskrivning av samarbetet mellan de myndigheter som svarar för tillsynen. Tillsynsplanen ska ses över regelbundet.

Den statliga tillsynsmyndigheten och den kommunala miljövårdsmyndigheten ska genom periodiska inspektioner regelbundet övervaka miljötillståndspliktiga, anmälningspliktiga och registreringspliktiga verksamheter. Kontrollobjekten ska väljas och kontrollfrekvensen bestämmas utifrån en bedömning av miljöriskerna.

Den periodiska inspektionen av direktivanläggningar ska beroende på verksamhetens risknivå utföras med minst ett och högst tre års mellanrum. Vid en sådan anläggning ska det inom sex månader göras en extra inspektion om det vid tillsynen konstateras ett allvarligt fall av bristande efterlevnad av krav som ställts på anläggningen i denna lag eller av krav som föreskrivits eller meddelats med stöd av den.

Den statliga tillsynsmyndigheten och den kommunala miljövårdsmyndigheten ska utarbeta ett program som gäller periodiska inspektioner och annan regelbunden tillsyn över tillståndspliktiga, anmälningspliktiga och registreringspliktiga verksamheter (tillsynsprogram ). Tillsynsprogrammet ska innehålla uppgifter om de objekt som tillsynen gäller och om de regelbundna tillsynsåtgärder som vidtas i fråga om dem. Tillsynsprogrammet ska hållas uppdaterat.

Närmare bestämmelser om utarbetandet av tillsynsplanen och tillsynsprogrammet och om innehållet i dem, om periodiska inspektioner, om bedömning av miljörisker samt om genomförandet av annan regelbunden tillsyn och om informationen i samband med den får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Om det på grund av en olycka, en anmälan om olägenhet, bristande efterlevnad av tillståndet eller beslutet med anledning av anmälan eller av någon annan orsak finns skäl att anta att verksamheten medför olägenhet för hälsan eller annan betydande i 5 § 1 mom. 2 punkten avsedd följd eller risk för sådan, ska tillsynsmyndigheten inspektera verksamheten eller utreda saken på något annat ändamålsenligt sätt. Om det i fråga om verksamheten samtidigt finns ett anhängigt tillståndsärende eller ett anhängigt ärende som gäller ett beslut med anledning av anmälan, ska inspektionen eller utredningen i den mån det är möjligt göras innan det anhängiga tillståndsärendet avgörs eller beslutet med anledning av anmälan meddelas.

Den som utövar tillståndspliktig verksamhet ska på förhand underrätta tillsynsmyndigheten om att verksamheten inleds, om tidpunkten för inledandet av verksamheten inte framgår av tillståndsansökan eller tillståndsbeslutet, eller om tidpunkten är en annan än vad som meddelats på förhand.

Den som utövar anmälningspliktig verksamhet ska i överensstämmelse med denna paragraf underrätta tillsynsmyndigheten om tidpunkten för inledandet av den verksamhet som anges i anmälan enligt 115 a § ändras eller om verksamheten inte inleds.

Den som utövar tillståndspliktig, anmälningspliktig eller registreringspliktig verksamhet ska utan dröjsmål underrätta tillsynsmyndigheten om

1) långvariga avbrott i verksamheten,

2) avslutande av verksamheten,

3) andra med tanke på tillsynen väsentliga ändringar som gäller verksamheten och som kan påverka föroreningen av miljön eller efterlevnaden av bestämmelserna, beslutet med anledning av anmälan eller tillståndet.

Om den som utövar tillståndspliktig, anmälningspliktig eller registreringspliktig verksamhet byts ska den nya verksamhetsutövaren underrätta tillsynsmyndigheten om detta.

Anmälan om tillståndspliktig verksamhet ska göras till den statliga tillsynsmyndigheten, om miljötillståndet beviljas av den statliga miljötillståndsmyndigheten och i övriga fall till den kommunala miljövårdsmyndigheten. Anmälan enligt denna paragraf om anmälningspliktig verksamhet ska göras till den statliga tillsynsmyndigheten, om anmälan har behandlats av den statliga miljötillståndsmyndigheten, och i annat fall till den kommunala miljövårdsmyndigheten. Anmälan om registreringspliktig verksamhet ska göras till den kommunala miljövårdsmyndigheten, utom i fråga om sådan avfallsbehandling som avses i 32 § 2 mom., i vilket fall anmälan görs till den statliga tillsynsmyndigheten.

Den statliga tillsynsmyndigheten, i samband med beviljande av tillstånd även tillståndsmyndigheten i sitt tillståndsbeslut, eller i fråga om anmälningspliktig verksamhet den behöriga myndigheten i sitt beslut med anledning av anmälan, kan bevilja en verksamhetsutövare rätt att på annans område kontrollera verksamhetens miljöpåverkan samt miljökvaliteten, om inte områdets ägare eller innehavare har lämnat sitt samtycke till detta. Rätten till kontroll gäller installation av mätinstrument, utförande av mätningar och annan liknande observation och uppföljning av verksamheten, samt även att röra sig och vistas på området i den utsträckning det är nödvändigt för detta syfte. Rätten till kontroll kan beviljas under förutsättning att kontrollen behövs för utredning av verksamhetens miljöpåverkan och att den inte orsakar nämnvärd olägenhet.

Områdets ägare eller innehavare ska ges tillfälle att bli hörd i ärendet.

Kontrollen ska ordnas så att den inte äventyrar hemfriden eller integritetsskyddet för områdets ägare eller innehavare.

Tillsyns- och tillståndsmyndigheter, den i 115 a § avsedda behöriga myndigheten och i 26 § avsedda myndigheter som sköter typgodkännanden samt tjänstemän och tjänsteinnehavare som dessa förordnat har rätt att för utförandet av sina uppgifter

1) trots sekretess få nödvändiga upplysningar av myndigheter och verksamhetsutövare,

2) röra sig på annans område,

3) av den som tillverkar eller importerar produkter eller av någon annan som släpper ut produkter på marknaden få behövliga uppgifter om tillverkningen av produkterna och om de ämnen som används vid tillverkningen samt om de produkter som tillverkas, importeras eller annars släpps ut på marknaden,

4) utföra mätningar samt ta prover och ta upp ljud eller bild,

5) få tillträde till platser där verksamhet bedrivs,

6) kontrollera verksamheten samt dess utsläpp och miljöpåverkan,

7) göra inspektioner med hjälp av de förfaranden som avses i 1—6 punkten.

Åtgärder som avses i 1 mom. får vidtas i utrymmen som används för boende av permanent natur endast om det är nödvändigt för att skydda liv, hälsa, egendom eller miljö.

Den som utövar den verksamhet som inspekteras eller den som tillverkar, på marknaden släpper ut eller innehar den produkt som inspekteras ska på begäran ge den myndighet, tjänsteman eller tjänsteinnehavare som utför inspektionen tillgång, i skriftlig eller elektronisk form, till de handlingar som kan ha betydelse vid tillsynen över att denna lag och de bestämmelser som utfärdats med stöd av den följs. Den tjänsteman eller tjänsteinnehavare som utför inspektionen har rätt att få kopior av de handlingar som granskas och utskrifter av registreringar i datasystem.

Tillsynsmyndigheten kan

1) förbjuda den som bryter mot denna lag eller bestämmelser som utfärdats med stöd av den, eller mot villkor eller förelägganden och föreskrifter som meddelats med stöd av denna lag, att fortsätta eller upprepa överträdelsen, eller förelägga denna att fullgöra sina skyldigheter på något annat sätt,

2) förelägga den som har förfarit så som avses i 1 punkten att återställa miljön i ursprungligt tillstånd eller att undanröja olägenheter som miljön har åsamkats genom överträdelsen,

3) förelägga verksamhetsutövaren att i tillräcklig utsträckning utreda verksamhetens miljöpåverkan, om det finns grundad anledning att misstänka att verksamheten orsakar sådan förorening av miljön som strider mot denna lag.

I fråga om tillståndspliktig och anmälningspliktig verksamhet meddelas föreläggandet av den statliga tillsynsmyndigheten, om miljötillståndet beviljas eller beslutet med anledning av anmälan meddelas av den statliga miljötillståndsmyndigheten, och i annat fall av den kommunala miljövårdsmyndigheten.

Om föreläggandet gäller tillståndspliktig verksamhet och tillståndsärendet enligt 47 § ska undergå gemensam behandling, meddelas föreläggandet enligt vad som i 14 kap. i vattenlagen föreskrivs om förvaltningstvång. Om föreläggandet endast gäller fullgörandet av en skyldighet som föreskrivs i denna lag eller med stöd av den, ska det dock meddelas i enlighet med denna lag.

Ett föreläggande kan inte meddelas för omedelbar verkställighet av vad som föreskrivs i 11 eller 20 §.

Den kommunala miljövårdsmyndigheten kan utifrån en inspektion som den har utfört meddela ett sådant enskilt föreläggande i fråga om verksamhet som medför risk för förorening av miljön som behövs för att förebygga eller hindra förorening. Föreläggandet kan gälla en åtgärd eller en begränsning, kontroll av eller information om verksamheten eller lämnande av uppgifter som behövs för tillsynen. Föreläggandet kan inte gälla tillståndspliktig, anmälningspliktig eller registreringspliktig verksamhet. Föreläggandet ska vara skäligt med hänsyn till verksamhetens natur och en hur betydande förorening av miljön det gäller.

Om verksamhet som är förenad med risk för förorening av miljön medför omedelbar fara för människors hälsa eller hotar att medföra omedelbara och betydande skadeverkningar för miljön, ska tillsynsmyndigheten avbryta verksamheten till den del det är nödvändigt för att skydda hälsa eller miljö, om verksamhetsutövaren själv inte har vidtagit tillräckliga åtgärder.

Verksamhetsutövaren ska i den mån det är möjligt höras innan verksamheten avbryts. Över de åtgärder som vidtas för att avbryta verksamheten ska det upprättas ett protokoll och ett beslut om avbrytande ska fattas utan dröjsmål. Myndigheten ska dessutom informera om hur verksamheten kan fortsättas.

Tillståndspliktig och anmälningspliktig verksamhet avbryts av den statliga tillsynsmyndigheten, om miljötillståndet beviljas eller beslutet med anledning av anmälan meddelas av den statliga miljötillståndsmyndigheten, och av den kommunala miljövårdsmyndigheten om tillståndet beviljas eller beslutet meddelas av den.

För tillsynen enligt 168 och 169 § över tillståndspliktig och anmälningspliktig verksamhet ansvarar den statliga tillsynsmyndigheten om miljötillstånd för verksamheten beviljas eller beslut med anledning av anmälan meddelas av den statliga miljötillståndsmyndigheten, och den kommunala miljövårdsmyndigheten om miljötillstånd för verksamheten beviljas eller beslut med anledning av anmälan meddelas av den.

För tillsynen enligt 168 och 169 § över registreringspliktig verksamhet ansvarar den kommunala miljövårdsmyndigheten. Den statliga tillsynsmyndigheten ansvarar dock för tillsynen över verksamhet som är registreringspliktig enligt 116 § 2 mom. Tillsynen över registreringspliktig och anmälningspliktig verksamhet kan utövas som en del av tillsynen över tillståndspliktig verksamhet som finns på samma område, om det behövs för att tillsynen ska kunna ordnas på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Den som utövar tillståndspliktig, anmälningspliktig eller registreringspliktig verksamhet och den myndighet till vilken tillsynen överförs ska höras, om samordningen av tillsynen leder till ett byte av för tillsynen ansvarig myndighet.

Kommunen får för verkställigheten av denna lag meddela sådana allmänna föreskrifter som är påkallade av de lokala förhållandena och som gäller kommunen eller någon del av den (kommunala miljöskyddsföreskrifter ).

Föreskrifterna får inte gälla

1) verksamhet som är tillståndspliktig, anmälningspliktig eller registreringspliktig,

2) verksamhet av försöksnatur som avses i 31 §,

3) exceptionella situationer som avses i 120 §,

4) anmälningsförfarandet som gäller sanering av mark och grundvatten enligt 136 § 1 mom.,

5) försvarsmaktens eller gränsbevakningsväsendets verksamhet.

Föreskrifterna kan gälla

1) åtgärder, begränsningar och konstruktioner som hindrar utsläpp eller skadeverkningar av sådana,

2) motverkande av särskilt störande tillfälligt buller eller tillfälliga skakningar,

3) miljöskyddsmässiga förutsättningar för placering av verksamheter utanför detaljplaneområden,

4) fastställande av områden där det på grund av särskild risk för förorening av miljön är förbjudet att leda ut avloppsvatten i marken, ett vattendrag, ett dike, en källa eller en konstgjord damm eller i en sådan rännil som avses i 1 kap. 3 § 1 mom. 6 punkten i vattenlagen,

5) fastställande av zoner och områden där användningen av stallgödsel och gödselmedel samt inom jordbruket förekommande, för miljön skadliga ämnen begränsas,

6) lämnande av uppgifter som behövs för tillsynen,

7) åtgärder för förbättrande av vattnens och den marina miljöns status som behövs enligt en förvaltningsplan eller havsförvaltningsplanen enligt lagen om vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen.

Den kommunala miljövårdsmyndigheten kan i enskilda fall bevilja undantag från en miljöskyddsföreskrift på de i föreskriften angivna grunderna.

Utöver vad som i lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992) föreskrivs om avgifter för statliga myndigheters prestationer, får den statliga tillsynsmyndigheten ta ut avgift för

1) sådan periodisk inspektion av och annan regelbunden tillsyn över tillståndspliktig, anmälningspliktig och registreringspliktig verksamhet som baserar sig på ett tillsynsprogram som myndigheten utarbetat,

2) inspektioner som avses i 169 §,

3) inspektioner som behövs för tillsynen över att ett förbud eller föreläggande som avses i 175 eller 176 § iakttas eller för tillsynen över sådant avbrytande av verksamheten som avses i 181 §,

4) tillsynsåtgärder som behövs för säkerställande av att ett beslut som avses i 136 § 2 mom. iakttas.

Den kommunala miljövårdsmyndigheten får ta ut avgift för

1) behandling av ett tillstånd, en anmälan eller ett annat ärende som avses i denna lag,

2) sådan periodisk inspektion av och annan regelbunden tillsyn över tillståndspliktig, anmälningspliktig och registreringspliktig verksamhet som baserar sig på ett tillsynsprogram som myndigheten utarbetat,

3) sådana inspektioner som avses i 169 § som leder till uppmaningar eller till meddelande av förelägganden eller förbud samt åtgärder som behövs för tillsynen över att uppmaningar, förelägganden och förbud iakttas,

4) inspektioner som behövs för tillsynen över att ett förbud eller föreläggande som avses i 175 eller 176 § iakttas eller för tillsynen över sådant avbrytande av verksamheten som avses i 181 §,

5) tillsynsåtgärder som behövs för säkerställande av att ett beslut som avses i 136 § 2 mom. iakttas i sådana fall då behörigheten har överförts till den kommunala miljövårdsmyndigheten i enlighet med 138 §.

Bestämmelser om avgifter till kommunen för behandling och kontroll av tillståndsansökningar enligt 47 a § finns i 23 § i marktäktslagen.

Avgifter som kommunen tar ut får motsvara högst kommunens totala kostnader för prestationen. Grunderna för avgifterna till kommunen anges närmare i en taxa som antas av kommunen.

Avgift tas inte ut för behandling av ärenden som inletts på initiativ av en myndighet eller av en part som orsakas olägenhet, om inte något annat följer av 1 eller 2 mom. eller det är fråga om en sådan ändring av ett tillstånd eller ett beslut med anledning av anmälan som avses i 89 § och som inletts på ansökan av en myndighet. Avgiften för ändring av ett tillstånd eller ett beslut med anledning av anmälan enligt 89 § ska tas ut hos verksamhetsutövaren även om ärendet inletts på ansökan av en myndighet.

För behandling av ett ärende som har inletts på yrkande av någon annan än en myndighet eller en part som orsakas olägenhet får avgift tas ut hos den som inlett ärendet, om det ska anses uppenbart att ärendet har väckts utan grund.

Bestämmelser om avgifters utsökbarhet utan utsökningsgrund finns i lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007).

Den statliga miljötillståndsmyndigheten ska i datasystemet registrera de beslut som den fattar med stöd av denna lag samt information om beslut av Vasa förvaltningsdomstol och högsta förvaltningsdomstolen i anslutning till dem.

Den statliga tillsynsmyndigheten ska registrera följande information i datasystemet:

1) de beslut som den fattar med stöd av denna lag samt information om beslut av Vasa förvaltningsdomstol och högsta förvaltningsdomstolen i anslutning till dem,

2) uppgifter baserade på registreringsanmälningar till den statliga tillsynsmyndigheten om registreringspliktiga verksamheter,

3) inspektionsberättelser om tillsynen enligt denna lag och andra uppgifter om tillsynsåtgärder,

4) uppgifter enligt 105 § 1 mom. om en anläggnings verksamhet och utsläpp,

5) bullerutredningar och handlingsplaner för bullerbekämpning enligt 151 § 1 mom. 2—4 punkten,

6) tillsynsplaner och tillsynsprogram enligt 168 § som utarbetats av den statliga tillsynsmyndigheten,

7) uppföljnings- och kontrolluppgifter och andra motsvarande uppgifter om tillståndspliktig, anmälningspliktig och registreringspliktig verksamhet som omfattas av den statliga tillsynsmyndighetens tillsynsansvar och som verksamhetsutövaren är skyldig att lämna tillsynsmyndigheten.

Kommunen eller den kommunala miljövårdsmyndigheten ska registrera följande information i datasystemet:

1) beslut som fattats av den kommunala miljövårdsmyndigheten om tillstånds- och tillsynsuppgifter enligt denna lag samt uppgifter om beslut som till följd av överklagande meddelats av Vasa förvaltningsdomstol och högsta förvaltningsdomstolen,

2) uppgifter baserade på registreringsanmälningar till den kommunala miljövårdsmyndigheten om registreringspliktiga verksamheter,

3) luftvårdsplaner som avses i 145 § och handlingsplaner på kort sikt som avses i 146 §,

4) bullerutredningar och handlingsplaner för bullerbekämpning enligt 151 § 1 mom. 1 punkten,

5) uppföljnings- och kontrolluppgifter och andra motsvarande uppgifter om miljötillståndspliktig, anmälningspliktig och registreringspliktig verksamhet som omfattas av den kommunala miljövårdsmyndighetens tillsynsansvar och som verksamhetsutövaren är skyldig att lämna tillsynsmyndigheten.

Den myndighet som godkänner de i 65 § avsedda planerna för uppföljning och kontroll ska också registrera dem i datasystemet.

De myndigheter som ansvarar för uppföljningen av miljöns tillstånd samt sakkunniginrättningar och forskningsinstitut ska i datasystemet registrera den uppföljningsinformation som avses i 143 §. Uppföljningsinformation kan också registreras av andra organisationer som myndigheterna i fråga och sakkunniginrättningarna och forskningsinstituten har godkänt.

Kommunen och den kommunala miljövårdsmyndigheten får lämna den ovan föreskrivna informationen till den statliga tillsynsmyndigheten för registrering i datasystemet, om de inte själva har möjlighet att registrera informationen.

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet

1) åsidosätter en anmälningsskyldighet som avses i 99, 115 a, 116, 118—120, 123, 136 eller 178 §,

2) åsidosätter sin skyldighet enligt ett tillståndsvillkor i miljötillståndet, sin skyldighet enligt ett beslut som med anledning av anmälan meddelats med stöd av 115 d § eller sin skyldighet enligt ett föreläggande eller villkor som en myndighet har meddelat med stöd av 80 § 3 mom., 94 § 3 mom., 95 § 1 mom., 99 eller 136 §,

3) bryter mot ett förbud som avses i 16—18 § eller mot en statsrådsförordning som utfärdats med stöd av 9, 10, 17, 156, 216 eller 217 §,

4) åsidosätter sin skyldighet enligt 94 § 1 och 2 mom., 114, 115, 133, 134, 139 eller 155 § eller bryter mot villkoren i ett beslut som miljöministeriet meddelat med stöd av 213 §,

4 a) vidtar en åtgärd för anmälningspliktig verksamhet eller inleder anmälningspliktig verksamhet inom den tidsfrist som avses i 115 c §,

5) börjar vidta en åtgärd som avses i 118 § eller inleder verksamhet som avses i den paragrafen innan den tid som avses i 118 § 3 mom. har förflutit,

6) åsidosätter sin skyldighet enligt artikel 4—8, 10—13, 15—17, 20, 22—24 eller 27 i ozonförordningen eller sin skyldighet enligt artikel 3—8, 10—17 eller 19 i F-gasförordningen eller enligt 165 §, handlar i strid med sin skyldighet enligt artikel 5, 6 eller 9.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 166/2006 om upprättande av ett europeiskt register över utsläpp och överföringar av föroreningar och om ändring av rådets direktiv 91/689/EEG och 96/61/EG, handlar i strid med 159 § 1 mom. eller 161 § eller handlar i strid med en statsrådsförordning som utfärdats med stöd av 17 kap. eller med F-gasförordningen,

7) åsidosätter sin skyldighet enligt artikel 7 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 850/2004 om långlivade organiska föroreningar och om ändring av direktiv 79/117/EEG,

8) åsidosätter skyldigheten att lämna uppgifter enligt artikel 6 i förordningen om exportförbud för kvicksilver,

9) på marknaden släpper ut en förbränningsmotor avsedd för arbetsmaskiner eller en arbetsmaskin i vilken har installerats en förbränningsmotor i strid med artikel 8, 9, 11—15 eller 31—33 i förordningen om typgodkännande av förbränningsmotorer, låter bli att lämna sådana uppgifter till typgodkännandemyndigheten som kan leda till avslag på eller återkallelse av ett typgodkännande som avses i förordningen om typgodkännande av förbränningsmotorer eller till återkallelse av motorer enligt artikel 40 i den förordningen eller använder en manipulationsstrategi som avses i artikel 3.63 i strid med artikel 18 i förordningen om typgodkännande av förbränningsmotorer,

ska, om inte strängare straff för gärningen föreskrivs någon annanstans i lag, för brott mot miljöskyddslagen dömas till böter.

Till straff för brott mot tystnadsplikten enligt 210 § döms enligt 38 kap.1 eller 2 § i strafflagen, om inte gärningen utgör brott enligt 40 kap.5 § i strafflagen eller strängare straff för den föreskrivs någon annanstans i lag.

För en överträdelse av förbud mot tomgångskörning med motorfordon kan felparkeringsavgift påföras enligt vad som föreskrivs i lagen om parkeringsövervakning.

Den som bryter mot ett i denna lag avsett förbud eller åläggande som har förenats med vite kan lämnas obestraffad för samma gärning, om vitet har dömts ut.

Denna lag träder i kraft den 20 .

På en ansökan om tillstånd som blivit anhängig före ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

Tillståndsbeslut som gäller verksamheter enligt bilaga 4 fortsätter att gälla när denna lag träder i kraft. Om ett tillstånd behöver ändras på grund av väsentliga ändringar i verksamheten eller av en i 89 § angiven orsak efter ikraftträdandet av denna lag, , tillämpas förfarandet enligt 10 a kap. så att det beslut som meddelas i saken med anledning av anmälan ersätter det gällande tillståndet.

Tillsynen över tillstånd för de verksamheter enligt bilaga 4 som fortsätter att gälla vid ikraftträdandet av denna lag överförs den 1 januari 2020 till den myndighet som utövar tillsyn över anmälningspliktig verksamhet.

Denna lag tillämpas först från och med den 1 januari 2020 på sådana i punkt 2 i bilaga 4 till denna lag avsedda upplag för hälso- eller miljöfarliga kemikalier i flytande form som utgör objekt som ska ges särskilt skydd med tanke på landets försvar.

Om miljöförstöringen, med hänsyn till att den fara eller skada som har vållats miljön eller hälsan varit mindre betydande eller andra omständigheter vid brottet, bedömd som en helhet är ringa, ska gärningsmannen för miljöförseelse dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.

För miljöförseelse döms också den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot villkor som har meddelats med stöd av 122 och 123 § i miljöskyddslagen.

För miljöförseelse döms likaså den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet försummar skyldigheten enligt 27—29 § i miljöskyddslagen att ansöka om miljötillstånd, om inte gärningen ska bestraffas som miljöförstöring.

För miljöförseelse döms också den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet i miljön för eller släpper ut eller lämnar ett föremål, eller ämne, strålning eller något annat sådant utan ett i 115 a—115 d § i miljöskyddslagen förutsatt beslut med anledning av anmälan så att gärningen är ägnad att förorena miljön eller att på motsvarande sätt förorsaka andra skadliga förändringar i miljön eller skräpa ned den eller att förorsaka fara för hälsan, om inte gärningen ska bestraffas som miljöförstöring.

För miljöförseelse döms också den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot 5 § i sjötrafiklagen eller mot förbud eller begränsningar som har meddelats med stöd av 15 eller 16 § i sjötrafiklagen, om gärningen är ägnad att förorsaka fara för miljön.

Denna lag träder i kraft den 20 .