Reform av integrationstjänster och integrationsansvar

Syftet med denna lag är att främja:

1) integration och goda befolkningsrelationer,

2) uppnående av likabehandling och jämställdhet för invandrare,

3) invandrares sysselsättning, möjligheter att aktivt delta i samhällslivet samt deras välfärd och hälsa,

4) invandrares tillgång, på lika grunder, till behövliga och högklassiga integrationsfrämjande tjänster,

5) sektorsövergripande samarbete mellan integrationsfrämjande aktörer,

6) samordningen av integrationsplaneringen och integrationsutvecklingen med landskapets och kommunens övriga planering och utveckling.

Denna lag tillämpas på den som har ett giltigt uppehållstillstånd i Finland enligt utlänningslagen (301/2004). Lagen tillämpas även på den vars uppehållsrätt har registrerats eller som har beviljats ett uppehållskort i enlighet med utlänningslagen.

Bestämmelserna i denna lag om anvisande till kommuner och om ersättning för kommunens kostnader tillämpas på den som

1) får internationellt skydd enligt utlänningslagen,

2) efter att ha ansökt om internationellt skydd har beviljats uppehållstillstånd enligt 51, 52 eller 89 § i utlänningslagen,

3) på grundval av 93 § i utlänningslagen har tagits till Finland på särskilda humanitära grunder eller för uppfyllande av internationella förpliktelser, och

4) har beviljats kontinuerligt uppehållstillstånd enligt 52 a § 2 mom. eller 54 § 5 mom. i utlänningslagen, dock inte om uppehållstillståndet har beviljats med stöd av 52 d §.

Bestämmelserna i denna lag om anvisande till kommuner och om ersättning för kommunens kostnader tillämpas dessutom på en familjemedlem eller någon annan anhörig till den som avses i 2 mom., om familjebandet har funnits redan innan den som avses i 2 mom. kom till Finland.

I denna lag avses med

1) integration invandrarens och samhällets interaktiva utveckling på ett sätt som främjar invandrarens delaktighet i arbetslivet, näringslivet, utbildning och samhällslivet i övrigt, dennes välfärd, likabehandling och jämställdhet samt dennes möjligheter att upprätthålla sitt eget språk och sin egen kultur,

2) integrering sektorsövergripande främjande och stödjande av integration med hjälp av myndigheters och andra aktörers tjänster och åtgärder,

3) invandrare en person som flyttat till Finland och som vistas i landet med ett tillstånd som beviljats för annat än turism eller därmed jämförbar kortvarig vistelse, vars uppehållsrätt har registrerats eller som har beviljats uppehållskort,

4) goda befolkningsrelationer positiva attityder och växelverkan mellan olika befolkningsgrupper samt olika befolkningsgruppers delaktighet och känsla av säkerhet,

5) sektorsövergripande samarbete samarbete mellan landskap, kommun, Folkpensionsanstalten och andra myndigheter och aktörer när det gäller integrering samt planering, ordnande och produktion av integrationsfrämjande tjänster,

6) person i behov av särskilda åtgärder invandrare som behöver intensifierade integreringsåtgärder i synnerhet på grund av nedsatt funktionsförmåga till följd av sjukdom eller skada eller av någon annan orsak eller på grund av ålder, familjesituation eller analfabetism eller av någon annan motsvarande orsak,

7) tjänsteproducent en sammanslutning, stiftelse eller enskild näringsidkare som utifrån ett upphandlingskontrakt eller ett beslut av landskapet eller kommunen producerar integrationsfrämjande tjänster enligt denna lag åt landskapet eller kommunen; också en utbildningsanordnare eller en läroanstalt kan vara tjänsteproducent,

8) tjänstehelhet den helhet bestående av olika tjänster som en klient behöver,

9) kommunplats en sådan anmälan enligt ett i 37 § 2 mom. avsett avtal mellan landskapet och kommunen som kommunen gör om sin beredskap att ta emot en invandrare inom ett förfarande för anvisande till kommunen enligt 38 §.

När denna lag tillämpas på personer under 18 år ska barnets bästa beaktas i första hand. Vid bedömningen av barnets bästa ska bestämmelserna om detta i 4 § i barnskyddslagen (417/2007) beaktas.

När i denna lag avsedda åtgärder vidtas och tjänster tillhandahålls ska barnets önskemål och åsikter utredas och beaktas enligt barnets ålder och utvecklingsnivå. Ett barn som har fyllt tolv år ska ges tillfälle att i enlighet med 34 § i förvaltningslagen (434/2003) bli hört i ett ärende som gäller barnet självt. Barnets åsikter ska utredas och barnet höras på ett språk som barnet förstår. Endast i det fall att utredningen skulle äventyra barnets hälsa eller utveckling eller det i övrigt är uppenbart onödigt behöver barnets åsikter inte utredas.

Bestämmelser om myndigheternas skyldighet att ordna tolkning eller översättning i ett ärende finns i 26 § i förvaltningslagen.

På invandrares rätt att få arbetslöshetsförmån tillämpas vad som föreskrivs i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002). På invandrares rätt att få utkomststöd tillämpas vad som föreskrivs i lagen om utkomststöd (1412/1997).

Syftet med de integrationsfrämjande tjänsterna är att stödja invandrares sysselsättning, utbildning och annan delaktighet i samhället och deras välfärd, hälsa, likabehandling och jämställdhet samt landskapets och de i landskapet ingående kommunernas livskraft och internationalisering. Tjänsterna syftar dessutom till att främja goda befolkningsrelationer och stödja invandrarens möjligheter att bevara sitt eget språk och sin egen kultur.

Integrationsfrämjande tjänster ordnas som en del av de tillväxttjänster och social- och hälsotjänster som omfattas av landskapets organiseringsansvar, den kommunala basservicen och det nationella utbildningssystemet samt i form av andra integrationsfrämjande tjänster. Invandrarbefolkningens behov och syftet med de integrationsfrämjande tjänsterna ska beaktas när landskapet, kommunen och andra myndigheter planerar, ordnar och producerar sina tjänster.

De tjänster som avses i detta kapitel och de uppgifter som anknyter till serviceprocessen kan också skötas av en tjänsteproducent. På produktionen av integrationsfrämjande tjänster och genomförandet av serviceprocessen som tillväxttjänster tillämpas bestämmelserna om produktion av tillväxttjänster och tjänsteproducentens skyldigheter i 4 kap. i lagen om regionutveckling och tillväxttjänster ( / ) och bestämmelserna om överföring av uppgifter till tjänsteproducenter och tjänsteproducentens skyldigheter i 3 och 15 § i lagen om offentliga tjänster för rekrytering och kompetensutveckling ( / ). På produktionen av integrationsfrämjande tjänster som social- och hälsotjänster tillämpas vad som särskilt föreskrivs om det.

På invandrares rätt att välja tjänsteproducent tillämpas vad som närmare anges i 27 § i lagen om regionutveckling och tillväxttjänster, i 7 § i lagen om offentliga tjänster för rekrytering och kompetensutveckling och i bestämmelserna i lagen om kundens valfrihet inom social- och hälsovården.

Landskapet, kommunen och andra myndigheter ska sörja för inledande integrationsrådgivning och se till att invandrare hänvisas till behövliga integrationsfrämjande tjänster. Rådgivningen ska innefatta information om integrationsfrämjande tjänster som tillhandahålls av landskapet, aktörer som producerar tjänster åt landskapet, kommunen, någon annan myndighet, en läroanstalt eller någon annan aktör som främjar integration, om det finländska samhället, utbildningssystemet och arbetslivet och om invandrarens rättigheter och skyldigheter i Finland.

Landskapet svarar för att det inom dess område finns verksamhetsställen eller service som invandrare kan anlita för att få personlig inledande rådgivning och vägledning. Landskapet kan även avtala om ordnande av verksamhetsställen eller tjänster med en kommun eller annan aktör som tillhandahåller tjänster för invandrare, liksom om fördelningen av de kostnader som anknyter till verksamheten.

Invandrare ska ges ett separat, skriftligt basinformationsmaterial i samband med delgivningen av beslutet om uppehållstillstånd, registreringen av uppehållsrätt, beviljandet av uppehållskort eller registreringen av hemkommuns- och befolkningsuppgifter. Varje myndighet som tillämpar denna lag svarar för sin del för produktionen och uppdateringen av innehållet i basinformationsmaterialet. Arbets- och näringsministeriet svarar för samordningen, översättningen och distributionen av basinformationsmaterialet.

Vid en inledande kartläggning ska det göras en bedömning av invandrarens kompetens, av dennes förutsättningar för sysselsättning, studier och annan integration samt av behovet av utbildning och andra integrationsfrämjande tjänster. I den inledande kartläggningen utreds invandrarens tidigare utbildning, arbetshistoria och språkkunskaper samt vid behov andra omständigheter som påverkar sysselsättning och integration. Utifrån kartläggningen ingås en överenskommelse om integrationsfrämjande tjänster med invandraren.

Landskapet ska utarbeta en inledande kartläggning för sådana arbetslösa invandrare som i enlighet med lagen om offentliga tjänster för rekrytering och kompetensutveckling ( / ) har inlett jobbsökning och för dem som avses i 2 § 2 och 3 mom. i denna lag. Landskapet ansvarar för att det görs en samlad bedömning av invandrarens kompetens och behov av integrationsfrämjande tjänster och att bedömningen, när invandrarens servicebehov det förutsätter, utförs genom sektorsövergripande samarbete.

Kommunen ska på landskapets begäran delta i utarbetandet av den inledande kartläggningen. Av grundad anledning kan kommunen också utarbeta kartläggningen självständigt.

Landskapet eller kommunen kan utarbeta en inledande kartläggning också för en annan invandrare än en sådan som avses i 1 mom., om det bedöms att invandraren behöver det.

Arbetet med den inledande kartläggningen ska inledas inom två veckor från det att klientrelationen inleddes eller begäran om inledande kartläggning lämnades. Den som gör kartläggningen ska vid behov hänvisa invandraren till tjänster hos någon annan myndighet eller utbildningsanordnare eller ge vägledning för valet av tjänsteproducent. Detta ska ske i samarbete med den som ordnar eller producerar tjänsterna.

Integrationsplanen är en individuell plan som bygger på den inledande kartläggningen. Den gäller de tjänster vars syfte är att stödja invandrarens möjligheter att få arbete eller studera och att skaffa tillräckliga kunskaper i finska eller svenska och andra kunskaper och färdigheter som stöder likvärdig delaktighet i samhället, välfärd, hälsa och jämställdhet.

Integrationsplanen ska i den utsträckning som den inledande kartläggningen kräver innehålla överenskommelse om integrationsutbildning, frivilliga studier och annan utbildning eller service som stöder de syften som avses i 1 mom. och om andra individuella integrationsfrämjande tjänster. Integrationsplanen ska utarbetas tillsammans med invandraren med beaktande av dennes egna integrationsfrämjande mål och i en omfattning som bestäms av invandrarens servicebehov.

En sektorsövergripande integrationsplan ska utarbetas för invandraren, om det bedömts att dennes servicebehov kräver sektorsövergripande samarbete. De olika myndigheterna kompletterar den sektorsövergripande integrationsplanen med beaktande av den tjänstehelhet som behövs och myndigheternas ansvar, om inte något annat följer av sekretessbestämmelserna. En sektorsövergripande integrationsplan med de tjänster de olika myndigheterna tillhandahåller kan trots sekretessbestämmelserna utarbetas också i det fall att invandraren ger sitt samtycke till att en gemensam integrationsplan utarbetas. Om en gemensam integrationsplan inte kan utarbetas och flera kundplaner utarbetas för invandraren, ska integrationsplanen och andra relevanta planer för invandraren samordnas och tjänsterna vid behovs genomföras genom sektorsövergripande samarbete.

Landskapet eller kommunen ska se till att invandraren erbjuds tjänster enligt integrationsplanen inom ramen för anvisade medel.

Landskapet ska utarbeta en integrationsplan för sådana arbetslösa invandrare som i enlighet med lagen om offentliga tjänster för rekrytering och kompetensutveckling har inlett jobbsökning och för dem som avses i 2 § 2 och 3 mom. i denna lag. Landskapet svarar för att de tjänster som ingår i invandrarens integrationsplan utgör en ändamålsenlig och vid behov sektorsövergripande tjänstehelhet som främjar invandrarens integration.

Kommunen ska på landskapets begäran delta i utarbetandet av integrationsplanen. Av grundad anledning kan kommunen också utarbeta planen självständigt. Landskapet och kommunen ska se till att tillräcklig sakkunskap och kompetens med hänsyn till personens individuella behov finns att tillgå när integrationsplanen utarbetas.

Landskapet eller kommunen kan utarbeta en integrationsplan också för andra invandrare än de som avses i 1 mom., om det genom en plan går att främja invandrarens tillträde till integrationsfrämjande tjänster eller till arbetslivet.

Landskapet ska i samarbete med kommunen utarbeta en integrationsplan för en familj, om familjens helhetssituation förutsätter det. Vid bedömningen av behovet av en sådan plan ska särskild uppmärksamhet fästas vid föräldrarnas förutsättningar att stödja och vägleda barnets eller den unga personens utveckling samt vid föräldrarnas behov av sektorsövergripande stöd och utbildning.

Landskapet ska i samarbete med kommunen utföra en inledande kartläggning och utarbeta en integrationsplan för minderåriga invandrare som anländer utan vårdnadshavare och som fått uppehållstillstånd. För andra minderåriga invandrare utförs en inledande kartläggning och utarbetas en integrationsplan, om det på grund av den minderårigas individuella omständigheter finns behov av det. Om en invandrare efter att ha fyllt 18 år är i behov av sådana stödåtgärder och tjänster som avses i 50 § 2 mom. ska det överenskommas om dessa i den integrationsplan som avses i 12 §.

Integrationsplanen för minderåriga är en individuell plan som kompletterar den inledande kartläggningen. Den gäller de tjänster vars syfte är att stödja den minderåriges uppväxt, utveckling och välfärd, dennes inlärningsfärdigheter och utvecklingen av modersmålet och kunskaperna i finska eller svenska.

Integrationsplanen för en minderårig utarbetas tillsammans med barnet eller den unga personen och dennes vårdnadshavare eller företrädare. Planen ska samordnas med andra relevanta planer som utarbetas för den minderåriga. Med samtycke av den minderårigas vårdnadshavare eller företrädare får en gemensam plan utarbetas för främjande av den minderåriges integrering och andra tjänster som han eller hon behöver.

En integrationsplan ska utarbetas inom en månad från det att en inledande kartläggning gjorts, och den ska utarbetas senast tre år från det att det första uppehållstillståndet eller uppehållskortet beviljades eller uppehållsrätten registrerades. Den som utarbetar integrationsplanen ska anvisa invandraren att söka sig till integrationsutbildning, frivilliga studier eller någon annan integrations- och sysselsättningsfrämjande tjänst inom en månad från det att planen utarbetades. Detta ska ske i samarbete med den som anordnar eller producerar tjänsterna.

Varaktigheten av invandrarens integrationsplan bestäms individuellt utifrån hans eller hennes egna mål, arbetshistoria och tidigare utbildning samt de tjänster som planerats och tillhandahållits för honom eller henne. Den första integrationsplanen utarbetas för högst ett år. Den tid som berättigar till en integrationsplan är dock högst tre år från det att den första integrationsplanen utarbetades. Den maximitiden kan förlängas med högst två år, om det är motiverat på grund av att invandraren behöver särskilda åtgärder för att integreras. Om integrationsplanen tillfälligt inte har kunnat genomföras på grund av skada, sjukdom, moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet eller av någon annan jämförbar orsak, kan den maximala tid som berättigar till en integrationsplan förlängas i motsvarande utsträckning.

Landskapet och kommunen ska följa genomförandet av integrationsplanen. På översynen av integrationsplaner som utarbetas som en tillväxttjänst tillämpas bestämmelserna om bedömning av servicebehovet efter det att jobbsökning inletts i 11 § i lagen om offentliga tjänster för rekrytering och kompetensutveckling. Integrationsplaner som görs upp som en social- och hälsotjänst eller kommunal tjänst ska ses över enligt behovet av tjänster eller minst en gång om året. Planen kan även ses över om parterna begär detta särskilt.

Invandraren ska ges en redogörelse för vilka rättigheter och skyldigheter som följer av integrationsplanen och de anknytande tjänsterna på ett för honom eller henne begripligt sätt. Invandraren ska delta i utarbetandet och översynen av sin integrationsplan och söka sig till och regelbundet delta i de tjänster som överenskommits i planen. Bestämmelser om vilka konsekvenser försummelse av dessa skyldigheter har på rätten att få arbetslöshetsförmån finns i lagen om utkomstskydd för arbetslösa och bestämmelser om vilka konsekvenser sådan försummelse har på utkomststödet finns i lagen om utkomststöd.

Syftet med integrationsutbildningen är att främja invandrarens språkliga färdigheter, sysselsättning och antagning till fortsatta studier samt delaktighet i samhället. Det språkliga målet med integrationsutbildningen är att invandraren ska få fungerande elementära språkfärdigheter i finska eller svenska.

Som integrationsutbildning för invandrare som passerat läropliktsåldern ges

1) undervisning i finska eller svenska,

2) undervisning i yrkesfärdigheter och andra färdigheter som behövs i arbetslivet, yrkesplanering och vägledning till fortsatta studier, till sysselsättningsfrämjande tjänster eller till arbetsmarknaden,

3) annan undervisning som främjar färdigheter i samhällsliv, kultur och livskompetens.

I integrationsutbildningen kan även ingå identifiering av tidigare inhämtad kompetens och erkännande av examen.

Integrationsutbildningen ges i enlighet med grunderna i Utbildningsstyrelsens läroplan för integrationsutbildningen för vuxna invandrare. Avvikelse från de grunderna får göras av särskilda skäl.

Integrationsutbildning ska i regel ordnas som tillväxttjänstutbildning på det sätt som anges i 19 § i lagen om offentliga tjänster för rekrytering och kompetensutveckling. Landskapet svarar för att det finns integrationsutbildning i form av tillväxttjänstutbildning att tillgå i landskapet.

När det gäller integrationsutbildning som ordnas av landskapet ska 20–23 § och 35 § i lagen om offentliga tjänster för rekrytering och kompetensutveckling tillämpas på antagningen av studerande, de studerandes rättigheter och skyldigheter, avbrytande av studierna, utbildningsrelaterad inlärning i arbetet och gemensam anskaffning av utbildning.

Landskapets ansvar innefattar dessutom samordning av integrationsutbildningen med de tjänster för kompetensutveckling som avses i 17 § i lagen om offentliga tjänster för rekrytering och kompetensutveckling, med arbetsprövning och andra tillväxttjänster och med det nationella utbildningssystemet. Samordningen ska ske på ett sätt som ger invandrarna tillgång till samordnade tjänstehelheter som främjar sysselsättning och yrkeskompetens.

Landskapet får ordna integrationsutbildning för invandrare som passerat läropliktsåldern också på något annat sätt än i form av tillväxttjänster. Integrationsutbildning kan också ordnas i form av frivilliga studier. Kommunen kan både ordna integrationsutbildning och anvisa invandraren att söka sig till frivilliga studier som kommunen själv eller någon annan aktör ordnar.

Bestämmelser om sådana frivilliga studier för invandrare som stöds med arbetslöshetsförmån finns i 9 kap. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa.

Utöver vad som föreskrivs ovan kan följande ordnas som integrationsfrämjande tjänster:

1) tjänster och tjänstehelheter som främjar integration av invandrarbarn, unga invandrare och invandrarfamiljer,

2) tjänster, stödåtgärder och tjänstehelheter för invandrare som behöver särskilda åtgärder,

3) andra åtgärder och tjänstehelheter som främjar invandrares delaktighet, likabehandling och välfärd och uppmuntrar invandrare att på egen hand skaffa sig de kunskaper och färdigheter som behövs i samhället.

Landskapet ska, vid behov i samarbete med kommunen, andra myndigheter och tjänsteproducenter, se till att de integrationsfrämjande tjänsterna enligt 8 § 1 mom. samordnas på ett sätt som medger identifikation av de invandrare och invandrargrupper som behöver samordnade tjänster och så att de tjänstehelheter de behöver kan fastställas och tjänsteproducenterna sinsemellan utnyttjar de uppgifter som finns om en invandrare.

Landskapet och tjänsteproducenten ska se till att invandraren

1) får tjänsterna i form av en ändamålsenlig helhet, och

2) hänvisas till ändamålsenliga tjänster.

Landskapet ska dessutom se till att tjänsteproducenterna samarbetar sinsemellan på ett sätt som ger invandraren tillgång till samordnade tjänster.

Kommunen ska vid behov se till att kommunens integrationsfrämjande tjänster samordnas på ett sätt som ger invandraren tillgång till de kommunala tjänster han eller hon behöver som en ändamålsenlig helhet.

Landskapet har det allmänna ansvaret och samordningsansvaret för planering, utveckling och uppföljning av integreringen av invandrare. Landskapet ska utveckla integrering genom sektorsövergripande samarbete. Landskapet svarar för att planeringen och utvecklingen av integreringen samordnas.

När landskapet planerar integreringen ska det ställa upp mål för främjande av invandrarnas sysselsättning och företagsamhet, välfärd, hälsa och delaktighet samt av likabehandling, jämställdhet och goda befolkningsrelationer. Det ska då också ange åtgärder för att stödja måluppfyllelse och de ansvariga aktörerna. Landskapet ska i sin planering beakta behoven för invandrarna i landskapet och de riksomfattande målen för integreringen. Dessutom ska landskapet på förhand bedöma samt beakta hur besluten påverkar olika grupper av invandrare.

Planeringen och utvecklingen av integrationen ska samordnas med den planering och utveckling i landskapet som gäller regionutveckling, livskraft, välfärd och hälsa och vid behov annan verksamhet. Integreringen ska behandlas som en del av regionutvecklingen på det sätt som föreskrivs i 2 kap. i lagen om regionutveckling och tillväxttjänster. Integrationsfrämjandet ska också beaktas när landskapet utarbetar den i 8 § i lagen om ordnande av social- och hälsovård ( / ) avsedda regionala välfärdsberättelsen.

Landskapet ska utarbeta ett landskapsprogram för invandring och integrering som kompletterar landskapsstrategin, landskapsprogrammet för regionutveckling och den regionala välfärdsberättelsen, om det inte av grundad anledning är onödigt att utarbeta ett sådant program.

Landskapet ska se till att den egna personalens kompetens i fråga om integrering utvecklas.

Landskapet ska se till att integrationsfrämjande tjänster ordnas och produceras som en del av de tillväxttjänster och social- och hälsotjänster som omfattas av landskapets organiseringsansvar och vid behov som andra integrationsfrämjande tjänster inom ramen för tillgängliga anslag så att de till innehåll och omfattning är sådana som invandrarnas servicebehov i landskapet förutsätter. Landskapet ska se till att dess tjänster även lämpar sig för invandrare.

Landskapets integrationsfrämjande tjänster får också ordnas i samarbete mellan landskapen.

Utöver vad som föreskrivs i 23 och 24 § ansvarar landskapet inom sitt verksamhetsområde för följande uppgifter som gäller integrering av invandrare:

1) stöd och rådgivning till kommunerna när det gäller att främja integration,

2) rådgivning och stöd till de tillväxttjänster och social- och hälsotjänster som omfattas av landskapets organiseringsansvar och till landskapets övriga integrationsfrämjande tjänster.

Landskapet eller flera landskap tillsammans ska tillsätta en samarbetsgrupp för invandrar- och integreringsfrågor, om detta inte av grundad anledning anses vara onödigt. Samarbetsgruppen har till uppgift att stödja utvecklingen, planeringen och genomförandet av integreringen i landskapet, samordningen av integreringen med främjande och annan planering av regionutvecklingen, livskraften och internationaliseringen samt välfärden och hälsan i landskapet samt arbetet för att främja likabehandling och goda befolkningsrelationer i landskapet. Samarbetsgruppen kan även ha andra uppgifter i anslutning till invandring.

Landskapet ska för uppföljning av integreringen utarbeta ett program för egenkontroll i fråga om de integrationsfrämjande uppgifter och tjänster som omfattas av landskapets organiseringsansvar. I programmet ska det anges hur produktionen av, tillgången till och kvaliteten på de integrationsfrämjande tjänsterna i landskapet och klienternas likabehandling säkerställs oberoende av om en tjänst produceras av landskapet eller en tjänsteproducent. I programmet ska det dessutom anges hur produktionen, kvaliteten och likabehandlingen i fråga om de integrationsfrämjande tjänsterna ska följas upp och hur upptäckta brister ska åtgärdas.

Närmare bestämmelser om innehållet i och utarbetandet av programmet för egenkontroll och om en plan för främjande av kvalitetsledning och effektivitet som ska ingå i programmet får vid behov utfärdas genom förordning av statsrådet.

Kommunen har det allmänna ansvaret och samordningsansvaret för planeringen, utvecklingen och uppföljningen av invandrarnas integrering när det gäller de tjänster och andra åtgärder som hör till kommunens uppgifter. Kommunen ska utveckla integreringen genom sektorsövergripande samarbete.

Kommunen ska vid planering, utveckling och uppföljning av integrationsfrämjandet ställa upp mål för invandrarnas delaktighet, utbildning, sysselsättning, välfärd, hälsa, jämställdhet och likabehandling samt för främjande av goda befolkningsrelationer, samt fastställa åtgärder och uppföljning som stöder målen och de instanser som ansvarar för dessa. Kommunen ska i sin planering beakta de riksomfattande målen för integreringen och målen på landskapsnivå för integreringen samt främjandet av kommunens livskraft. Dessutom ska kommunen på förhand bedöma samt beakta hur besluten påverkar olika grupper av invandrare.

Planeringen och utvecklingen av kommunens integrationsfrämjande ska beaktas när den kommunstrategi som avses i 37 § i kommunallagen (410/2015) och den budget och ekonomiplan som avses i 110 § i den lagen utarbetas.

Kommunen eller flera kommuner tillsammans ska för att främja planeringen och utvecklingen av integreringen och för att stärka det sektorsövergripande samarbetet göra upp ett kommunalt program för integrering som kompletterar kommunstrategin och kommunens budget och ekonomiplan, om det inte av grundad anledning är onödigt att utarbeta ett sådant program.

Planeringen och utvecklingen av integreringen i kommunen ska samordnas med landskapets planering på det sätt som anges i 23 §.

Kommunen ska se till att den egna personalens kompetens i fråga om integrering utvecklas.

Kommunen ska se till att dess integrationsfrämjande tjänster ordnas som en del av kommunens basservice och som andra integrationsfrämjande tjänster inom ramen för tillgängliga anslag så att de till innehåll och omfattning är sådana som invandrarnas behov i kommunen förutsätter. Kommunen ska se till att dess tjänster även lämpar sig för invandrare.

Kommunens integrationsfrämjande tjänster får också ordnas i samarbete mellan kommunerna.

En kommun eller flera kommuner tillsammans kan tillsätta en sektorsövergripande samarbetsgrupp på lokal nivå för att utveckla planeringen och genomförandet av invandringen och integreringen i kommunen och för att främja goda befolkningsrelationer. Samarbetsgruppen har till uppgift att stödja utvecklingen, planeringen och genomförandet av integreringen i kommunen, samordningen av integreringen med annan kommunal planering samt arbetet för att främja likabehandling och goda befolkningsrelationer i kommunen. Samarbetsgruppen kan även ha andra uppgifter i anslutning till invandring.

Arbets- och näringsministeriet svarar för:

1) riksomfattande planering, utveckling och styrning av integreringspolitiken och för dess samordning med andra politikområden och med arbetet för att främja goda befolkningsrelationer, och

2) riksomfattande uppföljning och utvärdering av integreringspolitiken och av arbetet för att främja goda befolkningsrelationer.

Statsrådet beslutar om hur integreringen ska utvecklas på riksomfattande nivå genom att för fyra år åt gången utarbeta ett statligt program för integrering, där integreringsmålen ingår. Arbets- och näringsministeriet svarar för beredningen av programmet. De ministerier som är centrala med avseende på utvecklingen av integreringen uppställer för sina respektive förvaltningsområden och som en del av planeringen av verksamheten och ekonomin inom förvaltningsområdet de mål och åtgärder för utveckling av integreringen som ska ingå i statens program.

Statens program för integrering ska beakta landskapens långsiktiga mål i de landskapsstrategier som föreskrivs i 35 § i landskapslagen och främjandet av lika och tillräcklig tillgång till integrationsfrämjande tjänster i landskapen och kommunerna. Statens program för integrering ska utarbetas genom sektorsövergripande samarbete.

För att främja samarbetet kring och informationen om integrering mellan ministerierna samt samordna åtgärderna stöds arbets- och näringsministeriet av ett samarbetsorgan som består av representanter för de ministerier som är centrala med avseende på integreringen.

Arbets- och näringsministeriet ska tillsammans med andra centrala ministerier övervaka att alla berörda har lika tillgång till de integrationsfrämjande tjänster som hör till landskapets organiseringsansvar och att nivån på finansieringen är tillräcklig på riksomfattande nivå och i de enskilda landskapen. Arbets- och näringsministeriet kan vid behov begära att ett eller flera landskap kommer med en redogörelse som behandlar behovet av integrationsfrämjande tjänster, den faktiska och uppskattade framtida utvecklingen av deras tillgång och kvalitet i landskapet och de ingående kommunerna. Ministeriet kan också begära att landskapet i redogörelsen uppskattar vilka åtgärder som är nödvändiga i landskapet med tanke på kostnadshanteringen och eventuella andra åtgärder som lika tillgång till tjänster och tjänsternas kvalitet kan tryggas med genom statlig finansiering och annan inkomstfinansiering.

Statens tillstånds- och tillsynsmyndighet svarar för planeringen, styrningen och tillsynen av de integrationsfrämjande tjänsterna för invandrare inom sitt verksamhetsområde och sörjer för att invandrarnas behov beaktas vid planeringen och anordnandet av andra åtgärder och tjänster som hör till myndighetens verksamhetsområde.

Statens tillstånds- och tillsynsmyndighet utövar tillsyn över de i 50 § avsedda familjegrupphems och andra boendeenheters verksamhet . På den tillsynen tillämpas 4 kap. 23–27 §, 5 kap. 31 § och 6 kap. 32, 33 och 35 § i lagen om produktion av social- och hälsotjänster ( / ).

Statens tillstånds- och tillsynsmyndighet ska samarbeta med landskapet när den sköter sina uppgifter enligt denna lag.

Statsrådet fastställer de riksomfattande målen och prioriteringarna för anvisande till kommuner (riksomfattande planering av anvisande till kommuner) som en del av det regionutvecklingsbeslut som avses i 10 § i lagen om regionutveckling och tillväxttjänster. Den riksomfattande planeringen av anvisande till kommuner behandlas som en del av regionutvecklingen enligt 2 kap. i den lagen.

Statsrådet kan vid behov precisera det regionutvecklingsbeslut som avses i 1 mom. genom att bestämma preciserande mål och prioriteringar för att säkerställa en på riksnivå jämnt fördelad och smidig flyttning till kommunerna.

Arbets- och näringsministeriet ska bereda den riksomfattande planeringen av anvisande till kommuner enligt 1 och 2 mom., vid behov i samarbete med de ministerier och landskap som är centrala när det gäller anvisande till kommuner. Kommunerna ska höras i behövlig omfattning i samband med beredningen.

Landskapet svarar för den strategiska planeringen av anvisandet till kommuner inom sitt område utifrån målen och prioriteringarna i det riksomfattande regionutvecklingsbeslutet. Landskapets regionala mål för samt planering, utveckling och åtgärder när det gäller anvisandet till kommuner ska behandlas som en del av den planering och utveckling av integrering i landskapet som avses i 23 § och samordnas med regionutvecklingen på det sätt som i 23 § anges i fråga om samordning av integrering och regionutveckling i landskapet.

Landskapet ska upprätta ett avtal med kommunerna inom landskapet om anvisande till kommuner av de personer som tagits emot inom den flyktingkvot som avses i 90 § i utlänningslagen. Landskapet ska också upprätta ett avtal med kommunen om anvisande till kommunen av andra personer som fått internationellt skydd än de som omfattas av 90 § i utlänningslagen, om det anser att ett avtal behövs med beaktande av antalet invandrare inom landskapet samt av behovet av särskilt stöd och behovet av anvisande till kommuner.

Landskapet ansvarar inom sitt område för att de personer som avses i 2 § 2 och 3 mom. anvisas till en kommun. En sådan person kan också anvisas till en kommun av en förläggning, om det är ändamålsenligt med tanke på anvisandet eller för den personen själv.

Landskapet ansvarar i samarbete med Migrationsverket för att de personer som tagits emot inom den flyktingkvot som avses i 90 § i utlänningslagen anvisas till kommuner. Migrationsverket ska för anvisandet dra nytta av en sådan anmälan från kommunen som baseras på ett i 37 § 2 mom. avsett avtal och som avser en kommunplats enligt 3 § 9 mom. dit en invandrare kan anvisas.

Närmare bestämmelser om förfarandena vid anvisande till kommuner får utfärdas genom förordning av statsrådet.

De uppgifter som behövs för anvisandet till kommuner ska föras in i informationssystemet för utlänningsfrågor. Uppgifter som ska införas i fråga om en person som anvisats till en kommun är ärendets nummer eller klientens nummer, namn, kön, födelsedatum, födelseort och födelseland, personbeteckning, utländskt personnummer eller någon annan utländsk beteckning för identifiering av invandraren, uppgifter om medborgarskap och om civilstånd och familjeförhållanden, om modersmål och språkkunskaper, utbildning, yrkesskicklighet och arbetslivserfarenhet. I informationssystemet förs också in uppgift om vilken kommun personen anvisats till och uppgift om tillgängliga kommunplatser.

Uppgifter som gäller anvisande till kommuner ska avföras när de inte längre behövs och senast fem år efter att den sista uppgiften om anvisande av en person har förts in.

Arkivverket bestämmer om varaktig lagring av uppgifterna i enlighet med 8 § 3 mom. i arkivlagen (831/1994). I övrigt tillämpas vad som i 8 § 2 mom. i arkivlagen föreskrivs om förvaring av handlingar.

Rätt att använda de uppgifter som gäller kommunanvisning har Migrationsverket, förläggningen, landskapet, arbets- och näringsministeriet, Folkpensionsanstalten och kommunala myndigheter, om uppgifterna är nödvändiga för skötseln av dessa aktörers invandringsrelaterade uppgifter enligt denna lag, utlänningslagen eller någon annan lag.

Staten ersätter inom ramen för statsbudgeten kommunerna och landskapen för kostnaderna för anordnandet av de tjänster som avses i denna lag enligt vad som föreskrivs i detta kapitel.

Kostnaderna ersätts enligt en kalkylmässig grund eller enligt de faktiska kostnaderna.

Ersättning betalas från det att den första hemkommunen enligt lagen om hemkommun (201/1994) registrerades i befolkningsdatasystemet för den person vars boende i kommunen är grunden för att ersättning betalas.

Om den person vars boende i kommunen är grunden för att ersättning betalas inte har uppehållstillstånd när han eller hon kommer till landet och sedan uppehållstillstånd beviljats inte kan få en hemkommun enligt lagen om hemkommun betalas ersättning från det att personen beviljades uppehållstillstånd.

I fråga om de personer som avses i 2 § 2 eller 3 mom. betalas till kommunen av statens medel kalkylerad ersättning för inledande kartläggningar, inledande vägledning och rådgivning, kostnader för tolkning och annat ordnande av integrationsfrämjande åtgärder.

Ersättning betalas i tre år räknat från den tidpunkt som avses i 41 § 3 eller 4 mom. I fråga om en person som har tagits till Finland inom den flyktingkvot som avses i 90 § i utlänningslagen betalas kalkylerad ersättning dock för fyra år.

Närmare bestämmelser om grunderna för och utbetalningen av ersättning får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Kommunen får ersättning för de kostnader som under en period på högst tre år orsakats av betalning av utkomststöd enligt lagen om utkomststöd eller landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomststöd (Ålands författningssamling 66/1998) till en person som avses i 2 § 2 och 3 mom.

Kommunen kan få ersättning för nödvändiga kostnader orsakade av beredskap att ta emot personer som har tagits till Finland inom den flyktingkvot som avses i 90 § i utlänningslagen för högst tre månader innan personen anländer till Finland eller flyttar till kommunen när det inte gått att undvika att reservera bostad i förväg. Av grundad anledning kan kostnaderna ersättas för högst sex månader.

En förutsättning för betalning av ersättning till kommunen är dessutom att landskapet och kommunen har avtalat om detta särskilt.

Kommunen får för högst tio år ersättning för kostnader som orsakas av åtgärder och tjänster som ordnas på grund av särskilda behov som ett i lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd och om identifiering av och hjälp till offer för människohandel (746/2011) avsett offer för människohandel har till följd av sin ställning som offer.

Kommunen ska begära ett utlåtande av föreståndaren för en förläggning som sörjer för hjälpen till offer för människohandel om huruvida de kostnader för vilka ersättning söks härrör från ordnandet av åtgärder och tjänster som beror på personens ställning som offer för människohandel.

En förutsättning för betalning av ersättning till kommunen är dessutom att landskapet och kommunen har avtalat om detta särskilt.

Landskapet får ersättning för de kostnader som det orsakas av i 50–52 § avsedda tjänster som ordnats för minderåriga som anlänt utan vårdnadshavare. Kostnaderna ersätts för högst tio år.

En förutsättning för betalning av ersättning till landskapet är dessutom att landskapet och tillväxttjänstmyndigheten har avtalat om detta särskilt.

Tillväxttjänstmyndigheten betalar på ansökan av statsmedel en företrädare som förordnats för ett barn arvode utifrån den tid som använts till företrädarens uppgifter och ersättning för kostnaderna för företrädandet, när företrädaren har förordnats med stöd av denna lag eller lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd och om identifiering av och hjälp till offer för människohandel och barnet har beviljats uppehållstillstånd.

Närmare bestämmelser om grunderna för utbetalning av arvode, arvodets storlek, kostnader som ska ersättas och förfarandet vid utbetalning av arvode och om ersättning för kostnader utfärdas genom förordning av statsrådet.

Landskapet och kommunen ska ansöka om sådan ersättning som avses i detta kapitel genom en till tillväxttjänstmyndigheten riktad ansökan inom ett år från utgången av det kalenderår under vilket den verksamhet för vilken ersättning söks har ägt rum.

Den kalkylerade ersättning som avses i 42 § kan betalas till kommunen utan särskild ansökan.

Tillväxttjänstmyndigheten kan bestämma att landskapet eller kommunen helt eller delvis ska betala tillbaka den ersättning som staten betalat, om felaktiga eller vilseledande uppgifter har getts för betalningen av ersättning eller om det i övrigt framgår att ersättningen har betalats utan grund.

På det belopp som betalas tillbaka ska en dröjsmålsränta betalas enligt den räntesats som bestäms i enlighet med 4 § 1 mom. i räntelagen (633/1982).

Tillväxttjänstmyndigheten ska besluta om återbetalning av en ersättning som utan grund betalats till ett landskap eller en kommun senast det femte kalenderåret efter utgången av det år för vilket ersättningen betalats.

Omvårdnad, omsorg och fostran för ett barn eller en ung person utan vårdnadshavare som har beviljats uppehållstillstånd efter att som minderårig ha ansökt om internationellt skydd i Finland eller som har tagits till Finland inom en flyktingkvot enligt 90 § i utlänningslagen ordnas i familjegrupphem, som familjevård eller som stödboende eller på något annat ändamålsenligt sätt.

Ett barn eller en ung person som avses i 1 mom. kan omfattas av stödåtgärder eller av tjänster som kan jämställas med eftervård inom barnskyddet tills han eller hon fyller 21 år.

I fråga om uppväxtförhållandena och lokalerna i familjegrupphem, antalet barn och unga personer som vårdas tillsammans och personalen tillämpas bestämmelserna i 58–60 § i barnskyddslagen.

På omhändertagande av ämnen och föremål, kroppsvisitation och kroppsbesiktning samt granskning av egendom och försändelser och kvarhållande av försändelser i familjegrupphem tillämpas bestämmelserna i 64–67 § i barnskyddslagen.

Beslut om användningen av begränsande åtgärder enligt 4 mom. ska fattas av föreståndaren för familjegrupphemmet eller en av föreståndaren förordnad person som hör till vård- och fostringspersonalen. På anteckning om begränsande åtgärder tillämpas 74 § i barnskyddslagen.

På familjevården av barn och unga personer som bor i landet utan vårdnadshavare tillämpas familjevårdslagen (263/2015). Beslut om att placera i familjevård kan fattas enligt 21 § i socialvårdslagen.

Stödboende ska ordnas för sådana 18–20-åriga unga personer som anlänt till Finland som minderåriga utan vårdnadshavare och som behöver hjälp och stöd i boendet eller med att ordna sitt boende. Stödboende ska ordnas på det sätt som föreskrivs i socialvårdslagen (1301/2014).

Med avvikelse från vad som föreskrivs i 1 mom. kan stödboende av grundad anledning också ordnas för 17-åriga barn som anländer till Finland utan vårdnadshavare, om det är förenligt med barnets bästa.

Landskapet svarar för att omvårdnad, omsorg och fostran ordnas för barn och unga personer som bor i landet utan vårdnadshavare på det sätt som avses i 50 och 51 §, om servicebehovet i landskapet förutsätter det. Landskapet svarar för ledning av och egenkontrollen i familjegrupphem och stödboende samt, vid behov i samarbete med ett annat landskap, för placering av barn och unga personer i sådant boende som avses i 50 § 1 mom.

Landskapet ska ordna stödtjänster och tjänster som motsvarar eftervården inom barnskyddet för 18—20-åringar som anlänt till Finland utan vårdnadshavare, om servicebehovet i landskapet förutsätter det.

Landskapet och kommunen svarar för att integrationsfrämjande tjänster ordnas för barn och unga personer som bor i landet utan vårdnadshavare på det sätt som anges i 2 kap.

En företrädare ska utan dröjsmål utses för ett barn som fått uppehållstillstånd och som vistas i Finland utan vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare.

Ansökan om förordnande av företrädare görs av det organ i barnets vistelsekommun som avses i 6 § 1 mom. i socialvårdslagen (710/1982). Innan ansökan görs ska barnet höras och barnets bästa beaktas på det sätt som föreskrivs i 4 §.

I övrigt tillämpas på förordnande av företrädare vad som föreskrivs i 39 § 3 mom. i lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd och om identifiering av och hjälp till offer för människohandel. På tingsrättens anmälningsskyldighet tillämpas vad som föreskrivs i 44 § i den lagen.

På behörighet och uppgifter för en företrädare som förordnas med stöd av denna lag tillämpas vad som föreskrivs i 40 och 41 § i lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd och om identifiering av och hjälp till offer för människohandel.

På befriande av företrädaren från uppdraget tillämpas vad som föreskrivs i 42 § 1 och 3 mom. i lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd och om identifiering av och hjälp till offer för människohandel. På tingsrättens anmälningsskyldighet tillämpas vad som föreskrivs i 44 § i den lagen.

Ansökan om befrielse från uppdraget som företrädare kan göras av företrädaren, av barnet självt om han eller hon har fyllt 15 år, ett sådant organ i barnets vistelsekommun som avses i 6 § 1 mom. i socialvårdslagen (710/1982) eller barnets vårdnadshavare.

På upphörande av företrädaruppdrag tillämpas 43 § i lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd och om identifiering av och hjälp till offer för människohandel.

Om inte något annat föreskrivs i denna lag, får omprövning av beslut som har fattats med stöd av denna lag begäras på det sätt som anges i 7 a kap. i förvaltningslagen. Omprövning av ett beslut som fattats av en tjänsteproducent begärs dock hos det landskap för vilket tjänsteproducenten producerar integrationsfrämjande tjänster.

Det beslut som meddelas med anledning av begäran om omprövning får överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som anges i förvaltningsprocesslagen (586/1996). Över förvaltningsdomstolens beslut får besvär anföras endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd.

Bestämmelser om sökande av ändring i landskapets beslut enligt lagen om offentliga tjänster för rekrytering och kompetensutveckling finns i 7 kap. i den lagen.

Bestämmelser om sökande av ändring i beslut om arbetslöshetsförmån finns i 12 kap. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa.

Bestämmelser om sökande av ändring i beslut om utkomststöd finns i 6 kap. i socialvårdslagen.

I en i denna lag avsedd integrationsplan får ändring inte sökas genom besvär.

I landskapets beslut om anvisande till en kommun får ändring inte sökas genom besvär.

En i 3 § 1 mom. i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (459/2015) avsedd försäkring samt gruppansvarsförsäkring ska ordnas för den som deltar i sådana integrationsfrämjande tjänster som avses i denna lag, i enlighet med vad som föreskrivs separat om dessa försäkringar. Landskapet eller kommunen får i ett upphandlingskontrakt överföra försäkringsskyldigheten till en tjänsteproducent.

På landskapet, kommunen och tjänsteproducenten tillämpas vad som i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar föreskrivs om arbetsgivare och på den som deltar i tjänster den lagens bestämmelser om arbetstagare.

Landskapet kan på ansökan till en person som avses i 2 § 2 och 3 mom. och som frivilligt i annat än tillfälligt syfte återvänder till sitt hem- eller utreseland betala ersättning för skäliga rese- och flyttkostnader. Landskapet kan dessutom betala ett återflyttningsbidrag som motsvarar beloppet av utkomststödets grunddel för högst två månader när det gäller en enda person och för högst fyra månader när det gäller en familj.

Ersättning för rese- och flyttkostnader samt återflyttningsbidrag beviljas på ansökan av det landskap inom vars område den i 1 mom. avsedda personen är bosatt.

Ersättningar för rese- och flyttkostnader samt återflyttningsbidrag får återkrävas av det landskap som beviljat dem om det visar sig att ersättningen eller bidraget har betalats på felaktiga grunder eller utan grund. Ansökan om återkrav lämnas till den förvaltningsdomstol inom vars domkrets landskapet finns.

Migrationsverket ersätter kostnaderna för inresa i landet för en person som tagits till Finland inom den flyktingkvot som avses i 90 § i utlänningslagen och dennes familjemedlemmar.

Migrationsverket kan i enskilda fall besluta att på ansökan ersätta kostnaderna för inresa i landet för familjemedlemmarna till någon annan person som får internationellt skydd än en sådan som avses i 1 mom., om det vore oskäligt att inte ersätta kostnaderna med beaktande av en svår skada eller allvarlig sjukdom hos den som får internationellt skydd eller hans eller hennes familjemedlem eller något annat därmed jämförbart exceptionellt vägande skäl.

Landskapet eller flera landskap tillsammans ska tillsätta en regional delegation för etniska relationer. Minst hälften av delegationens medlemmar ska vara företrädare för organisationer som representerar invandrare eller personer av olika etniskt ursprung. Delegationen har till uppgift att främja dialog och samarbete mellan invandrare, etniska grupper och myndigheterna i frågor som gäller integration och goda befolkningsrelationer.

Arbets- och näringsministeriet, Statens tillstånds- och tillsynsmyndighet, landskapet, tillväxttjänstmyndigheten, kommunala myndigheter, Folkpensionsanstalten och Befolkningsregistercentralen har trots sekretessbestämmelserna rätt att av varandra, Migrationsverket, förläggningar och flyktingslussar, tjänsteproducenter och företrädare som förordnats för barn utan vårdnadshavare avgiftsfritt få den information som är nödvändig för utförandet av uppgifterna enligt denna lag.

Tjänsteproducenter har trots sekretessbestämmelserna rätt att av landskapet och kommunala myndigheter och av andra tjänsteproducenter avgiftsfritt få den information som är nödvändig för ordnandet av de tjänster som avses i 2 kap.

En företrädare som förordnats för ett barn utan vårdnadshavare har trots sekretessbestämmelserna rätt att av landskapet, kommunala myndigheter, Folkpensionsanstalten, Migrationsverket samt förläggningar och flyktingslussar avgiftsfritt få den information som är nödvändig för skötseln av de uppgifter som avses i 54 §.

Uppgifter och handlingar som erhållits för skötseln av uppgifter enligt denna lag ska hållas hemliga på det sätt som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999).

Med avvikelse från vad som i denna lag föreskrivs om ordnande av integrationsfrämjande tjänster som tillväxttjänster i landskapen, tillämpas på landskapets uppgifter i anknytning till dessa tjänster i landskapet Nyland vad som i lagen om ordnande av tillväxttjänster i landskapet Nyland ( / ) föreskrivs om samkommunen och dess uppgifter.

Om en invandrare som är en kund som anlitar tillväxttjänster i den i 1 mom. avsedda samkommunen behöver samordnade integrationsfrämjande tjänster svarar samkommunen och landskapet Nyland gemensamt för att tjänsterna samordnas och för att det bildas en ändamålsenlig tjänstehelhet.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Genom denna lag upphävs lagen om främjande av integration (1386/2010).

Kommunen ska överföra de avtal som hänför sig till inrättande av familjegrupphem eller andra bostadsenheter för barn och unga personer till landskapet med verkan från den 1 januari 2021. Om det inte är möjligt att överföra ett avtal, ska kommunen och landskapet separat avtala om hur det ansvar som hänför sig till avtalet upphör.

Kommunen ska senast den 28 februari 2020 lämna landskapet detaljerad utredning över de i 1 mom. avsedda avtal som ska överföras.

De avtal som ingåtts med stöd av 41 och 49 § i den lag om främjande av integration som upphävts genom denna lag upphör att gälla den 31 december 2020.

Kommunen ska söka ersättningar som beviljas med stöd av 45–53 § i den lag om främjande av integration som upphävts genom denna lag senast den 31 december 2021.

På de integrationsplaner som utarbetats före ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet till dess att integrationsplanen har setts över i enlighet med 16 § 3 mom. i denna lag.

På integrationsutbildning tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av denna lag, om utbildningen har inletts före ikraftträdandet.

När ändring söks i beslut som meddelats före ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.