Precisering av försäkringsbolagens solvensregler

Ett försäkringsbolags kapitalbasmedel, återförsäkring och övriga omständigheter som inverkar på bolagets soliditet ska ordnas på ett sätt som tryggar de försäkrade förmånerna, med beaktande av sannolika växlingar i intäkterna och kostnaderna samt andra kalkylerbara osäkerhetsfaktorer.

Vid beräkning av solvensen på gruppnivå för ett försäkringsföretag som via en försäkringsholdingsammanslutning eller ett konglomerats holdingföretag har ett ägarintresse i ett anknutet försäkringsföretag eller ett anknutet försäkringsföretag i tredjeland, ska ställningen för försäkringsholdingsammanslutningen eller konglomeratets holdingföretag beaktas i beräkningen.

Trots bestämmelserna i 1 § har ett försäkringsbolag rätt att lämna ut uppgifter som omfattas av sekretess

Med koassurans inom gemenskapen avses koassuransverksamhet som gäller en eller flera av riskerna i skadeförsäkringsklasserna enligt 3–8 § i lagen om försäkringsklasser och som uppfyller följande villkor:

1) risken är en sådan stor risk som avses i 2 mom.,

2) risken finns inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

3) risken täcks genom ett enda avtal med en samlad premie och för samma termin av två eller flera försäkringsföretag, som vart och ett svarar för sin del som koassuradörer och av vilka ett ska vara ledande försäkringsföretag,

4) minst en av koassuradörerna deltar i avtalet utifrån sin hemort eller en filial etablerad i en annan medlemsstat än den där det ledande försäkringsföretaget är etablerat,

5) det ledande försäkringsföretaget bemöts, för att risken ska kunna täckas, som ett försäkringsföretag som täcker hela risken,

6) det ledande försäkringsföretaget agerar fullt ut som ledande företag inom koassuransverksamheten och bestämmer särskilt försäkringsvillkor och avgifter.

Med en stor risk avses i 1 mom. 1 punkten

1) risker som hör till skadeförsäkringsklasserna 4, 5, 6, 7, 11 och 12 i 2—8 § i lagen om försäkringsklasser,

2) risker som hör till skadeförsäkringsklasserna 14 och 15 i 7 § i lagen om försäkringsklasser, om försäkringstagaren yrkesmässigt bedriver industriell eller kommersiell verksamhet eller är verksam i något av de fria yrkena, och riskerna avser sådan verksamhet, eller

3) risker som hör till skadeförsäkringsklasserna 3, 8, 9, 10, 13 och 16 i 3—8 § i lagen om försäkringsklasser, och åtminstone två av följande kriterier överskrids enligt försäkringstagarens bokslut eller, om försäkringstagaren hör till en koncern, enligt koncernbokslutet:a) balansomslutningen är minst 6,2 miljoner euro, b) nettoomsättningen är minst 12,8 miljoner euro, c) det genomsnittliga antalet anställda under räkenskapsperioden är minst 250.

På sådana finländska ledande försäkringsbolag som avses i 1 mom. tillämpas 3 kap. 8—11 § i denna lag samt 14 a, 14 j och 17 § i trafikförsäkringslagen.

På finländska försäkringsbolags koassurans inom gemenskapen tillämpas vid solvensberäkningen 10—12 kap. Det finländska försäkringsbolagets försäkringstekniska avsättningar ska då vid solvensberäkningen vara minst lika stora som det belopp som fastställts av den ledande försäkringsgivaren enligt de regler som gäller på dennes hemort.

Finländska försäkringsbolag ska utarbeta statistik över koassuransverksamheten inom gemenskapen så att av den framgår omfattningen av koassuransverksamheten samt vilka medlemsstater som verksamheten gäller.

Finansinspektionen ska i fråga om koassurans inom gemenskapen undersöka sådana förfaranden som kan innebära antingen det att det ledande försäkringsföretaget inte agerar som ledande företag i koassuransverksamheten eller att de föreliggande riskerna uppenbart inte kräver att två eller flera försäkringsgivare deltar i täckandet av dem. Lagen om Finansinspektionen tillämpas på det samarbete mellan tillsynsmyndigheterna och Europeiska kommissionen och det utlämnande av information som gäller koassurans inom gemenskapen.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Genom ändringslagen upphävs social- och hälsovårdsministeriets förordning om verksamhetsplan för försäkringsbolag (621/2008), social- och hälsovårdsministeriets förordning om beräkning av gränserna för skadeförsäkringsbolagens korrigerade solvenskapital och av utjämningsbeloppet och gränserna för detta samt om beräkningsgrunderna (1144/2011) samt social- och hälsovårdsministeriets förordning om en höjning av vissa belopp som anges i lagen om försäkringsbolag och lagen om försäkringsföreningar (644/2012).

Finansinspektionen har från och med den 1 juli 2015 befogenhet att

4) bevilja försäkrings- och återförsäkringsföretag tillstånd att i enlighet med 26 kap. 35 § i ändringslagen tillämpa bestämmelserna i 36 och 37 § i det kapitlet,

Vid beräkning av kapitalkravet för räntemarginalrisk som avses i 11 kap. 12 § 2 mom. 4 punkten i försäkringsbolagslagen i enlighet med avdelning I kapitel V avsnitt 5 underavsnitt 5 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG om upptagande och utövande av försäkringsverksamhet (Solvens II), nedan komissionens förordning , eller vid beräkning av kapitalkravet för marknadsriskkoncentrationer som avses i 11 kap. 12 § 2 mom. 6 punkten i försäkringsbolagslagen i enlighet med avdelning I kapitel V avsnitt 5 underavsnitt 6 i kommissionens förordning, ska följande parametrar användas för sådana fordringar på regeringar eller centralbanker i medlemsstaterna inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet som anges i valutan i någon annan medlemsstat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet än valutan i landet i fråga:

1) till utgången av 2017 samma parametrar som vid beräkning av fordringarna i respektive lands egen valuta,

2) år 2018 standardparametrarna för fordran i fråga, sänkta med 80 procent, och

3) år 2019 standardparametrarna för fordran i fråga, sänkta med 50 procent.

Då ett försäkringsbolag, som använder en intern modell för beräkning av solvenskapitalkravet, beräknar minimikapitalkravet på det sätt som anges i 11 kap. 4 § 3 mom. i försäkringsbolagslagen, får Finansinspektionen kräva att försäkringsbolaget till och med den 31 december 2017 använder enbart det solvenskapitalkrav som beräknats enligt 11 kap. 7—18 § i försäkringsbolagslagen.

Om ett försäkringsbolag inte uppfyller det minimikapitalkrav som avses i 11 kap. i försäkringsbolagslagen vid ändringslagens ikraftträdande, men det uppfyller kraven på verksamhetskapital enligt de bestämmelser som gällde vid ändringslagens ikraftträdande, ska försäkringsbolaget under 2016 vidta åtgärder för att öka sina kapitalbasmedel enligt 12 kap. i försäkringsbolagslagen eller för att sänka sin riskprofil, så att försäkringsbolaget uppfyller minimikapitalkravet senast den 31 december 2016.

Om försäkringsbolaget inte uppfyller det minimikapitalkrav som avses i 11 kap. i försäkringsbolagslagen före utgången av 2016, ska Finansinspektionen återkalla försäkringsbolagets koncession i enlighet med 26 § i lagen om Finansinspektionen.

För justeringar som avses i 1 mom. ska för varje valuta beräknas skillnaden mellan följande tal:

1) den diskonteringsränta för försäkringstekniska avsättningar som försäkringsbolaget bestämt i enlighet med de bestämmelser som gällde vid ändringslagens ikraftträdande, och

Finansinspektionen kan minska avdraget som beräknats enligt 2—4 mom., om utnyttjande av avdraget fullt ut kan minska de krav som gäller tillgångarna jämfört med kraven enligt de bestämmelser som gällde vid ändringslagens ikraftträdande och beräkningsgrunderna för bolagets ansvarsskuld i bokföringen.

Denna lag träder i kraft den 20 .

På arbetspensionsförsäkringsbolag tillämpas dock inte 1 kap. 2 a, 3—5 och 11 a §, 13 § 1 mom. samt 14—19 och 25 §, 2 kap. 1 a §, 3 § 1—5 mom., 4 och 5 §, 6 § 2 och 3 mom., 7 och 9 b §, 10 § 1 mom. 3 punkten samt 12, 16, 17, 18 a, 18 b, 19 och 20 §, 3 kap., 4 kap. 2—6 §, 5 kap. 3 § och 22 § 1 mom. 1 och 2 punkten, 6 kap. 1—5, 7—12, 12 a, 14—18 och 20 a—20 c §, 21 § 3 och 5 punkten och 22 §, 7 kap. 6 §, 8 kap. 19 §, 8 a kap., 9 kap. 1—5, 5 a—5 d och 7—12 § och 13 § 2 punkten, 10—13 och 13 a kap., 14 kap. 5 §, 16 kap. 2 § 2, 4 och 6 mom., 5 § 3 mom., 6 § 4 mom. samt 8—10 och 13 §, 17 kap. 2 § 3 mom., 19 kap. 10 § 1 och 2 mom., 20 kap. 10 § 1 och 2 mom., 21 kap. 6 och 7 §, 12 § 1 och 2 mom. och 17—21 §, 23 kap. 9 § 2 och 3 mom. och 31 § 3 mom., 24 kap., 25 kap. 1 §, 3 § 2 mom., 4—7 §, 16 § 1 mom. samt 25—27 §, 26 kap. eller 31 kap. 1 § 4 mom. samt 2, 4 och 10 § i försäkringsbolagslagen.

Denna lag träder i kraft den 20 .